Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Inlägg i kategorin Kost & Hälsa

Vad är nyttigt? | Om ogrundad “hälsofakta”

25 November, 2022 36 Comments Written by Martina
Hälsofakta

Understrukna ord & meningar i texten är länkade källor och relevanta sidor så klicka på dem för att läsa mer!

Det här inlägget handlar om ogrundad “hälsofakta” och hur man kan tänka mer rationellt kring t.ex kost. Det var efter att jag spanat runt hos olika hälso-influensers som jag slogs av hur ovanligt det  är att få en djupare förklaring eller reflektion kring påståenden som serveras. Mycket presenteras bara som olika påståenden efter varandra, och om det är en snygg eller känd person med övertygande självförtroende är det många som sväljer det med hull och hår.

Det senaste jag scrollade förbi var en hälsoinspiratör som varnade sina följare för kollagen, och påstod att det är livsfarligt och får blodet att koagulera. Ingen fysiologisk förklaring presenterades, och inte ett knyst om att kroppens stödjevävnad (ben, brosk, senor och blodkärl) består av kollagen, liksom hud, hår och naglar. Det innebär att vi behöver dessa byggstenar från kosten, precis som att vi behöver andra former av protein till våra biologiska processer, fett till könshormonerna och vitaminer och mineraler till signalsubstanserna (serotonin, dopamin, melatonin etc). Det är bara sådan vår fysiologi är! Det här fick mig i alla fall att fundera över den här typen av ogrundad “hälso-fakta” som jag kallar det. Jag ville hitta fler exempel och bemöta det på något vis. Inte såga vid fotknölarna, utan bara bredda perspektivet lite!

Exempel på ogrundad “hälso-fakta”

Näringsinformation finns lättillgängligt online, det är bara att surfa in på livsmedelsverkets hemsida där finns en väldigt bra databas som du kan använda för att studera ett livsmedel i detalj. Sök gärna i den! Då kan du snabbt få lite mer information om de återkommande påståenden som jag ger exempel på här nedan, och mer därtill!

🔹️ B12 kommer från bakterier i jorden
🔹️ Omega 3 går att få från alger
🔹️ Bönor och linser är maxat med protein
🔹️ Nötter & frukt är hälso-snacks

Vad är sanningshalten i den här listan? Den är inte noll, men väldigt onyanserad. För vem är nötterna ett bra snack? Varför, och vilka nötter? Funkar det med jordnötssmör? Här vill jag också nämna att nötter är rika på omega 6-fettsyror som driver inflammatoriska processer i kroppen, och många har redan en skev omega 3/6-balans med övervikt mot omega 6. Att ösa på med nötter kan vara väldigt ofördelaktigt, men det beror förstås på vad alternativet är!

Tillägg: Här är 2 bra artiklar om omega 6 från 2018, för den som vill läsa mer. Det finns påståenden om att O6 och O9 behövs i större mängder än vad som är rimligt, men för att förstå det hela rekommenderar jag att titta på MEKANISMERNA! Vad är O6 byggsten till och varför? Vad leder det till? Hint: ledtrådar finnes i översta artikeln! 😉

📌 Omega 6 fatty acids and inflammation
📌 Wound Healing and Omega-6 Fatty Acids: From Inflammation to Repair

En del vego-förespråkare påstår att vitamin B12 finns i jorden (tillverkade av bakterier?), men då borde vitaminet finnas på/i grönsaker och rotfrukter, vilket det inte gör. Tittar vi på livsmedelsverkets hemsida står det att B12 finns i animaliska produkter och att vi inte kan tillgodogöra oss syntetiska eller vegetabiliska former. Det här är viktigt för B12-brist är väldigt allvarligt eftersom det kan ge permanenta nervskador! Vissa näringsämnen kan vi inte strunta i, särskilt inte över tid!

Olika upptag från olika näringskällor!

Varifrån näringsämnen kommer spelar roll för vår förmåga att tillgodogöra oss dem. Protein från bönor och linser är inte lika effektivt som protein från kött eller fisk, eftersom aminosyraprofilen behöver vara komplett för att matcha vår biologi, annars bryts det mest ned till glukos och används eller lagras in som energi och inte som byggstenar.

Biotillgängligheten för proteinet i jordnötter och jordnötssmör ligger på 9% upptag, så på 4 matskedar jordnötssmör (ca 100g) får du ut knappa 3g protein. Alltså inte i närheten av de 25 gram som står på innehållsförteckningen! Det tycker jag bör nämnas i samband med vegetariska proteinkällor, helst utan att någon känner sig kränkt av det. Kunskapen gör ju att den som vill äta vegetariskt kan göra det bättre och smartare!

Det finns ett system för att kombinera vegetabiliska proteiner för att öka upptaget. Två klassiska exempel är att äta ärtor tillsammans med ris, eller rostade mackor med jordnötssmör (gluten + jordnötsproteinet blir komplett!) Ungdomar som äter vegetariskt behöver också veta vilka ämnen de absolut inte kan strunta i, vilka som funkar i syntetisk form och vilka som inte gör det.

Andra populära påståenden…

🔹️ “Mjölkprodukter är inflammatoriska!”
🔹️ “Kött ger cancer!”
🔹️ “Socker är livsfarligt!”

Hur många backar upp den här typen av påstående med grundläggande fysiologi? Alltså inte epidemiologiska studier för de kan säga lite vad som helst beroende på hur de vinklas, utan fysiologi! Även när jag själv skriver vetenskapliga artiklar baserat på longitudinella befolknings-studier (i egenskap av doktorand) så är jag noga med att få in biokemi och fysiologi för att visa att det finns en grund till mina frågeställningar och slutsatser. Läser man vettiga epidemiologiska studier så står den fysiologiska bakgrunden alltid med, och saknas detta tycker jag att det diskvalificerar artikeln! 

Är mjölkprodukter inflammatoriska?

Min bild här är att mjölkprotein, speciellt i sin mest koncentrerade form (vassle-isolat/koncentrat, kaseinprotein) är något som många har problem med. Det kan vara i form av svullen och öm mage eller mer allvarliga problem, och är man en person som både är intolerant mot mjölkprotein och äter mycket av dem (mycket kvarg, proteinpulver, fil, yoghurt, kaffe latte etc) så skapar irritationen successivt en inflammation över tid. Den kan vara lokal eller systemisk. Den kan också nå hjärnan (neuroinflammation) och jag tror personligen att det är ganska vanligt.

Det är dock stor skillnad på mjölksocker, mjölkprotein och mjölkfett så att bara avfärda alla mjölkprodukter som inflammatoriska tror jag inte blir rätt. Fullfeta eller låg-processade mjölkprodukter innehåller mycket näringsämnen för den som tål dem, och fermenterade mejerier som kefir kan vara väldigt bra! Gör du egen kefir vet du att bakterierna överlever, till skillnad från köpt kefir.

Mjölkprotein och molekylär mimikry

För många år sedan stötte jag på begreppet “molekylär mimikry” i samband med kasein, för att peptiderna i kasein påstods kunna efterlikna kroppsegna ämnen och ge upphov till autoimmunitet. Det skulle gå till så att peptiderna kunde slinka igenom tarmbarriären och nå blodomloppet, för att där flaggas som inkräktare av immunförsvaret. Om de då liknade någon kroppsegen komponent kunde kroppen luras att attackera sig själv!

När jag nu söker på kasein och molekylär mimikry i de vetenskapliga arkiven hittar jag inte mycket nytt, men från 90-talet finns en hel del. Nyare publikationer ser mer alternativ-medicinska ut och det är inte första gången ett helt område bara försvinner… visst är det mystiskt? Om du gräver i det här, glöm inte att kolla under rubriken “funding” sist i artiklarna. Jag brukar diskvalificera artiklar som är för företagssponsrade för att jag tycker att det så lätt blir jäv!

Får man cancer av kött?

Den här frågan får jag hyffsat ofta eftersom många som läser här är lågkolhydratare som är oroliga över sitt kött och chark-intag, eller är nyfikna på karnivor-kosten. Media har verkligen skrämt upp oss när det kommer till kött, att rött kött ger cancer har jag hört så länge jag kan minnas och det var en odiskutabel sanning för mig under tiden jag var vegetarian. Åtminstone före jag började förstå fysiologiska och biologiska samband.

Hur skapas cancer?

För att kunna svara på frågan om kött och cancer behöver vi först veta vad cancer är för någonting, och det är inte en sak utan många olika sjukdomar. Grunden till cancersjukdomar kan vara genetisk eller inflammatorisk, och inflammationsteorin är den som verkar leda just nu även om det finns fler orsaker som HPV-virus och den elaka tarmbakterien h.pylori. Tjocktarmscancer är den cancerform som främst nämns i samband med köttätande, och nitriter och nitrosaminer är de ämnen som oftast nämns i dessa orsakssammanhang.

Chark, nitrit och nitrosaminer

Chark har sämst rykte eftersom chark innehåller mer nitriter. Livsmedelsverket varnar inte för dessa ämnen, och i sin naturliga form är det absolut ingen fara eftersom dessa ämnen finns överallt (i allt levande och i människor) men i formen E 249 (kaliumnitrit), E 250 (natriumnitrit), E 251 (natriumnitrat) och E 252 (kaliumnitrat) är de inte så naturliga. Dock behövs fler faktorer än dessa E-ämnen för att cancer ska uppstå, och en omfattande analys från 2019 där alla industri-intressen räknades bort kunde inte visa några negativa hälsoeffekter från varken rött kött eller processat kött.

Det är viktigt att komma ihåg att nästan alla studier på kost och hälsa grundar sig på enkäter, alltså att deltagarna kryssar i färdiga alternativ för hur de äter, samt att forskarna analyserar samband och inte orsak och verkan. Det finns ett samband mellan rött kött och cancer, och processat kött och cancer. Det betyder att när man jämför gruppen som angett att de äter mest rött eller processat kött med gruppen som angett att de äter minst, så har den första gruppen signifikant fler cancerfall. Forskarna kanske lägger till några fler variabler, men vi vet fortfarande väldigt lite om personerna och framförallt har vi ingen aning om hur deras diet faktiskt ser ut!

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att sådana studier ska få ett så stort genomslag, och att all näring som finns i animaliska produkter (som alla B-vitaminer speciellt B2, B6, B9 och B12, hemjärn, coQ10, karnitin, karnosin, zink, A-vitamin osv) glöms bort! Hur kan konstgjord näring (fortifierade produkter) ens vara ett alternativ? Och hur rimligt är det att klassa människans artegna föda som cancerogen egentligen? Jag vet vad jag tycker, men det är baserat på personlig erfarenhet och inte några studier!

Hur dåligt är socker?

Det finns vetenskapligt stöd för att ett överdrivet intag av insulindrivande livsmedel ökar risken för många moderna vällevnadssjukdomar, och det finns en hel del stöd för att socker göder cancer. Nu har till och med Cancerfonden skrivit om socker på sin hemsida (äntligen!!) men många skiljer fortfarande på naturligt och tillsatt socker, medan jag drar alla kolhydrater över en kam (but that’s just me!)

Vi har tidigare diskuterat myter om socker, och det blir ofta en efterföljande diskussion om sötningsmedel eftersom många väljer socker som ett naturligare (och därmed nyttigare) alternativ. Sötningsmedel har sina egna problem (t.ex påverkar tarmfloran) men de är åtminstone inte så insulindrivande som socker är, och jag tror att de flesta kan vara överens om att mindre socker ändå är bättre? Inlägget “myter om socker” besvarar frågeställningen lite mer ingående!

Jag vill kommentera det vanliga påståendet om att “hjärnan behöver socker” med att den faktiskt trivs toppen på ketoner (energimolekylen som driver kroppen under fasta och i frånvaro av kolhydrater) och till och med föredrar ketoner som bränsle, eftersom det är effektivare och ger mindre restprodukter än socker. Om du vattenfastar i en vecka och får slut på glykogen, kommer du inte tuppa av eftersom kroppsfettet börjar omvandlas till ketoner, alltmedan blodsockret hålls stabilt genom nybildning av glukos (blodsocker) från fett och aminosyror. Båda processerna sker i levern.

Hjärnan bränner rejält med kalorier, så sockersug kan vara ett tecken på att den behöver mer (snabb) energi. Det snabbaste “hjärn-sockret” är fruktos! Ketos är dock betydligt stabilare brain-fuel, och jag rekommenderar alla att testa någon gång, bara för att uppleva skillnaden! Att äta ketogent är dock ganska extremt, det är jag fullt medveten om, men att (av nyfikenhet) testa några dagars ketos är inte så stor uppoffring 😊

Även om man kan analysera olika hälso-påståenden lite djupare än en vattenpöl kan det fortfarande vara svårt att avgöra hur nyttiga eller onyttiga specifika livsmedel (eller olika dieter) faktiskt är. Det beror på många faktorer, och här nedan förklarar jag hur jag tänker om detta!

Vad är nyttigt? (egentligen)

Jag ser allting som relativt och att det därför inte finns något absolut dåligt eller absolut bra. Jag tycker att det beror på massa faktorer – inte minst på vad man jämför med! Att börja dagen med en rulle ballerinakex är kanske ingen höjdare, men om det är en person som lär sig att äta igen efter många års ätstörningar är det kanske exakt helt rätt! Onyttigt för en person kan vara nyttigt för någon annan, helt beroende på omständigheterna.

Om någon frågar mig om fruktfrukost är en bra grej kommer jag säga nej eftersom det låter heltokigt från mitt perspektiv, inte bara för att jag hatar frukt (jag är allergisk mot nästan alla frukter och nötter). Men även jag kan se att fruktfrukosten är bättre än ballerinafrukosten, men det  är fortfarande bara två parametrar mot varandra. Vi vet inget mer och har ingen backstory eller tidsaspekt, så det blir svårt att döma dem korrekt.

“Dose makes the poison”

Inom toxikologin säger man att det inte är giftet i giftet som är giftigt utan mängden, alltså att “the dose makes the poison” och jag skulle vilja lägga till att om vi pratar just gifter så har vi alla vår individuella kemiska belastning som påverkar hur mycket som är mycket för just oss som individer. Detta gäller även livsmedel.

Det finns superkänsliga individer som inte tål någonting och det finns de som tvärtom verkar tåla allt. Du känner säkert någon som verkar kunna äta precis allt, och som dricker mest på fest och aldrig blir bakfull? Vi är ju alla någonstans på den skalan, så vi behöver bara ta reda på var! Då vet vi vad som är vår dos och vårt “poison”!

Avgörande faktorer är: genetik, tarmflora, avgiftningskapacitet, ålder, immunförsvar, allergier för att nämna några.

Vad säger magkänslan?

Det är ganska svårt att avgöra hur bra eller dåligt ett specifikt livsmedel är, även om man försöker väga in resultaten så finns det så många variabler som kan samvariera. Men, man kan försöka att utbilda sig mer, testa att utesluta om man känner sig misstänksam men framförallt känna efter i magen och nu menar jag magkänslan!

Om du har mycket tankar i stil med “undra hur dåligt detta är på en skala” så är det nog inte helt rätt, för om du mår bra och känner dig stark och pigg, så kommer inte sådana tankar. Det är vad jag tror i alla fall, men mitt perspektiv är ursprunglig föda och det faktum att våra gener inte ändrat sig på tusentals år, så även om vi tror att vi är anpassade till den moderna maten så känns det inte särskilt sannolikt!

Och jag ogillar verkligen skrämselpropaganda för det leder bara till att folk ger upp och inte orkar bry sig! Uppmuntra hellre till förståelse och reflektion, och skippa dömandet! Att baka ihop kostråd (eller någon form av hälsoråd) med politik och värderingar som inte har ett dugg med näringslära eller fysiologi att göra ger fritt utrymme att skamma folk till höger och vänster. Skamma för att de äter kött eller inte äter kött, skamma för att de tränar eller inte tränar eller skamma de som har en “icke-PK” inställning till något annat som rör deras personliga hälsa. Det leder liksom ingenstans, så jag vill inte bidra till det utan mer öppna upp för diskussion samtidigt som jag berättar hur jag tänker (det här är ju trots allt en personlig blogg, om än lite torr! 😅)

Bidra gärna med dina tankar, jag vill jättegärna veta vad du tycker!

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Jag läser och svarar manuellt as usual, och det går såklart bra att ställa en fråga som inte är relaterad till inlägget!  ❤️

Biokemi, Forskning, Tarmfloran
, , , , , ,

Forts på “Åldrandets gåta” | Lösningar!

22 November, 2022 35 Comments Written by Martina

Här är den utlovade fortsättningen på inlägget om “Åldrandets gåta!” I det här inlägget presenterar jag några vetenskapligt bekräftade metoder för att “åldras baklänges” eller hålla sig så frisk som möjligt, så länge som möjligt. Åtminstone tills läkemedel mot åldrande blir tillgängligt om 20 år!

När det gäller “anti aging”-hacks så tror jag personligen på att gå på det tunga artilleriet. Jag tror inte på halv-messyrer utan tänker att om man verkligen menar man allvar med sin biohacking så får man gå all in! Jag är fullt medveten om att de allra flesta inte orkar eller vill det, utan tycker att det är totalt överdrivet och helt ortorektiskt. Säkert farligt också! 😉 Med all respekt så är det här inlägget är inte för den typen av personer, utan här skriver jag för “extrema-klubben”. Om du läser texten och tycker att det jag säger är rena självklarheter, då ingår du i den klubben. Lämna en kommentar så jag vet vart jag ska skicka välkomstbrevet! *skojar* 😉

Åldrande

Lösningar på de 9 molekylära faktorerna

Lösningar på de 9 molekylära faktorerna bakom åldrande!

Kost, fasta & träning : Det korta svaret & “snabbaste” lösningen!

“Rätt kost”

Hur man än vänder och vrider på det, så är överstimulering med avseende på kolhydratrik föda en dålig idé. Jag är medveten om att åsikterna går isär här, men jag är mån om att bygga min argumentation på både grundläggande fysiologi och biologi, så väl som på antropologi och epidemiologisk data. Med det som bas tycker jag att den samlade kunskapen pekar i en tydlig riktning, och det är att om kroppen blir konstant bombarderad av socker och insulin-signaleringen är igång konstant, så åldras vi snabbare än vi behöver.

Överstimulering är för övrigt alltid en dålig idé då det leder till resistens och i förlängningen funktionsnedsättning då celler och organ börjar gå sönder. Jag kan inte komma på ett enda exempel där överstimulering inte är superdestruktivt!

Glykokalyxen & kärlhälsa

Blodkärlen har likt tarmarna en skyddande “matta” så att det inte ska vara fritt flöde från kärlen in till olika organ. Blodkärlen måste bibehålla en viss integritet, även om den tenderar att bli sämre med stigande (biologisk) ålder. Det är då arterioskleros och ateroskleros börjar manifesteras, och kärlskadorna blir ett faktum. Det innebär alltså trånga och stela blodkärl, vilket också ger upphov till ett svårreglerat (ofta förhöjt) blodtryck.

Högt blodtryck klassas som en av de främsta riskfaktorerna för kardiovaskulär ohälsa och förtida död. Det belastar inte bara hjärtat utan även de inre organen, framförallt njurarna. Stora påsar under ögonen är inte en del av det naturliga åldrandet utan är ett tecken på njurskador, dålig kärlhälsa och troligen ett förhöjt blodtryck (om det inte är sänkt mha mediciner).

Att bevara kroppens barriärer

Vi har barriärer på viktiga ställen i kroppen, som t.ex mellan tarmarna och resten av kroppen, blodhjärnbarriären och placenta-barriären (mellan mamman och fostret). En destruktiv livsstil sliter på dessa barriärer och det skadar både organen och vårt immunförsvar så att det inte blir lika finkänsligt. När tarmen tappar sin integritet kan den släppa igenom saker som inte ska vara ute i kroppen, men väl igenom går immunförsvaret igång och vi upplever det som ångest, hösnuva eller något annat som inte alls har med magen och tarmarna att göra. Det är det som är det luriga när man ska få människor att förstå hur mycket kosten påverkar! De flesta tänker bara på två saker: 1) Kalorier 2) Vikt och om de har magproblem så blir det en tredje punkt, men få tänker på att fel livsmedelsval kan ligga bakom deras depression, koncentrationsstörningar, deras kroniska värk, migrän eller allergier.

När man pratar om matintoleranser är det också fokus på magen, de flesta tänker att intolerans = ont i magen eller dålig i magen. Men intolerans kan vara allt från humörsvängningar till sömnsvårigheter och inflammationer på helt andra ställen än i magen. Faktum är att du kan äta en grej du inte tål och 14 dagar senare får du problem. Det gör att det blir ganska svårt att veta vad det är du inte tål, särskilt om du är en person som äter väldigt varierat.

What to do?

Jag tror ju inte på att “äta varierat” det gör allting krångligt och risken att få i sig skräp man inte tål ökar. Jag tror att det är mycket bättre att följa modellen “know your body, know your foods, know your intolerances” och ha ett axplock av näringstäta livsmedel som roteras. Det tar emot att vara en anti-gluten person men jag ser inte poängen med att äta gluten eftersom det är ett extremt förädlat växtprotein som nästan alla verkar ha problem med. I studier där forskare låtit gluten interagera med celler från tarmslemhinnan uppstår det alltid någon form av reaktion, även utan glutenintolerans. Det verkar bara ligga i glutens natur att vara en irriterande jäkel! 😉 Samma med mjölkprotein. Forskningen är inte helt koherent där, men kasein och vassle är inga snälla proteiner trots sin popularitet.

Back to basics-modellen!

Kött, fisk, ägg, frukt och bär efter säsong samt de grönsaker man tål fungerar för alla och för mig är den här “back to basics-modellen” så självklar eftersom människan genom större delen av sin historia levt på sin artegna föda, som också är den mest näringstäta.

Back to basics inkluderar hela spektrat från liberal low carb till strikt ketogen carnivore, men att inte vara low carb tycker jag personligen är helt crazy!

Odiskutabla kostprinciper för ALLA!

“Rätt kost” kan diskuteras till leda och kommer att vara olika för olika personer, men om jag ska ange några generella principer så är det följande:

1. Energi och näring

Alla behöver en viss mängd energi och näring per dag inte bara för att överleva utan också fungera på topp! Många svälter sig själva på antingen näring eller kalorier (eller båda) pga kronisk bantning, ett beroende eller okunskap.

2. 50g fett/dag

Vi behöver också en viss minimi-mängd fett för att kunna tillverka könshormoner och möjliggöra friska sexuella funktioner och fertilitet. Det är ungefär 50g fett för kvinnor och något lägre för män.

3. Fullvärdigt protein

Protein från kosten behöver vara fullvärdigt för att duga till uppbyggnad av inre organ, muskler, hår, hud, naglar, samt tillverkning av neurohormoner och enzymer. Utan komplett protein kommer kroppen plocka det från ansiktet och andra lätta ställen vilket ger ett åldrat utseende med tunn och hängig hud, sköra naglar, dålig hårväxt och låg andel muskler.

4. Mikronutrienter

Vi behöver mikronutrienter för tillverkning av signalsubstanser som t.ex dopamin, serotonin, melatonin, GABA, acetylkolin osv (dvs alla neurohormoner som styr vårt humör och mående, sömn, fokus och hela vår personlighet). Mikronutrienter används också som byggmaterial i alla hormonella system, alla metyleringsprocesser och allmänna fysiologiska funktioner som behöver rulla konstant, 24/7/365! Exempel på viktiga miktronutrienter är alla B-vitaminer, hemjärn, kreatin, karnitin, coQ10, C-vitamin, D-vitamin, E-vitamin, magnesium och zink, och stressar vi mycket behöver vi långt mer än “rekommenderat dagligt intag!”

Jag anser att ens fysiska och psykiska mående utgör facit för hur rätt man träffar med kosten, även om det finns många fler faktorer för hälsa, och även om det absolut finns människor som verkar “komma undan” med att äta massa skräp.

Fasta

Fasta är toppen för de flesta undantaget alla “självspänkande kaffestresserskor” (tack för den termen Åsa!) för självspäkeri leder sällan till optimal hälsa.

Ska du fasta så gör det ordentligt med 3-5 dagars vattenfasta några gånger per år, istället för kronisk underätning och kaffe som “måltidsersättning”. Om du tappar hår, känner dig stressad och sover dåligt så säger kroppen ÄT FÖR TUSAN!! De positiva effekterna av “fastan” är över sedan länge!

Men vad är då de positiva effekterna? I de första faste-studierna på människor såg forskare att fasta verkade “bota” de flesta tillstånd. Inte permanent dock, effekterna försvann när försökskaninerna börjar äta igen, och det var faktiskt genom ett sådant faste-experiment som den ketogena kosten upptäcktes för drygt 100 år sedan! Det var nämligen en läkare som inte ville att de positiva effekterna av fasta skulle försvinna när hans patienter började äta efter sin fasta, för när de fastade blev de friska och när de började äta igen blev de lika sjuka som innan (de var diabetiker) och det var så han klurade ut lösningen. Han insåg efter att ha analyserat patienternas urin att de producerade en ny molekyl när de fastade (acetoacetat, urinketon) och genom att sätta patienterna på en sträng diet med majoriteten fett och resten protein hamnade de i samma tillstånd. Urinketonen fick verifiera experimentet, tillsammans med det viktigaste resultatet: att patienterna höll sig lika friska när de åt som när de fastade. Ganska fantastiskt, eller hur?

  • Länk till bra review-artikel om fastans fördelar, publicerad i New England Journal of Medicine 2019: Faste-artikel NEJM

Träning

30 minuters träning om dagen är bevisat bortom allt tvivel som lösning på oerhört många hälsoproblem av både fysisk och psykisk karaktär. Träning är lite samma mirakelkur som fasta verkar vara, fast betydligt roligare. Istället för att “inte-göra” något så har du hur mycket aktiviteter som helst att välja på och får dessutom endorfiner som belöning. Kroppens mest kraftfulla substans, med så många viktiga roller i både immunförsvaret och nervsystemet.

Tillägg: att basta (speciellt i IR-bastu) har effekt på endorfin-systemet för den som inte kan träna. IR är behagligare för temperaturen går bara till 60-grader, samtidigt som man svettas betydligt mer än i en vanlig bastu.

Jag vet att det kan ta emot att träna. Jag började inte förrän efter 25 och hade inte lärt mig ordentligt förrän efter 30, och jag kan fortfarande skippa träningen trots att jag vet hur bra den är och hur mycket bättre jag mår. Men det här är en rutin som är värd lite vita knogar, för fördelarna är för många för att missa bara för att man “inte orkar”.

Men kom igen… var är alla hardcore biohacking tips…???

Jag kan höra frustrationen! 😁 Hallåååå…. where’s the magic pill!? Alla coola tillskott och gråzons-halvknark-läkemedel som man importerar från sin Polen-semester (som självklart görs endast för att kunna handla dessa gråzons-halvknark-läkemedel 😅)

Metformin, tillväxthormon, någon annans ADHD-medicin och en årlig Ayuascha-tripp i Bolivias jungler och sen är man good to go! 😎

Eller…? 🧐

Jag har djup-studerat alla nivåer av biohackingsfären, även de mest extrema delarna, och jag fortsätter att komma fram till samma tråkiga slutsats gång på gång: att det inte finns några genvägar!

Hela människor är inte destruktiva!

Okej nu kommer jag tappa minst 80% men jag säger det ändå. Min biohacking har blivit mer träffsäker, ju mer andlig utveckling jag tar mig för. Det har fått mig att göra mer av de tråkiga sakerna som är bra för mig, och mindre av de kalas-destruktiva grejerna som inte är bra för mig. Mina insikter är väldigt centrerade kring att vi gör som vi mår, och att det därför är väldigt viktigt att lära känna de mest ömtåliga och intima delarna av sig själv. Det ger förståelse som leder till acceptans och förhoppningsvis läkning, och med det ett bättre förhållningssätt till både sig själv och omvärlden. Jag tror att det är trasiga människor som gör sig själva och andra illa, för när man är hel vill man bara göra gott.

Mer hjärnceller med meditation

Det är inte så hippt att föreslå meditation istället för några olika coola tillskott, men om du bara ska ta med dig en sak ifrån den här texten så ta meditationen! Även utan teknik, dvs du sitter bara rakt upp och ned och blundar i absolut stillhet och tystnad (tystnaden är en nyckel-faktor!) i 20-30 minuter om dagen så kommer det hända otroliga grejer på insidan. Det är just de grejerna som kommer få dig att göra allt det andra som du vet att du “borde” göra, men utan press och tvång. Plötsligt kommer det bara naturligt! Det låter säkert jätteflummigt, men alla ni som mediterar regelbundet vet vad jag menar, och det finns dessutom riktigt cool forskning om långtidseffekterna av meditation på hjärnan!

Vad sägs om tätare neurontillväxt i hippocampus (bättre minne!) samt i frontalloben (mer viljestyrka och motivation!) och överlag ökad neuroplasticitet (mer gråmassa för ökat lärande) och allmänt minskat åldrande i hjärnan. Riktigt hardcore meditatörer har inget åldrande i hjärnan överhuvudtaget ens vid riktigt hög ålder, det är supercoolt tycker jag!

Självbilden är jätteviktig!

En annan flum-punkt jag vill avsluta med är självbilden. Både hur vi ser på oss själva, och vad vi tror om oss själva, om vår kapacitet och förmåga. Jag tror att hur man ser sig själv (och hur man mår givetvis) har jättestort inflytande över den psykiska och fysiska hälsan. Jag har nämnt forskningsfältet psykoneuroimmunologi i många inlägg så varför inte knö in det här också!

Psykoneuroimmunologi är forskningen på b.la stress, trauma, sorg och ilskas effekter på immunförsvaret och den fysiska hälsan. Trots att fältet är ganska nytt finns det redan massa intressanta kopplingar mellan oprocessade känslor och olika sjukdomstillstånd. Du kanske redan visste om kopplingen mellan emotionell stress och autoimmunitet, men det slutar inte där utan finns så otroligt mycket att läsa om man väl börjar botanisera.

Lästips: Gabor Maté – When the body says no, the hidden cost of stress

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Har du läst ända hit får du gärna lämna en kommentar!
Jag läser och svarar på allting manuellt as always!

Biohacking, Biokemi, Forskning, Hormoner, Neurohacking
, , , , ,

Hyperinsulinemi: Är du drabbad?

10 November, 2022 44 Comments Written by Martina

hyperinsulinemi

Det här inlägget om hyperinsulinemi postade  jag kort-versionen av på instagram och märkte att det väckte en del intresse!

Det är jättekul, så jag vill uttrycka mig med lite fler ord här på bloggen. Instagram begränsar ju mig till ynka 2000 tecken, så det är mycket som inte blir sagt där men det tar jag igen i det här inlägget!

Inga “kostråd” bara basic biologi!

Mini-disclaimer: Jag vill understryka att det här inlägget inte handlar om att dela ut pekpinnar eller att komma med åsikter om hur eller vad någon ska äta! Syftet med inlägget är att upplysa och informera om det otroligt vanliga fysiologiska fenomenet hyperinsulinemi samt dess följeslagare insulinresistens, eftersom allt fler drabbas utan att veta vad det är eller hur det fungerar. På grund av att jag skrivit mycket om ketogen kost är jag ganska förknippad med den dieten, men jag lovar att jag inte tycker att alla ska vara keto eller göra som jag gör, och jag försöker inte prångla på någon low carb som inte är intresserad. I början av min low carb-frälsning ville jag förstås det, men jag vet bättre nu (tur va! 😉) Så med det sagt är målet att vara ännu mer tydlig kring vad som är vetenskapligt vedertagen biologi, fysiologi, farmakologi och endokrinologi och vad som är mina egna åsikter, även om båda ibland förekommer i samma inlägg! Det står tydligt markerat när något är en åsikt, även om jag efter många års pluggande och forskande anser mig bygga mina åsikter på just vetenskap finns det alltid vattendelare och åsikter kan därför gå isär även bland forskare. Hoppas att jag med texter som dessa är tydlig nog, och att jag lyckas bibehålla den tydligheten i mina inlägg. Säg till annars, för det är väldigt viktig för mig att vara så rak och transparent som det bara går!

Socker i maten respektive blodet

Efter disclaimern går jag rakt in på minfältet och börjar med att prata lite om socker! 😅 Det är tyvärr oundvikligt när det kommer till den fysiologiska responsen jag vill beskriva, för det här är en central del i den mänskliga biologin! Jag vill att fler ska  kunna mer grundläggande humanbiologi för att förstå varför kroppen gör som den gör, och kanske kunna fatta mer välgrundade beslut kring sin hälsa. Därför går det inte att blunda för kopplingen mellan vad vi stoppar i munnen, och vad som sedan händer rent biokemiskt.

Allting metaboliseras!

Det beror på att allt som kommer in i kroppen (livsmedel, vätskor, rök, gas och piller) måste (med väldigt få undantag) alltid metaboliseras, och det är just de metabola effekterna jag forskar på och har intresserat mig för så länge!

Metabolism rör inte endast matsmältningen för metabola processer sker i hela kroppen, hela tiden. Det sker i hjärnan, i levern, i njurarna och kroppsegna ämnen som t.ex östrogen, serotonin, melatonin och dopamin behöver också metaboliseras! När ett hormon eller en signalmolekyl gjort sitt jobb ska den återvinnas för att inte skapa problem i kroppen. Om dessa funktioner blir störda får vi för mycket av något ämne, vilket leder till att sjukdomsprocesser eller besvär av varierande allvarlighetsgrad kan manifestera sig. För mycket av hormoner, substanser eller vissa livsmedel är därför en vanlig grundorsak till hälsoproblem.

För att kunna beskriva hyperinsulinemi korrekt har jag ett frukost-exempel här nedan. Dels för att det finns en stark kost-koppling, men också för att göra det lättare att relatera till samt för att illustrera hur olika metabolism ger helt olika utfall!

20 teskedar socker i frukosten!?

Jag vet inte exakt vad folk äter till frukost nuförtiden, men en vild chansning landade på en tallrik havregrynsgröt med lite mjölk och jordgubbssylt på samt två lingongrova med. smör. Det blir ungefär 80g kolhydrater, vilket jag anser ganska normalt för ett första mål, och för tydlighetens skull översätter jag kolhydraterna till antal teskedar med socker.

Varje tesked socker väger 4 gram, så 80g socker blir då 20 stycken teskedar. Detta är illustrerat på bilden nedan!   

Men stopp och belägg tänker du kanske nu, kan man verkligen översätta kolhydrater till socker bara sådär!?

Ja för kolhydrater, även de som finns i det mörkaste och tråkigaste mest barklika brödet du kan tänka dig börjar redan i munnen brytas ned till mindre beståndsdelar, genom enzymet amylas i saliven. Därefter väntar syrabadet i magen där enzymer och saltsyra går loss på det vi har ätit, och på ett kick har lingongrovan och havregrynsgröten spjälkats till något som kan höja blodsockret ganska snabbt. Det är bara att mäta själv med en blodsockermätare om du inte tror mig, de allra flesta får en tydlig blodsockertopp av frukosten på bilden, och det är en helt normal, frisk respons!

Det finns förstås alltid undantag, t.ex personer med väldigt hög insulinkänslighet eller stor mängd muskler på kroppen. För dessa individer kanske frukosten ovan inte rubbar blodsockret en millimeter, men det är väldigt ovanligt.

1 tesked socker i blodet = normalt blodsocker

Vårt blodsocker ska ligga runt 5 mmol/l ungefär hela tiden, men kommer förstås pendla upp och ned beroende på om vi äter, sover, tränar eller fastar. På en frisk människa pendlar det mellan 3 och 9 ungefär, med ett snittvärde på 5-6. Detta motsvarar 1 tesked socker utspätt i hela blodvolymen.

Hur kan 20 teskedar bli 1 tesked?

Då kommer miljonfrågan… hur i allsindar kan 20 teskedar socker (frukosten) bli till bara 1 tesked? För dessa 20 teskedar som frukosten består av i exemplet, skulle ju ge ett blodsocker på flera gånger mer än vad kroppen klarar av!

Och hur kan de som äter 100 eller 200 teskedar socker om dagen, fortfarande bara ha 1 tesked socker i blodet?

hyperinsulinemi

Mänskliga celler omringade av insulin (illustrerat av nycklarna)

Svaret är förstås insulin!

Insulinet illustreras av nycklarna ovan som kommer och låser upp kroppens celler så att sockret kan åka in där, för ute i blodbanorna kan det inte vara länge, det är väldigt skadligt! På grund av att det är högsta prioritet för kroppen att få ned blodsockret efter en måltid, prioriteras frisättning av insulin väldigt högt och det är ur ett kortsiktigt perspektiv lite “skitsamma” om det råkar bli lite väl mycket insulin. Kroppen gör bara vad den kan för att röja undan sockret så att det problemet är ur världen.

Det är lite som att om vi dricker alkohol kommer kroppen att börja producera alkoholdehydrogenas i stora mängder för att “avväpna” etanolen och konvertera det där rödvinet vi precis drack till först acetaldehyd, därefter ättiksyra och slutligen till koldioxid, vatten och energi som är helt ofarligt för oss. Om vi inte hade kunnat producera alkoholdehydrogenas skulle alkohol vara otroligt farligt, eller om något av stegen stoppas som med t.ex läkemedlet antabus som används för att förhindra alkoholintag hos alkoholister. Antabus får nedbrytningen att stanna vid acetaldehyd så steget till ättiksyra, koldioxid och vatten uteblir. Även små, små doser acetaldehyd är galet otrevligt så personer som t.ex pga sin genetik har någon form av försening i det här nedbrytningssteget, kommer troligen inte att se någon större tjusning med alkohol. De får hjärtklappning, hudrodnad, yrsel, andnöd, tryck över bröstet, illamående… ja helt enkelt en light-variant av vad en person som dricker alkohol på antabus får genomlida!

Okej jag svävade iväg lite där men poängen är att när någonting är extra skadligt för kroppen så prioriteras första bästa grej som kan skydda oss från det, för kroppen gör hela tiden allt den kan för att vi ska överleva! Tänk på det när kroppen känns krånglig, den försöker inte jävlas med dig utan har nästan alltid en god anledning till sitt “beteende!”

Hyperinsulinemi = för mycket insulin

Så om första problemet är att kroniskt högt blodsocker är skadligt, så är andra problemet att mer insulin än vad vi behöver tyvärr också är skadligt! Attans liksom… hur blir det så?

Jag tycker att det verkar som att vissa har en genetisk känslighet för att felreglera insulinet. Min kropp överskjuter t.ex alltid insulin (oavsett om jag är low carb eller high carb, för det var så redan som barn) så jag får något som kallas för reaktiv hypoglycemi. Det betyder att jag kraschar av carbs på grund av “för lågt blodsocker”, för mängden insulin är inte helt matchad mot mängden socker som behövde hanteras.

OBS: kroppen känner inte av högt eller lågt blodsocker utan derivatan, dvs förändringen från baseline. Därför är inte upplevelsen av “lågt blodsocker” helt överensstämmande med det faktiska blodsockret. Ett blodsocker på 6 (normalt) kan kännas avgrundslågt om det nyss var uppe på 9 (högt) och vände!

Klicka på bilden för att komma till en vetenskaplig artikel med fler illustrationer

Vissa har mycket insulin i omlopp eller en kropp som ofta producerar mer insulin än vad som behövs, men alla kraschar inte av det utan kanske tvärtom blir pigga eller lugna. Oavsett vilken reaktion man får av insulinet så har det en väldigt kort halveringstid, vilket göra att topparna blir svåra att fånga med ett vanligt blodtest! Vissa privata testföretag mäter både faste-insulin (fs-insulin) och c-peptid (insulinets föregångare som är en betydligt större molekyl med längre halveringstid!)

Dock fångar testerna sällan hur mycket skada insulinet gör hos en individ, för både faste-insulinet och c-peptidvärdet kan vara väldigt lågt, trots alla symptom på hyperinsulinemi! Det kan bero att insulinet ändå är för högt för just den personen, för högt i förhållande till sin baseline, eller att det är svajjigt och blir otroligt högt när det väl aktiveras men går tillbaka till ett lågt normalvärde under fasta.

Symptom på hyperinsulinemi

Upp och kissa flera gånger på natten är en klassiker liksom central fettinlagring på mitten av kroppen hos både män och kvinnor, men också mer subtila symptom eller tillstånd som menstruationsrubbningar, fertilitetsproblem, polycystiska ovarier (PCOS), konstiga blodfettvärden, trötthet och hjärndimma, sömnsvårigheter, psykologiska problem, nervsmärtor samt fettlever och i förlängningen anses hyperinsulinemi innebära vissa riskökningar såsom ökad risk för stroke, hjärt- och kärlsjukdomar och ökad risk för Alzheimer.

Alzheimer kopplas allt mer till en insulinresistent hjärna med kronisk energibrist. Därför utvecklas Alzheimer-läkemedel i form av insulin-nässpray för att mer näring och energi ska nå hjärnans celler och på så vis få dem att överleva!

Hyperinsulinemi är ett förstadie till insulinresistens, men när insulinresistensen är ett faktum har man per definition hyperinsulinemi och risken för att utveckla typ 2 diabetes har ökat betydligt!

Insulinresistens är ett skydd!

Alla receptorhormon kan orsaka resistens hos celler. Det är en skyddsmekanism från cellens sida! I extremfall kan det till och med ske en receptorinternalisering. Receptorerna som sitter på cellens utsida och tar emot molekyler som t.ex dopamin, insulin eller något annat hormon, gömmer sig då då på insidan av cellen för att skydda den från att haverera. Det här sker dock inte med insulin vågar jag påstå (rätta mig gärna om jag har fel!) men internalisering är ett väldigt drastiskt steg som kan bli permanent!

Receptorinternalisering ses främst hos personer som skadat sig själva med drogmissbruk, för dopamin (neurohormonet med starkast koppling till missbruk) är otroligt toxiskt i höga doser. Det sker därför nästan alltid en tillfällig internalisering hos personer som intar droger som tvingar hjärnan att frisätta allt sitt dopamin på en gång.

Resistens = tolerans! När du behöver mer och mer för att uppnå samma “effekt” vet du att du har tolerans, och på cellnivå föreligger då en receptor-resistens.

Insulinresistens = kroppens skydd mot insulin på toxiska nivåer!

Att mäta insulin!

Det enda säkra sättet att mäta insulin på är genom ett sk insulin-klamptest där man gör en glukos-infusion för att höja blodsockret, och sedan tillsätter insulin tills blodsockret är normalt igen. De flesta vårdinrättningar har tyvärr inte möjlighet att göra det här testet utan gör istället ett glukosbelastningstest som inte alls är samma sak, för där vet vi fortfarande inget om insulinet!

Illustration av insulinklamptestet som kräver en del utrustning!

Insulin-klamptest = kvantifierar din insulinresistens, du får veta exakt hur illa det är med hyperinsulinemin och insulinresistensen.

Resultatet av ett glukosbelastningstest hos frisk person respektive typ 2 diabetiker. OBS: Den friska har troligen mindre mängd frisatt insulin än diabetikern, men det måste inte vara så! Vi har olika nivå för när insulinresistensen resulterar i en diabetesdiagnos!

Glukosbelastningstest = du får veta om du ligger i riskzonen för typ 2 diabetes eller faktiskt redan har utvecklat det, genom att inta en sockerlösning och mäta blodsockret med jämna mellanrum efter intaget.

Vad påverkar insulinet?

Kosten påverkar i allra högsta grad, liksom att inte äta (dvs fasta), träning (alla varianter av fysisk aktivitet), stress (från kemisk till emotionell stress) samt förstås genetik och olika läkemedel. Det finns orättvist nog läkemedel som har insulinresistens som förekommande biverkning.

Kan du komma på någon mer faktor som påverkar insulinet…? Blodsocker, ghrelin, leptin och dopamin samt individuella nivåer av olika peptider och enzymer i kroppen påverkar insulinet, vilka i sin tur påverkas av en kombination av livsstils- och genetiska faktorer.

Min övertygelse (nu försöker jag att vara tydlig med att säga att det här är min egen, personliga åsikt) är att hyperinsulinemi och insulinresistens främst beror på ens förhållande till näring och ätande. Jag kan inte få det till att en kost rik på kolhydrater (även om det inte är mer än vad som anses normalt i det moderna samhället) inte kommer leda till hyperinsulinemi förr eller senare. Det är så många som är drabbade av det, och antalet både ökar och går ned i ålder. Det är dessutom ett hyffsat nytt fenomen som följer med den moderna livsstilen och också nya livsmedel som fruktossirap och majsstärkelse som har kallats för “värstingsockret” i svensk media. Att utesluta kolhydrater så långt man är bekväm med tror jag är det mest effektiva sättet att vända en begynnande insulinresistens.

Men om vi skippar kosten, vad kan man då göra? Jag skulle säga att träning är otroligt effektivt vid både insulinresistens och typ 2 diabetes. Framförallt att bygga mycket muskler för då kan sockret sugas in där genom att vi både ökar och aktiverar våra glukosreceptorer. Det ger kroppen större möjlighet att hantera socker utan att behöva vräka på med insulin, och detta har gott om vetenskapligt stöd bakom sig.

Läkemedel är en viktig faktor som vi inte får glömma. Kolla igenom FASS så att du inte har någon medicin som har insulinresistens som biverkan! Står det “viktuppgång” eller “ökad aptit” under rubriken “vanliga biverkningar” så är det högst misstänkt…!

Stress i alla dess former hjälper i vilket fall inte till med insulinresistens för kortisol och övriga stresshormoner påverkar leptin (mättnadshormonet) som i sin tur påverkar och påverkas av insulin. Kronisk stress och kroniskt förhöjda kortisolnivåer ger samma symptom som insulinresistens (nästan, väldigt överlappande åtminstone) inklusive central fettinlagring. Stress och insulinresistens är definitivt nära släkt med varandra, och då pratar vi alltså allt från kemisk stress (läkemedel, alkohol och droger) till emotionell stress (skilsmässa, utanförskap), fysisk stress (hård träning) och cellulär stress (förhöjt blodsocker) samt sömnbrist eller brist på återhämtning.

Effektiva läkemedel

Om vi tittar  på läkemedel då, vad  kan man göra? Metformin är den mest kända blodsockersänkande medicinen, men GLP-1 analoger är det senaste och trendigaste.

Däremellan finns det en uppsjö av mediciner som kan kombineras med metformin (Pioglitazone, Semaglutide och Glimepirid för att nämna några populära) men jag vill inte namedroppa olika mediciner för jag tänker ju mer farmakologiskt och vill hellre förklara vad de gör!

De finns typ 6-7 olika klasser av diabetesläkemedel och dessa används också vid problem skapade av insulinresistens (som t.ex PCOS eller oönskad viktuppgång) och då räknar jag inte in insulin som faktiskt också skrivs ut vid insulinresistens knäppt nog! Främst till typ 2 diabetiker dock, och inte före insulinresistensen har blivit en svårbehandlad diabetes! Jag tycker personligen att det är hur knäppt och livsfarligt som helst (ur ett långsiktigt perspektiv!) men jag förstår ju varför. More is more! Mer insulin löser problemet med för högt blodsocker, men det löser ju knappast problemet med att insulin i höga doser också blir toxiskt… så då får man fråga sig vad som är värst… är det högt blodsocker eller högt insulin?

Tittar man på MODY2-patienter (en grupp med förhöjt blodsocker utan förhöjt insulin) så har de ingen ökad riskprofil jämfört med friska, så jag vet ju vad jag röstar på…

Grupper av läkemedel avseende på verkansmekanismer

  1. Fördröjer kolhydratupptaget i tarmen genom att hämma enzym som spjälkar dem, exempel på medicin är Glucobay.
  2. DPP4-antagonister: Fördröjer nedbrytningen av GLP-1 och andra peptider som får kroppen att frisätta insulin, sänka det blodsockerhöjande hormonet glukagon, samt gör att magsäckstömningen går långsammare och ökar mättnadskänslan. Januvia är exempel på medicin många använder, från just den här kategorin.
  3. PPAR-agonister: Påverkar insulinkänsligheten inifrån cellerna och gör att kroppen kräver mindre insulin för att få ned blodsockret. Pioglitazone är främsta kandidaten inom PPAR-gamma-agonistiska läkemedel.
  4. GLP-1 analoger: Liknande DPP4 med ökad mängd GLP-1 som ger mättnad och lägre blodsocker. Har många läsare som rapporterar viktnedgång med detta trots den ökade insulinstimuleringen (Victoza verkar mest poppis bland GLP-1 analogerna!)
  5. Minskar leverns aktivitet: minskar leverns glukosproduktion och ökar dess insulinkänslighet som i sin tur påverkar resten av kroppen. Metformin är den främsta här, som också är vanligast vid PCOS-behandling inriktad mot insulinresistensen*.

*Tillägg: PCOS måste inte bero på insulinresistens! 

Ibland funkar inte medicinerna så bra, och då tror jag att det dels är bra att verkligen kolla upp bukspottkörteln lite mer ingående, snabbt testa något annat samt kombinera med livsstilsförändringar.

Många får jättefina resultat och blir helt symptomfria med en livsstils som passar deras biologi, och inte sällan är det något som skiljer sig från mainstream ganska rejält. Det måste inte vara low carb, men det kan inte vara samma kost och livsstil som skapade problemet. Även om det finns en genetisk komponent, är insulinresistens och hyperinsulinemi klassade som “livsstilssjukdomar” och inget annat. Det innebär att vi har makten över dem, om vi orkar, kan och vill!

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Har du läst inlägget blir jag superglad för en kommentar! Känner du igen dig i hyperinsulinemi? Har du kanske utvecklat insulinresistens till följd av det…? Eller har du löst det genom livsstilsförändringar eller rätt medicin? Berätta gärna! Jag är supernyfiken!!

Jag godkänner, läser och svarar på allting i tur och ordning, så tar det lite tid för din kommentar att dyka upp så har jag bara inte hunnit godkänna den ännu! ❤

 

Biokemi, Forskning, Hormoner
, , ,

Vad är hälsa? Om psykoneuroimmunologi & organens åldrande!

22 July, 2022 57 Comments Written by Martina

Hej vänner! ❤

Idag tänkte jag skriva lite om vad hälsa är för något, inspirerat av Wolds citat i Må Bra och en artikel om Amelia Adamo (tidningen Amelias grundare) som en av mina kära läsare skickade mig.

Wold uttrycker sig gärna “uppfriskande” radikalt, och säger till Må Bra att hon inte ens vet vad hälsa är för något, vilket kanske kan förklara några av hennes uttalanden. Vi som intresserar oss för långsiktig hälsa håller ju inte alltid med, men om hennes perspektiv är något helt annat så är det inte så konstigt! Hon har en poäng med att sjukvården mest lappar och lagar och så får det bli “tillräckligt” bra, och hela livsstilsaspekten får man ansvara för själv. Väldigt få (inga?) läkare ställer ingående livsstilsfrågor.

Vad är hälsa?

Artikeln om Adamo handlade om att hon nyligen fått en TIA (mini stroke) och förvånandes över det eftersom hon är så hälsosam. Hon citeras i artikeln: “Jag tänker på midjemåttet, går mina 8000 steg om dagen, äter nyttigt osv” men några meningar senare framkommer stress, högt blodtryck och nattlig ångest som inga piller biter på.

“Klassiker!” tänker jag genast! Det är så många som sätter psykologiska faktorer så långt ned på listan att det knappt är med. De tror att “smal och fit” trumfar allting annat när det är hur man KÄNNER sig som gör det!

Det är så vetenskapligt vedertaget att det blivit ett eget forskningsområde: psykoneuroimmunologi! Läran om hur tankar, känslor, stress och trauman påverkar immunförsvaret och de inre organen!

Tankar och känslor är också kemi!

Dina tankar och känslor påverkar de inre organen, och att “lagra in” negativa känslor som aldrig processas påverkar  hela kroppen. Om du testat olika former av meditation (yoga kan säkert ha samma effekt) så kan trauman man inte ens minns komma fram och lösas upp! Det är superhäftigt och en anledning till att jag vurmar så för meditation. Det finns ingen bättre terapi för ALLTING kommer fram till sist, det går inte att dölja saker för sig själv!

På ett tystnads/meditationsretreat blir effekten förstärkt och man får chansen att titta på allt gammalt skräp som lagrats i ens psyke. Det blir mindre och mindre förstås, så det är lite som att storstäda! Daglig meditation = dagligt underhåll, meditationsretreat = storstädning!

“Brustet hjärta” är en medicinsk diagnos som liknar hjärtinfarkt väldigt mycket. Till och med markörerna för en infarkt är förhöjda men kranskärlen normala. Kopplingen mellan trauma, stress och cancer hänger ihop, liksom autoimmunitet. Det finns mycket att läsa om det om man googlar, och en av de mer välskrivna böckerna är Gabor Matés bok “The hidden cost of stress” som säkerligen finns på svenska också.

Psykisk status syns inte utanpå!

När någon drabbas av en allvarlig sjukdom eller till och med dör, och omgivningen säger att hon eller han var så himla frisk och vältränad tänker jag alltid på att psykologisk och emotionell status INTE syns utanpå!

Om man själv mår dåligt kan man känna sig som en blinkande cirkus av ångest eller stress och jag blir alltid så förvånad över hur få som faktiskt ser sånt. Alla är så inne i sig själva, eller kan/vill inte se bakom fasaden….

Delar du den uppfattningen? Det där “hur kan de INTE märka!?” även om man inte ens döljer det bra…?

Organstatus och åldrande

En annan poäng jag tänkte på var det här med hur olika delar av kroppen åldras i olika takt och olika mycket. Man kan fixa sig hur mycket som helst (ansiktslyft, fillers, botox, smink, hårfärgning) och såklart träning, hålla en låg vikt och allt vad det nu kan vara men det förbättrar ingenting på insidan. Det kanske är självklart men jag tror ändå att många kan lura sig lite där: att om utsidan ser fräsch och fin ut så är det lika bra på insidan.

Hjärt- och kärlsjukdom är en av de vanligaste sjukdomarna som drabbar oss, liksom cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Alla dessa har en koppling till inflammation, så det är en viktig punkt, men vi vill också hålla hjärtat, hjärnan och mag-tarmkanalen (immunförsvarets säte) så fräscha som möjligt! Levern och njurarna med förstås!

Fräscha organ!

Kronisk, låggradig inflammation

Att låta bli att äta saker man inte tål, det är lite mitt mantra. Ät inte skräp och saker som du svullnar och blir irriterad av. För många är det vetemjöl, mjölkprodukter och en lång rad grönsaker och rotfrukter som potatis, tomat, paprika osv. Exakt vilka livsmedel som är problematiska är individuellt, men det går att lära sig. Det finns tester men det mest tillförlitliga är att testa själv, genom att utesluta och återinföra.

Jag har själv gjort så successivt de senaste tio åren och har nu en palett av livsmedel som är väldigt tillåtande som att jag kan äta lösgodis men inte mörk choklad, och jag kan dricka whisky och rom men inte rödvin. Potatis är helt lugnt men helst inte sötpotatis. Grönsaker går bort helt men alla animalier är okej även ost och smör. Sen väljer jag ändå lite striktare för egen del för att jag gillar när min kropp och hjärna drivs på ketonkroppar, men det är en annan historia.

Lyssna gärna på senaste avsnittet av Maratonpodden! Jag och Petra pratar en hel del om kronisk, låggradig inflammation (och NOLL komma noll om maraton!)

Inflammation i hjärnan kan leda till både psykiska och neurologiska problem, från svår ångest till psykoser och demenssjukdomar!

Ett helt hjärta

Hjärtat drabbas väldigt illa av stress. Man kan stressa sig till stora problem, allt från flimmer och fladder till infarkter. Det är stressen i sig (förhöjt kortisol och allt det där) tillsammans med sömnbrist och att man kanske äter sämre. Medelhavskost rekommenderas av Hjärt- och Lungfonden och det är lätt för alla att följa. Mindre stress trumfar dock kosten, och sen vill man också vara så fysiskt aktiv man kan utan att det blir för mycket inflammation och belastning. Att springa maraton är ingen hälsokur, men att vara fysiskt aktiv och få upp pulsen några gånger i veckan är det.

En pigg hjärna

“Use it or lose it!” Ju mer man aktiverar hjärnan desto bättre. Jag tror inte ett dugg på korsord, jag tror mer på att utmana sig själv socialt och att ägna sig åt sina intressen. Trädgårdsmindfulness och att träffa sina vänner och prata med dem. En destruktiv sak som ofta händer när man blir äldre är att det blir svårare att skaffa nya vänner. Inte omöjligt dock, det finns alltid små träffar även i mindre städer. Internet är en guldgruva! Facebookgrupper för likasinnade (jag är med i alla get-grupper och hönsgrupper till exempel) och man kan skaffa sig ett nytt intresse. Det tror jag håller igång hjärnan bra!

Själv driver jag min hjärna på ketoner som ger mycket mindre ansamling av skräp (varje neurokemisk process ger restprodukter som måste städas bort) och mer GABA (dvs en lugnare hjärna som lättare kan gå in i djupsömn)

Sömn är förresten otroligt viktigt för hjärnan. Det finns en STARK koppling mellan kronisk sömnbrist och Alzheimer! Sömntabletter är bättre än sömnlöshet, men i längden är äkta sömn det bästa för hjärnans återhämtning. Den främsta städningen sker under djupsömnen, och därför är det så viktigt att verkligen kunna varva ned och sova sina 8 timmar.

Lever och njurar

Våra avgiftningsorgan tenderar att “klogga igen” med åldern, av diverse anledningar. Östrogendominans och kopparförgiftning kan ge en “slö” lever, för att inte tala om NAFLD (icke-alkoholbaserad fettlever) till följd av en destruktiv kost rik på snabba kolhydrater. Fruktos är en riktig mardröm för levern. Tvärtom vad man kanske tror kan inte fett i kosten ge fettlever, för fettet metaboliseras till ketonkroppar som sen kan driva nästan alla organ! Det är socker och fruktos i kosten som leder till fettlever, och en hög alkoholkonsumtion förstås men även nykterister får fettlever.

Njurarna slits ned av tre saker:

  1. Kroniskt högt blodsocker (prediabetes, typ 2 diabetes, dåligt behandlad typ 1 diabetes osv),
  2. Alkohol, droger och läkemedel som vädras ut eller metaboliseras genom njurarna.
  3. Extrem uttorkning (tänk dig mörkbrunt urin som luktar bränt)

Det här gäller främst över tid. Min morfar var nästan 90 år när njurarna kollapsade, och det var ju förstås en kombination av anledningar men i slutet mestadels pga läkemedelsbelastning.

Det får man verkligen ha i åtanke när det gäller äldre personer och dess medicinering! Metabolismen är inte likadan som på en ung person!

Min definition av hälsa

Det här var mina spontana tankar kring hälsa där jag skulle vilja sammanfatta det som att hälsa är multifaktoriellt och kommer inifrån till 100%

“Smal och fit” eller att “se fräsch ut” behöver inte betyda mycket. Även om hälsa verkligen kan avspeglas på utsidan så säger nog en persons energi och utstrålning mycket mer. Du vet när man träffar någon som det riktigt strålar om, oavsett hur förpackningen ser ut. När det känns som att det finns ett lugn och en styrka som sipprar ut genom varje por. Det är hälsa för mig, och enligt min erfarenhet kommer det från att man verkligen arbetat med sig själv!

Nu är jag väldigt biased mot meditation, personlig utveckling och allt det där men jag tycker att obearbetade saker gör en människa väldigt rigid, inte bara mentalt utan också fysiskt. Ett lätt sinne som bearbetats och knådats ordentligt gör hela organismen lätt på något vis, som att inga sjukdomar biter. Min idol Byron Katie (spirituell lärare och författare) som närmar sig 80 har lurat döden många gånger och bara strålar! Hennes böcker är bra, och hon finns på youtube också!

Back to basics går sällan fel!

Utöver den inre miljön (ur ett emotionellt och psykologiskt perspektiv) tror jag mycket på att låta kroppen göra det den är designad för. Med en magsyra på 1.5-3 i pH kan vi smälta rått kött och mår förträffligt på det. Vi är inga idisslare och är ganska kassa på att processa grönsaker och fibrer i mängder, och tittar vi oss omkring får vi ett hum om vilken kost som kan tänkas passa oss. Marken är fryst större delen av året, det säger sig självt att vi inte ska leva på bananer eller fabriksframställt låtsaskött. Jag säger inte att vi måste äta rått kött för den sakens skull, det finns ju grader av artegen föda men har ett livsmedel en innehållsförteckning så får det sällan följa med mig hem i alla fall!

Samma sak är det med träning, om vi låter kroppen bestämma så vill den lyfta, springa, kasta, dansa, simma och klättra! Med rätt bränsle kan vi låta den göra det, och det bygger ofta en väldigt bra fysik som bibehåller både balans och rörlighet högt upp i åren!

Summa summarum: holistiskt och arteget, utan för mycket fokus på hur saker och ting ser ut på utsidan. Kroppen har en egen intelligens och vet mycket mer än vi tror! ❤

Inlägget är  långt nog och jag ska avsluta här. Dela gärna dina tankar i kommentarsfältet, som vanligt godkänner och svarar jag på allting manuellt!

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Over and out!

Biohacking

Tankar om Crohns sjukdom!

6 July, 2022 37 Comments Written by Martina

Tillägg: #1 Längst ned hittar du mina åsikter om AIP, GAPS & andra populära dieter!
#2 Om hemorrojder
#3 Crohns/Ulcerös kolit vs IBD vs IBS

Jag ska inte prata för mycket om mig själv här, men anledningen till att jag känner att jag kan eller “får” skriva om den inflammatoriska tarmsjukdomen Crohns sjukdom är för att jag själv har den på flera ställen i min journal. Detta visste jag inte om förrän jag beställde hem alla gamla journaler i “research-syfte”, för jag ville förstå perioden som jag mådde som sämst men inte fick någon hjälp. Jag ville förstå vad läkarna hörde mig säga och hur deras tankegångar gick. Jag kan säga att jag förstår varför jag inte fick så bra hjälp, det var inte läkarnas fel utan mitt eget men jag tror att väldigt många gör det här felet.

När man har ett uppdämt behov av hjälp och inte vet riktigt vart man ska börja är det lätt att överväldiga läkaren med alla sina problem, och läkaren ska på 15-20 minuter försöka sålla i patientens berättelse och förstå vad som är det mest akuta problemet. Inte lätt! Nuförtiden går jag aldrig till vårdcentralen utan en plan, men det är nog inte så vanligt? Det är hur som helst ett ämne för sig, som jag kan skriva mer om en annan dag 🙂

Idag håller vi oss till Crohns sjukdom!

Lite snabb info om Crohns

Crohns sjukdom

Patienter med den här diagnosen kan ha inflammation i delar av tjocktarmen, tjocktarmen och tunntarmen, eller bara delar av tunntarmen. Vid Ulcerös kolit är det främst tjocktarmen som är angripen.

Inflammationen kommer inifrån: kroppen har bildat antikroppar mot sin egen vävnad. Får den här inflammationen fortgå blir tarmen helt förstörd och kan behöva opereras bort. Symptomen är väldigt varierande men frekventa, smärtsamma toalettbesök, mycket blod och slem, osmält mat, förstoppning, feber, trötthet, svullnad och psykologisk påverkan eftersom tarmens hälsa påverkar hur vi mår mentalt. Man kan ha inflammerade tarmar utan att det är något autoimmunt, då kallas det oftast bara IBD – inflammatory bowel disease, och betyder att tarmarna är inflammerade men inga autoantikroppar finns.

Är du en kanariefågel i en kolgruva?

Crohns sjukdom

Männen som arbetade i kolgruvor förr levde ett farligt liv. Många dog av kolmonoxidförgiftning, men en fysiker som experimenterade mycket med gaser kom på idén att använda kanariefåglar som med sin snabba metabolism kunde detektera gaser snabbare. När fågeln blev orolig eller till och med svimmade, fanns det tid kvar för männen att ta sig därifrån och på så vis kunde många klara sig.

Vad har kanariefåglar med Crohns sjukdom att göra? Jo poängen här är att kanariefåglarna hade en högre känslighet och kunde reagera på saker som ingen annan märkte av överhuvudtaget!

Vissa människor är som de här kanariefåglarna, fast med den moderna livsstilen och framförallt den moderna maten! Det här är svårt att acceptera för många som vill funka som alla andra, men som bevisligen inte gör det. Vården har inget enhetligt råd att ge till dessa kanariefåglar, eftersom det kan vara svårt att se vad de reagerar på. Intoleranser syns inte alltid på antikroppstester, och sällan testas hela skalan av antikroppar (se mitt  inlägg om antikroppar här!)

Osynliga intoleranser & immunsystemets gungbräda

Crohns sjukdom

En sak som kan vara svår att förstå är hur immunförsvaret fungerar. Att det är som en gungbräda. Du kanske är frisk som en nötkärna, allting känns toppen men så går du ut och klipper gräset och helvetet brakar loss. Näsan och ögonen rinner, andningen börjar väsa och du blir supertrött och tänker “men snälla nån SÅHÄR allergisk brukar jag väl ändå inte vara!?” och så tror du att du har blivit mer allergisk på ålderns höst.

Det här är dock inte sant, för vad som har hänt är att du under de senaste månaderna utsatt dig för än det ena, än det andra. En vetelängd här, ett glas rödvin där, lite choklad, några lagrade ostar, övernattning på ett kvalsterfyllt hotell, träning i en mögelfylld lokal osv. Det kan vara små, små grejer som var för sig inte spelar så stor roll, men rätt var det är, är kvoten fylld! Gräsklippningen var strået som bröt kamelens rygg, eller droppen som fick bägaren att rinna över!

Om inte tillstymmelse till pollenallergi finns så kanske det är någon annan grej som triggar, det kan till och med vara något psykologiskt! Poängen är att den där sista droppen inte behöver vara särskilt stor om den föregås av månader av kronisk belastning!

Inflammerade tarmar vs autoimmunitet

Varför blir tarmarna inflammerade?

Den mest naturliga förklaringen är att man dag ut och dag in belastar sina tarmar med någonting retsamt. Det finns många kända tarmirritanter från kaffe till bönor, linser, växtproteiner, alla typer av fibrer osv. Många tål dessa irritanter och får inga särskilda konsekvenser av det. Magen är alltid platt och lugn, går som en klocka. Andra blir svullna, får ömma tarmar, förstoppning eller märkliga diarréer. Sen är det ytterligare några (en väldigt liten grupp) som reagerar våldsamt! Tarmarna börjar bokstavligen blöda och producera massa slem i blotta förskräckelsen!

Det kan också ta sig uttryck utanför matsmältningsssystemet – tex hudsjukdomar eller sköldkörtelsjukdomar.

För varje attack som görs på tarmslemhinnan blir den mer och mer förändrad. Den kan förtjockas, bli bubblig, det kan bildas fickor, absesser och fistlar. Det här påverkas såklart vilka bakterier som kan och vill bo där, och det påverkar det viktiga tarmluddet. Tänk en rökare som förstör sina flimmerhår i näsan och andningsvägarna, det blir samma sak i magen när luddet försvinner. Det är ett superviktigt skydd!

När blir det autoimmunt?

För att kroppen ska få för sig att producera antikroppar mot sin egen vävnad behöver det gå riktigt snett i maskineriet. Troligen har tarmslemhinnan inte kunnat hålla tätt utan börjat läcka ut molekyler ut till blodbanan. Väl ute i blodbanan kan immunförsvaret flagga fel molekyler, och det blir riktigt farligt om de liknar något kroppseget.

Det här är en “halv-alternativ” förklaring till autoimmunitet, för även om begreppet “molekylär mimikry” är välkänt så är det också många forskare som säger att personer med autoimmuna tillstånd har ett “extra starkt” immunförsvar. Den förklaringen har jag hört för allergi också men köper inte. Personligen har jag varit både allergisk och haft ett immunförsvar som inte stått pall för vanliga förkylningar. Forskare är också inne på psykologisk stress som en vanligt förekommande trigger, och där är jag faktiskt helt enig.

Jag personligen lutar mycket åt dysbios som orsak till inflammerade tarmar och autoimmunitet (alltså en ofördelaktig, ofta sparsam tarmflora), konstanta tarm-irritanter/födoämnesintoleranser och psykologiska faktorer! 

En anledning till att jag är så inne på intoleranser och “irritanter” är för att jag dels blivit helt bra genom att utesluta det som stör mitt immunförsvar, och dels sett så många andra bli helt bra på exakt samma sätt. För mig tog det bara några veckor från smärtsamma toalettbesök och påträngande, besvärliga magproblem till NOLL symptom! Sedan var tarmarna otroligt känsliga lång tid framöver, men det var som att trycka på en knapp. Ville jag bli av med besvären så visste jag alltid vad jag behövde göra.

Dock hade det kanske inte gått så långt för min del, men det är svårt att svara på eftersom ingen officiellt diagnos blev ställd. Allt jag vet är att jag började få jobbiga magproblem i lågstadiet (tror jag var 8-9 år) och hade dessa fram till 25 ungefär. Perioden fram till magproblemen var kantad av svår stress och kliande eksem (misstänker hudceliaki såhär i efterhand). Parallellt med magproblemen var det jobbiga allergier, konstant svullna halsmandlar och lymfkörtlar, trötthet, feber som kom och gick, svajjigt humör osv. Jag lägger alla de här symptomen i “samma korg” eftersom jag tror att de har exakt samma ursprung.

Kan tarmarna läka?

Här vill jag säga: SJÄLVKLART!
Det bygger dock på att man kan acceptera att man är en kanariefågel i en kolgruva och kanske behöver leva annorlunda än andra. Att man kanske inte tål “normala” saker som man “borde” tåla, att det finns jättenyttiga saker som inte är nyttiga för en själv, att man “följer alla råd” och det ändå inte funkar för att man måste göra något radikalt annorlunda.

Det kräver också att man accepterar att uppoffringarna som behövs kan vara väldigt krävande, och att man kan behöva stänga dörren till många livsmedel, sin kostideologi, alkohol, rökning, vissa läkemedel, sitt ‘defeatist’ mindset, flera av sina relationer (om de är stressande), sitt jobb (om det påverkar hälsan negativt) med mera. 

Den som är beredd att göra allt detta kan absolut läka sina tarmar, eller vilket autoimmunt tillstånd som helst, det är min fasta, personliga övertygelse!

Min strategi för läkning

Rött kött = icke-allergen näringsbomb!
Utan att ha någon koll alls tog jag bort nästan alla kolhydrater (pasta, ris, nudlar, bröd, yoghurt, fil) osv och ersatte med allting low carb. Jag behöll lite lösgodis på helgerna, mest för att jag var så van vid att alltid ha mitt lösgodis. När jag började lägga om kosten var jag vegetarian (periodiskt vegan) men började äta kött, rött kött (innehåller massa B-vitaminer, kreatin, hem-järn) som en sargad tarm i allra högsta grad behöver. Jag började också äta ägg (innehåller alla viktiga näringsämnen men kan vara en potent allergen för många människor), började också äta fisk (som också är lurigt eftersom framförallt laxen är full av gifter i 9 fall av 10).

Fibrer rispar & sargar tarmarna
En annan stor skillnad var att jag eliminerade ALLA fibrer och började äta fett i form av riktigt smör, fullfet vispgrädde, creme fraiche och allt sånt. Mejerier är också en potentiell allergen, men både ägg och vispgrädde funkade väldigt bra för mig. Det var långt senare som jag började experimentera med hel-karnivorisk kost för att hitta mina sista intoleranser. Det behövdes dock inte för att fixa tarmarna, det var mer ett finlir när jag redan hade lärt mig massor om min kropps intoleranser och näringsbehov.

Symptombaserad feedback
Allt jag gjorde var egentligen att gå på symptomen jag hade. Om något fick magen att svullna eller påverkade stressnivåerna, pulsen, toalettbesöken, sjukdomskänslan eller min pollenallergi (tänk på gungbrädan, pollenallergin blir sju resor värre om kroppen är belastad med massa saker man egentligen inte tål!)

Det tog några veckor innan alla symptom var borta, men hade otroligt känsliga tarmar lång tid framöver. När jag flyttade till Kina var det verkligen ett minerat fält att försöka hitta mat som inte fick allting att blossa upp igen, men det gick!

Helt symptomfri!

Idag är jag helt symptomfri och kan äta vad jag vill. Reagerar på vissa livsmedel som banan, avokado, rödvin och mörk choklad genom att bli täppt och kliig, kan även få lite hög puls och sånt men alla symptom från magen är helt 100% borta. Tester för läckande tarm visar att jag fortfarande har läckande tarm, men eftersom jag inte har några direkta symptom tar jag mig friheten att tolka det som att det är inom ett normalt intervall.

Tester vs verkligheten

“Läckande tarm” låter jättehemskt men jag är skeptisk till många funktionsmedicinska tester och är lite konspiratorisk med att de ibland hittar fel som inte finns. Jag har inget belägg för det, men jag gör en del tester för mitt företags räkning (alltså inte för reklam eller så utan just konkurrens- och marknadsanalys för det som inte är kopplat till bloggen/sociala medier) och det finns väldigt mycket tester som jag inte alltid förstår vad som testas.

Jag är överlag positiv till att testa och mäta (en viktig del av biohacking) men jag tror att självkännedom måste komma på första plats, dvs hur mår jag? Hur funkar jag? Känner jag mig stark? Frisk? Normala toavanor? Frisk hy? Normal aptit? Allt sånt där!

Konventionella råden för Crohns sjukdom

Det finns mycket att säga om de läkemedel som skrivs ut, men jag tänkte hålla mig till kostrekommendationerna. Om ni vill läsa om läkemedlen så skriver jag gärna om det också, det är bara att säga till 🙂

Jag hittade ett trevligt examensarbete från Göteborgs Universitet som jag länkar här, som tar upp just kostens betydelse. De tar upp fördelen med att “exkludera kött och ägg”, följa FODMAP (ta bort vissa sockerarter som irriterar tarmarna) och SCD (special carbs diet) som är en liknande grej med att tex fermenterbara oligosackarider, disackarider, monosackarider och polyoler är väldigt retsamt. Dock rekommenderas ofta kostfiber, men inte de vita fibrerna som finns i pasta och ris.

Varför vegetariskt?

Jag ser de vegetariska rekommendationerna som problematiska eftersom de inte verkar bygga på ett djupare resonemang. De som rekommenderar detta utgår från att en semivegetarisk eller helvegetarisk diet automatiskt är nyttigare, men det beror ju helt på vad patienten väljer för livsmedel. I de fallen där patienterna upplever sig bättre kan man också fråga sig vilken diet de hade från början?

När “kött och ägg” orsakar problem, är det för att det föreligger en intolerans emot äggvita (och/eller äggula?) för kött i sig är nämligen extremt icke-allergent! Vilken typ av kött pratar de om? Är det gräsbetat lamm eller vilt från den lokala viltbutiken?

Kött i form av nöt och lamm är väldigt säkra, och oerhört näringstäta livsmedel. Makrill ätar jag själv mängder av pga omega 3 innehållet (anti-inflammatoriskt), gris tål de flesta och det är en bra fettkälla (tex bacon av hög kvalité) för att inte tala om vilt! Både vildfångad fisk och vilt i form av hjort, älg, vildsvin mm. Organ från dessa fyrfotadjur (lever och hjärta framförallt) är lättsmälta och fullproppade med näring. Näring som Crohnspatienter saknar!

Klassisk (animalisk) low carb utan fibrer

Oprocessade animalier (kött och fisk) samt stabila fetter (ister, talg, kokosolja, olivolja och smör) har goda chanser att minska eller till och med eliminera symptomen. Särskilt om man samtidigt jobbar med sin stress/stressfaktorer. Frukt och nästan alla grönsaker ryker på den här dieten, men de kan plockas in igen allt eftersom tarmen läker och man lär känna vad man faktiskt tål och inte. Alkohol och rökning är förstås nolltolerans på eftersom det är oerhört destruktivt för tarmarna!

Ketos som en andra växel!

Vill man ta det ett steg till kan man testa att gå in i ketos helt och hållet. Jag gick in i ketos några veckor efter att jag hade lagt om min diet och tycker fortfarande att det är expressvägen till healing vad jag än har problem med. Jag är inte i ketos konstant längre, för det behövs inte. Nu lever jag ketogent i perioder, när jag får feeling. Annars äter jag allt (efter vad jag tycker att jag behöver, eller vad jag har för olika mål!)

Nedan stycke innehåller länkar till mina böcker!

Det här inlägget är på inga sätt ett reklaminlägg för mina böcker, men jag vill ändå nämna att jag skrivit en del om ketogen kost eftersom jag förkovrat mig i det sedan 2009! Du hittar mängder med gratis inlägg här på bloggen, samt fler inlägg i forumet.  Det finns två böcker kvar i tryck (danskt band) samt som ljudböcker och E-böcker och det är först och främst den lite striktare KETO – Den kompletta boken om ketogen kost, samt Ketoguiden.

En “varning” innan du köper (så att du inte blir besviken) är att jag ALDRIG skriver ut kalorier eftersom keto är en läkande kost för mig, inte en bantnings/kaloriräknarkost. Alla recept är ketogena med målet att ta läsaren in i ketos, men att räkna saker på grammet är helt vanvettigt enligt mig. 

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Disclaimer

#1 Bara som en påminnelse så är du nu inne på en blogg och läser, vilket innebär att det som skrivs är mina personliga tankar och funderingar. Min avhandling handlar delvis om inflammation, men det betyder inte att jag är expert på alla inflammatoriska sjukdomar. Basen för mina texter är nästan alltid egna erfarenheter och vad jag läst och testat mig fram till under de senaste åren. Se mina texter som inspiration till att söka ännu mer information, och våga testa saker som du tror kan funka, eller förkasta det du märker inte funkar! ❤
#2 Det finns många vägar som leder till rom. Jag fastnade för ketogen kost för att det funkade för mig, men poängen här är inte endast ketos utan kanske främst elimination (vill upprepa detta ifall det skulle vara oklart!) det handlar troligen främst om dolda födoämnesintoleranser och status på tarmslemhinnan (man kan ärva en känslig tarm/tarmslemhinna!)
#3 Även om jag skriver böcker så är alla mina artiklar (tusentals) gratis. Det finns ingen paywall här, och mitt incitament är att inspirera till nyfikenhet, hopp och experimentlusta 🙂
Over and out!

Tillägg 👇

Funkar AIP? (och GAPS osv)

Fokus främst på AIP nu men kan dra GAPS med och påminn mig gärna om fler dieter som jag just nu har glömt. AIP står för “Autoimmunt protokoll” vissa säger “Anti-Inflammatoriska Protokollet” och jag tror att det är samma som åsyftas (rätta mig gärna om jag har fel!)

AIP är en uteslutningsdiet där man får äta kött, fisk, skaldjur och inälvsmat, ovanjordsgrönsaker (utom tomat, paprika, aubergine!❌) rotfrukter (sötpotatis, morot, kålrot) fetter som kokosfett, ister, talg och olivolja samt fermenterat (surkål osv)

❌ Man får inte äta processade livsmedel, spannmål (nej inte ens de “nyttiga” i fin förpackning), baljväxter (alla bönor), mejeriprodukter (alla, till och med smör och ghee!), socker, potatisväxter, nötter, frön, ägg, alkohol och NSAID-läkemedel (COX-hämmare för smärtlindring (ibuprofen, naproxen, aspirin osv)

Funkar det?

På grund av att de värsta allergenerna utesluts som ägg, mjölkprodukter, vetemjöl, omega 6-fettsyror (dåliga fetter, nötter och fröer) samt alkohol (otrolig tarmstörare) är det många som blir hjälpta men med mina strikta glasögon på mig ser jag fler allergener. Jag ser skaldjur och rotfrukter som potentiellt problematiska framförallt sötpotatis men också morot. Vissa behöver utesluta varenda grönsak och vartenda djur som inte går på 4 ben, så känsligt kan det vara och det kan vara väldigt svårt att acceptera för vissa som “testat allt”.

GAPS = Gut And Psychology Syndrome (Diet)

Liknar AIP nästan exakt men används för att behandla autism, ADD/ADHD, dyspraxi, dyslexi, schizofreni och depression. Jag säger inte att det funkar jag säger bara att dieten finns och den baserar sig på hypotesen att alla dessa tillstånd har med tarmstatus och tarmflora att göra. Upphovskvinnan Natasha Campbell har behandlat sin egen autistiska son och som läkare många, många problematiska barn genom att läka deras tarmslemhinna. Leaky gut = leaky brain vilket kan bli helt förödande för vissa, framförallt barn och ungdomar!

Funkar det?

Jag svarar samma som ovan att dieten fortfarande innehåller potentiella allergener men GAPS handlar om att bara äta benbuljong i början och sen successivt lägga till mer “normal” mat allt eftersom tarmfloran byggs upp. Så länge man tänker på det är det absolut värt ett försök om man har en inflammatorisk tarmsjukdom eftersom den är mer liberal efterhand.

Om hemorrojder

Inget inflammatoriskt tillstånd utan beror på livsstilsfaktorer. Förstoppning och mycket stillasittande ökar risken. Behandlas med receptfri salva om det inte är så mycket, annars kan det behöva opereras.

Crohns/Ulcerös kolit vs IBD vs IBS

Är du osäker på vad du har? Du behöver boka in dig på vårdcentralen och berätta om dina problem och sen göra läkarundersökningar för att få en diagnos. IBD (inflammatorisk tarmsjukdom) kan vara samma sak som Crohns och Ulcerös kolit men det behöver inte ha med autoimmunitet att göra. IBS är en irriterad tarm som kan ge mycket svullnad, ömhet, toaspring men också förstoppning, dock utan synlig åverkan på tarmen. Koständring funkar garanterat på IBS, de flesta blir bättre med minskad mängd fibrer! Se nedan graf. 

Biohacking, Case, Inflammation, Personligt, Tarmfloran
, , , , , ,

Senaste kommentarerna

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680