• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Workshop med @maria.cerboni ❤️ Vi kör en he Workshop med @maria.cerboni ❤️ 

Vi kör en heldags-workshop för dig som vill bli ännu mer förankrade i dina goda vanor, men också för dig som halkat av banan och behöver en omstart!

NÄR? 
Lördag 4 mars

VAR?
Göteborg- södra skärgård

BOKNING!
Gå in på www.corpo.se/store (direktlänk i stories, highlights + på länken i profilen under rubriken Events) 

Hoppas vi ses! 🥰
✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer ✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer det ett litet reklamavbrott för min samarbetspartner@gutfeelinglabs ✨ 

De hjälper dig att analysera din tarmflora samt har tagit fram ett grymt anti-SIBO tillskott som heter "GutClear". Jag vill reklama båda två för tarmfloreanalysen gör att man kan se att det faktiskt GÅR att påverka sin tarmflora väldigt mycket, både genom kost, beteenden & även känslomässiga tillstånd: stress är t.ex döden för tarnfloran! 😵

✅ GUTCLEAR MOT SIBO 
GutClear är ett kosttillskott som du häller i ett glas vatten varje dag i 10 dagar. Det minskar bakterietillväxten i tunntarmen som ger en svullen, öm och ledsen mage. Flera av er som läser här har också berättat om minskat sötsug! 👌

Misstänker du SIBO (krånglig, konstig mage) så kör en kur GutClear vettja! ❤️ 

@Gutfeelinglabs är ett svenskt företag med bas i Lund som verifierat effektiviteten av GUTCLEAR i mänskliga tester. Har du SIBO är det därför ganska troligt att GutClear kommer att ha effekt på dig! 

Är du bara nyfiken på tarmfloran efter en lång period av en viss diet, ett gäng antibiotikakurer eller bara vill kolla läget så kan du beställa ett test av din tarmflora på gutfeelinglabs.se ✌️

✅ VAD DU FÅR VETA (TEST)
Dina hälsosamma bakterier, sjukdomsalstrande bakterier, artrikedom och potentiellt skadliga bakterier. 

Att bara fylla på med probiotika eller massa fibrer blir lite i blindo eftersom man inte vet riktigt vilka bakterier man göder... finns ju riktigt skadliga som h.pylori men även e.coli som vi vill hålla kort och verkligen inte tillåta att vandra uppåt i tarmkanalen....

✅ RABATTKOD
NEXTLEVELGUT ger 20% rabatt på allt! Anges i kassan! ☝️

Berätta gärna om du testat din tarmflora eller har erfarenhet av Gutclear, jag är supernyfiken!! 🤗
Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS-dieten som har rykte om sig att kunna återställa bakteriefattiga & lite  trassliga tarmar för att i sin tur påverka den viktiga kopplingen mellan tarmen & hjärnan, men 3v har gått sedan jag påbörjade den inledande fasen av dieten & sedan dess har det mesta gått i motsatt riktning (åt helvete alltså 😅) 

Men det var faktiskt väldigt intressant för i samband med mina personliga strävanden kämpade jag med strulig rå-data till en vetenskaplig artikel & bankade huvudet i tangentbordet när ingenting gick ihop! 

Det var då jag insåg en viktig grej i livet såväl som i forskningen, nämligen att det spelar VÄLDIGT stor roll hur vi viktar variabler, alltså värderar effekten av saker realistiskt. Det finns liksom gränser för vad t.ex en kostförändring kan åstadkomma (hur "perfekt" man än äter) särskilt som en isolerad parameter!

Just kost är nog för övrigt det allra vanligaste att övervärdera på bekostnad av allting annat...😬

Inom statistiken använder man därför "vikter" pga variablers olika tyngd. Översatt till livsstil är det typ hur mkt man kan kvitta en dålig vana mot en bättre. Vissa är optimister & viktar sina goda vanor högt, trots uppenbara krafter i motsatt riktning, vilket visar sig genom sparsamma resultat.

Det kan förstås lägga grunden för uppgivenhet, även om jag tror att motmedlet är ärlig granskning av både resultaten & livsstilsfaktorerna ✨i kombination ✨ Så därför skrev jag en halv roman om det här på bloggen med idéer på åtgärder, om du vill nörda in på VAD som faktiskt spelar roll och inte! (Länk i profilen 👆)

Det är högst relevant i forskning såväl som vardag, så det var slående att se det i min egen forskningsdata! Som upplagt för att jag skulle se nånting hos mig själv lite tydligare, presenterat som aviga r-värden...😅

MEN OM GAPS! ☝️
Har inte gett upp, bara haft problem att få nog med energi utan att krascha som en utsvulten sparv efter ett tag... I ketos & allt är känslan att tanken är tom! Just me? 🧐 Det brukar hända vid livsmedelsbegränsning men har också ganska hög förbränning 🔥 (ingen hypertyreos eller så!)
Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetr Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetra ute (direktlänk i stories! 👆) vi pratar om post-covid deppen som många (inklusive vi själva) tycks ha drabbats av och reflekterar lite kring varför och hur man kan ta sig ur gropen. Inget träningssnack alltså utan ett avsnitt om hormonella system kopplat till stress, utbrändhet och livssituation. Enjoy! ❤️
  • Home
  • Tag: beroende

Inlägg i kategorin beroende

Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?

6 February, 2023 1 Comment Written by Martina

TLDR: Ett inlägg i 2 delar!* Sorry för mastig artikel men snöade in till tusen på det här området 😅 Del 1 handlar om de klassiska riskfaktorerna bakom livsstilssjukdomar med en påminnelse om att det som presenteras inte alltid är bekräftade orsakssamband, utan observationer i en grupp, oftast sjuka människor. Del 2 handlar om riskvariabeln som sällan räknas, eller skrivs om ur ett konkret/vetenskapligt perspektiv, trots att den potentiellt är värre än många av de klassiska riskfaktorerna, eller åtminstone skulle kunna utgöra bakgrunden till dem. Temat är kronisk stress och stress-resistens, som är stressens svar på insulinresistens (fast med kortisol istället för insulin!) och tesen är att stress-resistens ger överproduktion av flera toxiska hormoner som ökar risken för många sjukdomar över tid! *Omskriven, korrad (tack Maggan!) & lagt in fler bilder & referenser!

Inlägget innehåller reklam för min samarbetspartner Arktis Naturals (länkar & info hittas i separat, färgmarkerat avsnitt längst ned!)

DEL 1: Riskfaktorer enligt forskningen, i relation till de vanligaste livsstilssjukdomarna.

DEL 1: vilka riskfaktorer som mäts i forskningen om de vanliga livsstilssjukdomarna och varför, vad befolkningsstudier säger egentligen och vilka slutsatser vi kan dra från dessa. Graferna i texten representerar livsstilssjukdomar och dess riskfaktorer, men är datan komplett? Kan vi sätta ett likamedtecken mellan riskfaktor-grafen (den blåvita) och sjukdomsgrafen (den rosa), eller saknas något? Och vet vi vilka faktorer som är orsakssamband eller bara observerade korrelationer?

Riskfaktorer i den svenska befolkningen (från 2019)

Mitt förra inlägg handlade om att “vikta” livsstilsvariabler rätt så att inte “gå 5km med hunden” blir lika mycket plus som ett halvt paket cigg blir minus. Poängen var att det är bra att hålla koll på sina “plus och minus” för att undvika livsstilssjukdomarna för som namnet antyder så är själva livsstilen nyckelfaktorn oavsett genetik, men vilken av alla livsstilssjukdomar det blir är däremot mer genstyrt (men inte helt!)

BMI, midjemått, blodsocker & diabetes

Högt BMI och diabetes typ 2 (T2D) är en ohelig kombination rent statistiskt (tillsammans med ålder) men som jag sa i förra inlägget så är statistik och verklighet inte samma sak! Korrelation betyder att variabler sammanfaller (råkar förekomma samtidigt hos personer med ett visst tillstånd) men inte att den faktiska orsaken. De kan bero av varandra, men det går inte att säga i befolkningsstudier, eftersom de kollar efter korrelationer mellan olika faktorer och någon viss sjukdom, i syfte att detektera nya potentiella riskfaktorer. En helt annan typ av forskning behövs för att förstå orsakssamband och faktiska mekanismer.

Mäta & beräkna: med vilken mätdata?

Grundforskning är det som främst kan visa att det ena beror på det andra och varför. Det är min favvo-forskning att läsa om men att göra de där pilliga experimenten var inte för mig så jag håller på med befolkningsstudier istället för möss och petriskålar.


Befolkningsstudier bidrar med t.ex blodmarkörer, gener, sjukdomshistorik, mediciner, livsstilsvanor osv hos tusentals människor i en viss åldersgrupp eller med en viss diagnos och det är riktigt intressant, men har tyvärr sina begränsningar. Utkomsten beror också väldigt mycket på hur påläst forskaren är, och det är b.la därför jag läser grundforskningen! 🤓

Vad som mäts i studier…

Från exemplen ovan så ser du att vad som mäts är de vanligaste markörerna med lite annat “extra” om man har tur. Sverige har imponerande registerdata och den används också i studier och styr forskningsfokuset inklusive läkemedelsbolagets satsningar.

Världsstatistik. Siffrorna är ungefärliga eftersom de ökar/minskar lite hela tiden.

Kan vi lägga ihop graferna?

Kan vi lägga ihop den översta med den rosa och koppla ihop riskfaktorerna till sjukdomarna och så är det klart? Nja… det blir inte en komplett bild och flera riskfaktorer är dessutom av mer korrelativ karaktär. Rökning är väl många förvisso överens om som riskfaktor, och nikotinets effekter på blodsocker och blodkärl är också kartlagt. BMI-variabeln faller ju lite på att smala människor råkar ut för samma sjukdomar i lika stor utsträckning, för smalhet i sig är liksom inte så mycket till skydd som många verkar tro.

Tjock och insulinresistent (…och frisk!?)

Kombinationen finns i allra högsta grad, även om många forskare skulle argumentera emot det, framförallt vid stigande ålder, men så tittar de främst på sjuka grupper också!


Bara som en anekdot var min mormor ett praktexempel med BMI på >50, utan några mediciner eller diagnoser ens som äldre. Läkarna var alltid så förvånade “Va, ingen diabetes!? Inget högt blodtryck!?” Tyvärr fick hon en neurologisk sjukdom till slut och avled vid 84 års ålder, men inga krämpor före dess.

Blodtryck och blodsocker som riskfaktorer?

När jag var militant low carber (är fortfarande low carb men ej militant) trodde jag att högt blodsocker var roten till allt ont, men det finns en ovanlig diabetes-variant som ger förhöjt blodsocker utan någon insulinresistens eller särskilt mycket besvär alls. Den heter MODY2. Patienterna får inte de vanliga komplikationerna av obehandlad diabetes även fast de sällan/aldrig medicinerar. Det är en av anledningarna till att tro att blodsockersänkning till VARJE PRIS kanske inte alltid är önskvärt… t.ex mer insulin till en insulinresistent T2D-patient… tycker ju förstås att man bör kostbehandla, framförallt för att det faktiskt går och är ett säkert alternativ, men I’m biased! (Jag har förresten skrivit om hyperinsulinemi och insulinresistens som du kan läsa här, med symptomlista så att du kan få en uppfattning om din insulinstatus!)


Högt blodtryck farligt?  Ja, förtjockad vänsterkammare, stelt hjärta, trånga, stela kärl och allmän belastning verkar vara en etablerad effekt av kroniskt högt blodtryck, så BT-sänkare är säkert rimligt för att skydda hjärtat och kärlen (eller betablockerare vid förhöjd puls, inkl. stress med fysiska besvär.)

DEL 2: Riskfaktorn som aldrig mäts trots att den dödar, och kan vara källan till många destruktiva livsstilsfaktorer!

DEL 2: Kronisk, låggradig stress och stress-resistens som en potentiellt starkare riskfaktor än de som vanligtvis används i vetenskapliga studier. Att stressen inte räknas med så ofta (trots att många forskare vet att det spelar roll) beror nog på avsaknaden av stabila, mätbara, biomarkörer. Enkäter används ofta för självskattning: “Hur stressad är du på en skala mellan 0-5?” Det blir förstås inte en lika “säker” variabel som en blodmarkör (blodsocker, kolesterol osv) särskilt eftersom det kan vara svårt att skatta sin egen stressnivå. Många tänker på stress endast i termer av “mycket att göra” trots att det är ett mycket bredare och subtilare spektrum. Andra är avtrubbade och känner inget (i alla fall inte sin egen stress) trots stresshormoner som pumpar på högsta volym!

KRONISK STRESS → STRESS-RESISTENS!

Forskning på kronisk stress och trauma pekar mot livsstilssjukdomarna!

Vi har i princip en pandemi av utbrändhet idag och det “nya” forskningsfältet Psykoneuroimmunologi (och många andra förstås, men måste nämna det bara för att det är coolt! 😎) kopplar den ena kroppsliga sjukdomen efter den andra till emotionell stress, trauma och utbrändhet. Vi snackar alltså cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, neurologiska sjukdomar samt sjukdomar i de inre organen som ett resultat av STRESS! Kronisk stress alltså, och ett överskott på kortisol, glutamat, dopamin, noradrenalin, och adrenalin med tillhörande receptor-avtrubbning, resistens eller internalisering.


Internalisering = när receptorerna går och gömmer sig för att skydda cellen.
Resistens = receptorerna hör inte sin signal de ska svara på, så signalen behöver förstärkas för samma svar.

Stress-resistens farligare än insulinresistens?

Efter att ha förkovrat mig i stress-resistens som egentligen är en glidande skala av glukokortikoidreceptor-resistens (förkortat GRR) är jag skitstressad över min egen stress (ironiskt nog…😂) och beredd att klassa det som en värre riskfaktor än insulinresistens, förhöjt blodsocker och högt BMI tillsammans! Det här är min arbetshypotes, säg gärna om du har någon annan spaning! Men alltså fasen… stress kanske även sopar banan med både rökning och högt blodtryck!?

VAD ÄR STRESS-RESISTENS?
Glukokortikoidreceptor-resistens är när kroppen utvecklar resistens mot sin egen stress-respons
, framförallt i form av kortisolresistens. På samma sätt som att insulinresistens innebär för mycket insulin för att kroppen har skruvat upp insulin-volymen (i panik över att cellerna inte öppnar sig och släpper in överskottssockret från blodbanorna) så innebär GRR att stress-signalen står på högsta volym utan att vi reagerar särskilt mycket på det (psykologiskt). Stressen är dock inte mindre skadlig för det!

FINNS STRESS-RESISTENS PÅ RIKTIGT?
Läser man om GRR på populärvetenskapliga sidor får man intrycket av att det är något otroligt ovanligt som ingen behöver bry sig om, men den informationen verkar vara från tidigt 90-tal för så ser det verkligen inte ut i nyare artiklar! Men ja fullt ut mega-maxad GRR med kortisolresistens i varenda cell i hela kroppen är det EXTREMT få som har men att uppvisa ett gäng GRR-symptom…? Listar de vanligaste nedan så kan du avgöra själv! 

Disclaimer: Precis som att det är svårt att diagnosticera en lätt insulinresistens (nästan omöjligt) jämfört med fullt utblommad typ 2 diabetes, är det samma med det mesta annat. Symptom utvecklas över tid, i olika takt och kanske blir en diagnos till sist eller så stannar det av eller reverseras. Många har besvärande symptom utan att kryssa av hela checklistan i någon diagnos-manual, och blir därför inte behandlade för tillstånden eftersom de inte “uppfyller diagnosen”. I den här artikeln tar jag mig friheten att använda långvarig kronisk stress, utbrändhet och GRR (nästan) synonymt* och syftar inte på extremformen av GRR utan på grader av kortisolresistens. *Arbetshypotes bara! Ändras såklart om spaningen är inkorrekt! 

Symptom på stressresistens!

[A] Fight och flight är på hela tiden!

HPA-axeln: Hypotalamus och hypofysen i hjärnan kommunicerar med binjurarna och reglerar bland annat om vi ska vara i SNS: “fight, flight, freeze” eller PNS: “rest and digest”. Sömn, matsmältning och näringsupptag kräver PNS (lugn och ro) och är en anledning till att så många stressade personer har näringsbrist trots normalvikt/övervikt! (Förklaring finns på punkt [G] längre ned)  

Stress som inte känns!

Stressad/utbrända personer kan uppleva SNS-tillståndet “freeze” som ett lugnt och skönt tillstånd, men i själva verkat har kroppen/hjärnan/nervsystemet “stängt av” som en skyddsåtgärd. Det betyder inte mindre stresshormoner utan tvärtom mer resistens för dem. De emotionella kopplingarna kan vara lite missriktade hos SNS-personer som att “fight” översätts till motivation och “flight” blir hyperkänslighet för omgivningens krav och förväntningar. PNS-aktivering kan upplevas otryggt, besvärande och obekvämt. Plötsligt är allt lugnt och tryggt – HJÄLP!? Hypade kvinnor som är igång konstant och gör tusen saker känner sig oftast inte stressade men är ändå i riskzonen för stressrelaterade sjukdomar eftersom stresshormonerna är där ändå! 

Mäns biologiska stress-skydd

Män har ett naturligt skydd mot stress på 3 olika sätt:
[1] Testo ger mindre känslighet i allmänhet för både smärta och stress.
[2] De har färre glukokortikoidreceptorer, dvs både mindre aktivering och signalering från kortisol så de kan inte gasa på som bara ultra-produktiva kvinnor kan!
[3] Har fler T3 receptorer, större stress-reserv! Det gör inte män immuna mot stress, men det kan ta sig lite andra uttryck. Depression är en av de vanligaste uttrycken för kronisk stress hos män, som tyvärr kan gå under radarn länge. 

[B] Traumatiserad men avtrubbad (och/eller konstant återtraumatiserad)

Trauma ger en enorm stressrespons, särskilt hos barn som är så dynamiska och adapterar till det. Hjärnan kan dock skydda oss mot trauman på flera sätt. Genom dissociering (frikoppla det traumatiska från sig själv) eller genom avtrubbning. Det är dock vissa forskare som tror att den avtrubbade stressen kan vara ännu värre än den som “levs ut”.


Vissa trauma-personer är så trötta på sin avtrubbning att de medvetet eller omedvetet “återtraumatiserar” sig själva på olika sätt bara för att få känna “något”. Eller välja ett mega-stressigt jobb, jobba hela tiden eller ägna sig åt skitfarliga, adrenalinstinna fritidsintressen. Då kan man nästan gissa att personen har någon grad av stress-resistens. De känner kanske inte så mycket (tror de) men får fortfarande alla konsekvenser av kronisk stress!

[C] Utbrändhet och autoimmunitet

Kortvarig stress ökar förbränningen och ger starkare immunförsvar, och kronisk, långvarig stress gör tvärtom. Glukokortikoiderna är involverade i både ämnesomsättningen och immunförsvaret, och vissa verkar komma undan med att “bara” bli förkylda stup i kvarten eller sjuka av minsta lilla träningspass, medan andra går raka spåret mot autoimmunitet. Genetik spelar en lite större roll här för som man säger…

“Genes load the gun – Lifestyle pull the trigger” 

[D] Störd menscykel och fertilitet och sexuell dysfunktion hos män

För kvinnor verkar det näst intill omöjligt att ha en frisk menscykel under kronisk långvarig stress (om man inte är något slags freak of nature eller ev. tonåring!) Äggstockarna får inte rätt signal i den biokemiska miljön och östrogennivåerna sjunker så sakteligen och ger  tunnare livmoderslemhinna. Det ger liten/ingen blödning och blir svårare för ett ägg att fästa där. Hittade en review-artikel om stressinducerad infertilitet som verkade ganska trevlig (länk!) Lågt östro är också kopplat till benskörhet, knakiga leder (även hos män) sämre humör, sämre hår och ökad risk för klimakteriesymptom, även hos kvinnor under 30. 


Män får mer problem med sin sexdrift och sexuella förmåga. De nattliga testosteronpulserna uteblir vid stress och dålig sömn. Morgonståndet blir då allt mer sällsynt. Fortsättning finns på punkt [F] om håravfall och tunnhårighet kopplat till stress och hormoner. 

[E] Depression, ångest och allmän psykisk ohälsa

Stress-resistens och depression

Anhedoni = “Allt är tråkigt” (Symptom vid depression)

För män brukar depression vara det tydligaste tecknet på stress som gått alldeles för långt (Använd förkortningen MDD = Major Depressive Disorder om du vill hitta forskningsartiklar om stress och depression!). Depression kan vara svårbehandlat, envist återkommande, och leda till många andra problem. Även om kvinnor kan vara mer ångestlagda eller reaktiva, så är stress en starkt bidragande faktor i all psykisk ohälsa, hos båda könen! Hela spektrumet av tvångstankar, koncentrationsstörningar, humörsvängningar i varierande form samt substans/beteende-beroenden. 

Beroende → Stress → Psykisk ohälsa → Fysiska sjukdomar

Beroenden är för övrigt också en stress, och det är via många biokemiska mekanismer, inte bara psykologiskt. Beroende kommer ju med en hel del skam (stress), ljugande och smusslande (stress) och desperation (stress) och ev. abstinensbesvär (stress) utöver olika grader av förgiftning (stress). De flesta droger har sin grundmekanism i ökad glutamat-frisättning: hjärnans tyvärr väldigt neurotoxiska gaspedal, som också driver upp kortisolet och stress, ångest och oro. Även nedåt-grejer kan ha stress som långtidseffekt, förutom alkohol som är fysiskt stressande i princip jämnt. 

[F] Hår, hud & naglar | Håravfall | Manlig behåring hos kvinnor

Genetiskt håravfall hos män (MPB = Male Pattern Baldness) har inte så mycket med stress att göra, även om stress kan accelerera det hela. Kvinnor kan inte ha MPB (men den kvinnliga motsvarigheten FPB som är ovanlig) och blir därför istället “allmänt tunnhåriga” av stress. Torrt, livlöst hår som trasslar sig och naglar som inte växer, är sköra eller i värsta fall räffliga och fläckiga kan också vara stressrelaterat, liksom sår som tar lång tid att läka.

Stress = ↓ östro ↓ prog  + ↑ DHT

Kvinnor som får mer “manlig behåring” av kronisk stress får det för att de kvinnliga könshormonerna sjunker och det manliga könshormonet DHT ökar förhållandevis. DHT är ett “viriliserande” hormon som styr manlig könskarakteristika (skägg osv). Ökande DHT är en katalysator hos män med genetiken för håravfall eftersom deras androgena receptorer i skalpen inte tål hormonet, utan stänger ned hårsäckarna om DHT binder in där. Testo konverterar till DHT (dehydrotestosteron) vid stress. 

[G] Dålig matsmältning och näringsbrister

Allt i förra symptom-avsnittet härrör till matsmältningen (till stor del) eftersom hår, hud, naglar, sårläkning påverkas av näringsupptaget. Vita fläckar på naglarna brukar visa på låg magsyra eller att något med näringsupptaget inte funkar. IBS-problem i form av en spastisk tarm som reagerar på allt möjligt, alternativt en slö tarm som ger känslan av stopp och svullnad. Googla på ett “Bristol Stool Chart” så slipper jag skriva om bajs här! 😅 Men håll koll, du ser snabbt om din matsmältning verkar okej eller inte! 


Magsyra, gallvätskor och matspjälkningsenzymer (och saliv!) produceras knappt under kronisk stress (stress = dålig tajming för födointag!) så spjälkningen blir aldrig riktigt fullständig. Torr i munnen (brist på saliv, är en annan klassiker!)

[H] Minskad muskelmassa (främst underkropp) hos både kvinnor och män

Rumpan kan försvinna hos både kvinnor och män samtidigt som t.ex magen växer. Vissa stress-personer blir som streck, men vanligare är att magen blir större! Fettinlagringen hamnar på buken eftersom det är nära de inre organen. Det är viktigt med energi hit i en krissituation, och kris kan ju vara kroppens biokemiska verklighet hos någon som är i “fight and flight” konstant. Muskler bryts också ned i stress eftersom kroppen är i ett katabolt läge (nedbrytande) och upplever hjärnan att det är kris och att mer energi kan komma att behövas, så tycket den att det är en bra idé att börja tulla av musklerna… 

[I] Sömnbrist, orolig sömn eller aldrig utsövd

Den sista punkten är ganska självklar men att stress och sömnbrist hänger ihop är logiskt på flera sätt. Kroniska stressare får lägre serotonin som är en förelöpare till sömnhormonet melatonin. Bara sänkt melatoninproduktion (som man automatiskt får när man blir äldre) gör att man vaknar tidigare än man “vill” eller gjorde innan. Andra liknande stressymptom är att vakna ofta, toaspring, oroliga drömmar och att inte kunna somna/somna om. 

Bristande djup/REM-sömn = stressresistent hjärna

Ingen städning = neuroinflammation!

Ett överstressat system går inte ned i djupsömn så enkelt vilket gör att hjärnan inte kan städa ut restprodukterna från alla neurokemiska processer som ägt rum under dagen. Det finns en stark koppling mellan sömnbrist och depression, men inte klart i vilken ordning de börjar. Djupsömn är ett krav för att hjärnan ska komma ihåg att släppa in sitt eget lymfsystem “Glymfan” (Glymfatiska lymfsystemet) som knackar på dörren för “gå ut med soporna” dvs städa undan allt skräp!


Utan städningen (djupsömn) och sortering/kategorisering av intryck (REM-sömn) blir det till slut svårare att tänka, fokusera, bli motiverad + sänker tröskeln till ångest, oro och depression, som i sin tur bjuder in till olika former av självmedicinering.

Resultatet av stressresistens över tid!

Givet alla symptom ovan ser du kanske också hur stress och stressresistens verkar kunna drabba vartenda organ! Viktig notering är dock att det beror på omfattningen av stressen, den individuella känsligheten för det, övriga risk- och friskfaktorer, genetik, ålder, kön, mental inställning osv.

Jag tror att kronisk stress är “urmodern” till många destruktiva vanor, och med det många av de vanligaste riskfaktorerna. Riskfaktorerna som används i studier saknar uppenbar stress-koppling om man bara läser om faktorerna för sig men… när man lever i stress blir man mer styrd från amygdalan (överlevnad) jämfört med frontalloben (logiska, långsiktiga beslut). Det borde öka risken för kortsiktigt tänkande, och mer riskbeteende, för att man inte tänker på vad effekterna blir över tid. 

Stress- & sjukdomskopplingen

Här kommer lite potentiella kopplingar mellan långtidsstress och de vanligaste sjukdomarna. Det finns en hel del litteratur (vetenskapliga artiklar) på området för den som vill förkovra sig och jag ska försöka länka några bra!

🧠 Stress & demens?

Vi har glukokortikoid-receptorer överallt och alla behöver inte bli resistenta, men GRR i hjärnan verkar ge depression i första hand (och ångest) och på sikt olika typer av neurodegenerativa sjukdomar. Framförallt demenssjukdomar. Depression ökar risken för demens via flera mekanismer men en stark koppling är neuroinflammation (som stress ger via kaskadeffekterna av kortisol och glutamat), det växande sopberget av neurokemiska restprodukter (pga för lite djupsömn) samt förträngningar i hjärnans kärl pga den kroniska, låggradiga inflammationen över tid. 

❤ Stress & hjärtsjukdom?

Hjärt- och kärlsjukdomar uppstår oftast som en följd av kroniskt, låggradig inflammation som bidragit till en ökad stelhet och trånghet i hjärta och kärl. Kanske tillsammans med ett högt blodtryck eller annan belastning. Kronisk stress ger sänkt immunförsvar över tid, och ökad risk för olika typer av kroniska inflammationer. Att det kan påverka hjärthälsan är det många som har en spaning om…

LÄNK: Trevlig och lättläst review-artikel om det!
LÄNK: Och en till från Nature Reviews! (Stress and cardiovascular disease)

🦠 Stress & cancer?

Cancer och inflammation hänger ihop och det verkar vara just stress-frisättningen av inflammatoriska signalmolekyler tillsammans med att cancerceller triggas igång av stress. Inte bara cancerceller för övrigt utan cancergener! Våra epigenetiska funktioner i kroppen kan stänga av och sätta på gener, både bra och dåliga. Ett välfungerande immunförsvar ska städa bort dysfunktionella celler som ser ut att kunna bli cancerceller, och när den processen haltar får cancerceller chans att växa till. Bakterier och virus kan också lättare komma innanför skydds-barriären under kronisk stress, och flera kända (HPV, Herpes, H.pylori osv) kan ge upphov till cancer om de får härja fritt!

LÄNK: Bra artikel om det här!

Hur löser vi eländet?

Well… jag kan nog vara topp 10% värsta personen att svara på det eftersom mitt system går på stress även om jag har som evigt projekt att programmera om det… 😅 Working on it!


Jag tror dock stress och konsekvenserna av det är så individuellt och multifaktoriellt, och även om det låter bra att “gå till roten” med det hela så kan det ibland vara lättare att ta de lägst hängande frukterna först. Stress-junkies har ofta en del idiotiska grejer för sig som att maraton-sitta vid datorn eller äta slarvigt eller gå upp skittidigt och dricka 200 koppar kaffe. En äkta stress-junkie VET eller kan nog troligen ana, men det är GÖRANDET som är det svåra! Amygdala-drivet? Självkänsla?

Berätta gärna vad du tror!

Jag är supernyfiken på dina tankar kring det här! Som vanligt läser, godkänner och svarar jag på kommentarer manuellt! ❤


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Lite länkar för vidare läsning!
Den översta är superbra!!


  • Regulation of the hypothalamic-pituitary-adrenocortical stress response
  • Chronic stress, glucocorticoid receptor resistance, inflammation, and disease risk
  • Evidence for the role of corticotropin-releasing factor in major depressive disorder
  • Glucocorticoid resistance and β2-adrenergic receptor signaling pathways promote peripheral pro-inflammatory conditions associated with chronic psychological stress: A systematic review across species

Reklam i samarbete med Arktis Naturals!

Har du läst ända hit kan du som är ute efter rena, labbtestade CBD-produkter garanterat fria från THC stötta mitt arbete genom att klicka på mina länkar eller använda rabattkoden MARTINA20 i kassan hos Arktis för 20% rabatt på allt!

Jag använder själv deras 30%iga olja som en del i mitt projekt att minska neuroinflammation (all stress) och till er som undrar vilken man ska börja med så brukar jag alltid tycka att man kan ta den starkaste och späda själv med MCT-olja eller liknande om man vill ha den svagare!

Populäraste användningsområdet är bättre återhämtning vid träning samt vissa typer av smärta (framförallt nervsmärta för att CBD går på vanillin-receptorerna som kan reglera ned någon viss smärtsignal) har även vänner som använder för ADHD och epilepsi men har ingen personlig erfarenhet där och kan inte säga att det funkar eller om de råkar vara specialfall 😅 All info finns på hemsidan med labbtester och verifiering på att allting är lagligt och inget någon kan bli hög av oavsett dos. CBD är dock naturligt rogivande och tacksamt nog varken förbjuden eller narkotikaklassad längre i Sverige! 💚🌿

Biohacking, Forskning, Inflammation, Neurohacking
biohacking, depression, insulinresistens, kortisol, livsstil, Neuroinflammation, stress, utbrändhet

Nyårskrönika nr 2 | Ayahuasca & vad som får stenen att rulla!

31 December, 2022 12 Comments Written by Martina
  • Läs del 1 här om destruktiva loopar och självsabotage!

Nyårskrönika försök nr 2 | Den mindre dystra versionen?

Jag har visst lyckats överträffa mig själv i dysterhet igen med tanke på hur många kommentarer jag fått om hur jag mår egentligen…😅 Sorry! Jag vet inte alltid hur det jag skriver “låter” i läsarens huvud, jag kan ha en glad eller neutral ton när jag skriver men (av somliga) uppfattas som ilsken, deppig eller något annat stämningsläge som är helt oavsiktligt! När jag läste texten igen så kände jag att den kanske var lite mörk, samt även lite väl analytisk och vill därför mjuka upp det hela lite med ett nytt försök. Vi får se hur det går!

Temat är alltså livsstilsförändring med fokus på att bryta destruktiva loopar och förhindra självsabotage. Inte det mest muntra ämnet tyvärr men det är lika bra att hoppa i “the deep end” för att föregå oss själva och öka chanserna att lyckas med våra mål eller livsstilsförändringar! Det känns som ett bra tema såhär kring nyår. 😊💥

Vita knogar vs tillåtande förhållningssätt

Även om jag gillar planeringar, inventeringar och strikt disciplin, så är det inte vad som alltid funkar bäst ens för mig själv. Det jag försöker “bekämpa” kan snarare sätta sig ännu hårdare om jag inte antar ett mer accepterande förhållningssätt. Du kanske tycker att gräva runt i sitt psyke verkar onödigt eller som självupptaget navelskåderi, och det finns säkert sådana element i det, men för egen del har det varit viktigt att gräva fram rädda, ledsna och arga delar av mig själv och förstå och trösta dem. Kanske till och med hålla med för en stund, även om tankarna är överdrivna eller destruktiva.

Att värdera eller transformera känslor

Jag har många andliga vänner som ser ilska som en negativ och lite outvecklad känsla, men för min del är ilska en av mina mest läkande känslor som inte är särskilt destruktiv. Jag riktar den utåt i form av gränssättning och ökad ansvarskänsla, den kan också påminna om mina prioriteringar och vara bränsle till motivation. Vissa verkar tänka att man inte tillåter sig att känna smärta och sorg om man “hellre” uttrycker ilska, men jag tror att det är nyttigt att känna hela paletten av känslor, och ta reda på vilken känsla man har svårast för och varför. Det är inte alltid den man tror!

Vad gör en känsla destruktiv?

Vilka känslor som är konstruktiva eller destruktiva tror jag både beror på hur närvarande man kan vara i dem och vilka tankar eller handlingar som “följer med”, som t.ex om ilska är riktad inåt eller utåt, eller resulterar i konstruktivt eller destruktivt handlande. Stolthet skulle kunna vara både toxisk och stärkande. Ångest har så många olika nyanser, och flera olika biosignaturer. Varje neurokemisk ångest-typ kommer med sin egen ton som man kan lära sig att känna igen, och skilja från ånger, oro och nervositet. Många förväxlar ångest med ånger. Ånger triggar stark aversion hos många och kan vara startskottet för flyktbeteenden. En sådan process kan vara bra att medvetandegöra om man arbetar med att förändra vanor.

Meditation vs psykedelier

Om man börjar meditera på sina känslor eller använder tekniker som bodyscanning och lägger fokuset i kroppen, kan olika känslor byta skepnad många gånger under ett meditationspass. Var en känsla sitter någonstans i kroppen kan också vara intressant att känna in. För egen del är det mitten av övre rygg där det mesta känns för mig men det vanligaste är bröstkorgen eller magen. Att sitta och känna igenom kroppen medan tankar tänks och känslor känns är det bästa sättet att gräva i sitt psyke (tycker jag) för då kommer det som är redo för behandling att komma upp, varken mer eller mindre! (Sanning med modifikation)

  • Poddintervju om psykedelisk terapi
  • Meditationsguide

Ayahuasca-retreats & interna resurser

Med psykedeliska droger eller mer provokativa metoder kan trauman komma ut “i förväg” med risken att man inte har de interna resurserna att klara av det. Därför är jag lite avvaktande till om det verkligen är en bra idé att popularisera t.ex Ayahuasca-retreats och liknande, även fast det kan vara enormt givande för den som har vana av att både tappa kontrollen och integrera djupare insikter i vardagen. Utan integrering är det inte mycket värt att spela hasardspel med sin hjärna, även om man kan få djupa insikter av det. Jag är lite biased här för att jag har fler vänner med negativa upplevelser och konsekvenser än motsatsen, så berätta gärna om du har varit med om något coolt! ✨👽

Varför gör vi inte det vi vet?

Det här och förra inlägget är på temat förändring och det trickiga med förändring är att hur många teorier man än har och hur många planer man än gör, så ligger inte “the secret sauce” där utan i själva görandet.  Vad som får var och en av oss att göra det vi redan vet att vi borde göra, över tid, är ju själva tiomiljoners-frågan!

Personligen tycker jag att alldeles för lite fokus ligger på vad som får stenen att rulla varje gång det pratas om coaching och hjälp till självhjälp. Det är liksom inte brist på information, planer eller scheman till höger och vänster (tror jag) utan på förståelse för vad som får en att faktiskt utföra någonting, både just nu, idag, den här veckan och över längre tid. Nästa månad, om ett år, två år, fem år, hela livet. Vad krävs egentligen? På riktigt!

Den bästa träningscoachen jag har haft var en mästermanipulatör som hittade de där spakarna i sina klienters hjärnor så att de pressade sig till max varje pass och fortsatte att göra framsteg. Det är ju dock viktigt att själv vara motiverad och ha VILJAN till det man ska göra, men när det kommer till svårare livsstilsförändringar hade det varit bra med mer hur-fokus istället för vad-fokus.


Att gå en promenad är kanske inte möjligt för någon som är så deprimerad att den inte kommer upp ur sängen, oavsett hur många gånger vänner eller familjemedlemmar säger “där kan du inte ligga, du måste komma ut! Gå en promenad!” Det ökar bara skammen och undvikandet och kan sätta igång en ogynnsam cykel av ljugande för att få slut på tjatet.

“Vem vill jag vara och vad kan jag göra just nu?” 

Nu är jag långrandig så det räcker så jag avslutar här och vill säga att även om saker och ting ibland känns hopplöst på grund av för många misslyckade försök, så har man inte misslyckats förrän man rätt och slätt ger upp. Man måste inte ge upp bara för att man inte knäckt en dålig vana ännu. Varje misslyckande kan faktiskt vara en viktig pusselbit till lösningen. Det finns nästan alltid en lösning, även om det kan vara svårt att se hela vägen dit från där man står just nu, men det behöver man inte heller.


Det är bättre att smala ned fokuset och fråga sig själv vem man vill vara och vad man kan göra just nu (eller idag) för att gå åt rätt håll. En fråga att ställa sig minst en gång om dagen om man är i förändringstagen 😉


Sååå det här får bli det sista inlägget för 2022 så går vi in i 2023 med närvaro och medveten handling! ❤ Ta hand om dig under nyårshelgen och unna dig något riktigt gott, det förtjänar du! ❤

Relaterat inlägg: Guide till dopamin-detox

Lifestyledesign, Personligt, Powerthinking
meditation, psykedelisk terapi, psykisk hälsa, självsabotage

Beroendet först | Att förändra sin livsstil

8 January, 2022 45 Comments Written by Martina
beroendet först

Ett kännetecken för beroende är domino-effekten!

Ju mer jag studerar fenomenet beroende desto mer ser jag det överallt och som det allra största hindret mot att lyckas med sina livsstilsförändringar. Många har ett ohälsosamt förhållande till mat och socker, alkohol, substanser, beteenden som spel, shopping, porr, sex och distraktioner som youtube och sociala medier. Även inhämtande av information kan spåra ur och blir ett beroende. Vissa läser på i all oändlighet utan att komma till skott med de verkliga förändringarna.

Ett beroende har sina krokar överallt

Nu har vi snart tagit oss igenom första veckan i januari och det har redan trillat in en del meddelanden från människor som kämpar med beroendeproblematik. Oftast handlar inte meddelandena om beroende som primärt problem, utan nämns snarare i förbifarten typ “jo just det, jag tror att jag har ett sockerberoende” eller “jag har försökt att sluta med… men då händer x, y, z istället”.  Eftersom jag skrivit så mycket om ketogen kost är det mest människor som identifierar sig som sockerberoende som skriver till mig, men bakom sockret döljer sig ofta andra (mer problematiska) saker. Ett beroende nästlar sig oftast in i alla aspekter av livet och tar sig uttryck i hur man hanterar hela sin vardag. Ett beroende har sina krokar överallt!


När man river av plåstret (gör en dopamin-fasta eller slutar med ett beroendeutlopp) kan det välla upp känslor som har velat komma ut i flera år. Det kan vara tufft att hantera, men om det aldrig hanteras blir det till sjukdomar i kroppen. Jag är helt övertygad om att det är så, och det finns ganska mycket stöd i forskningen också. Fältet jag har börjat förkovra mig i heter psykoneuroimmunologi och handlar om hur mental och emotionell stress underminerar immunförsvaret och leder till cancer och autoimmunitet.

Beroendet måste fixas först!

Min tro är att beroendet måste vara nummer ett att åtgärda för att kunna komma vidare med någonting alls. Det går inte att fortsätta leva i ett aktivt missbruk av mat och socker, distraktioner, shopping, spel eller porr och tro att man ska kunna nå sina mål. Dopaminet tar slut och det finns ingen energi över till större mål som kräver förmågan att hantera fördröjd belöning. Allt som spelar roll blir till sist beroendet, det kommer alltid att vara i centrum och därför går man som katten kring het gröt med alla sina mål i livet.


Om du känner på dig att du har ett beroende som får löpa amok i ditt liv. Börja göra research om det, det finns mycket material på youtube och många poddar som pratar om det. 12-stegsprogrammet är toppen, det finns för alla utlopp från substansberoende till sex och kärlek, socker och överätning. Kolla upp ett 12-stegsprogram nära dig, det är helt gratis och vissa grupper kör även online. Du kan joina in och vara helt anonym.


Vanliga vården har mycket missbrukshjälp även om de behandlar just sockerberoende som en ätstörning, men hjälp finns i vilket fall och det finns även läkemedel som fungerar för den som behöver kemisk hjälp. Precis som att alkoholister kan använda antabus finns det liknande farmakologiska lösningar för rökare, överätare, sockerberoende och narkomaner!


Jag tror att det här är året då det är extra viktigt att besegra sina beroenden en gång för alla. Det stjäl så otroligt mycket livskraft och när den kraften frigörs (genom att bli fri) kan man åstadkomma enormt mycket!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Ibland får jag frågan om jag är beroende av något själv eftersom jag skriver så mycket om det, och hade du frågat mig för några år sedan hade jag sagt nej. Frågar du mig nu måste jag tyvärr säga ja. Genom mycket arbete (med bland annat 12-stegsprogrammets material) har jag insett att jag har (hade) multipla utlopp, men som nu är under kontroll. Om några år kanske jag kan öppna upp om det men för närvarande är det konfidentiellt.

Lifestyledesign, Neurohacking, Personligt, Powerthinking
12-stegsprogrammet, addiction, sockerberoende

Alkohol ÄR nyttigt! Eller…?

30 July, 2021 33 Comments Written by Martina

En läsare länkade en helt ny studie publicerad i BMC Medicine som handlar om alkoholkonsumtion och hjärthälsa. Jag brukar vara väldigt kritisk till hur lättsamt vi ser på alkohol i det här samhället, och forskningen hjälper verkligen inte mitt case! Det finns många studier som hyllar alkoholen och dess hälsoeffekter. Får det mig att ändra min ståndpunkt? Nej, men låt oss titta på den här studien tillsammans 🙂


Bakgrund: moderat alkoholkonsumtion anses vara skyddande för hjärtat hos friska individer, men den här studien tittar på om detta även gäller personer med kardiovaskulär sjukdom. För att ta reda på detta gjordes en meta-analys.


Vad är en meta-analys? När man tar ett gäng studier och “poolar” datan för att få en riktigt stor grupp människor. 48423 personer fick de ihop på detta vis vilket är en ansenlig mängd!


Metod: De använde färdiga studier och tog ut data på alkoholkonsumtion och all-cause mortality (de har dött av vad som helst), kardiovaskulär död och kardiovaskulära händelser. Datan poolades så som jag förstår det och de byggde en modell med fraktionell polynomial regression (statistisk modell) och justerade för ålder, kön och huruvida de rökte eller inte.


Resultat: De fick en J-formad kurva över risken hos de som drack. Tänk hur ett J ser ut, en högre snutt (de som drack lite) som sen sjunker (de som drack lite mer) och sen ryggen på J:et (de som drack mest). Det betyder alltså att de som drack lite mer fick en reducerad risk (lägsta punkten på J:et). I mängd var lägst risk associerat med 7g alkohol per dag för all-cause mortality, 8g per dag för kardiovaskulär död och 6g per dag för kardiovaskulära händelser. De såg inga signifikanta riskökningar upp till 62, 50 respektive 15g alkohol per dag.


Hur mycket är det? 1 glas vin, 1 starköl eller 4cl starksprit = 12g alkohol så “peak hälsosamt” verkar då vara ungefär halva den mängden, men ingen statistisk riskökning (i den här studien) sågs med att dricka 5 glas vin (för all-cause mortality), 4 glas vin för kardiovaskulär död och drygt 1 glas vin för kardiovaskulär händelse.

Diskussion och slutsats: Den här meta-analysen ger samma resultat som har  identifierats innan och som vi sett på löpsedlarna så många gånger: “Drick mer vin och lev längre” “Alkohol bra för hjärthälsan!” “Så mycket alkohol ska du dricka” och så vidare. Nyheter som folk älskar att läsa om, precis som när det står att vi ska äta choklad och dricka kaffe, och att det faktiskt är mer hälsosamt att gå än att springa. Det som är nytt är att alkoholens förträfflighet även gäller personer med hjärt- och kärlsjukdomar.

Mina åsikter och kommentarer till studien

Trots slutsatserna i en sådan här stor meta-studie tycker jag att alkohol är oerhört problematiskt. En sak jag vill säga om studien är att det i resultat-delen står att resultatet inte gäller patienter med hjärtsvikt vilket är en lite märklig uppdelning eftersom många med hjärt- och kärlsjukdomar får hjärtsvikt som följd. Särskilt vanligt för patienter med förmaksflimmer och det är helt klart vetenskaplig konsensus vid det här laget att alkoholkonsumtion ökar risken för förmaksflimmer. Flimmer kan dessutom aktiveras efter bara något glas vin och vara ganska farligt (källor länkade längst ned). Nu tror jag dock att många hjärtpatienter är väldigt välmedicinerade och medicinerna är effektiva, och verkar alltså fungera väl även tillsammans med alkohol.

Det positiva med alkohol

Om jag ska säga något positivt om alkohol i sig är det att det är blodförtunnande och kolesterolsänkande. Det sänker även blodsockret så diabetiker som tar en liten kvällswhiskey istället för till exempel en bit choklad, har bättre blodsocker och bättre viktminskning.

Det negativa med alkohol

Men! Alkohol är en väldigt, väldigt beroendeframkallande substans som många får allvarliga problem med. På Folkhälsomyndighetens hemsida kan du se statistiken, men man kan ju misstänka att mörkertalet är väldigt stort. Det är ju skamligt att inte kunna “dricka som folk”!


30% av alla mellan 17-84 år uppger vid ett stickprov att de intensivkonsumerat, alltså riskbrukat alkohol de senaste 30 dagarna. 300.000 svenskar vårdas för svår alkoholism, och betänk då att de allra flesta med alkoholproblem inte söker hjälp för det. Alkoholismen uppdagas ofta när de söker för andra problem och rutinblodprov tas, eller att omgivningen börjar reagera på att något inte står rätt till.


Nästan alla känner någon som de vet har alkoholproblem, men som lever i förnekelse över det. Det är ett omfattande problem som inte tas på allvar förrän det är mycket långt gånget, just på grund av vår alkohol-glorifierande kultur och att det är så väldigt viktigt för  många att kunna dricka. Vi samlas kring alkoholen, vi bondar över den och den gör att vi står ut med vår släkt på midsommarafton.

Alkohol ger näringsbrister och sämre stresstålighet

Ibland hjälper jag till att tolka blodprover och kan hajja till rejält när jag ser vissa tendenser och tecken på alkoholskador. Jag vet inte om de som frågar mig om hjälp är ärliga med sin konsumtion, men dagligt drickande (alltså 1-2 glas vin till maten 5-7 dagar i veckan) syns definitivt på ett blodprov. Jag ser det med en gång i form av vissa typiska näringsbrister, läckande tarm och ibland även organskador.


Om man inte kompenserar med en väldigt näringstät kost är det lätt att få näringsbrister, som i sin tur ökar känslan av inre stress, ångest och oro (brist på B-vitaminer). Lågt serotonin och lågt GABA ger alkoholsug, så att supplementera med vitaminer och vissa aminosyror (L-tryptofan, GABA/KSM66, L-glycin, vitamin B3 (gärna flush), B6, B9 och B12) hjälper ofta väldigt väl. Även 5-HTP kan vara hjälpsamt för den som har alkohol som sin stressmedicin.

Alkohol påverkar sömnen

Många upplever alkohol som lugnande och sövande och använder det kvällstid för att varva ned och även somna. Problemet med det är att kroppen inte alls upplever det som sövande, trots stor GABA-påverkan som kan göra att man somnar. Kroppen har fått i sig ett gift och försöker avgifta vilket man kan se på högre puls och sänkt HRV om man mäter sin sömn (med tex Oura). Man får även utebliven djupsömn eftersom frontalloben blir bedövad och inte sällan också utebliven REM-sömn. Det är det som ger den kognitiva försämringen hos de som konsumerar mycket alkohol. Hjärnan får aldrig vila!

Vad jag tror de positiva effekterna egentligen handlar om

Jag tror att alkoholkonsumtion rent generellt egentligen visar på ett rikare socialt liv. De som dricker några enheter per vecka kanske dels har en partner som de kan dela en flaska vin med och dels har trevliga vänner som de kan umgås med över en middag eller ute på pubben. Social samvaro är en av de starkaste faktorerna för att få vara frisk och leva länge! Sedan får man också ta de ångestdämpande effekterna av alkohol i beaktning.


Att gå runt med ständig oro är hälsovådligt. Kronisk ångest och oro är förenat med ökad risk för en mängd sjukdomar, och om de som dricker alkohol varje vecka får en paus från sin oro och kan känna sig glada och avslappnade tror jag att bara där finns ett hälsovärde. Frågan är dock om inte den här effekten hade kunnat uppnås på ett bättre sätt, till exempel genom träning, meditation, terapi och kostomläggning. Jag tror det, men alkoholen är onekligen en krycka för många!


Det här tipset kom från Carin, tack så mycket! Hoppas att jag lyckades ge en nyanserad bild av studien och av alkohol i allmänhet 🙂

Referenser

  • Alcohol Consumption and Risk of Atrial Fibrillation: A Meta-Analysis

  • Alcohol and Atrial Fibrillation: A Sobering Review

  • Dansk stor studie om de positiva och negativa effekterna av alkohol

  • Folkhälsomyndigheten om alkohol
Forskning
alkohol, forskning, vetenskapliga artiklar

Biohackingpodden: Är du beroende?

29 June, 2021 48 Comments Written by Martina
Poddavsnittet innehåller marknadsföring för mina böcker och nederst i det här inlägget hittar du köplänkar till Adlibris.

*Ljudet är lite sämre i det här avsnittet av okänd anledning. Hoppas att det är lyssningsbart ändå! 

Jag är ingen expert på beroende men jag är intresserad av beroendeproblematiken av flera anledningar. Den första är väl att jag känner igen mig själv så mycket i den, det andra är att jag har personlig erfarenhet från nära relationer och den tredje är att jag när jag blev en del av lowcarb-communityt för 10 år sedan fick upp ögonen för sockerberoende och matmissbruk.


Sedan dess har jag haft intresset att lära mig mer, mycket för att mitt jobb ibland inkluderar att hjälpa människor med livsstilsförändringar. En stor puckel att ta sig över för många är just olika utlopp för beroende, mestadels till mat och socker men oroväckande ofta även till alkohol och läkemedel. Beteenden också, inte att förglömma.

De 12 stegen mot frihet från beroende

I det här avsnittet av biohackingpodden pratar  jag en del om 12-stegsprogrammet. Jag är själv ihärdig deltagare i programmet och tycker att det är väldigt bra för att befria sig från ett destruktivt ego. Programmet handlar om att överlämna sig (med problem och allt) till en högre makt, något som tyvärr avskräcker många som hade varit väldigt hjälpta av det.


30% av anhängarna är ateister och de har lite svårare än andra att ta sig igenom, men det brukar lossna när resultaten kommer. Andra anhängare har redan sin dedikerade religion eller tro och det är absolut inget hinder, och det förstår man när man förstår vad det egentligen handlar om: omutlig ärlighet och granskning av självet.


Om du vill veta mer kan du läsa mina två omfattande inlägg om beroende som du hittar här: Vad är beroende (del 1) och Vad är beroende (del 2). Jag går även igenom nya tankar om hur beroende uttrycker sig i poddavsnittet.


Berätta gärna vad du tycker om avsnittet om du lyssnar på det! 🙂
Podden finns på alla poddplattformar inklusive Spotify!


Spana gärna in mina böcker Hormonstark (här) samt förboka den allra senaste boken Handbok i Biohacking HÄR! Förbokar du biohacking-boken får du den 19-25 juli!

Neurohacking, Powerthinking
hetsätning, matmissbruk, sockerberoende, tolvstegsprogrammet
  • 1
  • 2
  • 3
  • Next

Senaste kommentarerna

  • Anonymous on Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?Det här var ett toppeninlägg 🤗 I det här som du skriver "kvinnor som är igång ko…
  • IC on Om binjurarna & fettförbränningen!Har du testat att D-vitamin i oljeform och har du kollat ditt kalciumvärde? När…
  • Martina on Hjälp att tolka testerInte just nu tyvärr, men hormontest finns men matkänslighet är inte så tillförli…
  • H on Om binjurarna & fettförbränningen!Hej Martina! Jag läser och läser allt vettigt du skriver och har precis fått lån…
  • Elin on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Det handlar också om att bli van vid att drivas av oxytocin istället för dopamin…
  • Erika Åhlander on Hjälp att tolka testerhej, är detta något som du fortfarande gör? och, isf, är det något speciellt tes…
  • Lena-Louise on Nytt Primal Collagen + receptTack fina du, då känns det tryggt att fortsätta med kollagen 😉✌️
  • Martina on Nytt Primal Collagen + receptTack för din kommentar, sorry att du har fått vänta så länge på svar :) Jag tror…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson