• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha [Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋‍♀️) är naturligt böjda åt det hållet!

Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!

ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera. 

STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer? 

Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️

Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️

Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!
Hej & Välkommen! Om du är ny följare här, ka Hej & Välkommen! 

Om du är ny följare här, kanske du undrar vad detta är för konto? "Next level biohacking" handlar inte om att chippa sig eller skaffa senaste health tech-prylarna, utan är tvärtom inne på low tech health, basic fysiologi (om hur våra mänskliga kroppar funkar) kryddat med personliga intressen som farmakologi, neurobiologi & hormonlära.

Jag har pluggat biokemi i många år & har snart en PhD i intermedicinska vetenskaper. Det jag lär mig vill jag stöta & blöta med dig som läser här, tillsammans med occasional rants & idéer kring fysiskt & psykiskt välmående. 

Mitt syfte är INTE att visa upp mig själv som "duktig" eller komma med pekpinnar. Då får du följa någon annan, för även om jag befunnit mig i "hälsosfären" i många år, har jag fortfarande mycket att jobba på. Vissa problem som bipolaritet, aspighet osv skriver jag om, andra inte. 

Det finns alltför många frihetsgrader inom konceptet "hälsa" för att någon med säkerhet ska veta allting, så titta gärna mekanistiskt (dvs hur det funkar i form av processer, istället för en massa varför), testa dig fram & glöm inte att ta allt du läser med en nypa oprocessat havssalt *skojar* 😅

Länken i profilen 👆 innehåller mängder med gratis-material så klicka där om du vill läsa mer! ❤️
Nu har snön kommit till mig också!  Videosarna är från igår 👆 djuren hade inga problem alls med lite snöfall, men idag är det plötsligt 2 decimeter och inte ens getterna vågar sig ut i snön. Silkeshönsen ville inte kliva ned från pinnen i morse, så de fick maten serverad där de satt 😅 

Hur mycket snö har du hos dig?
I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på Chalmers & med tanke på det (alltså vad som är toxiskt/giftigt eller inte) kom jag att tänka på en återkommande fråga jag får, nämligen: "jag äter (.....) hur nyttigt/onyttigt/bra/dåligt/farligt är det?"

Jag ser ju allting som relativt & att det därför inte finns något absolut dåligt eller absolut bra. Jag tycker att det beror på massa faktorer - inte minst på vad man jämför med! 

Att börja dagen med en rulle ballerinakex är kanske ingen höjdare, men om det är en person som lär sig att äta igen efter många års ätstörningar är det kanske exakt helt rätt! 

Jag har ju personligen nördat ner mig i en ganska ensidig kost de senaste +10 åren (low carb/keto) så om någon frågar mig om deras frukt-frukost är bra, kommer den inte vara bra från mitt perspektiv. Jag värdesätter andra saker, men även jag (frukt-hataren nummer 1 😅) kan se att frukt-frullen är bättre än ballerina-frullen, men det är fortfarande bara 2 parametrar mot varandra!

Inom toxikologin säger man att det inte är giftet i giftet som är giftigt utan mängden (the dose makes the poison) & jag skulle vilja lägga till att om vi pratar just gifter så har vi alla vår individuella kemiska belastning som påverkar hur mycket som är mycket för just oss. 

Dessutom är vi olika bra på att hantera både livsmedel & olika kemikalier, läkemedel, droger osv eftersom vi har olika genetik & tarmflora, olika avgiftningskapacitet, olika psyken, toleransnivå mm. 

Så jag skulle önska att alla som sitter på en "är (....) nyttigt/onyttig?"-fråga lägger till fler parametrar & kanske tittar på resultaten: dvs energinivå, humör/mående, träningsresultat & övriga hälsoeffekter. 

Det är dock svårt för vem som helst att avgöra hur "dåligt" ett specifikt livsmedel är, för resultaten är ju en kombination av helheten över tid. Men, man kan läsa på, testa att utesluta om man känner sig misstänksam, ersätta med annat, men framförallt känna efter i magen! 

Vad säger magkänslan? 

Det är så jag sållar i vad jag stoppar i mig & det funkar ganska bra! Börjar jag undra "hur dåligt är detta på en skala?" så är det nog inte helt rätt! 

Berätta gärna hur du tänker om det här! ❤️
  • Home
  • Biohacking

Inlägg i kategorin Biokemi

Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?

6 February, 2023 26 Comments Written by Martina

TLDR: Ett inlägg i 2 delar!* Sorry för mastig artikel men snöade in till tusen på det här området! 😅 Jag har många stress-junkies som läser här så, this is for you! ❤
TEMA: kronisk stress och stress-resistens; stressens svar på insulinresistens fast med receptorresistens för kortisol istället för insulin (och varför det är värre!)
TES: att kronisk stress är en av de största riskfaktorerna bakom ohälsa, både via sina egna sjukdomsalstrande, fysiologiska processer och som motor till destruktiva beteenden.
DEL 1: forskningen kring livsstilssjukdomar: vad man mäter och varför, skillnaden mellan observation, korrelation och etablerade orsakssamband, samt hur orolig du behöver vara om du uppfyller någon klassisk riskmarkör.
DEL 2: stress-resistens, hur det funkar, vilka symptom det ger upphov till (lista) + hur, när och varför psykologisk stress förvandlas till kroppsliga sjukdomar. *Omskriven, korrad (tack Maggan!) & uppdaterad med bilder & referenser! 

Inlägget innehåller reklam för min samarbetspartner Arktis Naturals (länkar & info hittas i separat, färgmarkerat avsnitt längst ned!)

DEL 1: Riskfaktorer enligt forskningen, i relation till de vanligaste livsstilssjukdomarna.

DEL 1: vilka riskfaktorer som mäts i forskningen om de vanliga livsstilssjukdomarna och varför, vad befolkningsstudier säger egentligen och vilka slutsatser vi kan dra från dessa. Graferna i texten representerar livsstilssjukdomar och dess riskfaktorer, men är datan komplett? Kan vi sätta ett likamedtecken mellan riskfaktor-grafen (den blåvita) och sjukdomsgrafen (den rosa), eller saknas något? Och vet vi vilka faktorer som är orsakssamband eller bara observerade korrelationer?

Riskfaktorer i den svenska befolkningen (från 2019)

Mitt förra inlägg handlade om att “vikta” livsstilsvariabler rätt så att inte “gå 5km med hunden” blir lika mycket plus som ett halvt paket cigg blir minus. Poängen var att det är bra att hålla koll på sina “plus och minus” för att undvika livsstilssjukdomarna för som namnet antyder så är själva livsstilen nyckelfaktorn oavsett genetik, men vilken av alla livsstilssjukdomar det blir är däremot mer genstyrt (men inte helt!)

BMI, midjemått, blodsocker & diabetes

Högt BMI och diabetes typ 2 (T2D) är en ohelig kombination rent statistiskt (tillsammans med ålder) men som jag sa i förra inlägget så är statistik och verklighet inte samma sak! Korrelation betyder att variabler sammanfaller (råkar förekomma samtidigt hos personer med ett visst tillstånd) men inte att den faktiska orsaken. De kan bero av varandra, men det går inte att säga i befolkningsstudier, eftersom de kollar efter korrelationer mellan olika faktorer och någon viss sjukdom, i syfte att detektera nya potentiella riskfaktorer. En helt annan typ av forskning behövs för att förstå orsakssamband och faktiska mekanismer.

Mäta & beräkna: med vilken mätdata?

Grundforskning är det som främst kan visa att det ena beror på det andra och varför. Det är min favvo-forskning att läsa om men att göra de där pilliga experimenten var inte för mig så jag håller på med befolkningsstudier istället för möss och petriskålar.


Befolkningsstudier bidrar med t.ex blodmarkörer, gener, sjukdomshistorik, mediciner, livsstilsvanor osv hos tusentals människor i en viss åldersgrupp eller med en viss diagnos och det är riktigt intressant, men har tyvärr sina begränsningar. Utkomsten beror också väldigt mycket på hur påläst forskaren är, och det är b.la därför jag läser grundforskningen! 🤓

Vad som mäts i studier…

Från exemplen ovan så ser du att vad som mäts är de vanligaste markörerna med lite annat “extra” om man har tur. Sverige har imponerande registerdata och den används också i studier och styr forskningsfokuset inklusive läkemedelsbolagets satsningar.

Världsstatistik. Siffrorna är ungefärliga eftersom de ökar/minskar lite hela tiden.

Kan vi lägga ihop graferna?

Kan vi lägga ihop den översta med den rosa och koppla ihop riskfaktorerna till sjukdomarna och så är det klart? Nja… det blir inte en komplett bild och flera riskfaktorer är dessutom av mer korrelativ karaktär. Rökning är väl många förvisso överens om som riskfaktor, och nikotinets effekter på blodsocker och blodkärl är också kartlagt. BMI-variabeln faller ju lite på att smala människor råkar ut för samma sjukdomar i lika stor utsträckning, för smalhet i sig är liksom inte så mycket till skydd som många verkar tro.

Tjock och insulinresistent (…och frisk!?)

Kombinationen finns i allra högsta grad, även om många forskare skulle argumentera emot det, framförallt vid stigande ålder, men så tittar de främst på sjuka grupper också!


Bara som en anekdot var min mormor ett praktexempel med BMI på >50, utan några mediciner eller diagnoser ens som äldre. Läkarna var alltid så förvånade “Va, ingen diabetes!? Inget högt blodtryck!?” Tyvärr fick hon en neurologisk sjukdom till slut och avled vid 84 års ålder, men inga krämpor före dess.

Blodtryck och blodsocker som riskfaktorer?

När jag var militant low carber (är fortfarande low carb men ej militant) trodde jag att högt blodsocker var roten till allt ont, men det finns en ovanlig diabetes-variant som ger förhöjt blodsocker utan någon insulinresistens eller särskilt mycket besvär alls. Den heter MODY2. Patienterna får inte de vanliga komplikationerna av obehandlad diabetes även fast de sällan/aldrig medicinerar. Det är en av anledningarna till att tro att blodsockersänkning till VARJE PRIS kanske inte alltid är önskvärt… t.ex mer insulin till en insulinresistent T2D-patient… tycker ju förstås att man bör kostbehandla, framförallt för att det faktiskt går och är ett säkert alternativ, men I’m biased! (Jag har förresten skrivit om hyperinsulinemi och insulinresistens som du kan läsa här, med symptomlista så att du kan få en uppfattning om din insulinstatus!)


Högt blodtryck farligt?  Ja, förtjockad vänsterkammare, stelt hjärta, trånga, stela kärl och allmän belastning verkar vara en etablerad effekt av kroniskt högt blodtryck, så BT-sänkare är säkert rimligt för att skydda hjärtat och kärlen (eller betablockerare vid förhöjd puls, inkl. stress med fysiska besvär.)

DEL 2: Riskfaktorn som (nästan) aldrig mäts trots att den dödar (& bidrar till fler riskfaktorer!)

DEL 2: Kronisk, låggradig stress och stress-resistens som en potentiellt starkare riskfaktor än de som vanligtvis används i vetenskapliga studier. Att stressen inte räknas med så ofta (trots att många forskare vet att det spelar roll) beror nog på avsaknaden av stabila, mätbara, biomarkörer. Enkäter används ofta för självskattning: “Hur stressad är du på en skala mellan 0-5?” Det blir förstås inte en lika “säker” variabel som en blodmarkör (blodsocker, kolesterol osv) särskilt eftersom det kan vara svårt att skatta sin egen stressnivå. Många tänker på stress endast i termer av “mycket att göra” trots att det är ett mycket bredare och subtilare spektrum. Andra är avtrubbade och känner inget (i alla fall inte sin egen stress) trots stresshormoner som pumpar på högsta volym!

KRONISK STRESS → STRESS-RESISTENS?

Forskning på kronisk stress och trauma pekar mot livsstilssjukdomarna!

Vi har i princip en pandemi av utbrändhet idag och det “nya” forskningsfältet Psykoneuroimmunologi (och många andra förstås, men måste nämna det bara för att det är coolt! 😎) kopplar den ena kroppsliga sjukdomen efter den andra till emotionell stress, trauma och utbrändhet. Vi snackar alltså cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, neurologiska sjukdomar samt sjukdomar i de inre organen som ett resultat av STRESS! Kronisk stress alltså, och ett överskott på kortisol, glutamat, dopamin, noradrenalin, och adrenalin med tillhörande receptor-avtrubbning, resistens eller internalisering.


Internalisering = när receptorerna går och gömmer sig för att skydda cellen.
Resistens = receptorerna hör inte sin signal de ska svara på, så signalen behöver förstärkas för samma svar.

Stress-resistens farligare än insulinresistens?

Efter att ha förkovrat mig i stress-resistens som egentligen är en glidande skala av glukokortikoidreceptor-resistens (förkortat GRR) är jag skitstressad över min egen stress (ironiskt nog…😂) och beredd att klassa det som en värre riskfaktor än insulinresistens, förhöjt blodsocker och högt BMI tillsammans! Det här är min arbetshypotes, säg gärna om du har någon annan spaning! Men alltså fasen… stress kanske även sopar banan med både rökning och högt blodtryck!?

VAD ÄR STRESS-RESISTENS?
Glukokortikoidreceptor-resistens är när kroppen utvecklar resistens mot sin egen stress-respons, framförallt i form av kortisolresistens. På samma sätt som att insulinresistens innebär för mycket insulin för att kroppen har skruvat upp insulin-volymen (i panik över att cellerna inte öppnar sig och släpper in överskottssockret från blodbanorna) så innebär GRR att stress-signalen står på högsta volym utan att vi reagerar särskilt mycket på det (psykologiskt). Stressen är dock inte mindre skadlig för det!

FINNS STRESS-RESISTENS PÅ RIKTIGT?
Läser man om GRR på populärvetenskapliga sidor får man intrycket av att det är något otroligt ovanligt som ingen behöver bry sig om, men den informationen verkar vara från tidigt 90-tal för så ser det verkligen inte ut i nyare artiklar! Men ja fullt ut mega-maxad GRR med kortisolresistens i varenda cell i hela kroppen är det EXTREMT få som har men att uppvisa ett gäng GRR-symptom…? Listar de vanligaste nedan så kan du avgöra själv! 

DISCLAIMER: Precis som att det är svårt att diagnosticera en lätt insulinresistens (nästan omöjligt) jämfört med fullt utblommad typ 2 diabetes, är det samma med det mesta annat. Symptom utvecklas över tid, i olika takt och kanske blir en diagnos till sist eller så stannar det av eller reverseras. Många har besvärande symptom utan att kryssa av hela checklistan i någon diagnos-manual, och “uppfyller” man inte diagnosen uteblir ofta behandlingen. I den här artikeln tar jag mig friheten att använda långvarig kronisk stress, utbrändhet och GRR (glukokortikoidreceptorresistens/stress-resistens) synonymt, medveten om att otroligt få lider av fullt utvecklad GRR. Kombinationen av livsstil + symptom pekar dock mot att allt fler befinner sig på spektrumet! 

Symptom på stressresistens!

[A] Alltid i “Fight & flight” | Sympatikusdriven!

Hypotalamus och hypofysen i hjärnan kommunicerar med binjurarna och reglerar bland annat om vi ska vara i sympatikus: “fight, flight, freeze” eller parasympatikus: “rest and digest”. Sömn, matsmältning och näringsupptag kräver det nedskruvade, parasympatiska nervsystemet, och är en anledning till att så många stressade personer har näringsbrist trots normalvikt/övervikt! De är helt enkelt för sympatikus-drivna och därmed (för ofta) i fel nervsystem för att äta eller sova optimalt! Förklaring finns på punkt [G] längre ned.  

Stress som inte känns!

Kroniskt stressade personer kan uppleva det sympatiska (stress)-tillståndet “freeze” som ett lugnt och skönt tillstånd. De känner ingenting, vilket kan vara mer behagligt än att känna för mycket. I själva verket har kroppen/hjärnan/nervsystemet “stängt av” som en skyddsåtgärd. Det betyder inte mindre stresshormoner utan tvärtom mer resistens för dem, dvs mer och skadligare nivåer. 


Hypade kvinnor som är igång konstant och gör tusen saker känner sig oftast inte stressade trots maxade stressnivåer. Stress kan upplevas som både motivation, driv, eufori (och ibland överkänslighet) medan det nedskruvade nervsystemet känns obekant och nästan obehagligt. 

Mäns biologiska stress-skydd

Män har ett naturligt skydd mot stress på 3 olika sätt:
[1] Testo ger mindre känslighet i allmänhet för både smärta och stress.
[2] De har färre glukokortikoidreceptorer, dvs både mindre aktivering och signalering från kortisol så de kan inte gasa på som bara ultra-produktiva kvinnor kan!
[3] Har fler T3 receptorer, större stress-reserv! Det gör inte män immuna mot stress, men det kan ta sig lite andra uttryck. Depression är en av de vanligaste uttrycken för kronisk stress hos män, som tyvärr kan gå under radarn länge. 

[B] Traumatiserad men avtrubbad | Adrenalin-junkie?

Trauma ger en enorm stressrespons, särskilt hos barn som är så dynamiska och adapterar till det. Hjärnan kan dock skydda oss mot trauman på flera sätt. Genom dissociering (frikoppla det traumatiska från sig själv) eller genom avtrubbning. Det är dock vissa forskare som tror att den avtrubbade stressen kan vara ännu värre än den som “levs ut”.


Vissa trauma-personer är så trötta på sin avtrubbning att de medvetet eller omedvetet “återtraumatiserar” sig själva på olika sätt bara för att få känna “något”. Eller välja ett mega-stressigt jobb, jobba hela tiden eller ägna sig åt skitfarliga, adrenalinstinna fritidsintressen. Då kan man nästan gissa att personen har någon grad av stress-resistens. De känner kanske inte så mycket (tror de) men får fortfarande alla konsekvenser av kronisk stress!

[C] Utbrändhet och autoimmunitet

Kortvarig stress ökar förbränningen och ger starkare immunförsvar, och kronisk, långvarig stress gör tvärtom. Glukokortikoiderna är involverade i både ämnesomsättningen och immunförsvaret, och vissa verkar komma undan med att “bara” bli förkylda stup i kvarten eller sjuka av minsta lilla träningspass, medan andra går raka spåret mot autoimmunitet. Genetik spelar en lite större roll här för som man säger…

🔥 Genes load the gun – Lifestyle pull the trigger! 🔥

LÄNK: GRR/stress-resistens och immunförsvaret (mekanismer)

[D] Störd menscykel och fertilitet | Sexuell dysfunktion hos män

För kvinnor verkar det näst intill omöjligt att ha en frisk menscykel under kronisk långvarig stress (om man inte är något slags freak of nature eller ev. tonåring!) Äggstockarna får inte rätt signal i den biokemiska miljön och östrogennivåerna sjunker så sakteligen och ger  tunnare livmoderslemhinna. Det ger liten/ingen blödning och blir svårare för ett ägg att fästa där. Hittade en review-artikel om stressinducerad infertilitet som verkade ganska trevlig (länk!) Lågt östro är också kopplat till benskörhet, knakiga leder (även hos män) sämre humör, sämre hår och ökad risk för klimakteriesymptom, även hos kvinnor under 30. 


Män får mer problem med sin sexdrift och sexuella förmåga. De nattliga testosteronpulserna uteblir vid stress och dålig sömn. Morgonståndet blir då allt mer sällsynt. Fortsättning finns på punkt [F] om håravfall och tunnhårighet kopplat till stress och hormoner. 

[E] Depression, ångest och allmän psykisk ohälsa

Stress-resistens och depression

Anhedoni = “Allt är tråkigt” (Symptom vid depression)

För män brukar depression vara det tydligaste tecknet på stress som gått alldeles för långt (Använd förkortningen MDD = Major Depressive Disorder om du vill hitta forskningsartiklar om stress och depression!) Depression kan vara svårbehandlat, envist återkommande, och leda till många andra problem. Även om kvinnor kan vara mer ångestlagda eller reaktiva, så är stress en starkt bidragande faktor i all psykisk ohälsa, hos båda könen! Hela spektrumet av tvångstankar, koncentrationsstörningar, humörsvängningar i varierande form samt även en drivande faktor i substans/beteende-beroenden. 

Beroende → Stress → Psykisk ohälsa → Fysiska sjukdomar

Beroenden är för övrigt också en stress, och det är via många olika biokemiska mekanismer, inte bara psykologiskt. Beroende kommer ju med en hel del skam (stress), ljugande och smusslande (stress) och desperation (stress) och ev. abstinensbesvär (stress) utöver olika grader av förgiftning (stress). De flesta droger har sin grundmekanism i ökad glutamat-frisättning: hjärnans tyvärr väldigt neurotoxiska gaspedal, som också driver upp kortisolet och stress, ångest och oro. Även nedåt-grejer kan ha stress som långtidseffekt, förutom alkohol som är fysiskt stressande i princip jämnt. 

[F] Hår, hud & naglar | Håravfall | Manlig behåring hos kvinnor

Genetiskt håravfall hos män (MPB = Male Pattern Baldness) har inte så mycket med stress att göra, även om stress kan accelerera det hela. Kvinnor kan inte ha MPB (men den kvinnliga motsvarigheten FPB som är ovanlig) och blir därför istället “allmänt tunnhåriga” av stress. Torrt, livlöst hår som trasslar sig och naglar som inte växer, är sköra eller i värsta fall räffliga och fläckiga kan också vara stressrelaterat, liksom sår som tar lång tid att läka.

Stress = ↓ östro ↓ prog  + ↑ DHT

Kvinnor som får mer “manlig behåring” av kronisk stress får det för att de kvinnliga könshormonerna sjunker och det manliga könshormonet DHT ökar förhållandevis. DHT är ett “viriliserande” hormon som styr manlig könskarakteristika (skägg osv). Ökande DHT är en katalysator hos män med genetiken för håravfall eftersom deras androgena receptorer i skalpen inte tål hormonet, utan stänger ned hårsäckarna om DHT binder in där. Testo konverterar till DHT (dehydrotestosteron) vid stress. 

[G] Dålig matsmältning = näringsbrister

Allt i förra symptom-avsnittet härrör till matsmältningen (till stor del) eftersom hår, hud, naglar, sårläkning påverkas av näringsupptaget. Vita fläckar på naglarna brukar visa på låg magsyra eller att något med näringsupptaget inte funkar. IBS-problem i form av en spastisk tarm som reagerar på allt möjligt, alternativt en slö tarm som ger känslan av stopp och svullnad. Googla på ett “Bristol Stool Chart” så slipper jag skriva om bajs här! 😅 Men håll koll, du ser snabbt om din matsmältning verkar okej eller inte! 


Magsyra, gallvätskor och matspjälkningsenzymer (och saliv!) produceras knappt under kronisk stress (stress = dålig tajming för födointag!) så spjälkningen blir aldrig riktigt fullständig. Torr i munnen (brist på saliv, är en annan klassiker!)

[H] Mindre muskler och mer fett | Krisrespons från kroppen!

Rumpan kan försvinna hos både kvinnor och män samtidigt som t.ex magen växer. Musklerna på underkroppen försvinner för att de är mer hormonstyrda och sjunkande könshormoner = mindre underkropp. I en “kris-situation” vill också hjärnan ha lite extra energi och tycker att musklerna kan bjussa på lite. Vissa kroniska stress-personer blir ultra-katabola och formade som streck, men det är vanligare med någon form av viktuppgång, förändrad kroppsform och då framförallt att magen blir större.


Fettinlagringen hamnar på buken för att det är nära de inre organen. De behöver säkra energi-tillgången vid “kris”, vilket kan vara kroppens biologiska verklighet vid kronisk stress, även om den subjektiva upplevelsen är någon annan. 

[I] Sömnstörningar = neuroinflammation? 

Den sista punkten är ganska självklar men att stress och sömnbrist hänger ihop är logiskt på flera sätt. Kroniska stressare får lägre serotonin som är en förelöpare till sömnhormonet melatonin. Bara sänkt melatoninproduktion (som man automatiskt får när man blir äldre) gör att man vaknar tidigare än man “vill” eller gjorde innan. Andra liknande stressymptom är att vakna ofta, toaspring, oroliga drömmar och att inte kunna somna/somna om. 

Bristande djup/REM-sömn = stressresistent hjärna

Ingen städning = neuroinflammation!

Ett överstressat system går inte ned i djupsömn så enkelt vilket gör att hjärnan inte kan städa ut restprodukterna från alla neurokemiska processer som ägt rum under dagen. Det finns en stark koppling mellan sömnbrist och depression, men inte klart i vilken ordning de börjar. Djupsömn är ett krav för att hjärnan ska komma ihåg att släppa in sitt eget lymfsystem “Glymfan” (Glymfatiska lymfsystemet) som knackar på dörren för “gå ut med soporna” dvs städa undan allt skräp!


Utan städningen (djupsömn) och sortering/kategorisering av intryck (REM-sömn) blir det till slut svårare att tänka, fokusera, bli motiverad + sänker tröskeln till ångest, oro och depression, som i sin tur bjuder in till olika former av självmedicinering.

Resultatet av stressresistens över tid!

Givet alla symptom ovan ser du kanske också hur stress och stressresistens verkar kunna drabba vartenda organ! Viktig notering är dock att det beror på omfattningen av stressen, den individuella känsligheten för det, övriga risk- och friskfaktorer, genetik, ålder, kön, mental inställning osv.

Jag tror att kronisk stress är “urmodern” till många destruktiva vanor, och med det många av de vanligaste riskfaktorerna. Riskfaktorerna som används i studier saknar uppenbar stress-koppling om man bara läser om faktorerna enskilt, men… när man lever i stress blir man mer styrd från amygdalan (överlevnad) jämfört med frontalloben (logiska, långsiktiga beslut). Det borde öka risken för kortsiktigt tänkande, och mer riskbeteende, för att man inte tänker på vad effekterna blir över tid. Utöver det faktum att förhöjd produktion av stresshormoner (över tid) är sjukdomsalstrande i sig (alltså hjälp!) 

Stress- & sjukdomskopplingen

Här kommer lite potentiella kopplingar mellan långtidsstress och de vanligaste sjukdomarna. Det finns en hel del litteratur (vetenskapliga artiklar) på området för den som vill förkovra sig och jag ska försöka länka några bra!

🧠 Stress & demens?

Vi har glukokortikoid-receptorer överallt och alla behöver inte bli resistenta, men GRR i hjärnan verkar ge depression i första hand (och ångest) och på sikt olika typer av neurodegenerativa sjukdomar. Framförallt demenssjukdomar. Depression ökar risken för demens via flera mekanismer men en stark koppling är neuroinflammation (som stress ger via kaskadeffekterna av kortisol och glutamat), det växande sopberget av neurokemiska restprodukter (pga för lite djupsömn) samt förträngningar i hjärnans kärl pga den kroniska, låggradiga inflammationen över tid. 

❤ Stress & hjärtsjukdom?

Hjärt- och kärlsjukdomar uppstår oftast som en följd av kroniskt, låggradig inflammation som bidragit till en ökad stelhet och trånghet i hjärta och kärl. Kanske tillsammans med ett högt blodtryck eller annan belastning. Kronisk stress ger sänkt immunförsvar över tid, och ökad risk för olika typer av kroniska inflammationer. Att det kan påverka hjärthälsan är det många som har en spaning om…

LÄNK: Trevlig och lättläst review-artikel om det!
LÄNK: Och en till från Nature Reviews! (Stress and cardiovascular disease)

🦠 Stress & cancer?

Cancer och inflammation hänger ihop och det verkar vara just stress-frisättningen av inflammatoriska signalmolekyler tillsammans med att cancerceller triggas igång av stress. Inte bara cancerceller för övrigt utan cancergener! Våra epigenetiska funktioner i kroppen kan stänga av och sätta på gener, både bra och dåliga. Ett välfungerande immunförsvar ska städa bort dysfunktionella celler som ser ut att kunna bli cancerceller, och när den processen haltar får cancerceller chans att växa till. Bakterier och virus kan också lättare komma innanför skydds-barriären under kronisk stress, och flera kända (HPV, Herpes, H.pylori osv) kan ge upphov till cancer om de får härja fritt!

LÄNK: Bra artikel om det här!

Hur löser vi eländet?

Well… jag kan nog vara topp 10% värsta personen att svara på det eftersom mitt system går på stress även om jag har som evigt projekt att programmera om det… 😅 Working on it!


Jag tror dock stress och konsekvenserna av det är så individuellt och multifaktoriellt, och även om det låter bra att “gå till roten” med det hela så kan det ibland vara lättare att ta de lägst hängande frukterna först. Stress-junkies har ofta en del idiotiska grejer för sig som att maraton-sitta vid datorn eller äta slarvigt eller gå upp skittidigt och dricka 200 koppar kaffe. En äkta stress-junkie VET eller kan nog troligen ana, men det är GÖRANDET som är det svåra! Amygdala-drivet? Självkänsla?

Berätta gärna vad du tror!

Jag är supernyfiken på dina tankar kring det här! Som vanligt läser, godkänner och svarar jag på kommentarer manuellt! ❤


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Lite mer (vetenskaplig) läsning 🧐!

Finns ref. i texten också 👆

Låg kortisolproduktion hos kroniskt stressade (artikel i LVM)

  • GRR: stress-resistens och immunförsvaret
  • Hur stress-resistens fungerar fysiologiskt
  • Kronisk stress som riskfaktor (hur det funkar)
  • Hur kronisk stress ger depression (MDD)
  • Kronisk stress, inflammation & dålig tarmflora ger depression!
  • GRR: Varför stress är inflammatoriskt hos många arter (mekanismer)
  • Hur kronisk stress ger cancer 
  • Hur stress förvärrar hjärt- och kärlsjukdomar
  • Mer om stress och hjärtat (via HRV!)
  • Hur stress leder till infertilitet / PCOS (hos kvinnor)

Reklam i samarbete med Arktis Naturals!

Har du läst ända hit kan du som är ute efter rena, labbtestade CBD-produkter garanterat fria från THC stötta mitt arbete genom att klicka på mina länkar eller använda rabattkoden MARTINA20 i kassan hos Arktis för 20% rabatt på allt!

Jag använder själv deras 30%iga olja som en del i mitt projekt att minska neuroinflammation (all stress) och till er som undrar vilken man ska börja med så brukar jag alltid tycka att man kan ta den starkaste och späda själv med MCT-olja eller liknande om man vill ha den svagare!

Populäraste användningsområdet är bättre återhämtning vid träning samt vissa typer av smärta (framförallt nervsmärta för att CBD går på vanillin-receptorerna som kan reglera ned någon viss smärtsignal) har även vänner som använder för ADHD och epilepsi men har ingen personlig erfarenhet där och kan inte säga att det funkar eller om de råkar vara specialfall 😅 All info finns på hemsidan med labbtester och verifiering på att allting är lagligt och inget någon kan bli hög av oavsett dos. CBD är dock naturligt rogivande och tacksamt nog varken förbjuden eller narkotikaklassad längre i Sverige! 💚🌿

Biohacking, Forskning, Inflammation, Neurohacking
beroende, biohacking, depression, insulinresistens, kortisol, livsstil, Neuroinflammation, stress, utbrändhet

Ogrundad hälsofakta | Del 2

2 December, 2022 14 Comments Written by Martina

Mitt förra inlägg om “Ogrundad hälsofakta” var en uppmaning till att tänka mer rationellt kring kost, kropp och hälsa, och istället för att låta sig skrämmas eller bara svälja allt med hull och hår, reflektera lite mer kring mekanismerna!


Även på diverse hälsoutbildningar presenteras ofta olika påståenden efter varandra, utan djupare förklaring. Det är mycket korvstoppning och väldigt lite grundläggande biokemi. Det är dock detta jag studerat i över ett decennium, samtidigt som jag utbildar mig inom internmedicin (som doktorand) så mitt syfte är att skapa en brygga mellan medicinen och de kemiska processer som äger rum i våra kroppar varje sekund. Kostkopplingen har jag aktivt valt bort i min egen forskning, så både kost och kalorier är egentligen ganska ointressant.

Biokemiska och fysiologiska mekanismer är däremot vansinnigt spännande, även om det finns en ganska stor matematisk frihetsgrad här. Går man mer åt kemi-hållet minskar frihetsgraderna, och det som går att mäta i blodet eller studera i ett mikroskop ökar trovärdigheten!

Så vad är det vi ska diskutera idag?

Kalori-tesen är väl det mest klassiska korvstoppningsexemplet som finns! Nu när jag har börjat träna igen, efter ett långt uppehåll så reagerar jag på att det fortfarande, är så många som “vågfrossar” (tack Gunnar för ett nytt, talande uttryck! 😅)

Vad är då vågfrossa? Det är när man låter vågens siffror diktera både välmående och vardagsval, utan att reflektera över livsstilen i stort eller att t.ex ha en genomtänkt plan för att bygga en balanserad fysik.

Exempel:

– “Ajdå… upp ett halvt kilo idag… 😥 jag skippar jobb-fikan och tar en löptur på lunchen!”
– “Yes!! Minus 1.5kg!! 🥳 Då unnar jag mig lite fredagsmys ikväll ändå! 🥳” eller…
– “Neeeejjjj Plus TRE kilo, vad i hela… 😱🤬😡👿😭😩😵 nu blir det Viktväktarna för hela slanten, och 10 paket Modifast på vägen hem från jobbet! 😡”

Vad saknas här? En logisk och rationell approach! Mindre affekt och djupare reflektion kring livsstilen och framförallt förståelse för vad det är som väger: är det tarminnehåll, gaser, muskler, fett, vätska, primär/sekundärurin eller lymfvätska?


Siffrorna på vågen är för många förknippade med starka känslor, och impulsen att kompensera, begränsa eller bestraffa. Det är gissningsvis vanligare bland kvinnor än män, för kalori-apparnas användare är till 80% kvinnor. Dock är det fortfarande gängse praxis att ta kontroll över vikten genom att ta kontroll över kalorierna.

Mitt syfte med det här inlägget är inte att totalsåga användningen av kaloriräkning, utan att bredda perspektivet lite!

Jorden är platt & en kalori är en kalori

Förenklad bild av människans metabolism (förbränning)

Förenklad bild av människans metabolism (förbränning) 

Om vi går rakt på poängen så tycker jag att det är lite beklämmande när personer som jobbar med att coacha människor reducerar klientens hälsa till sin vikt, och reducerar vikten till ett resultat av +/- energiintaget!

Klassiska fenotypen för kalori-fantaster!

“Äter du mindre än du gör av med så går du ned i vikt!” Säger PTn med självförtroende i rösten och armarna i kors över de vältränade bröstmusklerna som t-shirten sitter tight om. För herr PT kunde det inte bli mer självklart. Stackars tjockisar som inte fattar detta enkla tänker han, och försöker innerligt att inte känna sig allt för överlägsen. Han har räknat sina kalorier och gjort sin cardio, och han vet att det funkar! Han tycker att människor som “förnekar kalorihypotesen” är lite samma pack som förnekar att jorden är rund.

Kaloriräkning funkar!

Jag tänker inte förneka att kaloriräkning funkar. Det går jättebra att räkna ihop dagens energiintag eller ännu hellre veckans snitt. Jag brukar rekommendera människor att göra det som ett första steg i att få grepp om energi- och näringsintaget. Den som inte orkar väga och fylla i siffror i en app kan fota maten under en vecka istället. Det ger också en aha-upplevelse om man inte har gjort det innan!


Veckans snitt visar din ungefärliga förbrukning, och går du stadigt upp i vikt så äter du mer än du gör av med. Så långt är jag och “herr PT” rörande överens! Det jag vänder mig emot är att använda detta svartvita tänk i viktminskningssyfte, utan vidare analys av livsmedelsintag, livsstil, vardagsvanor eller den allmänna hälsan.

Vad är en kalori?

Kalori är en energienhet, motsvarande 4,184 joule. Enhetssymbolen är cal. Ofta används även kilokalori, som förkortas kcal. 1 kcal = 1 000 cal = 4,184 kJ = 4 184 J. 1 J = 1 Ws (wattsekund). Kalori har använts inom kemin samt för att mäta energi i värme. Till exempel angavs effekten för värmepannor i megakalorier per timme, vilket i SI motsvarar 1,163 kilowatt. Ordet stammar från latinets calor som betyder värme. (Från Wikipedia)

Follow that car!

Vart tar kalorierna vägen?

Du stoppar in en kanelbulle i munnen som börjar spjälkas av enzymerna i saliven. Sen sväljer du ned den och den hamnar i syrabadet i magsäcken och knådas därefter av tarmarna, tills allt innehåll är spjälkat till sin minsta beståndsdel.


Men vart tog kalorierna vägen? Gick alla 450 kalorierna igenom tarmväggen och ut till citronsyracykeln på bilden ovan? Har vi några energiförluster någonstans? Togs hela bullen upp? Hur snabb var passagen genom tarmarna? Vilka hormonella effekter hade bullen, och vad hände med blodsockret? Sögs det bara upp av ett par aktiva GLUT4-receptorer längst vägen, eller var receptorerna upptagna så att sockret fick leta länge och väl efter en mottaglig receptor, och hann skapa rejält med tumult på sin väg genom kroppen?

100g kanelbulle = +1 hekto på vågen? ⚖

Vart tar den vägen?

Låt oss säga att en kanelbulle väger 100 gram. Går du då upp dessa 100 gram av att äta den? Kan du gå upp mer än bullen väger?


Vad har hänt om en veckas pulverdietande resulterar i +/- noll på vågen, eller om du börjar gå upp i vikt av din träning när målet var att viktminska? Alla som någon gång försökt kontrollera sin vikt med  kaloriräkning och konditionsträning har säkert upptäckt att det helt enkelt inte stämmer.

Kaloriräkning på crosstrainer & app

Gymmets crosstrainer säger att du har bränt 900 kcal, när du i själva verket bränt 200 kcal, och kaloriappen säger att du ligger på -500 kcal när du i själva verket är i energibalans!

Varför blir det såhär? För att gymmets maskiner inte är korrekta, och för att kaloriapparna inte är korrekta, och för att vi inte har exakt data på vad exakt allting innehåller så vi uppskattar bara kanelbullens energiinnehåll, vi vet inte på decimalen utan på ett ungefär. Framförallt vet vi inte vad kanelbullen (och alla andra livsmedel i kombination har för effekt i kroppen). Triggas någon intolerans? Blir blodsockret svajjigt? Irriterar den tarmväggarna? Ofullständig nedbrytning? Floating poo.? 💩 Titta på den metabola kartan högre upp och försök hitta kalorierna där! 

De glömda variablerna

Om “herr PT” hade vägt in fler variabler för sin klient, som t.ex typ av preventivmedel eller andra läkemedel, livsmedelsval (alltså inte dess energiinnehåll utan makro- och mikroinnehåll, tittat på om det är det mycket mjölmat, mjölkprodukter, ersättningsprodukter, pulversoppor eller kött, fisk och grönsaker?) Vilken tid på dygnet äter klienten? Får han eller hon någon tarmvila? Hur är matsmältningen? Hur väl fungerar immunförsvaret? Stressnivå? Sömnkvalitet? Nikotinberoende? Nikotin ökar t.ex risken för insulinresistens!


Med allt detta i åtanke, blir kommentaren “äter du mindre än du gör av med, så går du ned i vikt” lite väl förenklad minst sagt, för det är ju helt självklart, samtidigt som anledningen till att en person inte går ned i vikt oftast finns någon helt annanstans. Nedan bild visar ett av många exempel.

Exempel på tillstånd där kaloriräkning inte gör så stor nytta

Varför vissa är tjockare än andra, eller har svårare för att nå en viss vikt, har väldigt lite med kalorier att göra och väldigt mycket med hormoner, inflammationer, förgiftningar, trögt lymfsystem, lipödem och inflammerade fettceller, biverkningar från läkemedel, livsmedelsintoleranser, livsmedelsval, sömnkvalité, stressnivå, trauman, HPAG-status (hypotalamus-hypofys-binjurar-könskörtlar), NEAT (non-exercise activity thermogenesis), ätstörningar, beroendeproblem (inte bara mat-relaterat utan även läkemedel, droger och alkohol), kronisk jojo-bantning, svält och långvariga näringsbrister bara för att nämna några faktorer…

Sen får vi lägga till att den samlade medicinska vetenskapen inte vet allting ännu. Det finns fler okända variabler här, annars hade piller mot övervikt skrivits ut och gjort succé! Toppen nu är alla smala, mission accomplished liksom! Eller om alla bara kunde ta och “äta mindre kalorier än de gör av med” hur svårt ska det vara!?

Jag tycker att det är ganska uppenbart att det inte är någon lätt sak, och långt, långt mer komplicerat än vi kan förstå. Som jag skrev i den första gröna rutan så har den mänskliga biologin för många matematiska frihetsgrader, så vi kan inte förstå mer genom att förenkla allting till kalorier, utan vi måste gå åt andra hållet. Vi måste titta på kemin, hitta grejer att mäta och studera vad som faktiskt händer. Hade människor varit värmepannor hade det blivit mer logiskt med kaloritesen, men med alla hormoner, enzymer, proteiner och alla system och interna processer faller det platt!

Medicinska vetenskapernas fastcementerade självklarheter

Nu valde jag kalorier som exempel i det här inlägget men jag hade likaväl kunna prata om bakterier, blodsocker eller kolesterol. Av någon anledning blir det ofta sådana här fastcementerade självklarheter inom medicinen, som upprör väldigt när de ifrågasätts!

Ta bakteriernas vara eller icke vara som exempel. För bara ett sekel sedan dog nyblivna mödrar och deras barn för att läkaren kom direkt från obduktion upp till förlossningen, och hade inte tvättat händerna emellan. Den som misstänkte att det kunde finnas “osynliga partiklar” som läkaren förde med sig från att ha karvat i ett lik, till den födande kvinnan, blev snabbt idiotförklarad!* Vadå för osynliga partiklar!? Visa dem! Nej just det, det gick ju inte förrän de faktiskt gick att se i ett mikroskop! Läkarna började tvätta händerna, och dödligheten gick ned omedelbart!

Det finns så många exempel av den här typen. Temat är ofta detsamma. Vi förenklar någonting som egentligen är väldigt komplext, gör det till en sanning som inte får ifrågasättas, och papegojar den vidare.


Det är inte särskilt vetenskapligt, och kanske blir medicinen extra drabbad för att det är mer humaniora än t.ex fysikalisk kemi och liknande. Hur som helst önskar jag lite mer reflektion, och uppmärksamhet på alla förenklingar som dyker upp!

Sverker från TV-programmet Plus kastar grejer i sin berömda soptunna!

Så nästa gång någon kommer med ett hälso-påstående, kan vi istället för att eka det vidare, reflektera lite över det? Fundera över rimligheten, väga in fler variabler, kanske fundera över vem mottagaren är? Ibland plockar vi upp grejer som egentligen inte är för oss, utan som hör hemma i Sverkers soptunna! 😉


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Berätta gärna vad du tycker om det här, jag läser alla kommentarer och godkänner och svarar manuellt! ❤ Följ mig gärna på instagram också om du inte redan gör det vettja!

Wiki om handtvättens fader (i sista gröna rutan om bakterier & handtvätt!)
Läs gärna mitt populära inlägg: “Därför är du tjock!” på samma tema!

Biohacking, Forskning, Hormoner, Inflammation, Kost & Hälsa
ätstörning, bantning, forskning, kalorier, kaloritesen, vikt

Vad är nyttigt? | Om ogrundad “hälsofakta”

25 November, 2022 42 Comments Written by Martina
Hälsofakta

Understrukna ord & meningar i texten är länkade källor och relevanta sidor så klicka på dem för att läsa mer!

Det här inlägget handlar om ogrundad “hälsofakta” och hur man kan tänka mer rationellt kring t.ex kost. Det var efter att jag spanat runt hos olika hälso-influensers som jag slogs av hur ovanligt det  är att få en djupare förklaring eller reflektion kring påståenden som serveras. Mycket presenteras bara som olika påståenden efter varandra, och om det är en snygg eller känd person med övertygande självförtroende är det många som sväljer det med hull och hår.


Det senaste jag scrollade förbi var en hälsoinspiratör som varnade sina följare för kollagen, och påstod att det är livsfarligt och får blodet att koagulera. Ingen fysiologisk förklaring presenterades, och inte ett knyst om att kroppens stödjevävnad (ben, brosk, senor och blodkärl) består av kollagen, liksom hud, hår och naglar. Det innebär att vi behöver dessa byggstenar från kosten, precis som att vi behöver andra former av protein till våra biologiska processer, fett till könshormonerna och vitaminer och mineraler till signalsubstanserna (serotonin, dopamin, melatonin etc). Det är bara sådan vår fysiologi är! Det här fick mig i alla fall att fundera över den här typen av ogrundad “hälso-fakta” som jag kallar det. Jag ville hitta fler exempel och bemöta det på något vis. Inte såga vid fotknölarna, utan bara bredda perspektivet lite!

Exempel på ogrundad “hälso-fakta”

Näringsinformation finns lättillgängligt online, det är bara att surfa in på livsmedelsverkets hemsida där finns en väldigt bra databas som du kan använda för att studera ett livsmedel i detalj. Sök gärna i den! Då kan du snabbt få lite mer information om de återkommande påståenden som jag ger exempel på här nedan, och mer därtill!

🔹️ B12 kommer från bakterier i jorden
🔹️ Omega 3 går att få från alger
🔹️ Bönor och linser är maxat med protein
🔹️ Nötter & frukt är hälso-snacks

Vad är sanningshalten i den här listan? Den är inte noll, men väldigt onyanserad. För vem är nötterna ett bra snack? Varför, och vilka nötter? Funkar det med jordnötssmör? Här vill jag också nämna att nötter är rika på omega 6-fettsyror som driver inflammatoriska processer i kroppen, och många har redan en skev omega 3/6-balans med övervikt mot omega 6. Att ösa på med nötter kan vara väldigt ofördelaktigt, men det beror förstås på vad alternativet är!


Tillägg: Här är 2 bra artiklar om omega 6 från 2018, för den som vill läsa mer. Det finns påståenden om att O6 och O9 behövs i större mängder än vad som är rimligt, men för att förstå det hela rekommenderar jag att titta på MEKANISMERNA! Vad är O6 byggsten till och varför? Vad leder det till? Hint: ledtrådar finnes i översta artikeln! 😉

📌 Omega 6 fatty acids and inflammation
📌 Wound Healing and Omega-6 Fatty Acids: From Inflammation to Repair


En del vego-förespråkare påstår att vitamin B12 finns i jorden (tillverkade av bakterier?), men då borde vitaminet finnas på/i grönsaker och rotfrukter, vilket det inte gör. Tittar vi på livsmedelsverkets hemsida står det att B12 finns i animaliska produkter och att vi inte kan tillgodogöra oss syntetiska eller vegetabiliska former. Det här är viktigt för B12-brist är väldigt allvarligt eftersom det kan ge permanenta nervskador! Vissa näringsämnen kan vi inte strunta i, särskilt inte över tid!

Olika upptag från olika näringskällor!

Varifrån näringsämnen kommer spelar roll för vår förmåga att tillgodogöra oss dem. Protein från bönor och linser är inte lika effektivt som protein från kött eller fisk, eftersom aminosyraprofilen behöver vara komplett för att matcha vår biologi, annars bryts det mest ned till glukos och används eller lagras in som energi och inte som byggstenar.


Biotillgängligheten för proteinet i jordnötter och jordnötssmör ligger på 9% upptag, så på 4 matskedar jordnötssmör (ca 100g) får du ut knappa 3g protein. Alltså inte i närheten av de 25 gram som står på innehållsförteckningen! Det tycker jag bör nämnas i samband med vegetariska proteinkällor, helst utan att någon känner sig kränkt av det. Kunskapen gör ju att den som vill äta vegetariskt kan göra det bättre och smartare!

Det finns ett system för att kombinera vegetabiliska proteiner för att öka upptaget. Två klassiska exempel är att äta ärtor tillsammans med ris, eller rostade mackor med jordnötssmör (gluten + jordnötsproteinet blir komplett!) Ungdomar som äter vegetariskt behöver också veta vilka ämnen de absolut inte kan strunta i, vilka som funkar i syntetisk form och vilka som inte gör det.

Andra populära påståenden…

🔹️ “Mjölkprodukter är inflammatoriska!”
🔹️ “Kött ger cancer!”
🔹️ “Socker är livsfarligt!”

Hur många backar upp den här typen av påstående med grundläggande fysiologi? Alltså inte epidemiologiska studier för de kan säga lite vad som helst beroende på hur de vinklas, utan fysiologi! Även när jag själv skriver vetenskapliga artiklar baserat på longitudinella befolknings-studier (i egenskap av doktorand) så är jag noga med att få in biokemi och fysiologi för att visa att det finns en grund till mina frågeställningar och slutsatser. Läser man vettiga epidemiologiska studier så står den fysiologiska bakgrunden alltid med, och saknas detta tycker jag att det diskvalificerar artikeln! 

Är mjölkprodukter inflammatoriska?

Min bild här är att mjölkprotein, speciellt i sin mest koncentrerade form (vassle-isolat/koncentrat, kaseinprotein) är något som många har problem med. Det kan vara i form av svullen och öm mage eller mer allvarliga problem, och är man en person som både är intolerant mot mjölkprotein och äter mycket av dem (mycket kvarg, proteinpulver, fil, yoghurt, kaffe latte etc) så skapar irritationen successivt en inflammation över tid. Den kan vara lokal eller systemisk. Den kan också nå hjärnan (neuroinflammation) och jag tror personligen att det är ganska vanligt.


Det är dock stor skillnad på mjölksocker, mjölkprotein och mjölkfett så att bara avfärda alla mjölkprodukter som inflammatoriska tror jag inte blir rätt. Fullfeta eller låg-processade mjölkprodukter innehåller mycket näringsämnen för den som tål dem, och fermenterade mejerier som kefir kan vara väldigt bra! Gör du egen kefir vet du att bakterierna överlever, till skillnad från köpt kefir.

Mjölkprotein och molekylär mimikry

För många år sedan stötte jag på begreppet “molekylär mimikry” i samband med kasein, för att peptiderna i kasein påstods kunna efterlikna kroppsegna ämnen och ge upphov till autoimmunitet. Det skulle gå till så att peptiderna kunde slinka igenom tarmbarriären och nå blodomloppet, för att där flaggas som inkräktare av immunförsvaret. Om de då liknade någon kroppsegen komponent kunde kroppen luras att attackera sig själv!


När jag nu söker på kasein och molekylär mimikry i de vetenskapliga arkiven hittar jag inte mycket nytt, men från 90-talet finns en hel del. Nyare publikationer ser mer alternativ-medicinska ut och det är inte första gången ett helt område bara försvinner… visst är det mystiskt? Om du gräver i det här, glöm inte att kolla under rubriken “funding” sist i artiklarna. Jag brukar diskvalificera artiklar som är för företagssponsrade för att jag tycker att det så lätt blir jäv!

Får man cancer av kött?

Den här frågan får jag hyffsat ofta eftersom många som läser här är lågkolhydratare som är oroliga över sitt kött och chark-intag, eller är nyfikna på karnivor-kosten. Media har verkligen skrämt upp oss när det kommer till kött, att rött kött ger cancer har jag hört så länge jag kan minnas och det var en odiskutabel sanning för mig under tiden jag var vegetarian. Åtminstone före jag började förstå fysiologiska och biologiska samband.

Hur skapas cancer?

För att kunna svara på frågan om kött och cancer behöver vi först veta vad cancer är för någonting, och det är inte en sak utan många olika sjukdomar. Grunden till cancersjukdomar kan vara genetisk eller inflammatorisk, och inflammationsteorin är den som verkar leda just nu även om det finns fler orsaker som HPV-virus och den elaka tarmbakterien h.pylori. Tjocktarmscancer är den cancerform som främst nämns i samband med köttätande, och nitriter och nitrosaminer är de ämnen som oftast nämns i dessa orsakssammanhang.

Chark, nitrit och nitrosaminer

Chark har sämst rykte eftersom chark innehåller mer nitriter. Livsmedelsverket varnar inte för dessa ämnen, och i sin naturliga form är det absolut ingen fara eftersom dessa ämnen finns överallt (i allt levande och i människor) men i formen E 249 (kaliumnitrit), E 250 (natriumnitrit), E 251 (natriumnitrat) och E 252 (kaliumnitrat) är de inte så naturliga. Dock behövs fler faktorer än dessa E-ämnen för att cancer ska uppstå, och en omfattande analys från 2019 där alla industri-intressen räknades bort kunde inte visa några negativa hälsoeffekter från varken rött kött eller processat kött.

Det är viktigt att komma ihåg att nästan alla studier på kost och hälsa grundar sig på enkäter, alltså att deltagarna kryssar i färdiga alternativ för hur de äter, samt att forskarna analyserar samband och inte orsak och verkan. Det finns ett samband mellan rött kött och cancer, och processat kött och cancer. Det betyder att när man jämför gruppen som angett att de äter mest rött eller processat kött med gruppen som angett att de äter minst, så har den första gruppen signifikant fler cancerfall. Forskarna kanske lägger till några fler variabler, men vi vet fortfarande väldigt lite om personerna och framförallt har vi ingen aning om hur deras diet faktiskt ser ut!

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att sådana studier ska få ett så stort genomslag, och att all näring som finns i animaliska produkter (som alla B-vitaminer speciellt B2, B6, B9 och B12, hemjärn, coQ10, karnitin, karnosin, zink, A-vitamin osv) glöms bort! Hur kan konstgjord näring (fortifierade produkter) ens vara ett alternativ? Och hur rimligt är det att klassa människans artegna föda som cancerogen egentligen? Jag vet vad jag tycker, men det är baserat på personlig erfarenhet och inte några studier!

Hur dåligt är socker?

Det finns vetenskapligt stöd för att ett överdrivet intag av insulindrivande livsmedel ökar risken för många moderna vällevnadssjukdomar, och det finns en hel del stöd för att socker göder cancer. Nu har till och med Cancerfonden skrivit om socker på sin hemsida (äntligen!!) men många skiljer fortfarande på naturligt och tillsatt socker, medan jag drar alla kolhydrater över en kam (but that’s just me!)


Vi har tidigare diskuterat myter om socker, och det blir ofta en efterföljande diskussion om sötningsmedel eftersom många väljer socker som ett naturligare (och därmed nyttigare) alternativ. Sötningsmedel har sina egna problem (t.ex påverkar tarmfloran) men de är åtminstone inte så insulindrivande som socker är, och jag tror att de flesta kan vara överens om att mindre socker ändå är bättre? Inlägget “myter om socker” besvarar frågeställningen lite mer ingående!


Jag vill kommentera det vanliga påståendet om att “hjärnan behöver socker” med att den faktiskt trivs toppen på ketoner (energimolekylen som driver kroppen under fasta och i frånvaro av kolhydrater) och till och med föredrar ketoner som bränsle, eftersom det är effektivare och ger mindre restprodukter än socker. Om du vattenfastar i en vecka och får slut på glykogen, kommer du inte tuppa av eftersom kroppsfettet börjar omvandlas till ketoner, alltmedan blodsockret hålls stabilt genom nybildning av glukos (blodsocker) från fett och aminosyror. Båda processerna sker i levern.


Hjärnan bränner rejält med kalorier, så sockersug kan vara ett tecken på att den behöver mer (snabb) energi. Det snabbaste “hjärn-sockret” är fruktos! Ketos är dock betydligt stabilare brain-fuel, och jag rekommenderar alla att testa någon gång, bara för att uppleva skillnaden! Att äta ketogent är dock ganska extremt, det är jag fullt medveten om, men att (av nyfikenhet) testa några dagars ketos är inte så stor uppoffring 😊

Även om man kan analysera olika hälso-påståenden lite djupare än en vattenpöl kan det fortfarande vara svårt att avgöra hur nyttiga eller onyttiga specifika livsmedel (eller olika dieter) faktiskt är. Det beror på många faktorer, och här nedan förklarar jag hur jag tänker om detta!

Vad är nyttigt? (egentligen)

Jag ser allting som relativt och att det därför inte finns något absolut dåligt eller absolut bra. Jag tycker att det beror på massa faktorer – inte minst på vad man jämför med! Att börja dagen med en rulle ballerinakex är kanske ingen höjdare, men om det är en person som lär sig att äta igen efter många års ätstörningar är det kanske exakt helt rätt! Onyttigt för en person kan vara nyttigt för någon annan, helt beroende på omständigheterna.


Om någon frågar mig om fruktfrukost är en bra grej kommer jag säga nej eftersom det låter heltokigt från mitt perspektiv, inte bara för att jag hatar frukt (jag är allergisk mot nästan alla frukter och nötter). Men även jag kan se att fruktfrukosten är bättre än ballerinafrukosten, men det  är fortfarande bara två parametrar mot varandra. Vi vet inget mer och har ingen backstory eller tidsaspekt, så det blir svårt att döma dem korrekt.

“Dose makes the poison”

Inom toxikologin säger man att det inte är giftet i giftet som är giftigt utan mängden, alltså att “the dose makes the poison” och jag skulle vilja lägga till att om vi pratar just gifter så har vi alla vår individuella kemiska belastning som påverkar hur mycket som är mycket för just oss som individer. Detta gäller även livsmedel.

Det finns superkänsliga individer som inte tål någonting och det finns de som tvärtom verkar tåla allt. Du känner säkert någon som verkar kunna äta precis allt, och som dricker mest på fest och aldrig blir bakfull? Vi är ju alla någonstans på den skalan, så vi behöver bara ta reda på var! Då vet vi vad som är vår dos och vårt “poison”!

Avgörande faktorer är: genetik, tarmflora, avgiftningskapacitet, ålder, immunförsvar, allergier för att nämna några.

Vad säger magkänslan?

Det är ganska svårt att avgöra hur bra eller dåligt ett specifikt livsmedel är, även om man försöker väga in resultaten så finns det så många variabler som kan samvariera. Men, man kan försöka att utbilda sig mer, testa att utesluta om man känner sig misstänksam men framförallt känna efter i magen och nu menar jag magkänslan!


Om du har mycket tankar i stil med “undra hur dåligt detta är på en skala” så är det nog inte helt rätt, för om du mår bra och känner dig stark och pigg, så kommer inte sådana tankar. Det är vad jag tror i alla fall, men mitt perspektiv är ursprunglig föda och det faktum att våra gener inte ändrat sig på tusentals år, så även om vi tror att vi är anpassade till den moderna maten så känns det inte särskilt sannolikt!


Och jag ogillar verkligen skrämselpropaganda för det leder bara till att folk ger upp och inte orkar bry sig! Uppmuntra hellre till förståelse och reflektion, och skippa dömandet! Att baka ihop kostråd (eller någon form av hälsoråd) med politik och värderingar som inte har ett dugg med näringslära eller fysiologi att göra ger fritt utrymme att skamma folk till höger och vänster. Skamma för att de äter kött eller inte äter kött, skamma för att de tränar eller inte tränar eller skamma de som har en “icke-PK” inställning till något annat som rör deras personliga hälsa. Det leder liksom ingenstans, så jag vill inte bidra till det utan mer öppna upp för diskussion samtidigt som jag berättar hur jag tänker (det här är ju trots allt en personlig blogg, om än lite torr! 😅)

Bidra gärna med dina tankar, jag vill jättegärna veta vad du tycker!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Jag läser och svarar manuellt as usual, och det går såklart bra att ställa en fråga som inte är relaterad till inlägget!  ❤️

  • Länk till gammalt inlägg på samma tema (om du vill läsa mer om olika näringsämnen och tillsatser) och du kan även söka efter ämnen i menyn högst upp! 👆
Forskning, Kost & Hälsa, Tarmfloran
hälsofakta, inflammation, keto, kost, kött, näring, vegetariskt

Forts på “Åldrandets gåta” | Lösningar!

22 November, 2022 42 Comments Written by Martina

Här är den utlovade fortsättningen på inlägget om “Åldrandets gåta!” I det här inlägget presenterar jag några vetenskapligt bekräftade metoder för att “åldras baklänges” eller hålla sig så frisk som möjligt, så länge som möjligt. Åtminstone tills läkemedel mot åldrande blir tillgängligt om 20 år!


När det gäller “anti aging”-hacks så tror jag personligen på att gå på det tunga artilleriet. Jag tror inte på halv-messyrer utan tänker att om man verkligen menar man allvar med sin biohacking så får man gå all in! Jag är fullt medveten om att de allra flesta inte orkar eller vill det, utan tycker att det är totalt överdrivet och helt ortorektiskt. Säkert farligt också! 😉 Med all respekt så är det här inlägget är inte för den typen av personer, utan här skriver jag för “extrema-klubben”. Om du läser texten och tycker att det jag säger är rena självklarheter, då ingår du i den klubben. Lämna en kommentar så jag vet vart jag ska skicka välkomstbrevet! *skojar* 😉

Åldrande

Lösningar på de 9 molekylära faktorerna

Lösningar på de 9 molekylära faktorerna bakom åldrande!

Kost, fasta & träning : Det korta svaret & “snabbaste” lösningen!

“Rätt kost”

Hur man än vänder och vrider på det, så är överstimulering med avseende på kolhydratrik föda en dålig idé. Jag är medveten om att åsikterna går isär här, men jag är mån om att bygga min argumentation på både grundläggande fysiologi och biologi, så väl som på antropologi och epidemiologisk data. Med det som bas tycker jag att den samlade kunskapen pekar i en tydlig riktning, och det är att om kroppen blir konstant bombarderad av socker och insulin-signaleringen är igång konstant, så åldras vi snabbare än vi behöver.

  • Läs gärna mitt långa inlägg om hyperinsulinemi där jag beskriver effekterna av kroniskt högt insulin!

Överstimulering är för övrigt alltid en dålig idé då det leder till resistens och i förlängningen funktionsnedsättning då celler och organ börjar gå sönder. Jag kan inte komma på ett enda exempel där överstimulering inte är superdestruktivt!

Glykokalyxen & kärlhälsa

Blodkärlen har likt tarmarna en skyddande “matta” så att det inte ska vara fritt flöde från kärlen in till olika organ. Blodkärlen måste bibehålla en viss integritet, även om den tenderar att bli sämre med stigande (biologisk) ålder. Det är då arterioskleros och ateroskleros börjar manifesteras, och kärlskadorna blir ett faktum. Det innebär alltså trånga och stela blodkärl, vilket också ger upphov till ett svårreglerat (ofta förhöjt) blodtryck.


Högt blodtryck klassas som en av de främsta riskfaktorerna för kardiovaskulär ohälsa och förtida död. Det belastar inte bara hjärtat utan även de inre organen, framförallt njurarna. Stora påsar under ögonen är inte en del av det naturliga åldrandet utan är ett tecken på njurskador, dålig kärlhälsa och troligen ett förhöjt blodtryck (om det inte är sänkt mha mediciner).

Att bevara kroppens barriärer

Vi har barriärer på viktiga ställen i kroppen, som t.ex mellan tarmarna och resten av kroppen, blodhjärnbarriären och placenta-barriären (mellan mamman och fostret). En destruktiv livsstil sliter på dessa barriärer och det skadar både organen och vårt immunförsvar så att det inte blir lika finkänsligt. När tarmen tappar sin integritet kan den släppa igenom saker som inte ska vara ute i kroppen, men väl igenom går immunförsvaret igång och vi upplever det som ångest, hösnuva eller något annat som inte alls har med magen och tarmarna att göra. Det är det som är det luriga när man ska få människor att förstå hur mycket kosten påverkar! De flesta tänker bara på två saker: 1) Kalorier 2) Vikt och om de har magproblem så blir det en tredje punkt, men få tänker på att fel livsmedelsval kan ligga bakom deras depression, koncentrationsstörningar, deras kroniska värk, migrän eller allergier.


När man pratar om matintoleranser är det också fokus på magen, de flesta tänker att intolerans = ont i magen eller dålig i magen. Men intolerans kan vara allt från humörsvängningar till sömnsvårigheter och inflammationer på helt andra ställen än i magen. Faktum är att du kan äta en grej du inte tål och 14 dagar senare får du problem. Det gör att det blir ganska svårt att veta vad det är du inte tål, särskilt om du är en person som äter väldigt varierat.

What to do?

Jag tror ju inte på att “äta varierat” det gör allting krångligt och risken att få i sig skräp man inte tål ökar. Jag tror att det är mycket bättre att följa modellen “know your body, know your foods, know your intolerances” och ha ett axplock av näringstäta livsmedel som roteras. Det tar emot att vara en anti-gluten person men jag ser inte poängen med att äta gluten eftersom det är ett extremt förädlat växtprotein som nästan alla verkar ha problem med. I studier där forskare låtit gluten interagera med celler från tarmslemhinnan uppstår det alltid någon form av reaktion, även utan glutenintolerans. Det verkar bara ligga i glutens natur att vara en irriterande jäkel! 😉 Samma med mjölkprotein. Forskningen är inte helt koherent där, men kasein och vassle är inga snälla proteiner trots sin popularitet.

Back to basics-modellen!

Kött, fisk, ägg, frukt och bär efter säsong samt de grönsaker man tål fungerar för alla och för mig är den här “back to basics-modellen” så självklar eftersom människan genom större delen av sin historia levt på sin artegna föda, som också är den mest näringstäta.


Back to basics inkluderar hela spektrat från liberal low carb till strikt ketogen carnivore, men att inte vara low carb tycker jag personligen är helt crazy!

  • Vill du läsa mer om ketogen kost har jag en guide här! For free!

Odiskutabla kostprinciper för ALLA!

“Rätt kost” kan diskuteras till leda och kommer att vara olika för olika personer, men om jag ska ange några generella principer så är det följande:

1. Energi och näring

Alla behöver en viss mängd energi och näring per dag inte bara för att överleva utan också fungera på topp! Många svälter sig själva på antingen näring eller kalorier (eller båda) pga kronisk bantning, ett beroende eller okunskap.

2. 50g fett/dag

Vi behöver också en viss minimi-mängd fett för att kunna tillverka könshormoner och möjliggöra friska sexuella funktioner och fertilitet. Det är ungefär 50g fett för kvinnor och något lägre för män.

3. Fullvärdigt protein

Protein från kosten behöver vara fullvärdigt för att duga till uppbyggnad av inre organ, muskler, hår, hud, naglar, samt tillverkning av neurohormoner och enzymer. Utan komplett protein kommer kroppen plocka det från ansiktet och andra lätta ställen vilket ger ett åldrat utseende med tunn och hängig hud, sköra naglar, dålig hårväxt och låg andel muskler.

4. Mikronutrienter

Vi behöver mikronutrienter för tillverkning av signalsubstanser som t.ex dopamin, serotonin, melatonin, GABA, acetylkolin osv (dvs alla neurohormoner som styr vårt humör och mående, sömn, fokus och hela vår personlighet). Mikronutrienter används också som byggmaterial i alla hormonella system, alla metyleringsprocesser och allmänna fysiologiska funktioner som behöver rulla konstant, 24/7/365! Exempel på viktiga miktronutrienter är alla B-vitaminer, hemjärn, kreatin, karnitin, coQ10, C-vitamin, D-vitamin, E-vitamin, magnesium och zink, och stressar vi mycket behöver vi långt mer än “rekommenderat dagligt intag!”


Jag anser att ens fysiska och psykiska mående utgör facit för hur rätt man träffar med kosten, även om det finns många fler faktorer för hälsa, och även om det absolut finns människor som verkar “komma undan” med att äta massa skräp.

Fasta

Fasta är toppen för de flesta undantaget alla “självspänkande kaffestresserskor” (tack för den termen Åsa!) för självspäkeri leder sällan till optimal hälsa.


Ska du fasta så gör det ordentligt med 3-5 dagars vattenfasta några gånger per år, istället för kronisk underätning och kaffe som “måltidsersättning”. Om du tappar hår, känner dig stressad och sover dåligt så säger kroppen ÄT FÖR TUSAN!! De positiva effekterna av “fastan” är över sedan länge!

Men vad är då de positiva effekterna? I de första faste-studierna på människor såg forskare att fasta verkade “bota” de flesta tillstånd. Inte permanent dock, effekterna försvann när försökskaninerna börjar äta igen, och det var faktiskt genom ett sådant faste-experiment som den ketogena kosten upptäcktes för drygt 100 år sedan! Det var nämligen en läkare som inte ville att de positiva effekterna av fasta skulle försvinna när hans patienter började äta efter sin fasta, för när de fastade blev de friska och när de började äta igen blev de lika sjuka som innan (de var diabetiker) och det var så han klurade ut lösningen. Han insåg efter att ha analyserat patienternas urin att de producerade en ny molekyl när de fastade (acetoacetat, urinketon) och genom att sätta patienterna på en sträng diet med majoriteten fett och resten protein hamnade de i samma tillstånd. Urinketonen fick verifiera experimentet, tillsammans med det viktigaste resultatet: att patienterna höll sig lika friska när de åt som när de fastade. Ganska fantastiskt, eller hur?

  • Länk till bra review-artikel om fastans fördelar, publicerad i New England Journal of Medicine 2019: Faste-artikel NEJM

Träning

30 minuters träning om dagen är bevisat bortom allt tvivel som lösning på oerhört många hälsoproblem av både fysisk och psykisk karaktär. Träning är lite samma mirakelkur som fasta verkar vara, fast betydligt roligare. Istället för att “inte-göra” något så har du hur mycket aktiviteter som helst att välja på och får dessutom endorfiner som belöning. Kroppens mest kraftfulla substans, med så många viktiga roller i både immunförsvaret och nervsystemet.


Tillägg: att basta (speciellt i IR-bastu) har effekt på endorfin-systemet för den som inte kan träna. IR är behagligare för temperaturen går bara till 60-grader, samtidigt som man svettas betydligt mer än i en vanlig bastu.


Jag vet att det kan ta emot att träna. Jag började inte förrän efter 25 och hade inte lärt mig ordentligt förrän efter 30, och jag kan fortfarande skippa träningen trots att jag vet hur bra den är och hur mycket bättre jag mår. Men det här är en rutin som är värd lite vita knogar, för fördelarna är för många för att missa bara för att man “inte orkar”.

Men kom igen… var är alla hardcore biohacking tips…???

Jag kan höra frustrationen! 😁 Hallåååå…. where’s the magic pill!? Alla coola tillskott och gråzons-halvknark-läkemedel som man importerar från sin Polen-semester (som självklart görs endast för att kunna handla dessa gråzons-halvknark-läkemedel 😅)


Metformin, tillväxthormon, någon annans ADHD-medicin och en årlig Ayuascha-tripp i Bolivias jungler och sen är man good to go! 😎

Eller…? 🧐

Jag har djup-studerat alla nivåer av biohackingsfären, även de mest extrema delarna, och jag fortsätter att komma fram till samma tråkiga slutsats gång på gång: att det inte finns några genvägar!

Hela människor är inte destruktiva!

Okej nu kommer jag tappa minst 80% men jag säger det ändå. Min biohacking har blivit mer träffsäker, ju mer andlig utveckling jag tar mig för. Det har fått mig att göra mer av de tråkiga sakerna som är bra för mig, och mindre av de kalas-destruktiva grejerna som inte är bra för mig. Mina insikter är väldigt centrerade kring att vi gör som vi mår, och att det därför är väldigt viktigt att lära känna de mest ömtåliga och intima delarna av sig själv. Det ger förståelse som leder till acceptans och förhoppningsvis läkning, och med det ett bättre förhållningssätt till både sig själv och omvärlden. Jag tror att det är trasiga människor som gör sig själva och andra illa, för när man är hel vill man bara göra gott.

Mer hjärnceller med meditation

Det är inte så hippt att föreslå meditation istället för några olika coola tillskott, men om du bara ska ta med dig en sak ifrån den här texten så ta meditationen! Även utan teknik, dvs du sitter bara rakt upp och ned och blundar i absolut stillhet och tystnad (tystnaden är en nyckel-faktor!) i 20-30 minuter om dagen så kommer det hända otroliga grejer på insidan. Det är just de grejerna som kommer få dig att göra allt det andra som du vet att du “borde” göra, men utan press och tvång. Plötsligt kommer det bara naturligt! Det låter säkert jätteflummigt, men alla ni som mediterar regelbundet vet vad jag menar, och det finns dessutom riktigt cool forskning om långtidseffekterna av meditation på hjärnan!


Vad sägs om tätare neurontillväxt i hippocampus (bättre minne!) samt i frontalloben (mer viljestyrka och motivation!) och överlag ökad neuroplasticitet (mer gråmassa för ökat lärande) och allmänt minskat åldrande i hjärnan. Riktigt hardcore meditatörer har inget åldrande i hjärnan överhuvudtaget ens vid riktigt hög ålder, det är supercoolt tycker jag!

Självbilden är jätteviktig!

En annan flum-punkt jag vill avsluta med är självbilden. Både hur vi ser på oss själva, och vad vi tror om oss själva, om vår kapacitet och förmåga. Jag tror att hur man ser sig själv (och hur man mår givetvis) har jättestort inflytande över den psykiska och fysiska hälsan. Jag har nämnt forskningsfältet psykoneuroimmunologi i många inlägg så varför inte knö in det här också!


Psykoneuroimmunologi är forskningen på b.la stress, trauma, sorg och ilskas effekter på immunförsvaret och den fysiska hälsan. Trots att fältet är ganska nytt finns det redan massa intressanta kopplingar mellan oprocessade känslor och olika sjukdomstillstånd. Du kanske redan visste om kopplingen mellan emotionell stress och autoimmunitet, men det slutar inte där utan finns så otroligt mycket att läsa om man väl börjar botanisera.


Lästips: Gabor Maté – When the body says no, the hidden cost of stress


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Har du läst ända hit får du gärna lämna en kommentar!
Jag läser och svarar på allting manuellt as always!

Biohacking, Forskning, Hormoner, Kost & Hälsa, Neurohacking
åldrande, anti-aging, fasta, keto, lowcarb, meditation

Åldrandets gåta är löst! (Podd + text)

15 November, 2022 30 Comments Written by Martina

Förra inlägget om vad friska 100-åringar har gemensamt hittar du här!

I slutet av förra veckan hade jag äran att spela in ett poddavsnitt tillsammans med Statens forskningsföretag Vinnova och min biohacker-vän Linus, som är expert på läkemedel mot åldrande. Det är inte bara ett intresse för honom utan han arbetar som konsult för olika läkemedelsbolag i egenskap av Civilingenjör inom bioteknik (samma utbildning som mig alltså, fast inriktning mot läkemedelstillverkning) och är ett äkta proffs på det här området!


Det var en ära att få podda med Vinnova och Linus, så jag hoppas att du finner avsnittet både givande och intresseväckande! Om du lyssnar kommer du att märka att vi har lite olika förhållningssätt kring både biohacking och åldrande, men i slutet är vi ändå mer överens än inte, så jag tycker att vi kompletterade varandra bra! Berätta gärna vad du tycker! 🙂

Podd om åldrande

Klicka på bilden för att komma till podden!

Vad är åldrande?

Du har säkert hört uttrycket “åldrandets gåta”, och hört forskare i TV uttrycka sig om åldrande som att vi inte har en aning om varför vi åldras. Det är inte längre sant för 2013 publicerades den uppseendeväckande och inflytelserika artikeln “The Hallmarks of Aging” som i detalj kunde beskriva 9 molekylära mekanismer bakom det mänskliga åldrandet! De illustreras i bilden nedan, och this is it!


Det finns alltså inte fler mekanismer än så, vilket innebär att den som löser dessa löser ALLT. “Åldrande” kommer då att höra till det förgångna, och den här verkligheten ligger inte långt bort!

Våra barnbarn kommer att säga… “kan du tänka dig att på mormors tid fick folk rynkig hud, de kunde krympa flera centimeter och behövde ibland gå med käpp! Det var före de hade botat åldrande!”

Åldrande

Klicka på bilden för att komma till artikeln som är publicerad i The Cell.

Alla människor drabbas av mekanismerna på bilden, och åldras alltså på precis samma sätt – fast i väldigt olika takt!


40-åringar ser som vi vet väldigt olika ut. 40, och framförallt 50-åringar kan ha olika hud, olika fitness-nivå, olika kognitiv förmåga…  och ju äldre vi blir desto tydligare blir skillnaderna. Två 70- eller 80-åringar kan ju verkligen vara olika, trots att de är födda samma år.

Här visar sig livsstil och genetik tydligt!


“Åldrandets gåta” (med förklaringar)


Här nedan presenterar jag hela “åldrandegåtan” med förklaringar så gott jag förmår. Fråga gärna om något är oklart, och rätta mig om jag skriver fel någonstans! 🙂

1. Förändrad intra-cellulär kommunikation

Cellen gör inte vad den ska, t.ex “går inte ut med soporna” (dvs blir trögfungerande) och skickar inte rätt signaler till omgivningen. IGF-1 (tillväxtfaktor), insulin (ökar tillväxt och inlagring) och mTOR (kontrollerar tillväxt) är exempel på några viktiga intra-cellulära kommunikatörer. Det här kan ge upphov till cancer och ökad inflammation i kroppen.

2. “Stamcellsbrist”

Även vuxna människor har pluripotenta celler och stamceller som gör att mycket kan förnyas i kroppen, men om det inte längre sker någon förnyelse för att den funktionen är utmattad, har vi bara våra skraltiga celler kvar. Det är vad vi ser i progressivt åldrande. Tänk en 100-åring, inte mycket regenerering kvar att hämta där inte…

3. Destruktiv epigenetik

Epigenetik betyder “ovanpå” genetiken, och är det lager av signaler som ligger “ovanpå” vårt ärvda bibliotek av gener, och bestämmer vilken information som ska användas och vilken som inte ska användas. Det är via epigenetiken som sjukdomsgener kan sättas igång eller stängas av!

Vi vill ha våra sjukdomsgener avstängda, och det är möjligt om vi vet hur vi ska påverka våra epigenetiska switchar!

Forskning visar att många saker i vår livsstil påverkar switcharna, t.ex stress har i studie efter studie visat sig kunna dra igång en uppsjö av sjukdomsfaktorer och till och med påverka generna så mycket att effekterna går i arv! Först såg man det på barn vars mödrar levt under svältlika förhållanden, sen har man sett det på barn vars mödrar har mått psykiskt dåligt under graviditeten. Ett mer positivt exempel är barn vars mödrar som varit i mycket god fysisk form före och under graviditeten och lyckats ärva den “nya” genetiken som uppstått från mammans träningsintresse!

Destruktiv epigenetik = livsstilen har “switchat på” sjukdomsgener så till den grad att det blir svårt att slå av dem, och man får leva med resultatet av sina vardagsvanor. Detta vill vi till varje pris undvika!

4. Mitokondriell dysfunktion 

Mitokondrierna är vår energi-producerande enhet inuti cellen. Den har sitt eget DNA och tros ha varit en egen organism en gång i tiden (för många miljoner år sedan.) Välfungerande mitokondrier kopplas till hälsa och ungdom, och ett sätt att öka antalet mitokondrier är att träna! Ju mer muskler vi har på kroppen desto fler mitokondrier får vi! Både styrke- och konditionsträning är mitokondrie-främjande aktiviteter.


När mitokondrierna är slöa upplevs det ofta som trötthet. Det känns svårt att få upp energin och det blir svårare att “avgifta” sig eftersom hela systemet är trögare. Detta drabbar den övergripande hälsan negativt och gör vi inte något åt saken, får vi färre och sämre mitokondrier med åldern.

Mitokondriell dysfunktion = Hjärt- & kärlsjukdom, insulinresistens, diabetes, inflammerade kärl

5. Instabilt DNA 

Celler delar sig ett gäng gånger under sin livscykel och för varje delning kopieras allt DNA från den gamla cellen till den nya, och då gäller det att korrekturläsarna är på plats och kan fixa om något blir fel!


Instabilt DNA är ett resultat av många celldelningar, samt att korrläsaren har tagit semester. Det kan hända då vi är utsatta för någon form av stress – t.ex kemisk stress i form av rökning eller andra destruktiva livsstilsvanor. Jag tar rökning som exempel för att det är ett av de mest DNA-skadande aktiviteterna man kan ägna sig åt!


Om du röker – se till att få i dig ditt nikotin på något annat sätt!

6. “Pensionärsceller” 

När en cell delat sig många gånger och bedömer att den inte kan dela sig ytterligare en gång utan risk, ska dess självmordsprogram gå igång så att den inte riskerar att skicka felaktiga signaler, bidra till mutationer eller genskador eller på annat sätt skapa problem i kroppen. Vad som ibland händer är att dock att celler struntar i sitt självmordsprogram och bara går i pension istället, dvs fortsätter leva men har slutat arbeta för längesedan. Dessa pensionärsceller åker sedan runt och stör andra cellers arbete, och kan ge upphov till mängder med sjukdomar!


Ju äldre man är desto fler pensionärsceller har man, och det är ett så stort problem att många läkemedelsbolag nischar sig mot just detta område. Vill du googla på fenomenet som innebär att eliminera pensionärsceller från systemet ska du använda sökordet “senolytics” (senescent cells = pensionärsceller, lysis = nedbrytning, senolytics = nedbrytning av senescenta celler).

När kroppen städar undan skräpceller minskar oftast inflammatoriska processer och man känner sig piggare och får förnyade krafter!

7. Skadade telomerer

Telomerer är kromosomernas “ändsnuttar” som varje celldelning tenderar att slita på. “Telomer-teorin” var en av de mest populära teorierna bakom “åldrandets gåta”, och innebar att vi föds med olika långa ändsnuttar och när de är slut så går det inte att bli äldre. Forskare sa då att en människa (baserat på denna teori) kunde bli 120 år gammal som mest men inte mer. Minns du siffran? Jag minns den från 90-talets Vetenskapens Värld om jag inte är helt ute och cyklar! 🙂


Men är det sant…? Nej, inte så länge vi kan hålla nere vår biologiska ålder! Det är den som räknas och det är ju lite av ett vetenskapligt break through att kronologisk och biologisk ålder är två helt olika saker! Hela fältet “biologiskt åldrande” är väldigt spännande, särskilt hur man gör för att “åldras baklänges”, men det förtjänar ett eget inlägg tycker jag. Spoiler alert: stresshantering… mindset… träning… don’t poison yourself… 😉  

8. Felreglerad näringsrespons

Ett exempel är insulinresistens, dvs när celler inte tar upp glukos som de ska för att kroppen har bedömt att anstormningen av insulin är så stor att den behöver skydda sig själv genom att göra receptorerna resistenta (längre inlägg om det här!) Detta händer ALLA receptor-hormon, även t.ex dopamin osv. Om hjärnans celler drabbas av insulinresistens så får hjärncellerna energibrist och dör. Det är tyvärr väldigt många äldre som drabbas av den här typen av kognitiva skador, men alla former av felreglerad näringsrespons går att justera med kosten. Det är i alla fall vad jag tror, men det finns säkert de som inte håller med! 😉


Men… bara för att jag är jag så måste jag ju bara klämma in att kroppen inte måste vara glukosberoende utan kan drivas på fett och ketoner! Äter man inga carbs, produceras signifikant mindre insulin. Det går att mäta och visa på alla! En annan viktig grej angående just socker är att fruktsocker havererar framförallt leverceller väldigt snabbt. Fruktos i alla dess former ökar risken för neurodegenerativa sjukdomar, för icke-alkoholrelaterad fettlever (som man får av en insulinresistent lever) är många gånger ett förstadium till demens. Jag skrev en “övnings-review-artikel” om just detta för något år sedan (ej publicerad) och läste då väldiga mängder vetenskapliga artiklar om just detta. Den finns här med 28 referenser inkluderade!

Summa summarum: man måste inte vara super low carb, men hur man väljer sina livsmedel spelar roll för cellernas förmåga att ta emot och använda näring, samt för att bibehålla den förmågan över tid!

9. Felreglerad proteinsignalering inuti cellen 

När de flesta tänker på protein så tänker de kanske främst på typ tonfisk, kycklingfiléer och träningstillskott, men proteiner är också små ihoptrasslade “garnnystan” inuti och utanför våra celler som styr mängder med kommunikation i kroppen. De här proteinerna kommunicerar genom sin struktur, de veckar sig på olika sätt och de kan integrera och dis-integrera för att signalera olika saker.


Proteinskador i den åldrade cellen hade jag faktiskt som sommarjobb 2007 *skryt skryt* 😅 Det har jag berättat om många gånger tidigare, men jag spenderade en sommar med att stressa stackars oskyldiga celler och på så vis “förtidsåldra” dem för att studera processen. Det finns många sjukdomar där bristande proteinfunktion är en av bakgrundsfaktorerna, och för att inte upprepa mig så hänvisar jag bara till den kända raddan av livsstilssjukdomar vi allt för väl känner till…

Fortsättning följer…!

Jag avslutar här och låter istället nästa inlägg handla om lösningsförslag på dessa 9 molekylära faktorer bakom åldrande. Det vill du inte missa! 😉


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Har du läst ända hit får du gärna lämna en kommentar!
Jag läser och svarar på allting i mån av tid, och väntar du på ett svar från mig kan du spana in mina senaste artiklar så länge eller varför inte följa mig på instagram! 

Biohacking, Forskning
åldrande, anti-aging, biohacking, vinnova
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • …
  • 85
  • Next

Senaste kommentarerna

  • Åke i Trosa on B3 flush som funkar!det skall vara nikotinsyra!! Man ta det i höga doser balanserat med andra vitami…
  • Lucas Henriksson on Optimerad hälsa med inälvor & organHej Martina, Jag har en undran kring inälvsmat såsom lever, njure, och hjärta: K…
  • Martina on B3 flush som funkar!Absolut! :)
  • Camilla Timén on B3 flush som funkar!Hej! Jag har lite svårt att svälja tabletter och kapslar. Kan man ta ut innehåll…
  • IC on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratGör ett nytt försök med länken https://martinajohansson.se/skoldkortelhormonet-r…
  • IC on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratHej Frida! Bland annat här har Martina skrivit om det i bloggen och även på fler…
  • Frida Gylner on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratHej Martina! Jag har plötsligt börjat lägga på mig vikt runt rumpa och lår. Dett…
  • IC on Om binjurarna & fettförbränningen!De beskriver att det bla kan vara T4 och T3 som är skevt och kan vara orsaken ti…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson