• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Tänkte bara kika in & säga hej eftersom jag får Tänkte bara kika in & säga hej eftersom jag får en del meddelanden både här, på fb, bloggen, mailen, ja lite överallt helt enkelt! 😆 Ni är många som undrar vart tusan jag tagit vägen, vilket är en helt rimlig undring med tanke på alla ÅR jag uppdaterat DAGLIGEN! 

Blir sjukt glad att så många bryr sig så tänkte bara säga att jag mår bättre än på så väldigt länge, hade glömt bort att man kunde må SÅHÄR bra! 😄

Ni som följer mig har kanske noterat mina deppiga emo-uppdateringar mellan varven, men omedicinerad, ganska kraftig bipolaritet + arbetsnarkomani, visade sig va en totalt ohållbar kombo i längden! Livsstilen blev till slut megadysfunktionell, & jag kunde ju inte skylla på att jag inte VET bättre, för det gör jag ju! 🥵

Kom då successivt närmare beslutet att SLUTA kompromissa med min långsiktiga hälsa & börja prioritera mig själv! Ville bryta allt dysfunktionellt i grunden vilket jag gjorde & det har fasen varit ett av mina livs BÄSTA beslut! ❤️ 

Uppdaterar igen när jag får feeling, men tills dess är du välkommen att ställa frågor i kommentarerna, svarar som vanligt efter bästa förmåga! 🙃
Podd med min favoritsparris! 😄🌱 @asparre & j Podd med min favoritsparris! 😄🌱 @asparre & jag diskuterar om stress & stressresistens gör dig sjuk & om det kanske är värre än insulinresistens. Ja & sen biktar vi oss också! 😅🙈 DON'T MISS!!! ☝️Finns på 4health.se, alla poddplattformar & i stories! 

GREJER VI TAR UPP! 
🔥 Har du drabbats av kronisk STRESS? Hur vet man?
🔥 Får du inte rätt på din sömn?
🔥 Svårt att gå ner – eller upp – i VIKT?
🔥 HORMONELLA besvär?
🔥 Problem med MAGEN eller, trots att du äter bra i stort, något i maten som du absolut inte kan vara utan, trots att det gör dig slemmig i halsen och intolerant?
🔥 INFLAMMATION i kroppen, som du inte hittat orsaken till? Immunförsvar som attackerar fel grejer (tex dig?)

VI BERÄTTAR...
✅ Hur stressresistens fungerar, VAD SOM HÄNDER I KROPPEN, vilka symptom det ger upphov till – och varför!
✅ MÅNGA TIPS + bekännelser 🙈
✅ Varför stressresistens kan va farligare än insulinresistens.
✅ Kopplingen till våra stora livsstilssjukdomar; och till mer otydlig ohälsa.
✅ Varför & hur psykologisk stress förvandlas till kroppsliga sjukdomar!

BERÄTTA GÄRNA VAD DU TYCKER OM AVSNITTET!! ❤️

#4Health #hurkroppenfungerar #funktionsmedicin #blifrisk #hälsotips #självläkning #välmående #hälsosamlivsstil #naturlighälsa #holistiskhälsa #helhetshälsa #friskvård
#utmattning #binjureutmattning #utbränd #utbrändhet #hjärnhälsa #mentalhälsa #återhämtning #trötthet #hormoner #paleokost #lågkolhydratkost #näringsrikkost #hjärndimma #lchftjejer #biohacking #ketogenkost
#stressresistens #kroniskstress
[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha [Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋‍♀️) är naturligt böjda åt det hållet!

Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!

ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera. 

STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer? 

Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️

Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️

Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!
Hej & Välkommen! Om du är ny följare här, ka Hej & Välkommen! 

Om du är ny följare här, kanske du undrar vad detta är för konto? "Next level biohacking" handlar inte om att chippa sig eller skaffa senaste health tech-prylarna, utan är tvärtom inne på low tech health, basic fysiologi (om hur våra mänskliga kroppar funkar) kryddat med personliga intressen som farmakologi, neurobiologi & hormonlära.

Jag har pluggat biokemi i många år & har snart en PhD i intermedicinska vetenskaper. Det jag lär mig vill jag stöta & blöta med dig som läser här, tillsammans med occasional rants & idéer kring fysiskt & psykiskt välmående. 

Mitt syfte är INTE att visa upp mig själv som "duktig" eller komma med pekpinnar. Då får du följa någon annan, för även om jag befunnit mig i "hälsosfären" i många år, har jag fortfarande mycket att jobba på. Vissa problem som bipolaritet, aspighet osv skriver jag om, andra inte. 

Det finns alltför många frihetsgrader inom konceptet "hälsa" för att någon med säkerhet ska veta allting, så titta gärna mekanistiskt (dvs hur det funkar i form av processer, istället för en massa varför), testa dig fram & glöm inte att ta allt du läser med en nypa oprocessat havssalt *skojar* 😅

Länken i profilen 👆 innehåller mängder med gratis-material så klicka där om du vill läsa mer! ❤️
  • Home
  • Biohacking

Inlägg i kategorin Neurohacking

Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?

6 February, 2023 27 Comments Written by Martina

TLDR: Ett inlägg i 2 delar!* Sorry för mastig artikel men snöade in till tusen på det här området! 😅 Jag har många stress-junkies som läser här så, this is for you! ❤
TEMA: kronisk stress och stress-resistens; stressens svar på insulinresistens fast med receptorresistens för kortisol istället för insulin (och varför det är värre!)
TES: att kronisk stress är en av de största riskfaktorerna bakom ohälsa, både via sina egna sjukdomsalstrande, fysiologiska processer och som motor till destruktiva beteenden.
DEL 1: forskningen kring livsstilssjukdomar: vad man mäter och varför, skillnaden mellan observation, korrelation och etablerade orsakssamband, samt hur orolig du behöver vara om du uppfyller någon klassisk riskmarkör.
DEL 2: stress-resistens, hur det funkar, vilka symptom det ger upphov till (lista) + hur, när och varför psykologisk stress förvandlas till kroppsliga sjukdomar. *Omskriven, korrad (tack Maggan!) & uppdaterad med bilder & referenser! 

Inlägget innehåller reklam för min samarbetspartner Arktis Naturals (länkar & info hittas i separat, färgmarkerat avsnitt längst ned!)

DEL 1: Riskfaktorer enligt forskningen, i relation till de vanligaste livsstilssjukdomarna.

DEL 1: vilka riskfaktorer som mäts i forskningen om de vanliga livsstilssjukdomarna och varför, vad befolkningsstudier säger egentligen och vilka slutsatser vi kan dra från dessa. Graferna i texten representerar livsstilssjukdomar och dess riskfaktorer, men är datan komplett? Kan vi sätta ett likamedtecken mellan riskfaktor-grafen (den blåvita) och sjukdomsgrafen (den rosa), eller saknas något? Och vet vi vilka faktorer som är orsakssamband eller bara observerade korrelationer?

Riskfaktorer i den svenska befolkningen (från 2019)

Mitt förra inlägg handlade om att “vikta” livsstilsvariabler rätt så att inte “gå 5km med hunden” blir lika mycket plus som ett halvt paket cigg blir minus. Poängen var att det är bra att hålla koll på sina “plus och minus” för att undvika livsstilssjukdomarna för som namnet antyder så är själva livsstilen nyckelfaktorn oavsett genetik, men vilken av alla livsstilssjukdomar det blir är däremot mer genstyrt (men inte helt!)

BMI, midjemått, blodsocker & diabetes

Högt BMI och diabetes typ 2 (T2D) är en ohelig kombination rent statistiskt (tillsammans med ålder) men som jag sa i förra inlägget så är statistik och verklighet inte samma sak! Korrelation betyder att variabler sammanfaller (råkar förekomma samtidigt hos personer med ett visst tillstånd) men inte att den faktiska orsaken. De kan bero av varandra, men det går inte att säga i befolkningsstudier, eftersom de kollar efter korrelationer mellan olika faktorer och någon viss sjukdom, i syfte att detektera nya potentiella riskfaktorer. En helt annan typ av forskning behövs för att förstå orsakssamband och faktiska mekanismer.

Mäta & beräkna: med vilken mätdata?

Grundforskning är det som främst kan visa att det ena beror på det andra och varför. Det är min favvo-forskning att läsa om men att göra de där pilliga experimenten var inte för mig så jag håller på med befolkningsstudier istället för möss och petriskålar.


Befolkningsstudier bidrar med t.ex blodmarkörer, gener, sjukdomshistorik, mediciner, livsstilsvanor osv hos tusentals människor i en viss åldersgrupp eller med en viss diagnos och det är riktigt intressant, men har tyvärr sina begränsningar. Utkomsten beror också väldigt mycket på hur påläst forskaren är, och det är b.la därför jag läser grundforskningen! 🤓

Vad som mäts i studier…

Från exemplen ovan så ser du att vad som mäts är de vanligaste markörerna med lite annat “extra” om man har tur. Sverige har imponerande registerdata och den används också i studier och styr forskningsfokuset inklusive läkemedelsbolagets satsningar.

Världsstatistik. Siffrorna är ungefärliga eftersom de ökar/minskar lite hela tiden.

Kan vi lägga ihop graferna?

Kan vi lägga ihop den översta med den rosa och koppla ihop riskfaktorerna till sjukdomarna och så är det klart? Nja… det blir inte en komplett bild och flera riskfaktorer är dessutom av mer korrelativ karaktär. Rökning är väl många förvisso överens om som riskfaktor, och nikotinets effekter på blodsocker och blodkärl är också kartlagt. BMI-variabeln faller ju lite på att smala människor råkar ut för samma sjukdomar i lika stor utsträckning, för smalhet i sig är liksom inte så mycket till skydd som många verkar tro.

Tjock och insulinresistent (…och frisk!?)

Kombinationen finns i allra högsta grad, även om många forskare skulle argumentera emot det, framförallt vid stigande ålder, men så tittar de främst på sjuka grupper också!


Bara som en anekdot var min mormor ett praktexempel med BMI på >50, utan några mediciner eller diagnoser ens som äldre. Läkarna var alltid så förvånade “Va, ingen diabetes!? Inget högt blodtryck!?” Tyvärr fick hon en neurologisk sjukdom till slut och avled vid 84 års ålder, men inga krämpor före dess.

Blodtryck och blodsocker som riskfaktorer?

När jag var militant low carber (är fortfarande low carb men ej militant) trodde jag att högt blodsocker var roten till allt ont, men det finns en ovanlig diabetes-variant som ger förhöjt blodsocker utan någon insulinresistens eller särskilt mycket besvär alls. Den heter MODY2. Patienterna får inte de vanliga komplikationerna av obehandlad diabetes även fast de sällan/aldrig medicinerar. Det är en av anledningarna till att tro att blodsockersänkning till VARJE PRIS kanske inte alltid är önskvärt… t.ex mer insulin till en insulinresistent T2D-patient… tycker ju förstås att man bör kostbehandla, framförallt för att det faktiskt går och är ett säkert alternativ, men I’m biased! (Jag har förresten skrivit om hyperinsulinemi och insulinresistens som du kan läsa här, med symptomlista så att du kan få en uppfattning om din insulinstatus!)


Högt blodtryck farligt?  Ja, förtjockad vänsterkammare, stelt hjärta, trånga, stela kärl och allmän belastning verkar vara en etablerad effekt av kroniskt högt blodtryck, så BT-sänkare är säkert rimligt för att skydda hjärtat och kärlen (eller betablockerare vid förhöjd puls, inkl. stress med fysiska besvär.)

DEL 2: Riskfaktorn som (nästan) aldrig mäts trots att den dödar (& bidrar till fler riskfaktorer!)

DEL 2: Kronisk, låggradig stress och stress-resistens som en potentiellt starkare riskfaktor än de som vanligtvis används i vetenskapliga studier. Att stressen inte räknas med så ofta (trots att många forskare vet att det spelar roll) beror nog på avsaknaden av stabila, mätbara, biomarkörer. Enkäter används ofta för självskattning: “Hur stressad är du på en skala mellan 0-5?” Det blir förstås inte en lika “säker” variabel som en blodmarkör (blodsocker, kolesterol osv) särskilt eftersom det kan vara svårt att skatta sin egen stressnivå. Många tänker på stress endast i termer av “mycket att göra” trots att det är ett mycket bredare och subtilare spektrum. Andra är avtrubbade och känner inget (i alla fall inte sin egen stress) trots stresshormoner som pumpar på högsta volym!

KRONISK STRESS → STRESS-RESISTENS?

Forskning på kronisk stress och trauma pekar mot livsstilssjukdomarna!

Vi har i princip en pandemi av utbrändhet idag och det “nya” forskningsfältet Psykoneuroimmunologi (och många andra förstås, men måste nämna det bara för att det är coolt! 😎) kopplar den ena kroppsliga sjukdomen efter den andra till emotionell stress, trauma och utbrändhet. Vi snackar alltså cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, neurologiska sjukdomar samt sjukdomar i de inre organen som ett resultat av STRESS! Kronisk stress alltså, och ett överskott på kortisol, glutamat, dopamin, noradrenalin, och adrenalin med tillhörande receptor-avtrubbning, resistens eller internalisering.


Internalisering = när receptorerna går och gömmer sig för att skydda cellen.
Resistens = receptorerna hör inte sin signal de ska svara på, så signalen behöver förstärkas för samma svar.

Stress-resistens farligare än insulinresistens?

Efter att ha förkovrat mig i stress-resistens som egentligen är en glidande skala av glukokortikoidreceptor-resistens (förkortat GRR) är jag skitstressad över min egen stress (ironiskt nog…😂) och beredd att klassa det som en värre riskfaktor än insulinresistens, förhöjt blodsocker och högt BMI tillsammans! Det här är min arbetshypotes, säg gärna om du har någon annan spaning! Men alltså fasen… stress kanske även sopar banan med både rökning och högt blodtryck!?

VAD ÄR STRESS-RESISTENS?
Glukokortikoidreceptor-resistens är när kroppen utvecklar resistens mot sin egen stress-respons, framförallt i form av kortisolresistens. På samma sätt som att insulinresistens innebär för mycket insulin för att kroppen har skruvat upp insulin-volymen (i panik över att cellerna inte öppnar sig och släpper in överskottssockret från blodbanorna) så innebär GRR att stress-signalen står på högsta volym utan att vi reagerar särskilt mycket på det (psykologiskt). Stressen är dock inte mindre skadlig för det!

FINNS STRESS-RESISTENS PÅ RIKTIGT?
Läser man om GRR på populärvetenskapliga sidor får man intrycket av att det är något otroligt ovanligt som ingen behöver bry sig om, men den informationen verkar vara från tidigt 90-tal för så ser det verkligen inte ut i nyare artiklar! Men ja fullt ut mega-maxad GRR med kortisolresistens i varenda cell i hela kroppen är det EXTREMT få som har men att uppvisa ett gäng GRR-symptom…? Listar de vanligaste nedan så kan du avgöra själv! 

DISCLAIMER: Precis som att det är svårt att diagnosticera en lätt insulinresistens (nästan omöjligt) jämfört med fullt utblommad typ 2 diabetes, är det samma med det mesta annat. Symptom utvecklas över tid, i olika takt och kanske blir en diagnos till sist eller så stannar det av eller reverseras. Många har besvärande symptom utan att kryssa av hela checklistan i någon diagnos-manual, och “uppfyller” man inte diagnosen uteblir ofta behandlingen. I den här artikeln tar jag mig friheten att använda långvarig kronisk stress, utbrändhet och GRR (glukokortikoidreceptorresistens/stress-resistens) synonymt, medveten om att otroligt få lider av fullt utvecklad GRR. Kombinationen av livsstil + symptom pekar dock mot att allt fler befinner sig på spektrumet! 

Symptom på stressresistens!

[A] Alltid i “Fight & flight” | Sympatikusdriven!

Hypotalamus och hypofysen i hjärnan kommunicerar med binjurarna och reglerar bland annat om vi ska vara i sympatikus: “fight, flight, freeze” eller parasympatikus: “rest and digest”. Sömn, matsmältning och näringsupptag kräver det nedskruvade, parasympatiska nervsystemet, och är en anledning till att så många stressade personer har näringsbrist trots normalvikt/övervikt! De är helt enkelt för sympatikus-drivna och därmed (för ofta) i fel nervsystem för att äta eller sova optimalt! Förklaring finns på punkt [G] längre ned.  

Stress som inte känns!

Kroniskt stressade personer kan uppleva det sympatiska (stress)-tillståndet “freeze” som ett lugnt och skönt tillstånd. De känner ingenting, vilket kan vara mer behagligt än att känna för mycket. I själva verket har kroppen/hjärnan/nervsystemet “stängt av” som en skyddsåtgärd. Det betyder inte mindre stresshormoner utan tvärtom mer resistens för dem, dvs mer och skadligare nivåer. 


Hypade kvinnor som är igång konstant och gör tusen saker känner sig oftast inte stressade trots maxade stressnivåer. Stress kan upplevas som både motivation, driv, eufori (och ibland överkänslighet) medan det nedskruvade nervsystemet känns obekant och nästan obehagligt. 

Mäns biologiska stress-skydd

Män har ett naturligt skydd mot stress på 3 olika sätt:
[1] Testo ger mindre känslighet i allmänhet för både smärta och stress.
[2] De har färre glukokortikoidreceptorer, dvs både mindre aktivering och signalering från kortisol så de kan inte gasa på som bara ultra-produktiva kvinnor kan!
[3] Har fler T3 receptorer, större stress-reserv! Det gör inte män immuna mot stress, men det kan ta sig lite andra uttryck. Depression är en av de vanligaste uttrycken för kronisk stress hos män, som tyvärr kan gå under radarn länge. 

[B] Traumatiserad men avtrubbad | Adrenalin-junkie?

Trauma ger en enorm stressrespons, särskilt hos barn som är så dynamiska och adapterar till det. Hjärnan kan dock skydda oss mot trauman på flera sätt. Genom dissociering (frikoppla det traumatiska från sig själv) eller genom avtrubbning. Det är dock vissa forskare som tror att den avtrubbade stressen kan vara ännu värre än den som “levs ut”.


Vissa trauma-personer är så trötta på sin avtrubbning att de medvetet eller omedvetet “återtraumatiserar” sig själva på olika sätt bara för att få känna “något”. Eller välja ett mega-stressigt jobb, jobba hela tiden eller ägna sig åt skitfarliga, adrenalinstinna fritidsintressen. Då kan man nästan gissa att personen har någon grad av stress-resistens. De känner kanske inte så mycket (tror de) men får fortfarande alla konsekvenser av kronisk stress!

[C] Utbrändhet och autoimmunitet

Kortvarig stress ökar förbränningen och ger starkare immunförsvar, och kronisk, långvarig stress gör tvärtom. Glukokortikoiderna är involverade i både ämnesomsättningen och immunförsvaret, och vissa verkar komma undan med att “bara” bli förkylda stup i kvarten eller sjuka av minsta lilla träningspass, medan andra går raka spåret mot autoimmunitet. Genetik spelar en lite större roll här för som man säger…

🔥 Genes load the gun – Lifestyle pull the trigger! 🔥

LÄNK: GRR/stress-resistens och immunförsvaret (mekanismer)

[D] Störd menscykel och fertilitet | Sexuell dysfunktion hos män

För kvinnor verkar det näst intill omöjligt att ha en frisk menscykel under kronisk långvarig stress (om man inte är något slags freak of nature eller ev. tonåring!) Äggstockarna får inte rätt signal i den biokemiska miljön och östrogennivåerna sjunker så sakteligen och ger  tunnare livmoderslemhinna. Det ger liten/ingen blödning och blir svårare för ett ägg att fästa där. Hittade en review-artikel om stressinducerad infertilitet som verkade ganska trevlig (länk!) Lågt östro är också kopplat till benskörhet, knakiga leder (även hos män) sämre humör, sämre hår och ökad risk för klimakteriesymptom, även hos kvinnor under 30. 


Män får mer problem med sin sexdrift och sexuella förmåga. De nattliga testosteronpulserna uteblir vid stress och dålig sömn. Morgonståndet blir då allt mer sällsynt. Fortsättning finns på punkt [F] om håravfall och tunnhårighet kopplat till stress och hormoner. 

[E] Depression, ångest och allmän psykisk ohälsa

Stress-resistens och depression

Anhedoni = “Allt är tråkigt” (Symptom vid depression)

För män brukar depression vara det tydligaste tecknet på stress som gått alldeles för långt (Använd förkortningen MDD = Major Depressive Disorder om du vill hitta forskningsartiklar om stress och depression!) Depression kan vara svårbehandlat, envist återkommande, och leda till många andra problem. Även om kvinnor kan vara mer ångestlagda eller reaktiva, så är stress en starkt bidragande faktor i all psykisk ohälsa, hos båda könen! Hela spektrumet av tvångstankar, koncentrationsstörningar, humörsvängningar i varierande form samt även en drivande faktor i substans/beteende-beroenden. 

Beroende → Stress → Psykisk ohälsa → Fysiska sjukdomar

Beroenden är för övrigt också en stress, och det är via många olika biokemiska mekanismer, inte bara psykologiskt. Beroende kommer ju med en hel del skam (stress), ljugande och smusslande (stress) och desperation (stress) och ev. abstinensbesvär (stress) utöver olika grader av förgiftning (stress). De flesta droger har sin grundmekanism i ökad glutamat-frisättning: hjärnans tyvärr väldigt neurotoxiska gaspedal, som också driver upp kortisolet och stress, ångest och oro. Även nedåt-grejer kan ha stress som långtidseffekt, förutom alkohol som är fysiskt stressande i princip jämnt. 

[F] Hår, hud & naglar | Håravfall | Manlig behåring hos kvinnor

Genetiskt håravfall hos män (MPB = Male Pattern Baldness) har inte så mycket med stress att göra, även om stress kan accelerera det hela. Kvinnor kan inte ha MPB (men den kvinnliga motsvarigheten FPB som är ovanlig) och blir därför istället “allmänt tunnhåriga” av stress. Torrt, livlöst hår som trasslar sig och naglar som inte växer, är sköra eller i värsta fall räffliga och fläckiga kan också vara stressrelaterat, liksom sår som tar lång tid att läka.

Stress = ↓ östro ↓ prog  + ↑ DHT

Kvinnor som får mer “manlig behåring” av kronisk stress får det för att de kvinnliga könshormonerna sjunker och det manliga könshormonet DHT ökar förhållandevis. DHT är ett “viriliserande” hormon som styr manlig könskarakteristika (skägg osv). Ökande DHT är en katalysator hos män med genetiken för håravfall eftersom deras androgena receptorer i skalpen inte tål hormonet, utan stänger ned hårsäckarna om DHT binder in där. Testo konverterar till DHT (dehydrotestosteron) vid stress. 

[G] Dålig matsmältning = näringsbrister

Allt i förra symptom-avsnittet härrör till matsmältningen (till stor del) eftersom hår, hud, naglar, sårläkning påverkas av näringsupptaget. Vita fläckar på naglarna brukar visa på låg magsyra eller att något med näringsupptaget inte funkar. IBS-problem i form av en spastisk tarm som reagerar på allt möjligt, alternativt en slö tarm som ger känslan av stopp och svullnad. Googla på ett “Bristol Stool Chart” så slipper jag skriva om bajs här! 😅 Men håll koll, du ser snabbt om din matsmältning verkar okej eller inte! 


Magsyra, gallvätskor och matspjälkningsenzymer (och saliv!) produceras knappt under kronisk stress (stress = dålig tajming för födointag!) så spjälkningen blir aldrig riktigt fullständig. Torr i munnen (brist på saliv, är en annan klassiker!)

[H] Mindre muskler och mer fett | Krisrespons från kroppen!

Rumpan kan försvinna hos både kvinnor och män samtidigt som t.ex magen växer. Musklerna på underkroppen försvinner för att de är mer hormonstyrda och sjunkande könshormoner = mindre underkropp. I en “kris-situation” vill också hjärnan ha lite extra energi och tycker att musklerna kan bjussa på lite. Vissa kroniska stress-personer blir ultra-katabola och formade som streck, men det är vanligare med någon form av viktuppgång, förändrad kroppsform och då framförallt att magen blir större.


Fettinlagringen hamnar på buken för att det är nära de inre organen. De behöver säkra energi-tillgången vid “kris”, vilket kan vara kroppens biologiska verklighet vid kronisk stress, även om den subjektiva upplevelsen är någon annan. 

[I] Sömnstörningar = neuroinflammation? 

Den sista punkten är ganska självklar men att stress och sömnbrist hänger ihop är logiskt på flera sätt. Kroniska stressare får lägre serotonin som är en förelöpare till sömnhormonet melatonin. Bara sänkt melatoninproduktion (som man automatiskt får när man blir äldre) gör att man vaknar tidigare än man “vill” eller gjorde innan. Andra liknande stressymptom är att vakna ofta, toaspring, oroliga drömmar och att inte kunna somna/somna om. 

Bristande djup/REM-sömn = stressresistent hjärna

Ingen städning = neuroinflammation!

Ett överstressat system går inte ned i djupsömn så enkelt vilket gör att hjärnan inte kan städa ut restprodukterna från alla neurokemiska processer som ägt rum under dagen. Det finns en stark koppling mellan sömnbrist och depression, men inte klart i vilken ordning de börjar. Djupsömn är ett krav för att hjärnan ska komma ihåg att släppa in sitt eget lymfsystem “Glymfan” (Glymfatiska lymfsystemet) som knackar på dörren för “gå ut med soporna” dvs städa undan allt skräp!


Utan städningen (djupsömn) och sortering/kategorisering av intryck (REM-sömn) blir det till slut svårare att tänka, fokusera, bli motiverad + sänker tröskeln till ångest, oro och depression, som i sin tur bjuder in till olika former av självmedicinering.

Resultatet av stressresistens över tid!

Givet alla symptom ovan ser du kanske också hur stress och stressresistens verkar kunna drabba vartenda organ! Viktig notering är dock att det beror på omfattningen av stressen, den individuella känsligheten för det, övriga risk- och friskfaktorer, genetik, ålder, kön, mental inställning osv.

Jag tror att kronisk stress är “urmodern” till många destruktiva vanor, och med det många av de vanligaste riskfaktorerna. Riskfaktorerna som används i studier saknar uppenbar stress-koppling om man bara läser om faktorerna enskilt, men… när man lever i stress blir man mer styrd från amygdalan (överlevnad) jämfört med frontalloben (logiska, långsiktiga beslut). Det borde öka risken för kortsiktigt tänkande, och mer riskbeteende, för att man inte tänker på vad effekterna blir över tid. Utöver det faktum att förhöjd produktion av stresshormoner (över tid) är sjukdomsalstrande i sig (alltså hjälp!) 

Stress- & sjukdomskopplingen

Här kommer lite potentiella kopplingar mellan långtidsstress och de vanligaste sjukdomarna. Det finns en hel del litteratur (vetenskapliga artiklar) på området för den som vill förkovra sig och jag ska försöka länka några bra!

🧠 Stress & demens?

Vi har glukokortikoid-receptorer överallt och alla behöver inte bli resistenta, men GRR i hjärnan verkar ge depression i första hand (och ångest) och på sikt olika typer av neurodegenerativa sjukdomar. Framförallt demenssjukdomar. Depression ökar risken för demens via flera mekanismer men en stark koppling är neuroinflammation (som stress ger via kaskadeffekterna av kortisol och glutamat), det växande sopberget av neurokemiska restprodukter (pga för lite djupsömn) samt förträngningar i hjärnans kärl pga den kroniska, låggradiga inflammationen över tid. 

❤ Stress & hjärtsjukdom?

Hjärt- och kärlsjukdomar uppstår oftast som en följd av kroniskt, låggradig inflammation som bidragit till en ökad stelhet och trånghet i hjärta och kärl. Kanske tillsammans med ett högt blodtryck eller annan belastning. Kronisk stress ger sänkt immunförsvar över tid, och ökad risk för olika typer av kroniska inflammationer. Att det kan påverka hjärthälsan är det många som har en spaning om…

LÄNK: Trevlig och lättläst review-artikel om det!
LÄNK: Och en till från Nature Reviews! (Stress and cardiovascular disease)

🦠 Stress & cancer?

Cancer och inflammation hänger ihop och det verkar vara just stress-frisättningen av inflammatoriska signalmolekyler tillsammans med att cancerceller triggas igång av stress. Inte bara cancerceller för övrigt utan cancergener! Våra epigenetiska funktioner i kroppen kan stänga av och sätta på gener, både bra och dåliga. Ett välfungerande immunförsvar ska städa bort dysfunktionella celler som ser ut att kunna bli cancerceller, och när den processen haltar får cancerceller chans att växa till. Bakterier och virus kan också lättare komma innanför skydds-barriären under kronisk stress, och flera kända (HPV, Herpes, H.pylori osv) kan ge upphov till cancer om de får härja fritt!

LÄNK: Bra artikel om det här!

Hur löser vi eländet?

Well… jag kan nog vara topp 10% värsta personen att svara på det eftersom mitt system går på stress även om jag har som evigt projekt att programmera om det… 😅 Working on it!


Jag tror dock stress och konsekvenserna av det är så individuellt och multifaktoriellt, och även om det låter bra att “gå till roten” med det hela så kan det ibland vara lättare att ta de lägst hängande frukterna först. Stress-junkies har ofta en del idiotiska grejer för sig som att maraton-sitta vid datorn eller äta slarvigt eller gå upp skittidigt och dricka 200 koppar kaffe. En äkta stress-junkie VET eller kan nog troligen ana, men det är GÖRANDET som är det svåra! Amygdala-drivet? Självkänsla?

Berätta gärna vad du tror!

Jag är supernyfiken på dina tankar kring det här! Som vanligt läser, godkänner och svarar jag på kommentarer manuellt! ❤


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Lite mer (vetenskaplig) läsning 🧐!

Finns ref. i texten också 👆

Låg kortisolproduktion hos kroniskt stressade (artikel i LVM)

  • GRR: stress-resistens och immunförsvaret
  • Hur stress-resistens fungerar fysiologiskt
  • Kronisk stress som riskfaktor (hur det funkar)
  • Hur kronisk stress ger depression (MDD)
  • Kronisk stress, inflammation & dålig tarmflora ger depression!
  • GRR: Varför stress är inflammatoriskt hos många arter (mekanismer)
  • Hur kronisk stress ger cancer 
  • Hur stress förvärrar hjärt- och kärlsjukdomar
  • Mer om stress och hjärtat (via HRV!)
  • Hur stress leder till infertilitet / PCOS (hos kvinnor)

Reklam i samarbete med Arktis Naturals!

Har du läst ända hit kan du som är ute efter rena, labbtestade CBD-produkter garanterat fria från THC stötta mitt arbete genom att klicka på mina länkar eller använda rabattkoden MARTINA20 i kassan hos Arktis för 20% rabatt på allt!

Jag använder själv deras 30%iga olja som en del i mitt projekt att minska neuroinflammation (all stress) och till er som undrar vilken man ska börja med så brukar jag alltid tycka att man kan ta den starkaste och späda själv med MCT-olja eller liknande om man vill ha den svagare!

Populäraste användningsområdet är bättre återhämtning vid träning samt vissa typer av smärta (framförallt nervsmärta för att CBD går på vanillin-receptorerna som kan reglera ned någon viss smärtsignal) har även vänner som använder för ADHD och epilepsi men har ingen personlig erfarenhet där och kan inte säga att det funkar eller om de råkar vara specialfall 😅 All info finns på hemsidan med labbtester och verifiering på att allting är lagligt och inget någon kan bli hög av oavsett dos. CBD är dock naturligt rogivande och tacksamt nog varken förbjuden eller narkotikaklassad längre i Sverige! 💚🌿

Biohacking, Forskning, Inflammation
beroende, biohacking, depression, insulinresistens, kortisol, livsstil, Neuroinflammation, stress, utbrändhet

Guide: Livsstilsinventering!

12 December, 2022 34 Comments Written by Martina

Ny uppdatering finns längst ned om hur man gör med uteblivna samband, hur man loggar scrollande och hur man kan tänka kring faktorer som är kraftfullare än alla andra tillsammans!


Det här inlägget handlar om hur du hittar vad som är fel med din hälsa! Jag vurmar starkt för livsstilsinventering som metod för detta och har därför utvecklat en egen inventeringsmodell med inspiration från 12-stegsprogrammet!


Jag har utvecklat deras inventering till att involvera kropp och hälsa, snarare än relationer och beteenden även om det också är viktigt. Om du av någon anledning är bekant med 12-stegsprogrammet sedan tidigare, så har du ett stort försprång, och är du nyfiken på det finns mycket av deras material gratis på internet. Just google it! 😉

De flesta kommer in på biohacking eller olika former av “självhjälp” när saker inte funkar som de ska och vården saknar resurser eller kunskap för att lösa det. Om man inte själv är säker på vad som är fel blir det väldigt svårt för läkaren att lista ut det på 15 minuter, och chansen är stor att man går hem från VC utan att känna sig bättre till mods. Även om man är supersäker på vad problemet är kan rätt behandling dröja eller rentav utebli, och vad gör man då? Man går hem och funderar på vad man kan göra själv! När man väl kommit loss i googlandet kan man mötas av många motstridiga råd. Ena sidan säger att man bara ska äta frukt, andra att man bara ska äta kött. Någon annan säger att man ska äta skitmycket magnesium och ytterligare någon säger att magnesium är ett riktigt rävgift! Suck… vad gör man nu?

Man gör en livsstilsinventering!

Livsstilsinventering

Slide från en av mina föreläsningar som du kan ta del av genom att klicka på bilden.

Grundläggande idé: majoriteten av alla problem av både fysisk och psykisk karaktär är livsstilsberoende och både uppstår och förvärras av en destruktiv livsstil. Tanken här är att om du kan hitta de destruktiva elementen i din vardag så kan du åtgärda dem och må bättre, kanske rentav bli helt fri från det som besvärar dig. Jag tycker inte att det är värt att separera problemen från destruktiva tendenser alltså genom att tänka  “jag har det här destruktiva beteendet för att jag mår dåligt” utan se det som att de hänger ihop. Det dåliga måendet kan inte bli bättre medan du håller kvar i det dåliga, oavsett om du gör det som ett sätt att må bättre. Det är ett väldigt kortsiktigt tänk, och för att må bättre måste man göra förändringar som ger resultat på lång sikt.

Plocka de lägst hängande frukterna först

Vet du redan nu om livsstilsfaktorer som inte är så bra? Du kanske röker, dricker för mycket alkohol, är för stillasittande eller har en diet som du inte mår bra av. I så fall har du förmånen att veta exakt vart du ska börja! Är det något som verkligen skaver så behöver du ta tag i det så fort som möjligt. Ta hjälp om du inte vet hur, och vänta aldrig med att gå till läkaren om du har ett ihärdigt problem som inte blir bättre. Ring 1177 för rådgivning, de är fantastiska faktiskt! ❤


Om du inte vet vad som är probleme, kör du min inventering under åtminstone en vecka. Det är bra att få med 5 vardagar och 2 helgdagar för att få en tydlig bild av läget.

Såhär gör du! 👇

1. Skaffa en loggbok 

Det praktiska är enkelt. Du kan göra inventeringen med penna och papper, eller i ett excel-dokument (som t.ex google spreadsheet!) Det spelar ingen roll hur du loggar så länge du är konsekvent så att du får med allting!

2. Välj ut loggbara vanor & tillstånd

Ju fler parametrar som du tar med desto svårare kan det bli, men också som mest givande. Du kan logga humör, mående, sociala interaktioner, fysisk aktivitet*, kalorier, makros, näring, sömn, puls, HRV och menscykel bara för att nämna några, men ta med allting du kan komma på om du känner dig motiverad!

3. Ta hjälp av appar & redskap!

Nuförtiden finns det appar till allt så vissa saker är lättare att logga i en specifik app för att sedan föra över till din egen loggning. Kalorier, makros och näring är bra exempel eftersom man behöver tillgång till databaser om man inte kan vartenda livsmedel i huvudet. Fatsecrets är appen jag använder till kalorier och makros, och cronometer till näring (men jag gillar den inte så har du ett bättre alternativ, säg till!)


Menscykel-appar är ofta helt värdelösa (tycker jag) för de kan inte ens räkna rätt på ägglossningen, men sömnappar och pulsappar är ganska bra. Särskilt om du också har specifik mät-utrustning som en Oura-ring (jag har tyvärr ingen rabatt-kod, men har skrivit en recension om den här ändå!) eller en HRV eller pulsmätare/pulsband.


*Logga inte träning för att få reda på antalet brända kalorier, för det stämmer aldrig någonsin! Fråga mig inte varför det är bara alltid helt fel av någon anledning! 


Humör och mående-appar tar jag gärna emot tips på! Det känns som att jag har testat alla som finns (till Android) och gillar ingen av dem! Tror mitt humör är för variabelt för dessa appar 😅 så loggar det direkt i Google Spreadsheet istället.

4. Titta på helheten

När man tittar på sin loggning som en helhet så brukar man få en sån himla tydlig bild av sin vardag. Det är sällan man följer specifika saker hos sig själv på det här detaljerade sättet, och dessutom kan rada upp och betrakta dem sida vid sida.


Exempel på loggnings-insikter: Plötsligt ser du att din puls var 20 slag högre i torsdags när du hade möte med en kollega, och inser att den här kollegan alltid får dig att känna dig mindre värd. Sen ser du att dagen du åt väldigt sent behövde du springa upp och kissa hela natten, och du noterar att stress är en jättetrigger till att hetsäta eller shoppa (eller båda samtidigt). Du inser att stressfaktorerna är för många och påverkar dig dagligen, och att det är där kärnan av problemet ligger.

Om jag ska vara helt ärlig, så är medvetenheten en stor del av loggningen så det handlar inte bara om vad man ser när man loggat klart. Redan när man bestämmer sig för vad man ska logga börjar man påverka de utvalda parametrarna, för man gör inte längre de grejerna exakt som innan. Det är vetenskapligt bekräftat att forskarens närvaro och observation påverkar resultatet, så det är oundvikligt. Vi kan använda fenomenet till vår fördel för ordspråket “what gets measured gets managed”  är helt sant. Det går knappt att logga en destruktiv vana utan att samtidigt gör något åt den. Det går liksom automatiskt!

Jag önskar att jag hade ett program som samkörde alla variabler och drog lite coola slutsatser från det, men vänta nu… det låter ju som SPSS som jag jobbar med varje dag! 😂 Är det någon som gjort detta med SPSS eller R (eller Matlab eller dylikt?) Man får ju då koda om alla ord-variabler till siffror, dvs istället för pigg eller trött får pigg vara en 5a på en skala från 0-5 och trött vara 0. Det är inte så svårt! Sen kör man en ANOVA eller nån multivariabel-analys för att se vad som påverkar vad, alltså ni SPSS-nördar (gissar 0.001% av mina läsare) är med på vad jag menar va?

5. Att använda resultatet

Om du aldrig loggat något innan kan det ge väldigt mycket aha-upplevelser. T.ex att logga sin kost för första gången är super-enkelt och spanar man efter mer än kalorier, dvs även makro- och mikronutrienter så kan man få ett hum om det saknas något eller om det blir väldigt obalanserat på något vis.


Det man behöver jobba på brukar sticka ut ur loggningen, givet att man har varit helt ärlig. Ljug aldrig för dig själv, du kommer ändå inte att gå på det innerst inne!

6. Långtids-loggning

Om du vill göra som mig och följa vissa saker över tid så ska det helst finnas ett tydligt mål, t.ex öka i muskelmassa, sänka sin vilopuls, bli lugnare och mer balanserad, eller bara lära känna sin menscykel. Vissa tender blir inte tydliga förrän efter många veckor eller till och med månader, då kan det vara intressant att ha en längre tids loggning att blicka tillbaka på. Det här året har jag loggat mängder med saker från februari till nu, och ämnar fortsätta ett tag till. Så länge det ger någonting, för jag har sett otroligt mycket samband som jag var helt ovetande om tidigare! Jag har detekterat ett och annat självbedrägeri om man säger så, och då tycker jag ändå att jag är en person med koll!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Jag avslutar här så tar jag upp tråden igen om du vill veta mer eller har några frågor. Det är bara att fråga på i kommentarsfältet, jag svarar på allting i tur och ordning! ❤


Uppdatering*: Jag fick några väldigt bra kommentarer kring det här med livsstilsinventering som jag vill besvara lite längre för att jag tror att det kan vara relevant för fler!

Hittar inte sambanden!
Jag har loggat min fibromyalgi-värk för att förstå hur jag kan minska värken. Jag har loggat mat, aktivitet, antal steg, väder, sömn, puls mm. Det enda jag kommit fram till är att det inte finns något samband. Värken åker jojo upp och ner utan att jag kan hitta något samband med nåt jag kan göra nåt åt. Rätt frustrerande.

Min kommentar: Smärta och värk har en vetenskapligt väldokumenterad emotionell koppling. Appen Curable (inte gratis tyvärr men man kan testa gratis i några veckor) varierar information om vad vetenskapen säger om olika smärttillstånd och lämpliga övningar för att dels hantera smärtan men också bota den! Det låter kanske för bra för att vara sant men flera neurohormoner som styr tankar och känslor styr också vår upplevelse av smärta. Det är därför vissa psykofarmaka har en parallellt användningsområde för smärttillstånd och vice versa.


Mat, aktivitet, antal steg, väder, sömn och puls har kanske inte så mycket med värken att göra utan att det handlar om djupare psykologiska samband. Jag har ingen personlig erfarenhet av detta så ska inte lova för mycket, men har vänner som använt appen Curable och fått riktigt häftiga resultat!


Generell kommentar om uteblivna samband: Nu handlade den här kommentaren om smärta men när man inte ser sambanden utan upplever att saker och ting “åker jojo” så kan det vara stress eller trauma-triggers som ligger bakom det hela. Ibland kan det vara svårt att koppla symptom till sinnesstämningar, men börjar man bara spana efter det så dröjer det inte länge innan man ser lite samband 😊

Hur logga scrollande?
Hur hade du gjort för att logga scrollande? Med det menar jag kolla Instagram, bloggar, internet över huvud taget. Räknar även lyssna på poddar dit. Sånt som man (ehh, jag) misstänker står i vägen för att kunna lära sig lyssna inåt.

Min kommentar: Det finns gott om appar som loggar din skärmaktivitet på både datorn och mobilen. På datorn använder jag Rescue Time och på mobilen Focus (windows/android) för apple-användare finns appen OffScreen som verkar riktigt bra!

Faktorer som kör över ALLT!
Det jag tycker är svårt med att logga är att externa faktorer som drabbar mig på olika vis i många fall “kör över” andra mer subtila faktorer som hur ex jag upplever en särskild magnesiumform i ett kosttillskott etc… Mitt liv kan gå från ordning och reda till kaos om jag åker på en tung deadline som innebär att jag måste jobba för tre i ett par veckor och då märker jag inte effekterna av att äta si eller så, eller rentav strunta i att äta… ja, du fattar.

Min kommentar: Det här är en väldigt viktig kommentar för jag hör nästan ALDRIG om människor som berättar om faktorer som faktiskt kör över precis allting utan det vanligaste är en jäkla massa småduttande med vilken magnesium-form som är bäst osv. Jag har också faktorer som kör över ALLT både inre och yttre så jag kan verkligen relatera, och det här är lurigt för man får inte räkna bort dessa bara för att de överröstar allting annat. Fokus bör då ligga på hur man kan behålla medvetenheten vid en tung deadline. Vad det är som gör att man “släpper allt” utöver att behöva jobba för tre. Finns det något som skulle kunna främja hälsosamma vanor trots hög arbetsbelastning? Det här är en öppen fråga som jag inte har svaret på men skulle man t.ex kunna förbereda matportioner och ha i frysen? Finns det något tillskott som skyddar kroppen och hjärnan från “stress-skador” eller ökar produktiviteten eller fokuset på ett riskfritt sätt? Finns det plats för någon närvaro-övning, andningsövning eller meditation…?

*30/12 2022

Biohacking, Kost & Hälsa
biohacking, hälsa, livsstil, livsstilsinventering

Forts på “Åldrandets gåta” | Lösningar!

22 November, 2022 42 Comments Written by Martina

Här är den utlovade fortsättningen på inlägget om “Åldrandets gåta!” I det här inlägget presenterar jag några vetenskapligt bekräftade metoder för att “åldras baklänges” eller hålla sig så frisk som möjligt, så länge som möjligt. Åtminstone tills läkemedel mot åldrande blir tillgängligt om 20 år!


När det gäller “anti aging”-hacks så tror jag personligen på att gå på det tunga artilleriet. Jag tror inte på halv-messyrer utan tänker att om man verkligen menar man allvar med sin biohacking så får man gå all in! Jag är fullt medveten om att de allra flesta inte orkar eller vill det, utan tycker att det är totalt överdrivet och helt ortorektiskt. Säkert farligt också! 😉 Med all respekt så är det här inlägget är inte för den typen av personer, utan här skriver jag för “extrema-klubben”. Om du läser texten och tycker att det jag säger är rena självklarheter, då ingår du i den klubben. Lämna en kommentar så jag vet vart jag ska skicka välkomstbrevet! *skojar* 😉

Åldrande

Lösningar på de 9 molekylära faktorerna

Lösningar på de 9 molekylära faktorerna bakom åldrande!

Kost, fasta & träning : Det korta svaret & “snabbaste” lösningen!

“Rätt kost”

Hur man än vänder och vrider på det, så är överstimulering med avseende på kolhydratrik föda en dålig idé. Jag är medveten om att åsikterna går isär här, men jag är mån om att bygga min argumentation på både grundläggande fysiologi och biologi, så väl som på antropologi och epidemiologisk data. Med det som bas tycker jag att den samlade kunskapen pekar i en tydlig riktning, och det är att om kroppen blir konstant bombarderad av socker och insulin-signaleringen är igång konstant, så åldras vi snabbare än vi behöver.

  • Läs gärna mitt långa inlägg om hyperinsulinemi där jag beskriver effekterna av kroniskt högt insulin!

Överstimulering är för övrigt alltid en dålig idé då det leder till resistens och i förlängningen funktionsnedsättning då celler och organ börjar gå sönder. Jag kan inte komma på ett enda exempel där överstimulering inte är superdestruktivt!

Glykokalyxen & kärlhälsa

Blodkärlen har likt tarmarna en skyddande “matta” så att det inte ska vara fritt flöde från kärlen in till olika organ. Blodkärlen måste bibehålla en viss integritet, även om den tenderar att bli sämre med stigande (biologisk) ålder. Det är då arterioskleros och ateroskleros börjar manifesteras, och kärlskadorna blir ett faktum. Det innebär alltså trånga och stela blodkärl, vilket också ger upphov till ett svårreglerat (ofta förhöjt) blodtryck.


Högt blodtryck klassas som en av de främsta riskfaktorerna för kardiovaskulär ohälsa och förtida död. Det belastar inte bara hjärtat utan även de inre organen, framförallt njurarna. Stora påsar under ögonen är inte en del av det naturliga åldrandet utan är ett tecken på njurskador, dålig kärlhälsa och troligen ett förhöjt blodtryck (om det inte är sänkt mha mediciner).

Att bevara kroppens barriärer

Vi har barriärer på viktiga ställen i kroppen, som t.ex mellan tarmarna och resten av kroppen, blodhjärnbarriären och placenta-barriären (mellan mamman och fostret). En destruktiv livsstil sliter på dessa barriärer och det skadar både organen och vårt immunförsvar så att det inte blir lika finkänsligt. När tarmen tappar sin integritet kan den släppa igenom saker som inte ska vara ute i kroppen, men väl igenom går immunförsvaret igång och vi upplever det som ångest, hösnuva eller något annat som inte alls har med magen och tarmarna att göra. Det är det som är det luriga när man ska få människor att förstå hur mycket kosten påverkar! De flesta tänker bara på två saker: 1) Kalorier 2) Vikt och om de har magproblem så blir det en tredje punkt, men få tänker på att fel livsmedelsval kan ligga bakom deras depression, koncentrationsstörningar, deras kroniska värk, migrän eller allergier.


När man pratar om matintoleranser är det också fokus på magen, de flesta tänker att intolerans = ont i magen eller dålig i magen. Men intolerans kan vara allt från humörsvängningar till sömnsvårigheter och inflammationer på helt andra ställen än i magen. Faktum är att du kan äta en grej du inte tål och 14 dagar senare får du problem. Det gör att det blir ganska svårt att veta vad det är du inte tål, särskilt om du är en person som äter väldigt varierat.

What to do?

Jag tror ju inte på att “äta varierat” det gör allting krångligt och risken att få i sig skräp man inte tål ökar. Jag tror att det är mycket bättre att följa modellen “know your body, know your foods, know your intolerances” och ha ett axplock av näringstäta livsmedel som roteras. Det tar emot att vara en anti-gluten person men jag ser inte poängen med att äta gluten eftersom det är ett extremt förädlat växtprotein som nästan alla verkar ha problem med. I studier där forskare låtit gluten interagera med celler från tarmslemhinnan uppstår det alltid någon form av reaktion, även utan glutenintolerans. Det verkar bara ligga i glutens natur att vara en irriterande jäkel! 😉 Samma med mjölkprotein. Forskningen är inte helt koherent där, men kasein och vassle är inga snälla proteiner trots sin popularitet.

Back to basics-modellen!

Kött, fisk, ägg, frukt och bär efter säsong samt de grönsaker man tål fungerar för alla och för mig är den här “back to basics-modellen” så självklar eftersom människan genom större delen av sin historia levt på sin artegna föda, som också är den mest näringstäta.


Back to basics inkluderar hela spektrat från liberal low carb till strikt ketogen carnivore, men att inte vara low carb tycker jag personligen är helt crazy!

  • Vill du läsa mer om ketogen kost har jag en guide här! For free!

Odiskutabla kostprinciper för ALLA!

“Rätt kost” kan diskuteras till leda och kommer att vara olika för olika personer, men om jag ska ange några generella principer så är det följande:

1. Energi och näring

Alla behöver en viss mängd energi och näring per dag inte bara för att överleva utan också fungera på topp! Många svälter sig själva på antingen näring eller kalorier (eller båda) pga kronisk bantning, ett beroende eller okunskap.

2. 50g fett/dag

Vi behöver också en viss minimi-mängd fett för att kunna tillverka könshormoner och möjliggöra friska sexuella funktioner och fertilitet. Det är ungefär 50g fett för kvinnor och något lägre för män.

3. Fullvärdigt protein

Protein från kosten behöver vara fullvärdigt för att duga till uppbyggnad av inre organ, muskler, hår, hud, naglar, samt tillverkning av neurohormoner och enzymer. Utan komplett protein kommer kroppen plocka det från ansiktet och andra lätta ställen vilket ger ett åldrat utseende med tunn och hängig hud, sköra naglar, dålig hårväxt och låg andel muskler.

4. Mikronutrienter

Vi behöver mikronutrienter för tillverkning av signalsubstanser som t.ex dopamin, serotonin, melatonin, GABA, acetylkolin osv (dvs alla neurohormoner som styr vårt humör och mående, sömn, fokus och hela vår personlighet). Mikronutrienter används också som byggmaterial i alla hormonella system, alla metyleringsprocesser och allmänna fysiologiska funktioner som behöver rulla konstant, 24/7/365! Exempel på viktiga miktronutrienter är alla B-vitaminer, hemjärn, kreatin, karnitin, coQ10, C-vitamin, D-vitamin, E-vitamin, magnesium och zink, och stressar vi mycket behöver vi långt mer än “rekommenderat dagligt intag!”


Jag anser att ens fysiska och psykiska mående utgör facit för hur rätt man träffar med kosten, även om det finns många fler faktorer för hälsa, och även om det absolut finns människor som verkar “komma undan” med att äta massa skräp.

Fasta

Fasta är toppen för de flesta undantaget alla “självspänkande kaffestresserskor” (tack för den termen Åsa!) för självspäkeri leder sällan till optimal hälsa.


Ska du fasta så gör det ordentligt med 3-5 dagars vattenfasta några gånger per år, istället för kronisk underätning och kaffe som “måltidsersättning”. Om du tappar hår, känner dig stressad och sover dåligt så säger kroppen ÄT FÖR TUSAN!! De positiva effekterna av “fastan” är över sedan länge!

Men vad är då de positiva effekterna? I de första faste-studierna på människor såg forskare att fasta verkade “bota” de flesta tillstånd. Inte permanent dock, effekterna försvann när försökskaninerna börjar äta igen, och det var faktiskt genom ett sådant faste-experiment som den ketogena kosten upptäcktes för drygt 100 år sedan! Det var nämligen en läkare som inte ville att de positiva effekterna av fasta skulle försvinna när hans patienter började äta efter sin fasta, för när de fastade blev de friska och när de började äta igen blev de lika sjuka som innan (de var diabetiker) och det var så han klurade ut lösningen. Han insåg efter att ha analyserat patienternas urin att de producerade en ny molekyl när de fastade (acetoacetat, urinketon) och genom att sätta patienterna på en sträng diet med majoriteten fett och resten protein hamnade de i samma tillstånd. Urinketonen fick verifiera experimentet, tillsammans med det viktigaste resultatet: att patienterna höll sig lika friska när de åt som när de fastade. Ganska fantastiskt, eller hur?

  • Länk till bra review-artikel om fastans fördelar, publicerad i New England Journal of Medicine 2019: Faste-artikel NEJM

Träning

30 minuters träning om dagen är bevisat bortom allt tvivel som lösning på oerhört många hälsoproblem av både fysisk och psykisk karaktär. Träning är lite samma mirakelkur som fasta verkar vara, fast betydligt roligare. Istället för att “inte-göra” något så har du hur mycket aktiviteter som helst att välja på och får dessutom endorfiner som belöning. Kroppens mest kraftfulla substans, med så många viktiga roller i både immunförsvaret och nervsystemet.


Tillägg: att basta (speciellt i IR-bastu) har effekt på endorfin-systemet för den som inte kan träna. IR är behagligare för temperaturen går bara till 60-grader, samtidigt som man svettas betydligt mer än i en vanlig bastu.


Jag vet att det kan ta emot att träna. Jag började inte förrän efter 25 och hade inte lärt mig ordentligt förrän efter 30, och jag kan fortfarande skippa träningen trots att jag vet hur bra den är och hur mycket bättre jag mår. Men det här är en rutin som är värd lite vita knogar, för fördelarna är för många för att missa bara för att man “inte orkar”.

Men kom igen… var är alla hardcore biohacking tips…???

Jag kan höra frustrationen! 😁 Hallåååå…. where’s the magic pill!? Alla coola tillskott och gråzons-halvknark-läkemedel som man importerar från sin Polen-semester (som självklart görs endast för att kunna handla dessa gråzons-halvknark-läkemedel 😅)


Metformin, tillväxthormon, någon annans ADHD-medicin och en årlig Ayuascha-tripp i Bolivias jungler och sen är man good to go! 😎

Eller…? 🧐

Jag har djup-studerat alla nivåer av biohackingsfären, även de mest extrema delarna, och jag fortsätter att komma fram till samma tråkiga slutsats gång på gång: att det inte finns några genvägar!

Hela människor är inte destruktiva!

Okej nu kommer jag tappa minst 80% men jag säger det ändå. Min biohacking har blivit mer träffsäker, ju mer andlig utveckling jag tar mig för. Det har fått mig att göra mer av de tråkiga sakerna som är bra för mig, och mindre av de kalas-destruktiva grejerna som inte är bra för mig. Mina insikter är väldigt centrerade kring att vi gör som vi mår, och att det därför är väldigt viktigt att lära känna de mest ömtåliga och intima delarna av sig själv. Det ger förståelse som leder till acceptans och förhoppningsvis läkning, och med det ett bättre förhållningssätt till både sig själv och omvärlden. Jag tror att det är trasiga människor som gör sig själva och andra illa, för när man är hel vill man bara göra gott.

Mer hjärnceller med meditation

Det är inte så hippt att föreslå meditation istället för några olika coola tillskott, men om du bara ska ta med dig en sak ifrån den här texten så ta meditationen! Även utan teknik, dvs du sitter bara rakt upp och ned och blundar i absolut stillhet och tystnad (tystnaden är en nyckel-faktor!) i 20-30 minuter om dagen så kommer det hända otroliga grejer på insidan. Det är just de grejerna som kommer få dig att göra allt det andra som du vet att du “borde” göra, men utan press och tvång. Plötsligt kommer det bara naturligt! Det låter säkert jätteflummigt, men alla ni som mediterar regelbundet vet vad jag menar, och det finns dessutom riktigt cool forskning om långtidseffekterna av meditation på hjärnan!


Vad sägs om tätare neurontillväxt i hippocampus (bättre minne!) samt i frontalloben (mer viljestyrka och motivation!) och överlag ökad neuroplasticitet (mer gråmassa för ökat lärande) och allmänt minskat åldrande i hjärnan. Riktigt hardcore meditatörer har inget åldrande i hjärnan överhuvudtaget ens vid riktigt hög ålder, det är supercoolt tycker jag!

Självbilden är jätteviktig!

En annan flum-punkt jag vill avsluta med är självbilden. Både hur vi ser på oss själva, och vad vi tror om oss själva, om vår kapacitet och förmåga. Jag tror att hur man ser sig själv (och hur man mår givetvis) har jättestort inflytande över den psykiska och fysiska hälsan. Jag har nämnt forskningsfältet psykoneuroimmunologi i många inlägg så varför inte knö in det här också!


Psykoneuroimmunologi är forskningen på b.la stress, trauma, sorg och ilskas effekter på immunförsvaret och den fysiska hälsan. Trots att fältet är ganska nytt finns det redan massa intressanta kopplingar mellan oprocessade känslor och olika sjukdomstillstånd. Du kanske redan visste om kopplingen mellan emotionell stress och autoimmunitet, men det slutar inte där utan finns så otroligt mycket att läsa om man väl börjar botanisera.


Lästips: Gabor Maté – When the body says no, the hidden cost of stress


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Har du läst ända hit får du gärna lämna en kommentar!
Jag läser och svarar på allting manuellt as always!

Biohacking, Biokemi, Forskning, Hormoner, Kost & Hälsa
åldrande, anti-aging, fasta, keto, lowcarb, meditation

Mitt tredje tystnadsretreat | Vipassana

26 August, 2022 43 Comments Written by Martina

→ Guide till Vipassana i Ödeshög | Tystnadsretreat på Dhamma Sobhana
→ Inlägg om mina tidigare upplevelser med 10-dagars 
→ Poddavsnitt om Vipassana i Ödeshög med svar på alla dina frågor! 

Vipassana

Den obligatoriska före/efter-bilden från Dhamma Sobhana i Ödeshög (Vipassana-gården)

Jag har tillbringat de senaste veckorna i total tystnad, på mitt tredje 10-dagars Vipassanaläger. Högst upp finner du en komplett guide till upplevelsen som är gratis och tillgänglig för alla som är intresserade. Jag kommer alltså inte ägna det här inlägget åt information om hur lägret funkar eller vad man gör exakt eftersom det står utförligt på första länken!

Tredje rundan: med en vän! ❤

Jag är tacksam för att jag hade glömt hur extremt jobbigt ett sånt här läger är, för hade jag kommit ihåg det så hade jag nog prokrastinerat det! Det som är jobbigt är både att lägret är 10 dagar långt (det är helt otroligt länge utan internet, dator, mobil, samtal, nyheter, eller någonting från vardagslivet) så att varje dag känns som ett år, och att man kommer djupare och djupare i sitt undermedvetna och ska ha kapacitet att hantera det som kommer upp. Det vet man inte riktigt på förhand. Man vet inte vad som ska komma upp och man vet inte om man kommer att kunna hantera det.


Den här gången hade jag dock en av mina närmaste vänner med mig och vi båda tyckte att det kändes helt magiskt att vi kommit in på samma kurs efter att ha sökt och sökt hela året. Det är lång kö till kurserna så man måste vara supersnabb med att söka, och sen ha tur. Vi båda hade tur, och vi såg fram emot att få dela den här väldigt speciella upplevelsen med varandra. Man får ju inte lov att prata med varandra eller ens ha ögonkontakt, men sista kursdagen bryts faktiskt tystnaden för att man inte ska komma tillbaka till den vanliga världen helt konstig. Det är en normaliseringsprocess efter att ha stirrat in i sin själ non-stopp i 10 dagar.

Alla har helt olika verklighet

Något som blev ännu tydligare nu när jag gjorde mina 10 dagar med en vän, en vän som i mångt och mycket är otroligt lik mig, är hur olika våra verkligheter är. Det är så lätt att antingen anamma någon annans verklighet (tro som den tror, tycka som den tycker utan anpassning till sig själv) eller klistra sin egen verklighet på alla andra.


Vad händer under 10 dagars tystnad? Det som alltid händer för mig är att djupt rotade komplex från mitt inre kommer fram. Gamla trauman, oförätter, olösta emotionella knutar. Sen spenderar jag lägret med att knyta upp dem med så mycket sinnesjämvikt som jag klarar av att uppbåda. Som känslomänniska är det otroligt svårt att inte ryckas med i ilska eller sorg eller någon annan stark känsla, särskilt när det inte finns något att distrahera sig med. Mina tidigare läger innehöll mycket ilska, och det är ju en otrolig energi i det som kan vara svår att sitta igenom.


Min väns upplevelse blev motsatsen till min. Om jag är 100% “i mitt huvud” så är hon 100% “i sin kropp”, så hon hade extrema fysiska sensationer. Mycket smärta som periodvis var över gränsen för vad man klarar av, och det var inte för att hon är en otränad nudel som inte kan sitta och meditera. Nej det var en annan dimension till den där smärtan, så vi hade väldigt mycket att diskutera när vi väl var igenom skärselden. Vi båda hade fått rejält med stryk men på helt olika sätt. Det är så intressant att man inte på förhand kan räkna ut vad som ska komma ut…

Bild på mig när jag fotar Vipassana-gården före hemgång

Min upplevelse mer i detalj

En veckas “Jhana jumping”

Till min förvåning gick meditationen ännu bättre än förra året, då jag också var förvånad över hur bra jag var på att meditera. Jag tappade inte fokuset en enda gång utan satt där som ett ljus och fokuserade på sensationerna av min andning (tekniken kallas för anapana). Det gjorde inte ont någonstans, allting var väldigt behagligt och jag kände mig lite som ett fluffigt moln.


För er som kan lite om de buddhistiska teknikerna så finns det 9 olika meditativa tillstånd som kallas för Jhanas (länk till wiki). De 4 första är fysiska och resten är mentala och jag skulle säga att jag befann mig någonstans mellan första och femte Jhanan hela tiden, alltså någonstans mellan att det var väldigt bekvämt och trevligt och fridfullt till att jag upplevde en väldig expansion. Det kan låta jättekonstigt med expansion och kontraktion i meditation, men sitter man länge så börjar ens medvetande göra lustiga saker.

“Easy now, tomorrow you will cry!”

Rubriken är vad min meditationslärare sa till mig när jag sjätte eller sjunde dagen beklagade mig över att det inte hände något. Det kändes som slöseri med tid att inte jobba med mitt undermedvetna, inte jobba igenom trauman osv. Det var ju därför jag hade kommit dit!


Meditationsläraren hade helt rätt, det var någonting som körde igång vid dag 7 som började med ökad hetta. Vi sitter ju och scannar kroppen hela tiden, känner våra fysiska kroppsförnimmelser såsom smärta, klåda, stickningar, svettningar, känslan av kläderna mot huden eller håret mot ansiktet och givetvis också väldigt subtila förnimmelser som är svåra att sätta ord på. Men jag började känna mig väldigt varm, svettades ordentligt. Ingen annan verkade svettas som jag så jag anade att någonting höll på att flyta upp från det undermedvetna. Någonting som skulle göra mig arg…? Jag kopplar hetta till ilska, att man “brinner av” så det var min gissning.

Känslor starkare än en själv

Puhh…. när min emotionella knut väl dök upp från det undermedvetna förstod jag varför jag varit så nervös före lägret. Någonstans visste jag väl att det finns en del känslor som är så mycket starkare än mig, som är i det närmaste omöjliga att kontrollera!


Det som dök upp var någonting jag jobbat mycket med och som jag behandlat både själv och i terapi, så jag var förvånad över att det kändes så mycket fortfarande. Det fanns så mycket ilska, frustration och besvikelse kvar, och där bakom sorg. Som gammal meditatör har man en egen cell och kan meditera i total avskildhet, och jag var väldigt tacksam för att kunna stänga in mig när min känslotsunami började dra igång. Känslorna slet och drog i mig timme ut och timme in, det var totalt omöjligt att meditera.


Jag började få okontrollerbara spasmer och var tvungen att lägga mig ned, och med det lilla fragment av medvetenhet som ändå fanns kvar kunde jag rikta fokuset mot kroppen någon sekund här och där. Det bromsade känslorna en stund innan de körde igång igen. Tålmodigt fortsatte jag att bromsa när jag kunde, och hålla sinnet mjukt. Acceptera och välkomna alla sensationer, oavsett hur obehagliga.

“Jag orsakar allt mitt eget lidande & nu multiplicerar jag det”

Vår vana är att projicera allting utanför oss själva och tro att vi är olyckliga för att den gjorde si och så mot oss, och hade den bara gjort på ett annat sätt hade allting varit bra. Visst händer det att någon gör något dåligt mot oss, och det är bra att reagera på det då det händer genom att säga ifrån och sätta gränser. Men när vi sedan säger “jag ska minsann aldrig glömma vad du gjorde mot mig!” för vems skull säger vi så? Det är ju bara vi själva som mår dåligt av att inte släppa oförrätter utan istället gå och bära på dem år ut och år in, så att vi kan ta fram dem ur vårt minne och bli förbannade eller ledsna decennier efter händelsen.

Förlåtelse är inget som går att tvinga fram, det kommer naturligt den dagen man inte längre bryr sig. Men innan man kommer till förlåtelse kan man komma till ett neutralt läge där man inser att “den här saken som jag inte gillade hände, det var dåligt men det går inte att ändra på nu” och med ett mer neutralt sinne kan man också försöka förstå fler perspektiv än sitt eget.

“Det är inte jag, det är du!”

Nära relationer triggar oss allra mest och är därför en jättebra spegel för att se vad man behöver jobba med. Det är så lätt att tänka att bara min partner hade ändrat sig lite, varit lite mer såhär, då hade allting varit helt perfekt! Vad vi inte inser är att vår partner bara är en spegling av vad vi redan har inom oss så det spelar ingen roll om vi byter ut honom 10 gånger det kommer alltid finnas grejer att störa sig på om man inte kontinuerligt jobbar med sig själv.

Värsta exemplet är när man upptäcker att alla pojkvänner har exakt samma fel! Alla pojkvänner är oromantiska, dåliga på att kommunicera, kan inte förmedla sina känslor, överger en känslomässigt eller vad det nu kan vara. Det här är bara exempel, det kan vara vad som helst. Vissa lyckas alltid träffa män med missbruksproblem, män som är otrogna eller män som misshandlar.

Vem är den gemensamma nämnaren i allt trassel?

När man börjar rannsaka sitt inre går man från att tycka att allt är den andres fel (för det är ju helt uppenbart en idiot) till att se lite av sin egen del. Man börjar kunna dela på ansvaret, i alla fall 60/40. 60% hans fel och 40% mitt på grund av dåligt omdöme men mest hans fel för han var så elak och jag var så god men ack så naiv.

Sedan växer egenansvaret till att nå 100%, man börjar se hur inte ens en tiondels procent ligger utanför en själv. En inte alltför behaglig insikt alla gånger. Och det betyder inte att personer som beter sig dåligt ska ursäktas eller ska få fortsätta att bete sig hur som helst. Det inte vad det här handlar om alls, men många drar felaktigt slutsatsen att “om jag nu är 100% ansvarig inför allting som händer mig, då ska jag bara fortsätta ta skit och aldrig säga ifrån?” Det är helt tvärtom!

När man ser sin egen del, sitt eget ansvar – då börjar man sätta gränser på ett helt nytt sätt. Man kan såklart fortfarande råka ut för att någon beter sig dåligt, men det går aldrig så långt som till att någon kan kränka en gång på gång, och man hamnar absolut inte i ett förhållande med någon som kränker en. Om man redan är i en sådan situation, så åker den ut med huvudet före!

Knuten löstes upp!

Åter till min egen knut då, min känslotsunami. Jag vet inte hur många timmar jag jobbade med den med det var otroligt utmattande. Det kan ha varit tre dygn eller något sådant, och den fortsatte att vara intensiv hela vägen tills den gick upp i rök. Plötsligt var det bara klart, mina små inbromsningar och försök till acceptans hade till slut gett resultat. Om jag hade haft starkare sinnesjämvikt, starkare meditativ förmåga hade jag kanske löst upp den snabbare men jag är glad att den kunde jobbas igenom för det var en väldigt viktig pusselbit i arbetet med mig själv.


För att vara konkret om någon undrar hur jag jobbade med det här traumat så använde jag Vipassana-tekniken: Alltså fokusera på kroppen, på mina fysiska sensationer och försöka röra medvetandet/fokuset hela tiden. Känna mig igenom kroppen från huvud till fötter och sen olika delar av kroppen eller punktvis. Kanske gå in i en smärtpunkt och stanna där ett tag och utforska den: “hur ont gör det? Vad är det för smärta? Var börjar smärtan? Var tar den slut?” osv, samtidigt som jag har sinnesjämvikt, alltså ett mjukt sinne som bara betraktar som ett tyst vittne. Detta är hela tekniken för övrigt. Det är inte krångligare än så 🙂


Tillägg: Vill klargöra att emotionella knutar kan vara precis hur litet eller hur smått som helst. Det vi inte bearbetar utan “stoppar undan” blir en knut, och det finns ingen knut som är för stor för att knyta upp på det här sättet. Jag vet att vissa tänker “jo men just mina trauman är sååå svåra, jag har varit med om sååå mycket.” “Du anar inte vad jag varit med om / vad jag sett” men min personliga tro är att allt går att lösa, och att det inte måste ta lång tid! Här talar jag av egen erfarenhet. I dialog med andra har jag fått höra “du har haft en så lätt barndom” eller “allting går så lätt för dig, du vet inte hur det är” och det kunde verkligen inte vara längre från sanningen. Anledningen till att jag inte är tyngd av trauman är för att jag har jobbat med dem, och löser upp dem genom bland annat Vipassana-tekniken. Jag är absolut inte klar än, utan ser vikten av att jobba med självinventing och själv-scanning dagligen!

Vipassana

Väl hemma blir man välkomnad av djuren ❤

Nöjd med upplevelsen och alla insikter!

Avslutningsvis vill jag säga att jag är väldigt tacksam för min upplevelse på Dhamma Sobhana för det gav otroligt mycket (även de första dagarna även om jag inte fattade det då) och det fortsätter att ge såhär i efterhand. Det har snart gått en vecka sedan jag kom hem och jag fortsätter att få insikter och knyta upp knutar. Det är så obeskrivligt givande!

Jag är även otroligt motiverad att meditera seriöst hemma, 1-2 timmar Vipassana-meditation om dagen för jag vet hur mycket fördelar jag får och jag vet att tekniken är bra!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Lämna gärna en kommentar om du läste enda hit. Undrar du någonting är det bara att fråga! 

Det finns mängder med info på länkarna som ligger överst i inlägget, men du får fråga vad du vill ändå 🙂

Personligt
meditation, personlig utveckling, silentretreat, trauma, tystnadsretreat, vipassana

Ladda ned gratis checklista

8 May, 2022 14 Comments Written by Martina

Mina punkter för vad som spelar roll för att må bra psykiskt, mina tankar kring kopplingen mellan fysiskt och psykisk hälsa. Tyvärr inte en hel bok, men däremot gott om idéer för vad du kan söka vidare på själv. –> Klicka här för att läsa!


Dokumentet är mitt bidrag till Mental Health Awareness Month 2022 🙂 

neurobiologi, neurohacking, psykisk hälsa
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • …
  • 8
  • Next

Senaste kommentarerna

  • Anders on Allt om ketoHej Martina! Köpte ett par böcker som du skrivit. Har kört LCHF/ KETO kost i typ…
  • Olof on Recension: OURA-ringHej! Blir nyfiken på ouraring. Vet du någon rabattkod, när man beställer? Hur ve…
  • IC on Gör någonting nytt…Även Livsmedelsverket gör någonting nytt ! Efter att EU-kommissionen haft synpun…
  • Lena Adler on Gör någonting nytt…Heja🙌🏻
  • Elli on Dopamin-detox | GuideJag har gått på adhd medicin i mer än 10 år, är det ”beneficial” för mig att dop…
  • Elli on Dopamin-detox | GuideJag har gått på adhd medicin i mer än 10 år, är det ”beneficial” för mig att dop…
  • Dan on Gör någonting nytt…Ja men visst går utvecklingen mycket åt snuttifiering av nyheter det har ju pågå…
  • Jesper on Gör någonting nytt…Hejsan! Har du hört talas/testat om ketone-IQ utvecklat av H.V.M.N i USA? Relati…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson