Postat i kategorin Ketos & ketoner

Mätprojektet vecka 4: Svält och svull

Då var vecka 4 avklarad och här kommer en försenad rapport. Syftet har alltså varit att mäta morgonens blodsocker varje dag tillsammans med blodketonerna för att se hur strikt mätande förändrar min kropp. Bieffekten är optimal ketos/ketoadaptering, och jag kan säga att på resande fot är det omöjligt. Japp, du läste rätt. Jag är inte en person som använder ordet omöjligt i onödan, men perfekt ketogen kost i asien, utan hem, utan kök och konstant resande… well… väldigt, väldigt nära omöjligt i alla fall. Kudos till dig som klarar det!

Mål vs verkligheten

Mitt mål är alltså att få i mig 150-200g fett om dagen och äta frukost, lunch och middag varje dag. Ingen fasta utan kontinueligt energiflöde. På Sanya (Kinas Hawaii) gick det… typ bra, men sen flög vi till Hongkong och då brakade helvetet löst. Hongkong är superfint på många sätt men matmässigt en katastrof. Efter dryga 100 år av brittiskt styre går det inte att få någonting som inte är förklätt till ett rostat bröd. Jag käkade äggröra (Scrambled eggs) med mjöl i (tror jag), korv med Gud-vet-vad-i, massa kaffe och deep fried kyckling. Och en whiskey.

Bild på Hongkongfrukost

Sen landade vi i Shanghai igen och här har jag ätit Sichuan (supersupersuperstark chillibombad mat, ofta kött och grönsaker), kaffe och skitbra frukost med ägg och bacon. Nu tar det sig igen!

Inga grafer vecka 4

Jag vill inte slösa mina dyra stickor så när jag insåg att jag inte skulle vara i ketos så sket jag i det. Grejen är att ketogent och Lowcarb inte är samma sak, skippar man fettet och äter lågkolhydratkost så är man inte i ketos (oftast). Det betyder inte att man inte går ned i vikt, eller att det är någon nackdel. Det är bara inte samma sak. Viktmässigt skulle jag tippa på att jag gått ned, för jag har lite definition på axlar och rygg. Annars samma. Fast äsch förresten, det har ju gått en månad! Här kommer bildjämförelse vecka för vecka…

Det var kanske inte alltför spännande men tänk då på att ”resultatet” (eller vad man ska kalla det) är uppnått:
– Utan kök
– Bristfälliga gym
– På resande fot
– Frukostbuffé och hotellbuffér
– INGEN cardio

Det säger ju ändå NÅNTING ellerhur?

Nu på söndag ska vi flytta till ett annat ställe i Shanghai för där vi bor nu är för trångt och gymmet är ett såntdär ”bratsgym” där man måste ha rätt kläder, rätt skor och gymma försiktigt som om allting vore gjort av glas. Jag hatar sånt trams! Min motorik är som en mindre bulldozer så jag behöver space, jag behöver kunna röja runt på gymmet utan att någon kommer och säger till mig att jag ska tagga ned. Här taggas inte ned, här taggar vi UPP, ellerhur!?

På’t igen!

Mätprojektet vecka 3 klar: Oväntat resultat!

Jajamen jag mäter vidare och blodsocker och blodketoner är alltså allting jag mäter. Jag mäter inte mig själv, min mat, min vikt eller min träning. Allting är intuitivt och på känsla med siktet inställt på 100%ig ketoadaption och vad det kan göra för mig, min form, mående och hälsa.

Jag fotar mig själv för att se vad som händer visuellt med min fettprocent. Min upplevelse är att fokus styr resultat, det man fokuserar på är det man får. Protein och kolhydrater är skitsamma för mig, så länge jag inte äter ”uppenbara kolhydrater” men jag skulle aldrig räkna spenat eller blomkål som en kolhydrat till exempel. Nu äter jag inte mycket sånt för att min mage inte tål det, så det är mestadels kött, ägg och fett från smör och kokosolja. Ganska spartanskt.

Slutat med fibrer äntligen!

Jag drabbades ju av en tarmparasit så för att återställa magen har jag käkat probiotika och massa anti-parasit grejer såsom pumpafrön, kål osv. Funkade bra men jag sväller upp som en ballong av det så ska bli intressant att se vad som händer nu när jag äntligen kan ”svälla ned” 🙂

Kaffe påverkar inte blodsockret!?

Fast nähä…? Fast… det gjorde det ju tidigare? Eller är detta resultatet av en veckas fiberbombande? Fibrer påverkar ju tarmfloran en del, man göder andra tarmbakterier och de kan bidra till att sänka östrogenet lite. Blodsockret har legat mellan 4-5, snittat på 4.5 kan man säga och ketonerna har legat mellan 0.9-1.8 och snittat på 1.5. Ganska så idealt och jag fattar verkligen inte varför!

Det här resultatet får mig sjukt sugen på att börja med bönor igen, de ska också vara blodsocker- och östrosänkande, + lågt insulinindex. Tänk om man hade kunnat käka bönor och vara i perfekt ketos med perfekt blodsocker!? Tyvärr är mina tarmar inte helt med på de ännu, har fortfarande en del healing att göra så jag behöver fasa in såntdär under mer stabila omständigheter. Nu blir det bara kött, ägg, smör, kokosolja och några ensliga grönsaker + BCAA.

Om formen…

Upplever mer definition på axlar och rygg och kanske att mina quads poppat fram lite. Känns som att något händer med formen men svårt att sätta fingret på vad. Jag är i alla fall taggad på att mäta minst en vecka till eftersom det fortfarande händer nya saker 🙂

Om det stagnerar, alltså om blodsocker och blodketoner håller sig på ett bra värde så kommer jag börja mäta något annat och fortsätta resan mot bättre definition. Man slutar ju inte bara för att det går bra, då steppar man upp gamet!

Tillägg: Jag är sugen på att nå en form jag inte tidigare nått, så stagnerar jag formmässigt kommer jag ta till knep jag aldrig tidigare tidigare använt. Om jag behöver räkna kalorier, väga min mat eller vara ute på morgonpromenad så kan jag tänka mig att testa det med ett öppet sinne. Jag måste inte vara keto ”bara för att”, men jag vill tro att det är vad som kommer ge mig bästa formen. Men jag vet inte, och det är därför man får experimentera och testa sig fram! 🙂 

Omvärderar fettkaffen – grym vid resor!

Kaffe har blivit både hissat och dissat här i bloggen och jag är minst sagt bipolär när det kommer till kaffets vara eller icke-vara. Jag har slutat med kaffe och börjat med kaffe, varvat fettkaffe-frulle med riktig frulle och allting däremellan. Efter att ha mobbat ut fettkaffen ett tag vill jag ge den upprättelse för en grej, som jag märker nu när jag är på resande fot:

Halleluja vad lätt det är att vara i ketos när man har sitt fettkaffe-kit med sig! Det har räddat mig så många gånger nu att jag inte vet riktigt hur jag skulle gjort om jag inte hade det med mig.

Jag har alltså packat med mig min Magic Bullet med transformator och allt (köpt i USA, därav transformatorn), svenskt kaffe och några burkar kokosolja. Säga vad man vill om kaffe och kortisol och hela den svängen men det fungerar, och jag är alltid för det som FUNGERAR före allting annat. Jag kommer ta med mig kittet till Bali också, det är ett som är säkert. Jäkla lifesaver alltså!

Det finns avocados här på Hainan också, men de kostar 30 kr stycket och det tycker jag är helt hutlöst. Jag köper ogärna helt överprisade grejer, hur hade du gjort? Köper du sånt om du måste? Jag är definitivt för snål 😉

Grym kropp utan kostscheman & kaloriräkning!

Jag är sååå trött på det eviga hetsandet och jagandet kring att gå ned i vikt genom stress, press och kontroll. Givetvis unnar jag alla människor att vara i sin bästa form med så låg fettprocent som man själv önskar, men det är det där ångestfyllda hetsandet som jag tycker är så tråkigt. Jag ”deffar” just nu kan man väl säga, och jag räknar ingenting förutom att jag mäter blodsocker och ketoner för att jag vill vara i optimal ketos. Men ingen hunger och ingen cardio och det är inte vad folk vill se eller höra har jag märkt.

Många VILL att jag ska bekräfta att ”Ja du måste faktiskt äta mindre än du gör av med” eller ”Ja du måste dra ned på fettet när du deffar” eller ”Ja även jag svälter mig till en grym form” men det kommer jag ALDRIG säga för det är INTE sant! Nej, nej, nej!

Inget annat djur behöver späka sig själv för att vara i perfekt form, inget annat djur känner sig förvirrad över vad den ska äta. Det är bara människan och människans husdjur som blir feta och behöver ”gå på diet” och det är högst onaturligt!

Just därför blev jag så enormt glad av Olivias kommentar för den här tjejen har fattat till 100% Jag kunde inte skriva det bättre själv så jag har bara kopierat hennes kommentar rakt av. Lyssna på Oliva här nedan, hon vet!

Olivia: Vill gärna inflika en kommentar rörande mängden mat, fett, träning osv. Jag har varit superstressad över att ”tajta till”, tappa fett och få mer synliga muskler. Har sett att det finns mycket muskler (tack vare tung styrketräning), men att de varit dolda under ett envist lager fett som vägrat släppa. Ökade träningsmängden, trixade med macros hit och dit, men ingenting verkade hjälpa! Bestämde mig tillslut för att strunta i allt vad vikt och magrutor hette och enbart fokusera på tillräckligt med fett för att vara mätt länge och att försöka få en balanserad tarmflora. Jag började med att ta saltsyra till måltiderna samt 1 msk resistent stärkelse (potatismjöl) i vatten, varje kväll.
Jag bytte även ut 3-4 styrketräningspass/v + cardio, till morgonpromenader när jag hann med det och enbart 3 HIIT pass/v. Först DÅ började det hända saker! Kroppen ”lugnade ner sig” och jag började att känna mig mer klar i tankarna och närvarande större delar av dagen, varje dag! Det är en helt sjuk känsla när man plötsligt en dag går från dimhjärna, svullen, träningsmanisk, till energisk med lyckoruskänslor, HELA DAGEN! Och så har det varit varje dag sedandess.

Klara tankar gör att jag väljer min mat med mycket stor omsorg och kärlek (snarare än ”hur påverkar dessa kalorier min vikt”). Tänker som sagt i termer av hur mycket fett jag behöver för att inte vara hungrig en timme senare. Detta resulterar i att jag äter MINDRE än vad jag någonsin gjort tidigare. Jag är helt enkelt inte hungrig! Martinas ketogröt är för övrigt den bästa frukosten jag någonsin förtärt, med den i magen har jag inte upplevt hunger på 5 timmar! (No joke!)

Under ett HIIT-pass idag så satte jag händerna i sidan av midjan för att ”vila” och upptäckte förvånat att de försvann väldigt djupt in! Min midja har alltså krympt väsentligt utan att jag ens hunnit notera det! 🙂 Försök förstå känslan för en person som nästintill varit manisk med att mäta och väga sig själv hela tiden… magiskt!

Så mitt bästa råd är att sluta jaga den perfekta kroppen. Den kommer att uppenbara sig när vi börjar ta hand om oss själva inifrån och ut och börjar ge den det den verkligen behöver! (Tack bästa Martina för att du fått mig att inse detta…) <3

Jag delar Olivias upplevelse. Det är när man skiter i hur man ser ut och bara försöker äta och träna för sin hälsa och för att må så bra som möjligt som den grymma kroppen kommer som ett kvitto på att man gör rätt och lever rätt! Jag hoppas verkligen att fler landar vid samma slutsats och slutar tortera sina kroppar för det är inte värt det!

Jason Wittrocks överätningsexperiment – Mina Kommentarer

Senaste överätningsexperimentet

Det är många som kommenterat att jag ska kolla in en ny kille som heter Jason Wittrock och hans 4000 kcal-keto-experiment, eftersom jag tänkte göra ett liknande experiment till hösten. Han har gjort videos i 21 dagar (se alla videos här) där han har visat hur han ätit för att sedan avsluta med fettmätning i bodypod.

Resultatet blev +- noll i vikt och från 5.2% till 5.0% kroppsfett (här är resultatvideon). Syftet var att testa kalorihypotesen och om det verkligen är sant att man kan äta MYCKET mer på en ketodiet och ändå gå ned i fettvikt. Svar ja, de här experimenten brukar alltid sluta på samma sätt. De jag har sett i alla fall 🙂

Mina kommentarer

För det första tycker jag att det är roligt att han genomförde experimentet, det är ju inte överdrivet många som gjort det men varje person som kan krossa kalorihypotesen är vinst!

Nu kommer kritiken (den är inte jätteallvarlig) men det jag reagerar på är att han inte överäter så särskilt men beter sig som att han ska äta tonvis med mat varje dag. Jag menar han har 5% kroppsfett och 95% lean mass, tränar och tävlar professionellt och han är man. Jag tycker inte att 4000 kcal är särskilt mycket då, inte för att underhålla alla de där musklerna! Sam Feltham, en betydligt tunnare och mindre testosteronstinn typ käkade 5200 kcal om dagen i 21 dagar. Han blev inte heller fet såklart, tvärtom, men det var ändå mer av en överätning. Jag har inga problem att trycka i mig 3500 kcal om dagen och då är jag mycket mindre, är kvinna och har inte i närheten av så mycket muskler. Sen förstår jag om Jason inte ville överdriva överätandet för han skulle väl tävla dagarna efter experimentet, men då tycker jag att han kunde lagt experimentet vid en annan tidpunkt så att han hade kunnat vräka på med 6000 kcal om dagen. Det hade varit mer rimligt!

Och de där chokladindränkta nötterna…?

Jag förstår som sagt inte hur det kan vara ett sånt maraton att pressa i sig de där kalorierna, så till den grad att man måste käka chokladindränkta nötter och oljor med sked. Han käkar grejer som inte är keto och kommer upp ganska högt i total mängd kolhydrater, typ 70 gram per dygn. Förvisso är hans macros rätt, minst 70% fett tror jag men de där carbsen är så onödiga. Jag förstår inte varför han inte bara käkar avocado, lammfärs och vitkålsmos med rikligt med smör? Eller gör han det i någon video? Jag såg inte alla 21, såg bara ett par stycken 🙂

Min challenge kommer bli bättre!

För att jag är den enda kvinnan hittills som gör en (länka gärna annars!) och jag kommer inte käka choklad eller sitta och frusta och pusta över att trycka i mig mat. Det gör jag med glädje 😉 Jag tycker 4000 kcal är lagom för mig att överäta på, så jag kommer nog lägga mig nåstans där. Om jag skulle kopiera Jason hade jag lagt mig på 2000 kcal och det är ju knappast överätning, så 4000 blir det.

Jag tänkte göra samma upplägg, filma varje dag och göra en seriös kroppsmätning, visst kommer det bli kul!? 😀

Varför mäta? Maniskt beteende?

Innan jag lämnade Stockholm för Shanghai blev jag intervjuad av en mastersstudent som gjorde sitt examensarbete på Biohacking och interaktionen människa-teknik. Vi pratade väl egentligen mest om wearable technology och sånt men även om det här med att mäta, hur man påverkas av att mäta saker på sig själv.

Jag tror inte att någon undgått att jag ÄLSKAR att mäta och tycker att det är jättekul att optimera via teknik. Att se svart på vitt huruvida det man gör fungerar eller inte, testa nya saker och se vad man får för resultat.

Jag visade er den här kommentaren på instagram efter mitt förra mätinlägg och det var många som reagerade lika starkt som jag gjorde haha! 😀 Först tänkte jag skriva ett inlägg om det men efter att jag sansat mig, tänker jag att det är bättre att ta det från en annan vinkel: varför man mäter, hur det påverkar en och om eller när det blir maniskt!

Varför mäta?

  1. Att mäta är att veta!
  2. Det man mäter kan man påverka!

Detta är mina 2 anledningar. Jag hatar att gissa, om jag gör något vill jag veta svart på vitt och inte bara gå på känsla. Jag vill inte bara anta att jag är på rätt spår för att det ”känns bra”, det är inte min grej.

När blir det maniskt eller negativt?

Att mäta sin vikt verkar vara en grej som ”sätter griller” i mångas huvuden, och det förstår jag för den fluktuerar upp och ned med flera kilon. Den påverkas av menscykeln, hur mycket man har druckit, om man varit på toa eller inte. Jag väger mig inte själv utöver några enstaka tillfällen, men det är säkert mer sällan än en gång per månad. Personligen skulle jag inte ha några problem med att väga mig varje dag, det är bara inte så intressant.

Kaloriräkning verkar också vara något som stressar många, av samma anledning som vikten tror jag. Meningslöst och korrelerar inte alltid till hur det ”borde” vara. Därför räknar jag ALDRIG kalorier, och inte kolhydrater heller. Jag skulle BARA räkna om jag hade något projekt som baserades på att jag skulle äta säg 4-5000 kcal om dagen (som jag tänkte göra i augusti) då behöver jag ju räkna förstås.

Att mäta blodketoner, blodsocker, puls, hjärnvågor och sånt kan jag inte direkt se något negativt i, men om man tror att man måste uppnå något särskilt så kanske det stressar? Jag tänker dock mer på mätandet som att jag får feedback och information, så för mig är det noll stress. Mer ”jaha, nu blev det såhär, undrar vad det beror på?”

Hur ser du på det här? Kan det bli maniskt och dåligt?

Är det något som bara är stört att mäta?  

 

Glukoneogenes, fasta och kontinuelig ketos!

Vissa har reagerat på att jag skriver om glukoneogenes som en anledning till att jag försöker undvika fasta, och undrar om glukoneogenes är bra eller dålig. I min bok Fettfrälst (som man hittar under fliken böcker) skriver jag om fasta och fettfasta för att komma in i ketos, och det är inte samma sak att komma in i ketos som att leva i kontinuelig ketos.

Om du vill gå ned 5kg på en vecka och bara kasta dig in i ketos, kör på med fasta och fettfasta vettja! Frågan är ju vad som händer sen! Ska du leva ketogent spelar det ingen roll när kroppsfettet lossnar, för keto är ett sätt att äta och leva för maximal hälsa, mental- och fysisk prestanda och grymma epigenetiska effekter. Några kilon hit eller dit kommer inte spela någon roll även om jag vet att många är ganska upphakade på det här med vikt.

Glukoneogenes räddar dig från lågt blodsocker!

Jag ska inte slänga in en bild på glukoneogenes här för det är inte alltför hett, men grejen är att kroppen gör blodsocker av icke-kolhydratkällor. Varför?

  • För att den försöker få upp ditt blodsocker! Men varför?
  • För att det inte är stabilt! Men varför är det inte det? Du är ju i ketos!?
  • För att blodsockret går åt (i liten mängd) till hjärnans och musklernas arbete! Varför? Du har ju ketoner!?
  • Ja men de kan inte användas till 100% så du är ingen fettbrännare utan en hybrid!

Vad händer när kroppen gör blodsocker av aminosyror då? Jo blodsockret blir något högre än det hade varit om man hade varit en 100%ig fettbrännare!

Glukoneogenesen kickar in vid svält!

Såfort det inte finns tillräckligt med energi kickar glukoneogenesen in, en typiskt dålig grej egentligen (som jag gör och flera av er också gör) är att börja dagen med fettkaffe. Det är ju sååå gott, man håller sig ”mätt”, slipper tänka på mat och håller sig klar och skarp i hjärnan. Men – på bekostnad av att man inte är 100% ketogen!

Okej kolla här, detta händer: ketonerna går upp och blodsockret följer med!

Fettbrännare eller hybrid?

Nu till poängen som jag inte själv vet eller förstår ännu. Är det okej att vara en hybrid som kör på socker (glukoneogenes) och fett? Jag tänker nu inte på personer som behöver gå ned i vikt, utan jag tänker på oss vältränade individer som optimerar på fitness. Är hybrid-grejen okej för oss? Eller blir allting bättre när vi är 100% ketogena?

Jag ska i alla fall jobba vidare på att bli en 100%ig fettförbrännare för att se vad de kan ge, och anledningen till att jag inte är där ännu är att min kropp är i stress. Resor, alkohol, fasta och kaffe. Håller uppe ketonerna men också blodsockret!

Hoppas att jag lyckades bringa lite klarhet i det här med ketos och fasta! 🙂

Annonsera via Tailsweep