Inlägget innehåller reklam för min samarbetspartner Arktis Naturals (länkar & info hittas i separat, färgmarkerat avsnitt längst ned!)
Mitt förra inlägg handlade om att “vikta” livsstilsvariabler rätt så att inte “gå 5km med hunden” blir lika mycket plus som ett halvt paket cigg blir minus. Poängen var att det är bra att hålla koll på sina “plus och minus” för att undvika livsstilssjukdomarna för som namnet antyder så är själva livsstilen nyckelfaktorn oavsett genetik, men vilken av alla livsstilssjukdomar det blir är däremot mer genstyrt (men inte helt!)
BMI, midjemått, blodsocker & diabetes
Högt BMI och diabetes typ 2 (T2D) är en ohelig kombination rent statistiskt (tillsammans med ålder) men som jag sa i förra inlägget så är statistik och verklighet inte samma sak! Korrelation betyder att variabler sammanfaller men inte att de beror av varandra, eller har ett faktiskt samband. De kan ha, men det går inte att säga i det flesta studier som letar efter korrelationer mellan människors vanor, blodmarkörer och sjukdomar i syfte att detektera nya riskfaktorer. Grupperna är är redan sjuka och en helt annan typ av forskning behövs för att förstå orsakssamband och faktiska mekanismer.
Mäta & beräkna: med vilken mätdata?
Grundforskning är det som främst kan visa att det ena beror på det andra och varför. Det är min favvo-forskning att läsa om men att göra de där pilliga experimenten var inte för mig så jag håller på med befolkningsstudier istället för möss och petriskålar.
Befolkningsstudier bidrar med t.ex blodmarkörer, gener, sjukdomshistorik, mediciner, livsstilsvanor osv hos tusentals människor i en viss åldersgrupp eller med en viss diagnos och det är riktigt intressant men har tyvärr sina begränsningar och utkomsten beror väldigt mycket på hur påläst forskaren är (det är därför jag läser grundforskningen!)
Vad som mäts i studier…
Från exemplen ovan så ser du att vad som mäts är de vanligaste markörerna med lite annat “extra” om man har tur. Sverige har imponerande registerdata och den används också friskt i studier och styr forskningsfokuset inklusive läkemedelsbolagets satsningar.
Kan vi lägga ihop graferna?
Kan vi lägga ihop den översta med den rosa och koppla ihop riskfaktorerna till sjukdomarna och så är det klart? Nja… det är inte direkt en komplett bild och flera riskfaktorer är av mer korrelativ karaktär. Rökning är väl många överens även om det mest är nikotin-effekterna på blodsocker och blodkärl som är kartlagd. BMI-grejen faller ju lite på att smala människor råkar ut för samma sjukdomar i lika stor utsträckning för smalhet i sig är liksom inte så mycket till skydd som många verkar tro.
Tjock, insulinresistent och frisk är också en kombination något många (forskare) skulle avvisa särskilt vid stigande ålder, men de individerna finns de också!
Bara som en anekdot var min mormor ett praktexempel med BMI på >50, utan några mediciner eller diagnoser ens som äldre. Läkarna var alltid så förvånade “Va, ingen diabetes!? Inget högt blodtryck!?” Tyvärr fick hon en neurologisk sjukdom till slut och avled vid 84 års ålder, men inga krämpor före dess.
Blodtryck och blodsocker som riskfaktorer?
När jag var militant low carber (är fortfarande low carb men ej militant) trodde jag att högt blodsocker var roten till allt ont, men det finns en ovanlig diabetes-variant som ger förhöjt blodsocker utan någon insulinresistens eller särskilt mycket besvär. De får heller inte de vanliga komplikationerna av obehandlad diabetes även fast de sällan behandlar sin diabetes. Det är en av “bevisen” bakom att det kanske är lite fel fokus att försöka sänka blodsockret till vilket pris som helst även om det innebär mer insulin till någon som redan överproducerar. Men, I’m baised!
T2D måste man dock kostbehandla eller ha en medicin (nä… jag röstar på kostbehandling!)
Högt blodtryck verkar enligt min nuvarande förståelse ganska farligt, på riktigt, så blodtryckssänkande medicin är nog ingen dum idé om man har det problemet. Högt blodtryck kan ju på sikt ge vänsterkammarhypertrofi (förtjockad vänsterkammare) som gör hjärtat trängre och om kärlen är stela samtidigt som de utsätts för högt tryck över tid… låter spontant som en faktisk riskfaktor!
Men det var väl en himla lång harrang utan att komma till poängen… för det här inlägget handlar egentligen om stress som den farligaste riskfaktorn. Inte nog med det utan stress-resistens!
Låt mig förklara…!
Riskfaktorn som aldrig mäts trots att den dödar!
Om man frågar forskare vilken som är den absolut värsta riskfaktorn för åldrande, sjukdom och död är det faktiskt många som TROTS sin tro på blåa grafen erkänner att det egentligen är STRESS, trots att de sällan fokuserar på just det, även om deras inriktning är hälsorelaterad!
Och med stress menar jag förstås inte vilken som helst utan…
⚠ KRONISK STRESS!!! ⚠
Stress har fram tills nyligen varit ganska ospecifikt och mest associerat till “mycket att göra”, “hinner inte med”, “tighta deadlines och tvära kasst” och därför kan många uppriktigt svara att de inte är stressade men de kan vara så stressade att de blivit stress-resistenta, utan att ha en aning!
Forskning på kronisk stress och trauma pekar mot livsstilssjukdomarna!
Vi har i princip en pandemi av utbrändhet idag men det “nya” forskningsfältet Psykoneuroimmunologi (bland annat, men tycker bara det här området är för himla coolt!) kopplas den ena kroppsliga sjukdomen efter den andra till emotionell stress, trauma och utbrändhet. Vi snackar alltså cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, neurologiska sjukdomar samt sjukdomar i de inre organen som ett resultat av STRESS!
*Finns lite intressanta studier längst ned i inlägget. Om det ser skralt ut så kika in igen lite senare så finns det säkert mer! 🤓
Stress-resistens farligare än insulinresistens?
Efter att ha förkovrat mig i stress-resistens som egentligen är en glidande skala av glukokortikoidreceptor-resistens (förkortat GRR) är jag skitstressad över min egen stress (ironiskt va? 😂) och beredd att klassa det som en värre riskfaktor än insulinresistens, förhöjt blodsocker och högt BMI tillsammans! Alltså fasen… det kanske även sopar banan med både rökning och högt blodtryck, vem vet men här kommer en liten faktaruta (eller 2).
Glukokortikoidreceptor-resistens är när kroppen utvecklar resistens mot sin egen stressrespons, framförallt i form av kortisolresistens. På samma sätt som att insulinresistens innebär för mycket insulin för att kroppen har skruvat upp insulin-volymen i panik över att cellerna inte öppnar sig och släpper in överskottssockret, så innebär GRR att stress-signalen står på högsta volym utan att vi reagerar särskilt mycket på det.
Läser man om GRR på populärvetenskapliga sidor får man intrycket av att det är något otroligt ovanligt som ingen behöver bry sig om, men den informationen verkar vara från tidigt 90-tal för så ser det verkligen inte ut i nyare artiklar! Men ja fullt ut mega-maxad GRR med kortisolresistens i varenda cell i hela kroppen är det EXTREMT få som har men att uppvisa ett gäng GRR-symptom…? Listar de vanligaste nedan!
Disclaimer: Precis som att det är svårt att diagnosticera en lätt insulinresistens (nästan omöjligt) jämfört med fullt utblommad typ 2 diabetes, är det samma med det mesta annat. Symptom utvecklas över tid, i olika takt och kanske blir en diagnos till sist eller så stannar det av eller reverseras. Många har besvärande symptom av något slag utan att kryssa av checklistan i diagnos-manualen, och blir därför inte behandlade. I den här artikeln tar jag mig friheten att använda långvarig kronisk stress, utbrändhet och GRR (nästan) synonymt* och syftar inte på extremformen av GRR utan på grader av kortisolresistens.
Symptom på stressresistens!
Fight och flight är på hela tiden!
HPA-axeln: Hypotalamus och hypofysen i hjärnan kommunicerar med binjurarna och reglerar bland annat om vi ska vara i SNS: “fight, flight, freeze” eller PNS: “rest and digest”. Sömn, matsmältning och näringsupptag kräver PNS och är en anledning till att så många SNS-dominanta personer har näringsbrist trots normal eller övervikt!
Stress som inte känns!
SNS-drivna kan uppleva stress-overload “freeze” som ett lugnt och skönt tillstånd, men är bara kroppen som har “stängt av” som en skyddsåtgärd. Det betyder inte mindre stresshormoner utan mer resistens för dem. De emotionella kopplingarna kan vara lite missriktade hos SNS-personer som att “fight” blir motivation och “flight” hyperkänslighet för omgivningens krav och förväntningar. PNS-aktivering kan upplevas otryggt, besvärande och obekvämt. Hypade kvinnor som är igång konstant och gör tusen saker känner sig oftast inte stressade men är ändå i riskzonen för stressrelaterade sjukdomar eftersom kortisolet är där ändå!
Mäns biologiska stress-skydd
Män har ett naturligt skydd mot stress på 3 olika sätt: 1) Testo ger mindre känslighet i allmänhet 2) Män har färre glukokortikoidreceptorer (och mindre aktivering och signalering från kortisol) och 3) Har fler T3 receptorer (dvs större stress-reserv!) Det gör inte män immuna mot stress, men det kan ta sig lite andra uttryck. Depression är en av de vanligaste som också kan gå under radarn länge.
Traumatiserad men avtrubbad (och/eller konstant återtraumatiserad)
Trauma ger en enorm stressrespons, särskilt hos barn som är så dynamiska men hjärnan kan skydda oss mot trauma genom att få oss att känna mindre (återigen den där avtrubbningen!) Det är dock vissa forskare som tror att den avtrubbade stressen kan vara ännu värre än den som känns och “levs ut”. Vissa trauma-personer är så trötta på sin avtrubbning att de återtraumatiserar sig själva på olika sätt bara för att få känna “något”. Då kan man nästan gissa att personen har någon grad av stress-resistens. De känner helt enkelt inte så mycket, men de får fortfarande alla konsekvenser av kronisk stress!
Utbrändhet och autoimmunitet
Kortvarig stress ökar förbränningen och ger starkare immunförsvar, och kronisk, långvarig stress gör tvärtom. Glukokortikoiderna är involverade i både ämnesomsättningen och immunförsvaret, och vissa verkar komma undan med att “bara” vara förkylda stup i kvarten eller bli sjuka av minsta lilla träningspass, medan andra går raka spåret mot autoimmunitet. Genetik spelar en lite större roll här för som man säger…
“Genes load the gun – Lifestyle pull the trigger”
Störd menscykel och fertilitet, tidigt klimakterium samt uteblivet morgonstånd och sexuell dysfunktion hos män
För kvinnor verkar det näst intill omöjligt att ha en frisk menscykel under kronisk långvarig stress (om man inte är något slags freak of nature eller ev. tonåring!) Äggstockarna får inte rätt signal i den biokemiska miljön och östrogennivåerna sjunker så sakteligen och ger tunnare livmoderslemhinna, benskörhet, knakiga leder, sämre humör och såklart sänkt fertilitet inklusive ökad risk för klimakteriesymptom även hos kvinnor under 30.
Män får mer problem med sin sexdrift och sexuella förmåga, och eftersom de nattliga testosteronpulserna uteblir vid stress och dålig sömn blir morgonståndet allt mer sällsynt.
Depression, ångest och allmän psykisk ohälsa
För män brukar MDD vara det tydligaste tecknet på stress som gått alldeles för långt (MDD = Major Depressive Disorder) och den kan vara svårbehandlad, envist återkommande, och leda till många andra problem. Även om kvinnor kan vara mer ångestlagda eller reaktiva så är stress en starkt bidragande orsak till all psykisk ohälsa hos båda könen inkl. tvångstankar, koncentrationsstörningar samt substans/beteende-beroenden.
Beroenden är i sig själva väldigt stressande (på många sätt, inte bara psykologiskt) för de flesta droger har sin grundmekanism i ökad glutamat-frisättning. Hjärnans tyvärr neurotoxiska gaspedal som också driver upp kortisolet och sänker PNS-förmågan. Oväntat nog har nedåt-droger också stress som bi-effekt men oftare som långtidseffekt (utom alkohol som kan upplevas nedåt men är stress för kroppen.)
Håravfall, dålig sårläkning, kass hy och manlig behåring (hos kvinnor)
Håravfall hos både kvinnor och män samt “manlig behåring” hos kvinnor. Den manliga behåringen är långtidseffekten av kroniskt nedpressade kvinnliga könshormoner så att b.la DHT blir förhöjt som är hormonet som ger hår där det inte brukar vara.
Sår och skador som uppstår lätt och läker dåligt. Naglar som växer dåligt, är sköra eller i värsta fall räffliga. Vita fläckar brukar vara klassiskt låg magsyra-tecken (stress). Att tappa håret pga MPB (Male Pattern Baldness) har inte så mycket med stress att göra även om stress kan accelerera processen. Kvinnor blir mer allmänt “tunnhåriga” och får känslan av ett livlöst hår som känns torrt och trasslar sig.
Dålig matsmältning och näringsbrister
Allt i förra symptom-avsnittet härrör till matsmältningen (till stor del) eftersom det påverkas av näringsupptaget utöver kortisol och könshormoner. Men IBS-problem i form av en spastisk tarm som reagerar på allt möjligt, eller en slö tarm som ger känslan av stopp och svullnad är vanligt. Googla reda på ett “Bristol Stool Chart” så slipper jag skriva om bajs! 😅
Magsyra, gallvätskor och matspjälkningsenzymer (och saliv!) produceras knappt under kronisk stress, så spjälkningen blir aldrig riktigt fullständig. Torr i munnen och stillastående eller spastiska tarmar…? Classic!
Minskad muskelmassa (främst underkropp) hos både kvinnor och män
Vart tog rumpan vägen? Rumpan kan försvinna hos både kvinnor och män och det blir ofta en markant skillnad mellan obefintlig rumpan och stor mage. Andra blir mer som ett streck även om det är lite ovanligare. Kroppen bryter ned sina egna muskler när den är under kronisk stress, en anledning är att hjärnan tror den har energibrist och behöver energi NU till alla processer som är i over-drive. Kortisol är också ganska muskel-katabolt musklerna kan ryka av den anledningen också.
Fettinlagring hamnar på buken eftersom det är nära de inre organen som kan behöva extra energi vid en eventuell kris, och kris kan ju vara kroppens biokemiska verklighet även om vi “inte är ett dugg stressade”.
Sömnbrist, orolig sömn eller aldrig utsövd
Den sista punkten är ganska självklar men att stress och sömnbrist hänger ihop är logiskt på flera sätt. Kroniska stressare får lägre serotonin som är en förelöpare till sömnhormonet melatonin, och bara det gör att man vaknar tidigare än man vill. Andra stresstecken är många uppvaknanden, toaspring, oroliga drömmar och att inte kunna somna.
Bristande djup/REM-sömn = stressresistent hjärna
Ett överstressat system går heller inte ned i djupsömn ordentligt och det gör att hjärnan inte kan städa ut restprodukterna från dagens neurokemiska processer. Det är en av kopplingarna mellan sömnbrist och depression, och mellan depression och demens! Djupsömn är ett krav för att hjärnan ska komma ihåg att släppa in lymfsystemet som knackar på dörren och för “gå ut med soporna”.
Bäst för hjärnan är om den kan få köra sophämtningsprogrammet varje natt (djupsömn) och sortera och kategorisera intryck (REM-sömn). Utan dessa blir det till sist svårt att tänka och fokusera, motivationen sjunker och tröskeln till ångest, oro och depression ökar. Det bjuder förstås in till olika former av självmedicinering!
Resultatet av stressresistens över tid!
Givet alla symptom ovan kan du säkert lika tydligt som jag se hur vartenda organ drabbas till sist men det beror ju också på omfattningen av stress-resistensen, sin känslighet för den, risk- och friskfaktorer, genetiska faktorer, ålder, kön och allmänhälsa!
Jag tror att kronisk stress är “urmodern” till många destruktiva vanor (och därmed andra riskfaktorer) och att det är därför som riskfaktorerna inte explicit säger STRESS i studier. Men, hjärnan blir mer ju styrd från amygdalan snarare än frontalloben. Mer fight and flight än långsiktig och rationell, och det ökar ju risken för att göra ett sämre val NU och inte tänka på konsekvenserna SEN.
Stress- & sjukdomskopplingen
Stress & demens?
Vi har glukokortikoid-receptorer överallt och alla behöver inte bli resistenta, men GRR i hjärnan verkar ge depression i första hand (och ångest) och på sikt olika typer av neurodegenerativa sjukdomar. Framförallt demenssjukdomar. Depression ökar risken för demens via flera mekanismer men en stark koppling är neuroinflammation (som stress ger mycket av via kaskadeffekterna av kortisol och glutamat), det växande sopberget av neurokemiska restprodukter (pga för lite djupsömn) samt förträningar i hjärnans kärl pga den kroniska, låggradiga inflammationen över tid.
Stress & hjärtsjukdom?
Hjärt- och kärlsjukdomar uppstår oftast som en följd av kroniskt, låggradig inflammation som bidragit till en ökad stelhet och trånghet i hjärta och kärl, kanske tillsammans med ett högt blodtryck eller annan belastning. Eftersom kronisk stress i allra högsta grad påverkar immunförsvaret, är det väl inte helt ologiskt att tänka sig en påverkan på hjärtat och kärlen? Särskilt tillsammans med andra riskfaktorer som påverkar kärlhälsan.
Stress & cancer?
Cancer och inflammation hänger ihop och det verkar vara just stress-frisättningen av inflammatoriska signalmolekyler tillsammans med att cancerceller triggas igång av stress och inte bara cancerceller utan cancergener! Dysfunktionella celler ska ett välfungerande immunförsvar städa (även om det finns fler faktorer inblandade här) men sänkt immunberedskap gör det också svårare att skydda mot bakterier och virus, som även de utgör en cancerrisk över tid beroende på vilka och var de är.
Hur löser vi eländet?
Well… jag kan nog vara topp 10% värsta personen att svara på det eftersom mitt system går på stress även om jag har som evigt projekt att programmera om det… 😅 Working on it!
Jag tror dock stress och konsekvenserna av det är så individuellt och multifaktoriellt, och även om det låter bra att “gå till roten” med det hela så kan det ibland vara lättare att ta de lägst hängande frukterna först. Stress-junkies har ofta en del idiotiska grejer för sig som att maraton-sitta vid datorn eller äta slarvigt eller gå upp skittidigt och dricka 200 koppar kaffe. En äkta stress-junkie VET eller kan nog troligen ana, men det är GÖRANDET som är det svåra! Amygdala-drivet? Självkänsla?
Lite länkar för vidare läsning!
Den översta är superbra!!
- Regulation of the hypothalamic-pituitary-adrenocortical stress response
- Chronic stress, glucocorticoid receptor resistance, inflammation, and disease risk
- Evidence for the role of corticotropin-releasing factor in major depressive disorder
- Glucocorticoid resistance and β2-adrenergic receptor signaling pathways promote peripheral pro-inflammatory conditions associated with chronic psychological stress: A systematic review across species
Reklam i samarbete med Arktis Naturals!
Har du läst ända hit kan du som är ute efter rena, labbtestade CBD-produkter garanterat fria från THC stötta mitt arbete genom att klicka på mina länkar eller använda rabattkoden MARTINA20 i kassan hos Arktis för 20% rabatt på allt!
Jag använder själv deras 30%iga olja som en del i mitt projekt att minska neuroinflammation (all stress) och till er som undrar vilken man ska börja med så brukar jag alltid tycka att man kan ta den starkaste och späda själv med MCT-olja eller liknande om man vill ha den svagare!
Populäraste användningsområdet är bättre återhämtning vid träning samt vissa typer av smärta (framförallt nervsmärta för att CBD går på vanillin-receptorerna som kan reglera ned någon viss smärtsignal) har även vänner som använder för ADHD och epilepsi men har ingen personlig erfarenhet där och kan inte säga att det funkar eller om de råkar vara specialfall 😅 All info finns på hemsidan med labbtester och verifiering på att allting är lagligt och inget någon kan bli hög av oavsett dos. CBD är dock naturligt rogivande och tacksamt nog varken förbjuden eller narkotikaklassad längre i Sverige! 💚🌿