Home
Search

Search results for neurohacking

Biohackingpodden: Premiäravsnitt om Neurohacking!

12 April, 2021 31 Comments Written by Martina

Äntligen kommer fortsättningen på Biohackingpodden som startade redan 2015 men som jag inte haft tid eller inspiration till att uppdatera förrän nu. Efter åratal av frågor om när nästa avsnitt kommer kan jag nu äntligen ge ett positivt svar: här är det!

Kom gärna med tips och feedback! Jag är van vid att gästa andras poddar men högst ovan vid att ha en egen.

Om du är en van läsare av den här bloggen kanske avsnittet inte tillför så mycket nytt. Jag körde en re-cap på all neurohacking som vi pratat mycket om men med en lite mer edgy twist på det hela. Min tanke är att jag ska vara precis så frispråkig och kontroversiell som ligger i min natur att vara för var finns sanningen om inte i ändpunkterna? Dessutom kan man aldrig få fullkomlig förståelse för något om man inte vågar dive deep 🙂

Kommentera gärna efter att du har lyssnat!

Vlogg och podd

biohackingpodden

Neurohacking: Fördjupning & checklista

7 April, 2021 25 Comments Written by Martina

I förra inlägget om neurohacking och neurokemisk reparation som jag kallade för “genvägar till the edge effect” gav jag lite tips på hur man kan balansera sina signalsubstanser. En del förstod inlägget som att man måste ta massor av tillskott om man har brist på allt men så är det inte. Det här inlägget förklarar förresten brister och länkar till ett omfattande test.

Vad göra vid “brist på allt?”

Läs de föregående inläggen så du hänger med i signalsubstansdiskussionen. Mina beskrivningar av signalsubstanserna är inte 100% korrekta vetenskapliga beskrivningar utan generaliseringar. En signalsubstans som tex dopamin gör så otroligt mycket mer än att göra någon driven. Dopaminet är involverat i sökande-beteende, att leta upp belöningar och det finns receptorer för dopaminet över hela kroppen så troligen gör det mer än så. Om depression bara vore lågt serotonin i hjärnan så skulle alla bli hjälpta av SSRI (som hämmar återupptagningen av serotonin så att nivåerna blir högre) men inte ens hälften av alla användare får effekt. Jag beskriver dock ändå serotonin som ett hormon som har med självkärlek, närhet och tillfredsställelse att göra.

SSRI, SNRI, SDRI och tricykliska påverkar serotonin, noradrenalin och dopamin för den som har brist och kan hjälpa massor om det träffar rätt. Särskilt SDRI. Det finns också kosttillskott som är överallt på skalan mellan helt verkningslöst och lika potent som läkemedel. L-tyrosin brukar jag ha som exempel på en väldigt potent, dopaminerg aminosyra som ger väldigt stark dopamin-effekt för den som har brist.

Beteendeförändringar mer potenta är tillskott och läkemedel

Rutiner som främjar mental och fysisk hälsa är dock än mer potenta. Att meditera (förlåt mitt tjat!) en lång stund varje dag, många dagar i rad ger förändringar i hjärnan och i centrala nervsystemet. Att träna varje dag gör också stora skillnader och då menar jag träna så att a) pulsen går upp b) musklerna blir märkbart ansträngda! Ambitionen är att träna hårdare än förra gången för att säkert få effekt.

Tankeförändringar

Det går att förändra sina tankar och man måste inte agera på dem. Det finns många olika typer av system för inventering som går ut på att kartlägga sina negativa, destruktiva och rädslobaserade tankar och det är otroligt effektivt att få dem på pränt. Papper och penna är toppen. Just nu använder jag personligen Excel för att gräva upp mina rädslor med rötterna. Då skriver jag till exempel vad jag är rädd för, hur jag försöker hantera det och vad effekterna blir. Då ser jag var jag agerar i rädsla och kan förändra beteendet. En förändrad tanke som leder till ett förändrat beteende, förändrar mina signalsubstanser! Att få sina tankar nedtecknade är väldigt effektivt för att förändra dem. Det måste inte vara rädslor det kan vara annat negativt också.

Kostförändringar

Eftersom hjärnan till största del består av fett och de fleromättade fetterna är DHA (omega 3) är det inte så svårt att räkna ut att en fettsnål kost får konsekvenser på måendet och på kognitionen. Ett svajjande blodsocker får också konsekvenser eftersom det är kortisolfrisättande och därmed noradrenalinhöjande. Sötningsmedel som innehåller fenylalaninkälla (till exempel cola zero) kan öka ångest genom att delta i syntesen av noradrenalin.

Kost spelar jättestor roll! Att lägga om kosten till att bli riktigt näringstät med biotillgängligt fett och protein från bra källor samt att ta bort koffein och andra stimulanter ökar det psykiska välbefinnandet enormt!

Sluta med anti-hacking

Så vad det kokar ned till är att sluta med all anti-hacking. Sluta med allt beteende som leder till dåligt mående. Sluta umgås med ambivalenta vänner som ena dagen är på din sida och andra dagen har du ingen aning. Ens nära relationer är superviktigt för den mentala hälsan så ha aldrig dåligt samvete när du behöver rensa!

Check-lista Neurohacking

Sätt ett mentalt kryss för varje JA och räkna samman poängen.

[ ] Jag socialiserar minst en gång per vecka
(Nej = 0p Ja = 1p)
[ ] Jag har fritidsintressen utanför hemmet som involverar andra människor
(Nej = 0p Ja = 1p)
[ ] Jag kan lita på mina vänner till 100%
(Gradera 0=nej, 1, 2, 3, 4, 5=instämmer helt)
[ ] Jag har en partner/man/fru/sambo
(Nej = 0p Ja = 1p)
[ ] Min partner/man/fru/sambo stöttar mig i allt jag tar mig för
(Gradera 0=nej, 1, 2, 3, 4, 5=instämmer helt)
[ ] Jag kan lita på min partner/man/fru/sambo till 100%
(Gradera 0=nej, 1, 2, 3, 4, 5=instämmer helt)
[ ] Jag har en grym kvällsrutin
(Gradera 0=nej, 1, 2=instämmer helt)
[ ] Jag får oftast 7-8h sömn av god kvalité
(Gradera 0=nej, 1, 2, 3, 4, 5=instämmer helt)
[ ] Jag vet vilken träningsform som jag tycker om
(Nej = 0p Ja = 1p)
[ ] Jag har en bra träningsrutin
(Gradera 0=nej, 1, 2, 3=instämmer helt)
[ ] Jag får oftast 3-5 bra träningspass per vecka
(Gradera 0=nej, 1, 2, 3, 4, 5=instämmer helt)
[ ] Jag tycker att min kost är hälsosam
(Gradera 0=nej, 1, 2=instämmer helt)
[ ] Jag har inga näringsbrister
(Gradera 0=nej, 1, 2, 3=instämmer helt)
[ ] Mitt koffeinintag är lågt eller obefintligt
(Nej = 0p Ja = 1p)
[ ] Mitt alkoholintag är mycket lågt eller obefintligt
(Gradera 0=nej, 1, 2=instämmer helt)
[ ] Jag har tillräckligt med egentid
(Gradera 0=nej, 1, 2, 3=instämmer helt)
[ ] Jag ägnar mig regelbundet åt meditation, mindfulness eller självreflektion
(Gradera 0=nej, 1, 2, 3, 4, 5=instämmer helt)

Hur många poäng fick du?
Totalt antal poäng: 50p
Godkänt: >30p

Har du under 30 poäng finns det lite saker att arbeta med och nu har du förhoppningsvis ett hum om vart du ska börja 🙂 Personligen gillar jag “shotgunning” att köra flera saker samtidigt. Det blir svårt att avgöra vad som ger effekt, men det brukar ge positiva förändringar snabbt!

Läs gärna min depressionsguide (här) om du vill lära dig mer om neurohacking!

Biokemi, Lifestyledesign, Neurohacking, Powerthinking

neurohacking, signalsubstanser

Neurohacking | Genvägar till the edge effect

30 March, 2021 46 Comments Written by Martina

Jag pluggar avancerad neurobiologi just nu och är därför inspirerad till ämnen på det här temat. Många av er tycker också om neurobiologi så vi kör på! Signalsubstansbalans är ju trots allt det viktigaste man kan ha, eller åtminstone förståelse för när, hur och varför balansen är rubbad.

The edge effect

…kallas det när ens personlighet är funktionell och man kan använda sina inneboende talanger. Det som hindrar oss från att göra det är oftast begränsande tankar och trossystem men också att kroppen inte fungerar som den ska och därför påverkar produktionen av signalsubstanser. Det är oftast ett fysiologiskt problem för mental ohälsa trivs inte i en helt frisk och fungerande kropp. Därför tänkte jag skriva lite om vilka parametrar som spelar roll och hur man kan förbättra sin neurohormonella status!

Vikten av icke-inflammation

För att kunna göra bestående förändringar är det viktigt att dämpa eller helt eliminera nivåerna av kronisk låggradig inflammation. Terapeuter som jobbar kliniskt med biofeedback för beteendestörningar och mentala problem jobbar oftast holistiskt med hela kroppen för att de vet att positiv förändring inte blir långvarig i en sjuk kropp. Många lever med förhöjda inflammationsmarkörer och det måste inte hindra all utveckling men det hämmar definitivt.

Vikten av näringstät kost

Låga nivåer av omega 3 är förknippat med “defeatist mindset” och depression (artikel här) och det finns en del studier som förknippar rubbad omega 3/6-balans med sänkt kognitiv förmåga och till och med Ahlzeimer (artikel här). I min värld är dåliga fetter sämre än socker just eftersom de stannar i kroppen och blir en del av oss. Socker ökar “bara” blodsocker och insulin en stund och är förbränt efter någon/några timmar.

Fett är inte bara fett utan innehåller vitaminer och mineraler samt är viktigt för upptaget av fettlösliga näringsämnen. Riktigt grymma fetter är viktigare än grönsaker. Min bästa vitaminkälla är lever och inälvor eftersom det innehåller allt man behöver, jämfört med grönsaker som förvisso innehåller lite näringsämnen men också en del antinutrienter och icke-nedbrytningsbara delar som fibrer.

Vikten av en frisk tarmflora

Vad som är en frisk respektive sjuk tarmflora är inte riktigt vetenskapligt fastställt. Det finns vissa tarmbakterier som är associerade med ökad tarmtäthet (bra) till exempel Akkermansia. Vissa anser att vi behöver laktobacillerna och bifidobakterierna (de kan hjälpa till att producera serotonin) medan vissa menar att de inte behövs. Vad som står klart är dock att tarmarna och tarmfloran påverkar immunförsvaret och den mentala hälsan väldigt mycket. SIBO (bakterieöverväxt i tunntarmen) och candida (svampöverväxt) försämrar kognitionen och är förknippat med depression och dimhjärna.

Vikten av rutiner och sammanhang

Sista punkten är insikten om att magin sker i vardagen. Alla mirakel uppstår ur små, små kontinuerliga handlingar åt rätt håll. När vi ser människor som vi ser upp till lyckas med saker så ser det ut som att det bara small till så hade de åstadkommit någonting supercoolt. Vi ser inte det dagliga arbetet, alla misslyckanden och rutinerna bakom. Därför är det så destruktivt att hålla på att jämföra sig med andra. Det bästa man kan göra är att bara bygga och underhålla bra rutiner. Gärna rutiner som inkluderar andra människor så att de existerar i ett sammanhang. Då ökar chanserna att lyckas.

Här på bloggen hittar du tusentals artiklar om alla de saker jag nämner här ovan så det är bara att go wild i sökrutan i menyn. Det finns även ett forum där du är välkommen att ställa frågor och diskutera med andra.

På gång!

Snart publiceras en superspännande intervju med en representant för psykadelisk terapi. Den vill du inte missa!
Webinars! Det är tight schema just nu men jag gör mitt bästa för att komma igång. Det är ni som önskat ämnena så jag tror ni ska bli nöjda 🙂 Fliken “webinars” hittar du uppe i menyn och ämnesönskemål tas emot i kommentarsfältet här nedan eller i forumet (länk!)
Kurser! Varje dag får jag mail om när nästa keto-kurs drar igång och det blir inte senare än april. Working on it! Signa upp dig här om du vill ha meddelande när vi drar igång! Om du redan är reggad kan du ändå ange din mail igen så hamnar du på en separat lista för ketokursen. Beskriv nuvarande ketokunskaper kortfattat typ “total nybörjare” eller “van ketogan” 🙂

Om formuläret krånglar så droppa en kommentar i kommentarfältet så fixar jag in dig manuellt!

Biohacking, Neurohacking

biohacking, neurohacking, neurokemisk reparation

Neurohacking | Neurokemisk reparation

22 February, 2021 80 Comments Written by Martina

Bilden av missbrukare är fel

Jag har många inlägg om beroende här på bloggen för att det är ett ämne som har intresserat mig i många år. För mig har ordet helt tappat sitt stigma. Ibland blir jag påmind om att det fortfarande anses väldigt syndigt med beroende när jag skriver fritt om det, för få får bra eller trevliga bilder i huvudet när de tänker på det.

Vissa kanske tänker på utslagna människor, andra kanske tänker på kriminella. De flesta tänker inte på en heroinist som någon som går till jobbet varje dag och betalar sina räkningar i tid, men den typen av heroinister finns precis som nidbilden av “den utslagna knarkaren” som ligger avdäckad på en madrass i en tom lägenhet.

Missbruk är oftast osynligt. Det gör att vi inte kommer åt missbruket där det gör som mest skada. De allra flesta missbrukare är nämligen ganska normala, hyffsat skötsamma människor som upplever sig ha ett eller ett par områden i livet som ibland går lite överstyr. Eller så upplever de sig ha hittat “sin medicin”. Det är inte syndigare än så.

För hundra år sedan ungefär var missbrukare oftast alkoholister och det fanns ingen empati med dessa människor. De kunde ju bara “rycka upp sig” men valde att inte göra det, så de fick ju skylla sig själva. Idag vet vi tack och lov bättre, men den allmänna vården vet inte mycket bättre. Hjälpen finns oftast i ytterkanterna, i till exempel tolvstegsprogrammet och andra självhjälpsgrupper.

Mitt intresse för de 12 stegen…

Det började med att jag hittade Byron Katie, en amerikansk spirituell självhjälpsguru vars verktyg kallas för “the work”. Inom “the work” ska man skriva ned påståenden som får en att må dåligt “jag är för gammal för att…” och vända på det till sin motsats och till andra människor. “Jag är inte för gammal för att…” och “Jag tycker att andra människor i min ålder är för gamla för att…” och hitta argument för att påståendena är sanna eller inte sanna.

Detta är en typ av självinventering!

Jag älskar den här typen av litteratur och har läst en hel del, och det dröjde inte länge i jakten på fler inventeringsprogram förrän jag hittade just de tolv stegen…!

Jag har frikostigt berättat om de problem jag haft med min mentala hälsa och att jag inte tycker om att sätta etiketter på saker. Diagnoser är så tillfälliga och beskriver bara en samling problem som man råkar ha just nu. De kan aldrig beskriva hela människan.

Dock är det ju dessa problem som gjort att jag sökt mig till självinventeringen, och som gjorde att jag började fundera på om det kunde ligga ett beroende i botten. Att ens bestämma sig för vad ett beroende är, är inte enkelt, men om jag ska försöka skulle jag sammanfatta det i två begrepp: flykt och mental besatthet.

Flykt från nuet och besatthet kring ett beteende, en person eller en substans.
Flykt är synonymt med icke-acceptans eller oförmåga att “vara” i sina känslor. Det blir istället ett ständigt “botande” eller “fixande” där konsekvenserna till sist blir värre än fixen.

Neurokemisk reparation: att laga hjärnan

Varifrån kommer besattheten?
Varför denna ständiga flykt?
Vad är det för fel på nuet?

För den med psykiska problem kan nuet vara fullt av ångest och annat obehag så det är ganska logiskt att de substanser eller beteenden som dämpar är väldigt lockande. Många vet inte att om man går rakt in i en jobbig känsla (och accepterar den fullt ut utan att försöka ändra på den) så går den till sist upp i rök! Känslor kan inte förbli när vi zoomar in på dem.

→ Läs mitt inlägg om att vara rädd för känslor här!

Min tro är att det går att laga hjärnan genom neurokemisk reparation så att den fungerar utan “medicin” och inte behöver fly någonstans.

Tänk på det allra vanligaste beroendet: kaffe. Tänk att inte behöva kaffe eller koffein längre. Tänk att du kan dra igång morgonen utan den rykande koppen med svart vatten, utan att längta efter den, och utan att tro att den ska fixa någonting!

Vissa människor äter sina känslor både genom att äta vissa specifika saker (som godsaker, mackor eller choklad) och genom att äta väldigt mycket. Vissa tycker att en munsbit mat absolut inte är nog utan vill ha mer, och att mer ger sug efter mer. Det finns ingen sista tugga eller sista pralin ur chokladasken förrän maten är slut eller asken är tom. Då börjar jakten på mer.

“En är för mycket & tusen är aldrig nog!”

Citatet ovan är typiskt för “frossar”-drogerna. Koffein och nikotin når oftast inte upp dit, men det gör däremot socker, många narkotiska substanser, alkohol samt spel om pengar, gaming, shopping, sex och porr.

Signalsubstanserna är ur balans

Om du puttar på dina signalsubstanser (med hjälp av en substans eller ett beteende) åt något håll dag ut och dag in så kommer de att hamna ur balans, även om du upplever det som att de är mer i balans än tidigare.

Låt oss ta rökning som exempel. Du kanske tycker att det “fixar dig” eller bara är en skön paus under dagen, men när du slutar röka har du plötsligt problem du inte visste att du hade. Det vanligaste är att din stresskänslighet blir lika med noll!

Vilka signalsubstanser är ur balans?

Jag som älskar neurobiologi och fysiologi måste alltid förstå saker från en biologisk vinkel. Därför vill jag veta VILKA signalsubstanser som avviker från det optimala, för vet jag det kan jag applicera rätt verktyg!

Är jag t.ex dopamin-deprimerad slipper jag knapra SSRI för det skulle vara som att försöka slå i en spik med en såg. Det hjälper troligen inte.

Känner du igen dig i någon av följande?

Dopamin-problem: Har du svårt att ta dig för saker? (Lågt dopa) Eller gör du massor med saker utan mål och det blir mest kaos av alltihop? (Högt/snabbkonverterande dopa)
Serotonin-problem: Är du orolig för att folk snackar skit bakom ryggen på dig? (Lågt serotonin) Eller älskar du människor och beter dig som en Golden Retriever i sociala sammanhang? (Högt/långsamt serotonin)
Acetylkolin-problem: Har du problem med minnet? (Lågt acetylkolin) Eller minns du detaljer som ingen annan? (Högt acetylkolin)
Noradrenalin-problem: Är du ständigt på helspänn? (Högt noradrenalin) Eller är du slö och ofokuserad? (Lågt noradrenalin)
GABA-problem: Saknar du bromspedal? (Lågt GABA) Eller är du en bromskloss som ser till att allting tar 10 ggr längre tid? (Högt GABA)

Hur kan signalsubstanserna hamna i balans igen?
Är det fysiskt möjligt?

Svaret är definitivt ja, men det är inte enkelt och det finns ingen quick-fix.

Eller ja… men då är vi ju tillbaka till beroendeproblematiken och det var en lösning vi ville ha inte “en fix”! 😉

Jag har gjort en hel del neurokemisk reparation så jag har erfarenhet av det och vet att det går, men jag är långt ifrån klar! Faktum är att jag håller på med det precis just nu och jag undrar om du skulle vara intresserad av mer information på det här området? En guide kanske? Eller en föreläsning?

Vad är neurokemisk reparation?

Om man utgår från att hjärnan är i obalans och man behöver “rätta till” det utan att skjuta mygg med en älgstudsare (dvs använda droger) behöver man en annan, lite mer långsiktig approach.

Gas eller broms-människa?

Om vi börjar med att dela in dig i en av två kategorier: Är du en som saknar broms? Gör du tusen grejer och sen kraschar? Har du massor av idéer? Har du ångest? Blir du lätt nervös? Paranoid?

Då har du troligen ett dopamin och/eller noradrenalin-problem (väldigt, väldigt enkelt förklarat!) och skulle dra nytta av hård träning för att bränna av noradrenalinet och ersätta det med endorfiner (lugnande, ångestdämpande), samt lära dig meditation, mindfulness och att kanalisera din energi rätt. Jag led av panikångestsyndrom i många år, och jag insåg att all den energi som min kropp kunde producera var en tillgång! Jag hade verkligen mer energi än “alla andra”, det fanns inget stopp på mig! När energin inte fick utlopp byggdes den upp till ohemula nivåer vilket kulminerade i en panikångestattack.

Panikångesten ledde till både tvångstankar, tvångsbeteenden och stark oro och nervositet. Ni som har haft PÅ vet att man blir så otroligt rädd för att bli rädd. Men känslor kommer från det latinska ordet emovere (som i emotions) som betyder rörelse! När du rör din kropp så rör du runt i känslorna också! 🙂

Har du för mycket broms?

Är du trött? Långsam? Lite trögtänkt? Tycker du att det är jobbigt att fatta beslut? Glömmer du saker och missar tider? Kan du inte få nog av kaffe, socker och annat uppiggande?

Den här typen har ofta ovanan att dränera sitt dopamin på “skit” som serier, youtube, porr, gaming osv. Vi får bara en viss pott per dygn och bränner vi allt dopamin på förmiddagen finns det ingen motivation kvar till att göra något vettigt. Man “fastnar”. Fast på samma gamla tråkiga jobb, fast i ett tråkigt förhållande, eller fast i singelskapet. Den här typen har antingen problem med att sova för mycket (sjusovare på helgerna) eller sömnproblem. Oavsett vad behöver dopaminkänsligheten ÖKA!

Hur då?

Bort med alla vardagsmissbruk!

Jag har skrivit om dopamindetox här på bloggen flera gånger och det går ut på att täppa till alla dopamin-hål. Mitt nick name på dopa detox är “No fun lifestyle” det säger en hel del om vad det handlar om!

Om du googlar på dopamin detox finns det många skeptiker som säger att det bara är trams, men jag utmanar dig att testa. Jag har varit på tystnadsretreat flera gånger där alla typer av stimuli är borttagna (man får inte använda dator eller mobil, inte läsa en bok, inte samtala med någon, inte ens använda papper och penna) vad tror du händer efter ett sådant retreat? Dopaminkänsligheten ökar som bara den vilket leder till inspiration, motivation, entusiasm, iver, nya idéer osv.

Det är bara en grej man kan göra och det är inte säkert att det räcker hela vägen för orsaken till “obalansen” kan vara många saker. Det kan vara livsmedelsintoleranser som ger kronisk, låggradig inflammation eller till och med neuroinflammation. Depression och nedstämdhet kopplas allt oftare till magen och tarmarna, och många kroniskt deprimerade har förhöjda inflammationsmarkörer. Att utsätta sig för toxiner kan också ge trötthet och att känna sig sänkt. Ett missbruk som går ut på att jaga dopamin leder automatiskt till depression eftersom man fastnar i dopamin-kortisol-loopen som nedreglerar serotoninreceptorerna.

Då får serotoninet svårare att hitta en receptor, och man känner sig som en usel människa, helt värdelös, alla hatar en och ful är man också.

Du ser…

Everything’s biochemistry! 😉

Som du märker har jag mycket att säga om det här ämnet och gör det mer än gärna. Det är svårt att skriva övergripande om något så brett som beroende och skeva signalsubstanser, för det kommer vara stor skillnad beroende på vad man är för typ av person, hur länge man har haft problem och på vilket sätt man har självmedicinerat. Det verkar dock vara så att även de tyngsta missbrukare kan bli helt återställda på 1-2 år. Hjärnan har en otrolig plasticitet så om du “bara” har lite destruktiva vanor och inte ett fullskaligt, superdestruktivt missbruk finns det gott om hopp!

Tänkte avsluta här, så får du fylla på med dina tankar och funderingar i kommentarsfältet! Som vanligt läser, godkänner och svarar jag på allting manuellt!

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!Jag finns även på PatreonSwish: 1231833680

Relaterade inlägg:

Biohacking, Neurohacking, Powerthinking

beroende, biohacking, neurohacking, neurokemisk reparation, powerthinking, självinventering

Neurohacking | Hjärnhälsa och hjärnans metabolism

21 February, 2021 14 Comments Written by Martina

Visa det här inlägget på Instagram

Ett inlägg delat av Martina Johansson (@nextlevelbiohacking)

En liten video från min IGTV där jag pratar psykisk hälsa kopplat till hjärnans metabolism. Följ mig gärna på instagram, jag lägger ofta upp små videos av det här slaget.

Hjärnhälsa och hjärnans metabolism

Du har säkert hört många gånger att “hjärnan behöver socker” och det är inte riktigt sant för vad hade då hänt om du hade tränat så hårt att du kört slut på dina muskler? När du är ute och springer och det värker i benen, blir du luddig i skallen samtidigt? Inte? Visst brukar det vara tvärtom? Det är just under löpturen som snilleblixtar kan äga rum, och det hade inte varit möjligt om hjärnan drivits på glukos.

Det beror på att hjärnan till största del drivs på laktat, det vill säga mjölksyra. Man kan öka laktatnivåerna i hjärnan genom att träna men det finns några problem med det. Laktat sänker nämligen pH i hjärnan och det påverkar hur hjärncellerna kommunicerar med varandra. Laktat är ganska bra bränsle men man kan ha för mycket av det och det har man sett hos bland annat autister och personer med schizofreni och bipolär sjukdom. Vad som främst kopplats till förhöjt laktat är noradrenalin, vilket kan vara praktiskt om man vill jobba eller plugga men det kan också göra en ganska neurotisk och i extremfall leda till psykos.

Jag tycker att alla borde känna till kopplingen mellan noradrenalin och psykos. Inte många gör det och det skulle kunna ge hjälp i ett tidigare skede. Har du någonsin hört en kompis eller kollega säga att de inte sovit en blund under natten? Det är i princip aldrig sant för även när man “inte sovit en blund” så har man ofta fått några minuters sömn, troligen ett par timmars sömn. En person som är på väg att bli psykotisk har dock inte fått det, så det är viktigt att ställa frågor kring det. En psykos inleds med att noradrenalinet blir så högt att personen klarar av att vara vaken i flera dagar i streck, det är att jämföra med någon som tagit höga doser amfetamin.

Detta är dock extremfallet, de flesta med förhöjda laktatnivåer är bara lite allmänt neurotiska eller lider av panikångest.

Hjärnan gillar ketoner

Så hur kan man balansera upp sin laktatdrivna hjärna? Genom att ge den ett annat bränsle, nämligen ketoner. Om hjärnan får välja mellan glukos, laktat och ketoner så väljer den faktiskt ketoner.

Varför då? För att betahydroxybutyrat (blodketoner) har snabbast metabol väg till att ge energi. Det har också förmågan att reglera upp GABA som är hjärnans bromspedal.

Ett exempel på personer som har brist på GABA och en hjärna vars hjärnceller fyrar av hejvilt är epileptiker. Läkemedel till epileptiker är ofta GABA-agonister, men fler och fler läkare går faktiskt över till att behandla sina patienter med ketogen kost. Det har nämligen inte de biverkningar av att bli trött och slö som läkemedlen har utan tvärtom blir hjärnan både lugn och skarp samtidigt.

Du kan påverka din metabolism

Vad jag försöker förmedla här är att du kan påverka din metabolism, till och med din hjärnas metabolism genom att ge den ett annat bränsle. Blodketoner får du genom ketogen kost och genom fasta och det finns mycket forskning på ketonernas funktion som energisubstrat i våra celler.

För den som lider av laktatdriven hjärna med alldeles för stort överskott på noradrenalin, kan det vara värt att sikta på minst 1.5 mmol/l blodketoner i blodet. Det är den magiska gränsen där hjärnan kan drivas på ketoner vilket verkligen gör skillnad för många med psykiska problem från ångest och oro till bipoplaritet och svåra koncentrationsstörningar.