• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha [Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋‍♀️) är naturligt böjda åt det hållet!

Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!

ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera. 

STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer? 

Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️

Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️

Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!
Hej & Välkommen! Om du är ny följare här, ka Hej & Välkommen! 

Om du är ny följare här, kanske du undrar vad detta är för konto? "Next level biohacking" handlar inte om att chippa sig eller skaffa senaste health tech-prylarna, utan är tvärtom inne på low tech health, basic fysiologi (om hur våra mänskliga kroppar funkar) kryddat med personliga intressen som farmakologi, neurobiologi & hormonlära.

Jag har pluggat biokemi i många år & har snart en PhD i intermedicinska vetenskaper. Det jag lär mig vill jag stöta & blöta med dig som läser här, tillsammans med occasional rants & idéer kring fysiskt & psykiskt välmående. 

Mitt syfte är INTE att visa upp mig själv som "duktig" eller komma med pekpinnar. Då får du följa någon annan, för även om jag befunnit mig i "hälsosfären" i många år, har jag fortfarande mycket att jobba på. Vissa problem som bipolaritet, aspighet osv skriver jag om, andra inte. 

Det finns alltför många frihetsgrader inom konceptet "hälsa" för att någon med säkerhet ska veta allting, så titta gärna mekanistiskt (dvs hur det funkar i form av processer, istället för en massa varför), testa dig fram & glöm inte att ta allt du läser med en nypa oprocessat havssalt *skojar* 😅

Länken i profilen 👆 innehåller mängder med gratis-material så klicka där om du vill läsa mer! ❤️
Nu har snön kommit till mig också!  Videosarna är från igår 👆 djuren hade inga problem alls med lite snöfall, men idag är det plötsligt 2 decimeter och inte ens getterna vågar sig ut i snön. Silkeshönsen ville inte kliva ned från pinnen i morse, så de fick maten serverad där de satt 😅 

Hur mycket snö har du hos dig?
I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på Chalmers & med tanke på det (alltså vad som är toxiskt/giftigt eller inte) kom jag att tänka på en återkommande fråga jag får, nämligen: "jag äter (.....) hur nyttigt/onyttigt/bra/dåligt/farligt är det?"

Jag ser ju allting som relativt & att det därför inte finns något absolut dåligt eller absolut bra. Jag tycker att det beror på massa faktorer - inte minst på vad man jämför med! 

Att börja dagen med en rulle ballerinakex är kanske ingen höjdare, men om det är en person som lär sig att äta igen efter många års ätstörningar är det kanske exakt helt rätt! 

Jag har ju personligen nördat ner mig i en ganska ensidig kost de senaste +10 åren (low carb/keto) så om någon frågar mig om deras frukt-frukost är bra, kommer den inte vara bra från mitt perspektiv. Jag värdesätter andra saker, men även jag (frukt-hataren nummer 1 😅) kan se att frukt-frullen är bättre än ballerina-frullen, men det är fortfarande bara 2 parametrar mot varandra!

Inom toxikologin säger man att det inte är giftet i giftet som är giftigt utan mängden (the dose makes the poison) & jag skulle vilja lägga till att om vi pratar just gifter så har vi alla vår individuella kemiska belastning som påverkar hur mycket som är mycket för just oss. 

Dessutom är vi olika bra på att hantera både livsmedel & olika kemikalier, läkemedel, droger osv eftersom vi har olika genetik & tarmflora, olika avgiftningskapacitet, olika psyken, toleransnivå mm. 

Så jag skulle önska att alla som sitter på en "är (....) nyttigt/onyttig?"-fråga lägger till fler parametrar & kanske tittar på resultaten: dvs energinivå, humör/mående, träningsresultat & övriga hälsoeffekter. 

Det är dock svårt för vem som helst att avgöra hur "dåligt" ett specifikt livsmedel är, för resultaten är ju en kombination av helheten över tid. Men, man kan läsa på, testa att utesluta om man känner sig misstänksam, ersätta med annat, men framförallt känna efter i magen! 

Vad säger magkänslan? 

Det är så jag sållar i vad jag stoppar i mig & det funkar ganska bra! Börjar jag undra "hur dåligt är detta på en skala?" så är det nog inte helt rätt! 

Berätta gärna hur du tänker om det här! ❤️
  • Home
  • Biohacking

Inlägg i kategorin Kost & Hälsa

Guide: Livsstilsinventering!

12 December, 2022 34 Comments Written by Martina

Ny uppdatering finns längst ned om hur man gör med uteblivna samband, hur man loggar scrollande och hur man kan tänka kring faktorer som är kraftfullare än alla andra tillsammans!


Det här inlägget handlar om hur du hittar vad som är fel med din hälsa! Jag vurmar starkt för livsstilsinventering som metod för detta och har därför utvecklat en egen inventeringsmodell med inspiration från 12-stegsprogrammet!


Jag har utvecklat deras inventering till att involvera kropp och hälsa, snarare än relationer och beteenden även om det också är viktigt. Om du av någon anledning är bekant med 12-stegsprogrammet sedan tidigare, så har du ett stort försprång, och är du nyfiken på det finns mycket av deras material gratis på internet. Just google it! 😉

De flesta kommer in på biohacking eller olika former av “självhjälp” när saker inte funkar som de ska och vården saknar resurser eller kunskap för att lösa det. Om man inte själv är säker på vad som är fel blir det väldigt svårt för läkaren att lista ut det på 15 minuter, och chansen är stor att man går hem från VC utan att känna sig bättre till mods. Även om man är supersäker på vad problemet är kan rätt behandling dröja eller rentav utebli, och vad gör man då? Man går hem och funderar på vad man kan göra själv! När man väl kommit loss i googlandet kan man mötas av många motstridiga råd. Ena sidan säger att man bara ska äta frukt, andra att man bara ska äta kött. Någon annan säger att man ska äta skitmycket magnesium och ytterligare någon säger att magnesium är ett riktigt rävgift! Suck… vad gör man nu?

Man gör en livsstilsinventering!

Livsstilsinventering

Slide från en av mina föreläsningar som du kan ta del av genom att klicka på bilden.

Grundläggande idé: majoriteten av alla problem av både fysisk och psykisk karaktär är livsstilsberoende och både uppstår och förvärras av en destruktiv livsstil. Tanken här är att om du kan hitta de destruktiva elementen i din vardag så kan du åtgärda dem och må bättre, kanske rentav bli helt fri från det som besvärar dig. Jag tycker inte att det är värt att separera problemen från destruktiva tendenser alltså genom att tänka  “jag har det här destruktiva beteendet för att jag mår dåligt” utan se det som att de hänger ihop. Det dåliga måendet kan inte bli bättre medan du håller kvar i det dåliga, oavsett om du gör det som ett sätt att må bättre. Det är ett väldigt kortsiktigt tänk, och för att må bättre måste man göra förändringar som ger resultat på lång sikt.

Plocka de lägst hängande frukterna först

Vet du redan nu om livsstilsfaktorer som inte är så bra? Du kanske röker, dricker för mycket alkohol, är för stillasittande eller har en diet som du inte mår bra av. I så fall har du förmånen att veta exakt vart du ska börja! Är det något som verkligen skaver så behöver du ta tag i det så fort som möjligt. Ta hjälp om du inte vet hur, och vänta aldrig med att gå till läkaren om du har ett ihärdigt problem som inte blir bättre. Ring 1177 för rådgivning, de är fantastiska faktiskt! ❤


Om du inte vet vad som är probleme, kör du min inventering under åtminstone en vecka. Det är bra att få med 5 vardagar och 2 helgdagar för att få en tydlig bild av läget.

Såhär gör du! 👇

1. Skaffa en loggbok 

Det praktiska är enkelt. Du kan göra inventeringen med penna och papper, eller i ett excel-dokument (som t.ex google spreadsheet!) Det spelar ingen roll hur du loggar så länge du är konsekvent så att du får med allting!

2. Välj ut loggbara vanor & tillstånd

Ju fler parametrar som du tar med desto svårare kan det bli, men också som mest givande. Du kan logga humör, mående, sociala interaktioner, fysisk aktivitet*, kalorier, makros, näring, sömn, puls, HRV och menscykel bara för att nämna några, men ta med allting du kan komma på om du känner dig motiverad!

3. Ta hjälp av appar & redskap!

Nuförtiden finns det appar till allt så vissa saker är lättare att logga i en specifik app för att sedan föra över till din egen loggning. Kalorier, makros och näring är bra exempel eftersom man behöver tillgång till databaser om man inte kan vartenda livsmedel i huvudet. Fatsecrets är appen jag använder till kalorier och makros, och cronometer till näring (men jag gillar den inte så har du ett bättre alternativ, säg till!)


Menscykel-appar är ofta helt värdelösa (tycker jag) för de kan inte ens räkna rätt på ägglossningen, men sömnappar och pulsappar är ganska bra. Särskilt om du också har specifik mät-utrustning som en Oura-ring (jag har tyvärr ingen rabatt-kod, men har skrivit en recension om den här ändå!) eller en HRV eller pulsmätare/pulsband.


*Logga inte träning för att få reda på antalet brända kalorier, för det stämmer aldrig någonsin! Fråga mig inte varför det är bara alltid helt fel av någon anledning! 


Humör och mående-appar tar jag gärna emot tips på! Det känns som att jag har testat alla som finns (till Android) och gillar ingen av dem! Tror mitt humör är för variabelt för dessa appar 😅 så loggar det direkt i Google Spreadsheet istället.

4. Titta på helheten

När man tittar på sin loggning som en helhet så brukar man få en sån himla tydlig bild av sin vardag. Det är sällan man följer specifika saker hos sig själv på det här detaljerade sättet, och dessutom kan rada upp och betrakta dem sida vid sida.


Exempel på loggnings-insikter: Plötsligt ser du att din puls var 20 slag högre i torsdags när du hade möte med en kollega, och inser att den här kollegan alltid får dig att känna dig mindre värd. Sen ser du att dagen du åt väldigt sent behövde du springa upp och kissa hela natten, och du noterar att stress är en jättetrigger till att hetsäta eller shoppa (eller båda samtidigt). Du inser att stressfaktorerna är för många och påverkar dig dagligen, och att det är där kärnan av problemet ligger.

Om jag ska vara helt ärlig, så är medvetenheten en stor del av loggningen så det handlar inte bara om vad man ser när man loggat klart. Redan när man bestämmer sig för vad man ska logga börjar man påverka de utvalda parametrarna, för man gör inte längre de grejerna exakt som innan. Det är vetenskapligt bekräftat att forskarens närvaro och observation påverkar resultatet, så det är oundvikligt. Vi kan använda fenomenet till vår fördel för ordspråket “what gets measured gets managed”  är helt sant. Det går knappt att logga en destruktiv vana utan att samtidigt gör något åt den. Det går liksom automatiskt!

Jag önskar att jag hade ett program som samkörde alla variabler och drog lite coola slutsatser från det, men vänta nu… det låter ju som SPSS som jag jobbar med varje dag! 😂 Är det någon som gjort detta med SPSS eller R (eller Matlab eller dylikt?) Man får ju då koda om alla ord-variabler till siffror, dvs istället för pigg eller trött får pigg vara en 5a på en skala från 0-5 och trött vara 0. Det är inte så svårt! Sen kör man en ANOVA eller nån multivariabel-analys för att se vad som påverkar vad, alltså ni SPSS-nördar (gissar 0.001% av mina läsare) är med på vad jag menar va?

5. Att använda resultatet

Om du aldrig loggat något innan kan det ge väldigt mycket aha-upplevelser. T.ex att logga sin kost för första gången är super-enkelt och spanar man efter mer än kalorier, dvs även makro- och mikronutrienter så kan man få ett hum om det saknas något eller om det blir väldigt obalanserat på något vis.


Det man behöver jobba på brukar sticka ut ur loggningen, givet att man har varit helt ärlig. Ljug aldrig för dig själv, du kommer ändå inte att gå på det innerst inne!

6. Långtids-loggning

Om du vill göra som mig och följa vissa saker över tid så ska det helst finnas ett tydligt mål, t.ex öka i muskelmassa, sänka sin vilopuls, bli lugnare och mer balanserad, eller bara lära känna sin menscykel. Vissa tender blir inte tydliga förrän efter många veckor eller till och med månader, då kan det vara intressant att ha en längre tids loggning att blicka tillbaka på. Det här året har jag loggat mängder med saker från februari till nu, och ämnar fortsätta ett tag till. Så länge det ger någonting, för jag har sett otroligt mycket samband som jag var helt ovetande om tidigare! Jag har detekterat ett och annat självbedrägeri om man säger så, och då tycker jag ändå att jag är en person med koll!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Jag avslutar här så tar jag upp tråden igen om du vill veta mer eller har några frågor. Det är bara att fråga på i kommentarsfältet, jag svarar på allting i tur och ordning! ❤


Uppdatering*: Jag fick några väldigt bra kommentarer kring det här med livsstilsinventering som jag vill besvara lite längre för att jag tror att det kan vara relevant för fler!

Hittar inte sambanden!
Jag har loggat min fibromyalgi-värk för att förstå hur jag kan minska värken. Jag har loggat mat, aktivitet, antal steg, väder, sömn, puls mm. Det enda jag kommit fram till är att det inte finns något samband. Värken åker jojo upp och ner utan att jag kan hitta något samband med nåt jag kan göra nåt åt. Rätt frustrerande.

Min kommentar: Smärta och värk har en vetenskapligt väldokumenterad emotionell koppling. Appen Curable (inte gratis tyvärr men man kan testa gratis i några veckor) varierar information om vad vetenskapen säger om olika smärttillstånd och lämpliga övningar för att dels hantera smärtan men också bota den! Det låter kanske för bra för att vara sant men flera neurohormoner som styr tankar och känslor styr också vår upplevelse av smärta. Det är därför vissa psykofarmaka har en parallellt användningsområde för smärttillstånd och vice versa.


Mat, aktivitet, antal steg, väder, sömn och puls har kanske inte så mycket med värken att göra utan att det handlar om djupare psykologiska samband. Jag har ingen personlig erfarenhet av detta så ska inte lova för mycket, men har vänner som använt appen Curable och fått riktigt häftiga resultat!


Generell kommentar om uteblivna samband: Nu handlade den här kommentaren om smärta men när man inte ser sambanden utan upplever att saker och ting “åker jojo” så kan det vara stress eller trauma-triggers som ligger bakom det hela. Ibland kan det vara svårt att koppla symptom till sinnesstämningar, men börjar man bara spana efter det så dröjer det inte länge innan man ser lite samband 😊

Hur logga scrollande?
Hur hade du gjort för att logga scrollande? Med det menar jag kolla Instagram, bloggar, internet över huvud taget. Räknar även lyssna på poddar dit. Sånt som man (ehh, jag) misstänker står i vägen för att kunna lära sig lyssna inåt.

Min kommentar: Det finns gott om appar som loggar din skärmaktivitet på både datorn och mobilen. På datorn använder jag Rescue Time och på mobilen Focus (windows/android) för apple-användare finns appen OffScreen som verkar riktigt bra!

Faktorer som kör över ALLT!
Det jag tycker är svårt med att logga är att externa faktorer som drabbar mig på olika vis i många fall “kör över” andra mer subtila faktorer som hur ex jag upplever en särskild magnesiumform i ett kosttillskott etc… Mitt liv kan gå från ordning och reda till kaos om jag åker på en tung deadline som innebär att jag måste jobba för tre i ett par veckor och då märker jag inte effekterna av att äta si eller så, eller rentav strunta i att äta… ja, du fattar.

Min kommentar: Det här är en väldigt viktig kommentar för jag hör nästan ALDRIG om människor som berättar om faktorer som faktiskt kör över precis allting utan det vanligaste är en jäkla massa småduttande med vilken magnesium-form som är bäst osv. Jag har också faktorer som kör över ALLT både inre och yttre så jag kan verkligen relatera, och det här är lurigt för man får inte räkna bort dessa bara för att de överröstar allting annat. Fokus bör då ligga på hur man kan behålla medvetenheten vid en tung deadline. Vad det är som gör att man “släpper allt” utöver att behöva jobba för tre. Finns det något som skulle kunna främja hälsosamma vanor trots hög arbetsbelastning? Det här är en öppen fråga som jag inte har svaret på men skulle man t.ex kunna förbereda matportioner och ha i frysen? Finns det något tillskott som skyddar kroppen och hjärnan från “stress-skador” eller ökar produktiviteten eller fokuset på ett riskfritt sätt? Finns det plats för någon närvaro-övning, andningsövning eller meditation…?

*30/12 2022

Biohacking, Neurohacking
biohacking, hälsa, livsstil, livsstilsinventering

Ogrundad hälsofakta | Del 2

2 December, 2022 14 Comments Written by Martina

Mitt förra inlägg om “Ogrundad hälsofakta” var en uppmaning till att tänka mer rationellt kring kost, kropp och hälsa, och istället för att låta sig skrämmas eller bara svälja allt med hull och hår, reflektera lite mer kring mekanismerna!


Även på diverse hälsoutbildningar presenteras ofta olika påståenden efter varandra, utan djupare förklaring. Det är mycket korvstoppning och väldigt lite grundläggande biokemi. Det är dock detta jag studerat i över ett decennium, samtidigt som jag utbildar mig inom internmedicin (som doktorand) så mitt syfte är att skapa en brygga mellan medicinen och de kemiska processer som äger rum i våra kroppar varje sekund. Kostkopplingen har jag aktivt valt bort i min egen forskning, så både kost och kalorier är egentligen ganska ointressant.

Biokemiska och fysiologiska mekanismer är däremot vansinnigt spännande, även om det finns en ganska stor matematisk frihetsgrad här. Går man mer åt kemi-hållet minskar frihetsgraderna, och det som går att mäta i blodet eller studera i ett mikroskop ökar trovärdigheten!

Så vad är det vi ska diskutera idag?

Kalori-tesen är väl det mest klassiska korvstoppningsexemplet som finns! Nu när jag har börjat träna igen, efter ett långt uppehåll så reagerar jag på att det fortfarande, är så många som “vågfrossar” (tack Gunnar för ett nytt, talande uttryck! 😅)

Vad är då vågfrossa? Det är när man låter vågens siffror diktera både välmående och vardagsval, utan att reflektera över livsstilen i stort eller att t.ex ha en genomtänkt plan för att bygga en balanserad fysik.

Exempel:

– “Ajdå… upp ett halvt kilo idag… 😥 jag skippar jobb-fikan och tar en löptur på lunchen!”
– “Yes!! Minus 1.5kg!! 🥳 Då unnar jag mig lite fredagsmys ikväll ändå! 🥳” eller…
– “Neeeejjjj Plus TRE kilo, vad i hela… 😱🤬😡👿😭😩😵 nu blir det Viktväktarna för hela slanten, och 10 paket Modifast på vägen hem från jobbet! 😡”

Vad saknas här? En logisk och rationell approach! Mindre affekt och djupare reflektion kring livsstilen och framförallt förståelse för vad det är som väger: är det tarminnehåll, gaser, muskler, fett, vätska, primär/sekundärurin eller lymfvätska?


Siffrorna på vågen är för många förknippade med starka känslor, och impulsen att kompensera, begränsa eller bestraffa. Det är gissningsvis vanligare bland kvinnor än män, för kalori-apparnas användare är till 80% kvinnor. Dock är det fortfarande gängse praxis att ta kontroll över vikten genom att ta kontroll över kalorierna.

Mitt syfte med det här inlägget är inte att totalsåga användningen av kaloriräkning, utan att bredda perspektivet lite!

Jorden är platt & en kalori är en kalori

Förenklad bild av människans metabolism (förbränning)

Förenklad bild av människans metabolism (förbränning) 

Om vi går rakt på poängen så tycker jag att det är lite beklämmande när personer som jobbar med att coacha människor reducerar klientens hälsa till sin vikt, och reducerar vikten till ett resultat av +/- energiintaget!

Klassiska fenotypen för kalori-fantaster!

“Äter du mindre än du gör av med så går du ned i vikt!” Säger PTn med självförtroende i rösten och armarna i kors över de vältränade bröstmusklerna som t-shirten sitter tight om. För herr PT kunde det inte bli mer självklart. Stackars tjockisar som inte fattar detta enkla tänker han, och försöker innerligt att inte känna sig allt för överlägsen. Han har räknat sina kalorier och gjort sin cardio, och han vet att det funkar! Han tycker att människor som “förnekar kalorihypotesen” är lite samma pack som förnekar att jorden är rund.

Kaloriräkning funkar!

Jag tänker inte förneka att kaloriräkning funkar. Det går jättebra att räkna ihop dagens energiintag eller ännu hellre veckans snitt. Jag brukar rekommendera människor att göra det som ett första steg i att få grepp om energi- och näringsintaget. Den som inte orkar väga och fylla i siffror i en app kan fota maten under en vecka istället. Det ger också en aha-upplevelse om man inte har gjort det innan!


Veckans snitt visar din ungefärliga förbrukning, och går du stadigt upp i vikt så äter du mer än du gör av med. Så långt är jag och “herr PT” rörande överens! Det jag vänder mig emot är att använda detta svartvita tänk i viktminskningssyfte, utan vidare analys av livsmedelsintag, livsstil, vardagsvanor eller den allmänna hälsan.

Vad är en kalori?

Kalori är en energienhet, motsvarande 4,184 joule. Enhetssymbolen är cal. Ofta används även kilokalori, som förkortas kcal. 1 kcal = 1 000 cal = 4,184 kJ = 4 184 J. 1 J = 1 Ws (wattsekund). Kalori har använts inom kemin samt för att mäta energi i värme. Till exempel angavs effekten för värmepannor i megakalorier per timme, vilket i SI motsvarar 1,163 kilowatt. Ordet stammar från latinets calor som betyder värme. (Från Wikipedia)

Follow that car!

Vart tar kalorierna vägen?

Du stoppar in en kanelbulle i munnen som börjar spjälkas av enzymerna i saliven. Sen sväljer du ned den och den hamnar i syrabadet i magsäcken och knådas därefter av tarmarna, tills allt innehåll är spjälkat till sin minsta beståndsdel.


Men vart tog kalorierna vägen? Gick alla 450 kalorierna igenom tarmväggen och ut till citronsyracykeln på bilden ovan? Har vi några energiförluster någonstans? Togs hela bullen upp? Hur snabb var passagen genom tarmarna? Vilka hormonella effekter hade bullen, och vad hände med blodsockret? Sögs det bara upp av ett par aktiva GLUT4-receptorer längst vägen, eller var receptorerna upptagna så att sockret fick leta länge och väl efter en mottaglig receptor, och hann skapa rejält med tumult på sin väg genom kroppen?

100g kanelbulle = +1 hekto på vågen? ⚖

Vart tar den vägen?

Låt oss säga att en kanelbulle väger 100 gram. Går du då upp dessa 100 gram av att äta den? Kan du gå upp mer än bullen väger?


Vad har hänt om en veckas pulverdietande resulterar i +/- noll på vågen, eller om du börjar gå upp i vikt av din träning när målet var att viktminska? Alla som någon gång försökt kontrollera sin vikt med  kaloriräkning och konditionsträning har säkert upptäckt att det helt enkelt inte stämmer.

Kaloriräkning på crosstrainer & app

Gymmets crosstrainer säger att du har bränt 900 kcal, när du i själva verket bränt 200 kcal, och kaloriappen säger att du ligger på -500 kcal när du i själva verket är i energibalans!

Varför blir det såhär? För att gymmets maskiner inte är korrekta, och för att kaloriapparna inte är korrekta, och för att vi inte har exakt data på vad exakt allting innehåller så vi uppskattar bara kanelbullens energiinnehåll, vi vet inte på decimalen utan på ett ungefär. Framförallt vet vi inte vad kanelbullen (och alla andra livsmedel i kombination har för effekt i kroppen). Triggas någon intolerans? Blir blodsockret svajjigt? Irriterar den tarmväggarna? Ofullständig nedbrytning? Floating poo.? 💩 Titta på den metabola kartan högre upp och försök hitta kalorierna där! 

De glömda variablerna

Om “herr PT” hade vägt in fler variabler för sin klient, som t.ex typ av preventivmedel eller andra läkemedel, livsmedelsval (alltså inte dess energiinnehåll utan makro- och mikroinnehåll, tittat på om det är det mycket mjölmat, mjölkprodukter, ersättningsprodukter, pulversoppor eller kött, fisk och grönsaker?) Vilken tid på dygnet äter klienten? Får han eller hon någon tarmvila? Hur är matsmältningen? Hur väl fungerar immunförsvaret? Stressnivå? Sömnkvalitet? Nikotinberoende? Nikotin ökar t.ex risken för insulinresistens!


Med allt detta i åtanke, blir kommentaren “äter du mindre än du gör av med, så går du ned i vikt” lite väl förenklad minst sagt, för det är ju helt självklart, samtidigt som anledningen till att en person inte går ned i vikt oftast finns någon helt annanstans. Nedan bild visar ett av många exempel.

Exempel på tillstånd där kaloriräkning inte gör så stor nytta

Varför vissa är tjockare än andra, eller har svårare för att nå en viss vikt, har väldigt lite med kalorier att göra och väldigt mycket med hormoner, inflammationer, förgiftningar, trögt lymfsystem, lipödem och inflammerade fettceller, biverkningar från läkemedel, livsmedelsintoleranser, livsmedelsval, sömnkvalité, stressnivå, trauman, HPAG-status (hypotalamus-hypofys-binjurar-könskörtlar), NEAT (non-exercise activity thermogenesis), ätstörningar, beroendeproblem (inte bara mat-relaterat utan även läkemedel, droger och alkohol), kronisk jojo-bantning, svält och långvariga näringsbrister bara för att nämna några faktorer…

Sen får vi lägga till att den samlade medicinska vetenskapen inte vet allting ännu. Det finns fler okända variabler här, annars hade piller mot övervikt skrivits ut och gjort succé! Toppen nu är alla smala, mission accomplished liksom! Eller om alla bara kunde ta och “äta mindre kalorier än de gör av med” hur svårt ska det vara!?

Jag tycker att det är ganska uppenbart att det inte är någon lätt sak, och långt, långt mer komplicerat än vi kan förstå. Som jag skrev i den första gröna rutan så har den mänskliga biologin för många matematiska frihetsgrader, så vi kan inte förstå mer genom att förenkla allting till kalorier, utan vi måste gå åt andra hållet. Vi måste titta på kemin, hitta grejer att mäta och studera vad som faktiskt händer. Hade människor varit värmepannor hade det blivit mer logiskt med kaloritesen, men med alla hormoner, enzymer, proteiner och alla system och interna processer faller det platt!

Medicinska vetenskapernas fastcementerade självklarheter

Nu valde jag kalorier som exempel i det här inlägget men jag hade likaväl kunna prata om bakterier, blodsocker eller kolesterol. Av någon anledning blir det ofta sådana här fastcementerade självklarheter inom medicinen, som upprör väldigt när de ifrågasätts!

Ta bakteriernas vara eller icke vara som exempel. För bara ett sekel sedan dog nyblivna mödrar och deras barn för att läkaren kom direkt från obduktion upp till förlossningen, och hade inte tvättat händerna emellan. Den som misstänkte att det kunde finnas “osynliga partiklar” som läkaren förde med sig från att ha karvat i ett lik, till den födande kvinnan, blev snabbt idiotförklarad!* Vadå för osynliga partiklar!? Visa dem! Nej just det, det gick ju inte förrän de faktiskt gick att se i ett mikroskop! Läkarna började tvätta händerna, och dödligheten gick ned omedelbart!

Det finns så många exempel av den här typen. Temat är ofta detsamma. Vi förenklar någonting som egentligen är väldigt komplext, gör det till en sanning som inte får ifrågasättas, och papegojar den vidare.


Det är inte särskilt vetenskapligt, och kanske blir medicinen extra drabbad för att det är mer humaniora än t.ex fysikalisk kemi och liknande. Hur som helst önskar jag lite mer reflektion, och uppmärksamhet på alla förenklingar som dyker upp!

Sverker från TV-programmet Plus kastar grejer i sin berömda soptunna!

Så nästa gång någon kommer med ett hälso-påstående, kan vi istället för att eka det vidare, reflektera lite över det? Fundera över rimligheten, väga in fler variabler, kanske fundera över vem mottagaren är? Ibland plockar vi upp grejer som egentligen inte är för oss, utan som hör hemma i Sverkers soptunna! 😉


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Berätta gärna vad du tycker om det här, jag läser alla kommentarer och godkänner och svarar manuellt! ❤ Följ mig gärna på instagram också om du inte redan gör det vettja!

Wiki om handtvättens fader (i sista gröna rutan om bakterier & handtvätt!)
Läs gärna mitt populära inlägg: “Därför är du tjock!” på samma tema!

Biohacking, Biokemi, Forskning, Hormoner, Inflammation
ätstörning, bantning, forskning, kalorier, kaloritesen, vikt

Vad är nyttigt? | Om ogrundad “hälsofakta”

25 November, 2022 42 Comments Written by Martina
Hälsofakta

Understrukna ord & meningar i texten är länkade källor och relevanta sidor så klicka på dem för att läsa mer!

Det här inlägget handlar om ogrundad “hälsofakta” och hur man kan tänka mer rationellt kring t.ex kost. Det var efter att jag spanat runt hos olika hälso-influensers som jag slogs av hur ovanligt det  är att få en djupare förklaring eller reflektion kring påståenden som serveras. Mycket presenteras bara som olika påståenden efter varandra, och om det är en snygg eller känd person med övertygande självförtroende är det många som sväljer det med hull och hår.


Det senaste jag scrollade förbi var en hälsoinspiratör som varnade sina följare för kollagen, och påstod att det är livsfarligt och får blodet att koagulera. Ingen fysiologisk förklaring presenterades, och inte ett knyst om att kroppens stödjevävnad (ben, brosk, senor och blodkärl) består av kollagen, liksom hud, hår och naglar. Det innebär att vi behöver dessa byggstenar från kosten, precis som att vi behöver andra former av protein till våra biologiska processer, fett till könshormonerna och vitaminer och mineraler till signalsubstanserna (serotonin, dopamin, melatonin etc). Det är bara sådan vår fysiologi är! Det här fick mig i alla fall att fundera över den här typen av ogrundad “hälso-fakta” som jag kallar det. Jag ville hitta fler exempel och bemöta det på något vis. Inte såga vid fotknölarna, utan bara bredda perspektivet lite!

Exempel på ogrundad “hälso-fakta”

Näringsinformation finns lättillgängligt online, det är bara att surfa in på livsmedelsverkets hemsida där finns en väldigt bra databas som du kan använda för att studera ett livsmedel i detalj. Sök gärna i den! Då kan du snabbt få lite mer information om de återkommande påståenden som jag ger exempel på här nedan, och mer därtill!

🔹️ B12 kommer från bakterier i jorden
🔹️ Omega 3 går att få från alger
🔹️ Bönor och linser är maxat med protein
🔹️ Nötter & frukt är hälso-snacks

Vad är sanningshalten i den här listan? Den är inte noll, men väldigt onyanserad. För vem är nötterna ett bra snack? Varför, och vilka nötter? Funkar det med jordnötssmör? Här vill jag också nämna att nötter är rika på omega 6-fettsyror som driver inflammatoriska processer i kroppen, och många har redan en skev omega 3/6-balans med övervikt mot omega 6. Att ösa på med nötter kan vara väldigt ofördelaktigt, men det beror förstås på vad alternativet är!


Tillägg: Här är 2 bra artiklar om omega 6 från 2018, för den som vill läsa mer. Det finns påståenden om att O6 och O9 behövs i större mängder än vad som är rimligt, men för att förstå det hela rekommenderar jag att titta på MEKANISMERNA! Vad är O6 byggsten till och varför? Vad leder det till? Hint: ledtrådar finnes i översta artikeln! 😉

📌 Omega 6 fatty acids and inflammation
📌 Wound Healing and Omega-6 Fatty Acids: From Inflammation to Repair


En del vego-förespråkare påstår att vitamin B12 finns i jorden (tillverkade av bakterier?), men då borde vitaminet finnas på/i grönsaker och rotfrukter, vilket det inte gör. Tittar vi på livsmedelsverkets hemsida står det att B12 finns i animaliska produkter och att vi inte kan tillgodogöra oss syntetiska eller vegetabiliska former. Det här är viktigt för B12-brist är väldigt allvarligt eftersom det kan ge permanenta nervskador! Vissa näringsämnen kan vi inte strunta i, särskilt inte över tid!

Olika upptag från olika näringskällor!

Varifrån näringsämnen kommer spelar roll för vår förmåga att tillgodogöra oss dem. Protein från bönor och linser är inte lika effektivt som protein från kött eller fisk, eftersom aminosyraprofilen behöver vara komplett för att matcha vår biologi, annars bryts det mest ned till glukos och används eller lagras in som energi och inte som byggstenar.


Biotillgängligheten för proteinet i jordnötter och jordnötssmör ligger på 9% upptag, så på 4 matskedar jordnötssmör (ca 100g) får du ut knappa 3g protein. Alltså inte i närheten av de 25 gram som står på innehållsförteckningen! Det tycker jag bör nämnas i samband med vegetariska proteinkällor, helst utan att någon känner sig kränkt av det. Kunskapen gör ju att den som vill äta vegetariskt kan göra det bättre och smartare!

Det finns ett system för att kombinera vegetabiliska proteiner för att öka upptaget. Två klassiska exempel är att äta ärtor tillsammans med ris, eller rostade mackor med jordnötssmör (gluten + jordnötsproteinet blir komplett!) Ungdomar som äter vegetariskt behöver också veta vilka ämnen de absolut inte kan strunta i, vilka som funkar i syntetisk form och vilka som inte gör det.

Andra populära påståenden…

🔹️ “Mjölkprodukter är inflammatoriska!”
🔹️ “Kött ger cancer!”
🔹️ “Socker är livsfarligt!”

Hur många backar upp den här typen av påstående med grundläggande fysiologi? Alltså inte epidemiologiska studier för de kan säga lite vad som helst beroende på hur de vinklas, utan fysiologi! Även när jag själv skriver vetenskapliga artiklar baserat på longitudinella befolknings-studier (i egenskap av doktorand) så är jag noga med att få in biokemi och fysiologi för att visa att det finns en grund till mina frågeställningar och slutsatser. Läser man vettiga epidemiologiska studier så står den fysiologiska bakgrunden alltid med, och saknas detta tycker jag att det diskvalificerar artikeln! 

Är mjölkprodukter inflammatoriska?

Min bild här är att mjölkprotein, speciellt i sin mest koncentrerade form (vassle-isolat/koncentrat, kaseinprotein) är något som många har problem med. Det kan vara i form av svullen och öm mage eller mer allvarliga problem, och är man en person som både är intolerant mot mjölkprotein och äter mycket av dem (mycket kvarg, proteinpulver, fil, yoghurt, kaffe latte etc) så skapar irritationen successivt en inflammation över tid. Den kan vara lokal eller systemisk. Den kan också nå hjärnan (neuroinflammation) och jag tror personligen att det är ganska vanligt.


Det är dock stor skillnad på mjölksocker, mjölkprotein och mjölkfett så att bara avfärda alla mjölkprodukter som inflammatoriska tror jag inte blir rätt. Fullfeta eller låg-processade mjölkprodukter innehåller mycket näringsämnen för den som tål dem, och fermenterade mejerier som kefir kan vara väldigt bra! Gör du egen kefir vet du att bakterierna överlever, till skillnad från köpt kefir.

Mjölkprotein och molekylär mimikry

För många år sedan stötte jag på begreppet “molekylär mimikry” i samband med kasein, för att peptiderna i kasein påstods kunna efterlikna kroppsegna ämnen och ge upphov till autoimmunitet. Det skulle gå till så att peptiderna kunde slinka igenom tarmbarriären och nå blodomloppet, för att där flaggas som inkräktare av immunförsvaret. Om de då liknade någon kroppsegen komponent kunde kroppen luras att attackera sig själv!


När jag nu söker på kasein och molekylär mimikry i de vetenskapliga arkiven hittar jag inte mycket nytt, men från 90-talet finns en hel del. Nyare publikationer ser mer alternativ-medicinska ut och det är inte första gången ett helt område bara försvinner… visst är det mystiskt? Om du gräver i det här, glöm inte att kolla under rubriken “funding” sist i artiklarna. Jag brukar diskvalificera artiklar som är för företagssponsrade för att jag tycker att det så lätt blir jäv!

Får man cancer av kött?

Den här frågan får jag hyffsat ofta eftersom många som läser här är lågkolhydratare som är oroliga över sitt kött och chark-intag, eller är nyfikna på karnivor-kosten. Media har verkligen skrämt upp oss när det kommer till kött, att rött kött ger cancer har jag hört så länge jag kan minnas och det var en odiskutabel sanning för mig under tiden jag var vegetarian. Åtminstone före jag började förstå fysiologiska och biologiska samband.

Hur skapas cancer?

För att kunna svara på frågan om kött och cancer behöver vi först veta vad cancer är för någonting, och det är inte en sak utan många olika sjukdomar. Grunden till cancersjukdomar kan vara genetisk eller inflammatorisk, och inflammationsteorin är den som verkar leda just nu även om det finns fler orsaker som HPV-virus och den elaka tarmbakterien h.pylori. Tjocktarmscancer är den cancerform som främst nämns i samband med köttätande, och nitriter och nitrosaminer är de ämnen som oftast nämns i dessa orsakssammanhang.

Chark, nitrit och nitrosaminer

Chark har sämst rykte eftersom chark innehåller mer nitriter. Livsmedelsverket varnar inte för dessa ämnen, och i sin naturliga form är det absolut ingen fara eftersom dessa ämnen finns överallt (i allt levande och i människor) men i formen E 249 (kaliumnitrit), E 250 (natriumnitrit), E 251 (natriumnitrat) och E 252 (kaliumnitrat) är de inte så naturliga. Dock behövs fler faktorer än dessa E-ämnen för att cancer ska uppstå, och en omfattande analys från 2019 där alla industri-intressen räknades bort kunde inte visa några negativa hälsoeffekter från varken rött kött eller processat kött.

Det är viktigt att komma ihåg att nästan alla studier på kost och hälsa grundar sig på enkäter, alltså att deltagarna kryssar i färdiga alternativ för hur de äter, samt att forskarna analyserar samband och inte orsak och verkan. Det finns ett samband mellan rött kött och cancer, och processat kött och cancer. Det betyder att när man jämför gruppen som angett att de äter mest rött eller processat kött med gruppen som angett att de äter minst, så har den första gruppen signifikant fler cancerfall. Forskarna kanske lägger till några fler variabler, men vi vet fortfarande väldigt lite om personerna och framförallt har vi ingen aning om hur deras diet faktiskt ser ut!

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att sådana studier ska få ett så stort genomslag, och att all näring som finns i animaliska produkter (som alla B-vitaminer speciellt B2, B6, B9 och B12, hemjärn, coQ10, karnitin, karnosin, zink, A-vitamin osv) glöms bort! Hur kan konstgjord näring (fortifierade produkter) ens vara ett alternativ? Och hur rimligt är det att klassa människans artegna föda som cancerogen egentligen? Jag vet vad jag tycker, men det är baserat på personlig erfarenhet och inte några studier!

Hur dåligt är socker?

Det finns vetenskapligt stöd för att ett överdrivet intag av insulindrivande livsmedel ökar risken för många moderna vällevnadssjukdomar, och det finns en hel del stöd för att socker göder cancer. Nu har till och med Cancerfonden skrivit om socker på sin hemsida (äntligen!!) men många skiljer fortfarande på naturligt och tillsatt socker, medan jag drar alla kolhydrater över en kam (but that’s just me!)


Vi har tidigare diskuterat myter om socker, och det blir ofta en efterföljande diskussion om sötningsmedel eftersom många väljer socker som ett naturligare (och därmed nyttigare) alternativ. Sötningsmedel har sina egna problem (t.ex påverkar tarmfloran) men de är åtminstone inte så insulindrivande som socker är, och jag tror att de flesta kan vara överens om att mindre socker ändå är bättre? Inlägget “myter om socker” besvarar frågeställningen lite mer ingående!


Jag vill kommentera det vanliga påståendet om att “hjärnan behöver socker” med att den faktiskt trivs toppen på ketoner (energimolekylen som driver kroppen under fasta och i frånvaro av kolhydrater) och till och med föredrar ketoner som bränsle, eftersom det är effektivare och ger mindre restprodukter än socker. Om du vattenfastar i en vecka och får slut på glykogen, kommer du inte tuppa av eftersom kroppsfettet börjar omvandlas till ketoner, alltmedan blodsockret hålls stabilt genom nybildning av glukos (blodsocker) från fett och aminosyror. Båda processerna sker i levern.


Hjärnan bränner rejält med kalorier, så sockersug kan vara ett tecken på att den behöver mer (snabb) energi. Det snabbaste “hjärn-sockret” är fruktos! Ketos är dock betydligt stabilare brain-fuel, och jag rekommenderar alla att testa någon gång, bara för att uppleva skillnaden! Att äta ketogent är dock ganska extremt, det är jag fullt medveten om, men att (av nyfikenhet) testa några dagars ketos är inte så stor uppoffring 😊

Även om man kan analysera olika hälso-påståenden lite djupare än en vattenpöl kan det fortfarande vara svårt att avgöra hur nyttiga eller onyttiga specifika livsmedel (eller olika dieter) faktiskt är. Det beror på många faktorer, och här nedan förklarar jag hur jag tänker om detta!

Vad är nyttigt? (egentligen)

Jag ser allting som relativt och att det därför inte finns något absolut dåligt eller absolut bra. Jag tycker att det beror på massa faktorer – inte minst på vad man jämför med! Att börja dagen med en rulle ballerinakex är kanske ingen höjdare, men om det är en person som lär sig att äta igen efter många års ätstörningar är det kanske exakt helt rätt! Onyttigt för en person kan vara nyttigt för någon annan, helt beroende på omständigheterna.


Om någon frågar mig om fruktfrukost är en bra grej kommer jag säga nej eftersom det låter heltokigt från mitt perspektiv, inte bara för att jag hatar frukt (jag är allergisk mot nästan alla frukter och nötter). Men även jag kan se att fruktfrukosten är bättre än ballerinafrukosten, men det  är fortfarande bara två parametrar mot varandra. Vi vet inget mer och har ingen backstory eller tidsaspekt, så det blir svårt att döma dem korrekt.

“Dose makes the poison”

Inom toxikologin säger man att det inte är giftet i giftet som är giftigt utan mängden, alltså att “the dose makes the poison” och jag skulle vilja lägga till att om vi pratar just gifter så har vi alla vår individuella kemiska belastning som påverkar hur mycket som är mycket för just oss som individer. Detta gäller även livsmedel.

Det finns superkänsliga individer som inte tål någonting och det finns de som tvärtom verkar tåla allt. Du känner säkert någon som verkar kunna äta precis allt, och som dricker mest på fest och aldrig blir bakfull? Vi är ju alla någonstans på den skalan, så vi behöver bara ta reda på var! Då vet vi vad som är vår dos och vårt “poison”!

Avgörande faktorer är: genetik, tarmflora, avgiftningskapacitet, ålder, immunförsvar, allergier för att nämna några.

Vad säger magkänslan?

Det är ganska svårt att avgöra hur bra eller dåligt ett specifikt livsmedel är, även om man försöker väga in resultaten så finns det så många variabler som kan samvariera. Men, man kan försöka att utbilda sig mer, testa att utesluta om man känner sig misstänksam men framförallt känna efter i magen och nu menar jag magkänslan!


Om du har mycket tankar i stil med “undra hur dåligt detta är på en skala” så är det nog inte helt rätt, för om du mår bra och känner dig stark och pigg, så kommer inte sådana tankar. Det är vad jag tror i alla fall, men mitt perspektiv är ursprunglig föda och det faktum att våra gener inte ändrat sig på tusentals år, så även om vi tror att vi är anpassade till den moderna maten så känns det inte särskilt sannolikt!


Och jag ogillar verkligen skrämselpropaganda för det leder bara till att folk ger upp och inte orkar bry sig! Uppmuntra hellre till förståelse och reflektion, och skippa dömandet! Att baka ihop kostråd (eller någon form av hälsoråd) med politik och värderingar som inte har ett dugg med näringslära eller fysiologi att göra ger fritt utrymme att skamma folk till höger och vänster. Skamma för att de äter kött eller inte äter kött, skamma för att de tränar eller inte tränar eller skamma de som har en “icke-PK” inställning till något annat som rör deras personliga hälsa. Det leder liksom ingenstans, så jag vill inte bidra till det utan mer öppna upp för diskussion samtidigt som jag berättar hur jag tänker (det här är ju trots allt en personlig blogg, om än lite torr! 😅)

Bidra gärna med dina tankar, jag vill jättegärna veta vad du tycker!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Jag läser och svarar manuellt as usual, och det går såklart bra att ställa en fråga som inte är relaterad till inlägget!  ❤️

  • Länk till gammalt inlägg på samma tema (om du vill läsa mer om olika näringsämnen och tillsatser) och du kan även söka efter ämnen i menyn högst upp! 👆
Biokemi, Forskning, Tarmfloran
hälsofakta, inflammation, keto, kost, kött, näring, vegetariskt

Forts på “Åldrandets gåta” | Lösningar!

22 November, 2022 42 Comments Written by Martina

Här är den utlovade fortsättningen på inlägget om “Åldrandets gåta!” I det här inlägget presenterar jag några vetenskapligt bekräftade metoder för att “åldras baklänges” eller hålla sig så frisk som möjligt, så länge som möjligt. Åtminstone tills läkemedel mot åldrande blir tillgängligt om 20 år!


När det gäller “anti aging”-hacks så tror jag personligen på att gå på det tunga artilleriet. Jag tror inte på halv-messyrer utan tänker att om man verkligen menar man allvar med sin biohacking så får man gå all in! Jag är fullt medveten om att de allra flesta inte orkar eller vill det, utan tycker att det är totalt överdrivet och helt ortorektiskt. Säkert farligt också! 😉 Med all respekt så är det här inlägget är inte för den typen av personer, utan här skriver jag för “extrema-klubben”. Om du läser texten och tycker att det jag säger är rena självklarheter, då ingår du i den klubben. Lämna en kommentar så jag vet vart jag ska skicka välkomstbrevet! *skojar* 😉

Åldrande

Lösningar på de 9 molekylära faktorerna

Lösningar på de 9 molekylära faktorerna bakom åldrande!

Kost, fasta & träning : Det korta svaret & “snabbaste” lösningen!

“Rätt kost”

Hur man än vänder och vrider på det, så är överstimulering med avseende på kolhydratrik föda en dålig idé. Jag är medveten om att åsikterna går isär här, men jag är mån om att bygga min argumentation på både grundläggande fysiologi och biologi, så väl som på antropologi och epidemiologisk data. Med det som bas tycker jag att den samlade kunskapen pekar i en tydlig riktning, och det är att om kroppen blir konstant bombarderad av socker och insulin-signaleringen är igång konstant, så åldras vi snabbare än vi behöver.

  • Läs gärna mitt långa inlägg om hyperinsulinemi där jag beskriver effekterna av kroniskt högt insulin!

Överstimulering är för övrigt alltid en dålig idé då det leder till resistens och i förlängningen funktionsnedsättning då celler och organ börjar gå sönder. Jag kan inte komma på ett enda exempel där överstimulering inte är superdestruktivt!

Glykokalyxen & kärlhälsa

Blodkärlen har likt tarmarna en skyddande “matta” så att det inte ska vara fritt flöde från kärlen in till olika organ. Blodkärlen måste bibehålla en viss integritet, även om den tenderar att bli sämre med stigande (biologisk) ålder. Det är då arterioskleros och ateroskleros börjar manifesteras, och kärlskadorna blir ett faktum. Det innebär alltså trånga och stela blodkärl, vilket också ger upphov till ett svårreglerat (ofta förhöjt) blodtryck.


Högt blodtryck klassas som en av de främsta riskfaktorerna för kardiovaskulär ohälsa och förtida död. Det belastar inte bara hjärtat utan även de inre organen, framförallt njurarna. Stora påsar under ögonen är inte en del av det naturliga åldrandet utan är ett tecken på njurskador, dålig kärlhälsa och troligen ett förhöjt blodtryck (om det inte är sänkt mha mediciner).

Att bevara kroppens barriärer

Vi har barriärer på viktiga ställen i kroppen, som t.ex mellan tarmarna och resten av kroppen, blodhjärnbarriären och placenta-barriären (mellan mamman och fostret). En destruktiv livsstil sliter på dessa barriärer och det skadar både organen och vårt immunförsvar så att det inte blir lika finkänsligt. När tarmen tappar sin integritet kan den släppa igenom saker som inte ska vara ute i kroppen, men väl igenom går immunförsvaret igång och vi upplever det som ångest, hösnuva eller något annat som inte alls har med magen och tarmarna att göra. Det är det som är det luriga när man ska få människor att förstå hur mycket kosten påverkar! De flesta tänker bara på två saker: 1) Kalorier 2) Vikt och om de har magproblem så blir det en tredje punkt, men få tänker på att fel livsmedelsval kan ligga bakom deras depression, koncentrationsstörningar, deras kroniska värk, migrän eller allergier.


När man pratar om matintoleranser är det också fokus på magen, de flesta tänker att intolerans = ont i magen eller dålig i magen. Men intolerans kan vara allt från humörsvängningar till sömnsvårigheter och inflammationer på helt andra ställen än i magen. Faktum är att du kan äta en grej du inte tål och 14 dagar senare får du problem. Det gör att det blir ganska svårt att veta vad det är du inte tål, särskilt om du är en person som äter väldigt varierat.

What to do?

Jag tror ju inte på att “äta varierat” det gör allting krångligt och risken att få i sig skräp man inte tål ökar. Jag tror att det är mycket bättre att följa modellen “know your body, know your foods, know your intolerances” och ha ett axplock av näringstäta livsmedel som roteras. Det tar emot att vara en anti-gluten person men jag ser inte poängen med att äta gluten eftersom det är ett extremt förädlat växtprotein som nästan alla verkar ha problem med. I studier där forskare låtit gluten interagera med celler från tarmslemhinnan uppstår det alltid någon form av reaktion, även utan glutenintolerans. Det verkar bara ligga i glutens natur att vara en irriterande jäkel! 😉 Samma med mjölkprotein. Forskningen är inte helt koherent där, men kasein och vassle är inga snälla proteiner trots sin popularitet.

Back to basics-modellen!

Kött, fisk, ägg, frukt och bär efter säsong samt de grönsaker man tål fungerar för alla och för mig är den här “back to basics-modellen” så självklar eftersom människan genom större delen av sin historia levt på sin artegna föda, som också är den mest näringstäta.


Back to basics inkluderar hela spektrat från liberal low carb till strikt ketogen carnivore, men att inte vara low carb tycker jag personligen är helt crazy!

  • Vill du läsa mer om ketogen kost har jag en guide här! For free!

Odiskutabla kostprinciper för ALLA!

“Rätt kost” kan diskuteras till leda och kommer att vara olika för olika personer, men om jag ska ange några generella principer så är det följande:

1. Energi och näring

Alla behöver en viss mängd energi och näring per dag inte bara för att överleva utan också fungera på topp! Många svälter sig själva på antingen näring eller kalorier (eller båda) pga kronisk bantning, ett beroende eller okunskap.

2. 50g fett/dag

Vi behöver också en viss minimi-mängd fett för att kunna tillverka könshormoner och möjliggöra friska sexuella funktioner och fertilitet. Det är ungefär 50g fett för kvinnor och något lägre för män.

3. Fullvärdigt protein

Protein från kosten behöver vara fullvärdigt för att duga till uppbyggnad av inre organ, muskler, hår, hud, naglar, samt tillverkning av neurohormoner och enzymer. Utan komplett protein kommer kroppen plocka det från ansiktet och andra lätta ställen vilket ger ett åldrat utseende med tunn och hängig hud, sköra naglar, dålig hårväxt och låg andel muskler.

4. Mikronutrienter

Vi behöver mikronutrienter för tillverkning av signalsubstanser som t.ex dopamin, serotonin, melatonin, GABA, acetylkolin osv (dvs alla neurohormoner som styr vårt humör och mående, sömn, fokus och hela vår personlighet). Mikronutrienter används också som byggmaterial i alla hormonella system, alla metyleringsprocesser och allmänna fysiologiska funktioner som behöver rulla konstant, 24/7/365! Exempel på viktiga miktronutrienter är alla B-vitaminer, hemjärn, kreatin, karnitin, coQ10, C-vitamin, D-vitamin, E-vitamin, magnesium och zink, och stressar vi mycket behöver vi långt mer än “rekommenderat dagligt intag!”


Jag anser att ens fysiska och psykiska mående utgör facit för hur rätt man träffar med kosten, även om det finns många fler faktorer för hälsa, och även om det absolut finns människor som verkar “komma undan” med att äta massa skräp.

Fasta

Fasta är toppen för de flesta undantaget alla “självspänkande kaffestresserskor” (tack för den termen Åsa!) för självspäkeri leder sällan till optimal hälsa.


Ska du fasta så gör det ordentligt med 3-5 dagars vattenfasta några gånger per år, istället för kronisk underätning och kaffe som “måltidsersättning”. Om du tappar hår, känner dig stressad och sover dåligt så säger kroppen ÄT FÖR TUSAN!! De positiva effekterna av “fastan” är över sedan länge!

Men vad är då de positiva effekterna? I de första faste-studierna på människor såg forskare att fasta verkade “bota” de flesta tillstånd. Inte permanent dock, effekterna försvann när försökskaninerna börjar äta igen, och det var faktiskt genom ett sådant faste-experiment som den ketogena kosten upptäcktes för drygt 100 år sedan! Det var nämligen en läkare som inte ville att de positiva effekterna av fasta skulle försvinna när hans patienter började äta efter sin fasta, för när de fastade blev de friska och när de började äta igen blev de lika sjuka som innan (de var diabetiker) och det var så han klurade ut lösningen. Han insåg efter att ha analyserat patienternas urin att de producerade en ny molekyl när de fastade (acetoacetat, urinketon) och genom att sätta patienterna på en sträng diet med majoriteten fett och resten protein hamnade de i samma tillstånd. Urinketonen fick verifiera experimentet, tillsammans med det viktigaste resultatet: att patienterna höll sig lika friska när de åt som när de fastade. Ganska fantastiskt, eller hur?

  • Länk till bra review-artikel om fastans fördelar, publicerad i New England Journal of Medicine 2019: Faste-artikel NEJM

Träning

30 minuters träning om dagen är bevisat bortom allt tvivel som lösning på oerhört många hälsoproblem av både fysisk och psykisk karaktär. Träning är lite samma mirakelkur som fasta verkar vara, fast betydligt roligare. Istället för att “inte-göra” något så har du hur mycket aktiviteter som helst att välja på och får dessutom endorfiner som belöning. Kroppens mest kraftfulla substans, med så många viktiga roller i både immunförsvaret och nervsystemet.


Tillägg: att basta (speciellt i IR-bastu) har effekt på endorfin-systemet för den som inte kan träna. IR är behagligare för temperaturen går bara till 60-grader, samtidigt som man svettas betydligt mer än i en vanlig bastu.


Jag vet att det kan ta emot att träna. Jag började inte förrän efter 25 och hade inte lärt mig ordentligt förrän efter 30, och jag kan fortfarande skippa träningen trots att jag vet hur bra den är och hur mycket bättre jag mår. Men det här är en rutin som är värd lite vita knogar, för fördelarna är för många för att missa bara för att man “inte orkar”.

Men kom igen… var är alla hardcore biohacking tips…???

Jag kan höra frustrationen! 😁 Hallåååå…. where’s the magic pill!? Alla coola tillskott och gråzons-halvknark-läkemedel som man importerar från sin Polen-semester (som självklart görs endast för att kunna handla dessa gråzons-halvknark-läkemedel 😅)


Metformin, tillväxthormon, någon annans ADHD-medicin och en årlig Ayuascha-tripp i Bolivias jungler och sen är man good to go! 😎

Eller…? 🧐

Jag har djup-studerat alla nivåer av biohackingsfären, även de mest extrema delarna, och jag fortsätter att komma fram till samma tråkiga slutsats gång på gång: att det inte finns några genvägar!

Hela människor är inte destruktiva!

Okej nu kommer jag tappa minst 80% men jag säger det ändå. Min biohacking har blivit mer träffsäker, ju mer andlig utveckling jag tar mig för. Det har fått mig att göra mer av de tråkiga sakerna som är bra för mig, och mindre av de kalas-destruktiva grejerna som inte är bra för mig. Mina insikter är väldigt centrerade kring att vi gör som vi mår, och att det därför är väldigt viktigt att lära känna de mest ömtåliga och intima delarna av sig själv. Det ger förståelse som leder till acceptans och förhoppningsvis läkning, och med det ett bättre förhållningssätt till både sig själv och omvärlden. Jag tror att det är trasiga människor som gör sig själva och andra illa, för när man är hel vill man bara göra gott.

Mer hjärnceller med meditation

Det är inte så hippt att föreslå meditation istället för några olika coola tillskott, men om du bara ska ta med dig en sak ifrån den här texten så ta meditationen! Även utan teknik, dvs du sitter bara rakt upp och ned och blundar i absolut stillhet och tystnad (tystnaden är en nyckel-faktor!) i 20-30 minuter om dagen så kommer det hända otroliga grejer på insidan. Det är just de grejerna som kommer få dig att göra allt det andra som du vet att du “borde” göra, men utan press och tvång. Plötsligt kommer det bara naturligt! Det låter säkert jätteflummigt, men alla ni som mediterar regelbundet vet vad jag menar, och det finns dessutom riktigt cool forskning om långtidseffekterna av meditation på hjärnan!


Vad sägs om tätare neurontillväxt i hippocampus (bättre minne!) samt i frontalloben (mer viljestyrka och motivation!) och överlag ökad neuroplasticitet (mer gråmassa för ökat lärande) och allmänt minskat åldrande i hjärnan. Riktigt hardcore meditatörer har inget åldrande i hjärnan överhuvudtaget ens vid riktigt hög ålder, det är supercoolt tycker jag!

Självbilden är jätteviktig!

En annan flum-punkt jag vill avsluta med är självbilden. Både hur vi ser på oss själva, och vad vi tror om oss själva, om vår kapacitet och förmåga. Jag tror att hur man ser sig själv (och hur man mår givetvis) har jättestort inflytande över den psykiska och fysiska hälsan. Jag har nämnt forskningsfältet psykoneuroimmunologi i många inlägg så varför inte knö in det här också!


Psykoneuroimmunologi är forskningen på b.la stress, trauma, sorg och ilskas effekter på immunförsvaret och den fysiska hälsan. Trots att fältet är ganska nytt finns det redan massa intressanta kopplingar mellan oprocessade känslor och olika sjukdomstillstånd. Du kanske redan visste om kopplingen mellan emotionell stress och autoimmunitet, men det slutar inte där utan finns så otroligt mycket att läsa om man väl börjar botanisera.


Lästips: Gabor Maté – When the body says no, the hidden cost of stress


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Har du läst ända hit får du gärna lämna en kommentar!
Jag läser och svarar på allting manuellt as always!

Biohacking, Biokemi, Forskning, Hormoner, Neurohacking
åldrande, anti-aging, fasta, keto, lowcarb, meditation

Hyperinsulinemi: Är du drabbad?

10 November, 2022 53 Comments Written by Martina

hyperinsulinemi

Det här inlägget om hyperinsulinemi postade  jag kort-versionen av på instagram och märkte att det väckte en del intresse!

Det är jättekul, så jag vill uttrycka mig med lite fler ord här på bloggen. Instagram begränsar ju mig till ynka 2000 tecken, så det är mycket som inte blir sagt där men det tar jag igen i det här inlägget!

Inga “kostråd” bara basic biologi!

Mini-disclaimer: Jag vill understryka att det här inlägget inte handlar om att dela ut pekpinnar eller att komma med åsikter om hur eller vad någon ska äta! Syftet med inlägget är att upplysa och informera om det otroligt vanliga fysiologiska fenomenet hyperinsulinemi samt dess följeslagare insulinresistens, eftersom allt fler drabbas utan att veta vad det är eller hur det fungerar. På grund av att jag skrivit mycket om ketogen kost är jag ganska förknippad med den dieten, men jag lovar att jag inte tycker att alla ska vara keto eller göra som jag gör, och jag försöker inte prångla på någon low carb som inte är intresserad. I början av min low carb-frälsning ville jag förstås det, men jag vet bättre nu (tur va! 😉) Så med det sagt är målet att vara ännu mer tydlig kring vad som är vetenskapligt vedertagen biologi, fysiologi, farmakologi och endokrinologi och vad som är mina egna åsikter, även om båda ibland förekommer i samma inlägg! Det står tydligt markerat när något är en åsikt, även om jag efter många års pluggande och forskande anser mig bygga mina åsikter på just vetenskap finns det alltid vattendelare och åsikter kan därför gå isär även bland forskare. Hoppas att jag med texter som dessa är tydlig nog, och att jag lyckas bibehålla den tydligheten i mina inlägg. Säg till annars, för det är väldigt viktig för mig att vara så rak och transparent som det bara går!

Socker i maten respektive blodet

Efter disclaimern går jag rakt in på minfältet och börjar med att prata lite om socker! 😅 Det är tyvärr oundvikligt när det kommer till den fysiologiska responsen jag vill beskriva, för det här är en central del i den mänskliga biologin! Jag vill att fler ska  kunna mer grundläggande humanbiologi för att förstå varför kroppen gör som den gör, och kanske kunna fatta mer välgrundade beslut kring sin hälsa. Därför går det inte att blunda för kopplingen mellan vad vi stoppar i munnen, och vad som sedan händer rent biokemiskt.

Allting metaboliseras!

Det beror på att allt som kommer in i kroppen (livsmedel, vätskor, rök, gas och piller) måste (med väldigt få undantag) alltid metaboliseras, och det är just de metabola effekterna jag forskar på och har intresserat mig för så länge!


Metabolism rör inte endast matsmältningen för metabola processer sker i hela kroppen, hela tiden. Det sker i hjärnan, i levern, i njurarna och kroppsegna ämnen som t.ex östrogen, serotonin, melatonin och dopamin behöver också metaboliseras! När ett hormon eller en signalmolekyl gjort sitt jobb ska den återvinnas för att inte skapa problem i kroppen. Om dessa funktioner blir störda får vi för mycket av något ämne, vilket leder till att sjukdomsprocesser eller besvär av varierande allvarlighetsgrad kan manifestera sig. För mycket av hormoner, substanser eller vissa livsmedel är därför en vanlig grundorsak till hälsoproblem.


För att kunna beskriva hyperinsulinemi korrekt har jag ett frukost-exempel här nedan. Dels för att det finns en stark kost-koppling, men också för att göra det lättare att relatera till samt för att illustrera hur olika metabolism ger helt olika utfall!

20 teskedar socker i frukosten!?

Jag vet inte exakt vad folk äter till frukost nuförtiden, men en vild chansning landade på en tallrik havregrynsgröt med lite mjölk och jordgubbssylt på samt två lingongrova med. smör. Det blir ungefär 80g kolhydrater, vilket jag anser ganska normalt för ett första mål, och för tydlighetens skull översätter jag kolhydraterna till antal teskedar med socker.


Varje tesked socker väger 4 gram, så 80g socker blir då 20 stycken teskedar. Detta är illustrerat på bilden nedan!   

Men stopp och belägg tänker du kanske nu, kan man verkligen översätta kolhydrater till socker bara sådär!?

Ja för kolhydrater, även de som finns i det mörkaste och tråkigaste mest barklika brödet du kan tänka dig börjar redan i munnen brytas ned till mindre beståndsdelar, genom enzymet amylas i saliven. Därefter väntar syrabadet i magen där enzymer och saltsyra går loss på det vi har ätit, och på ett kick har lingongrovan och havregrynsgröten spjälkats till något som kan höja blodsockret ganska snabbt. Det är bara att mäta själv med en blodsockermätare om du inte tror mig, de allra flesta får en tydlig blodsockertopp av frukosten på bilden, och det är en helt normal, frisk respons!


Det finns förstås alltid undantag, t.ex personer med väldigt hög insulinkänslighet eller stor mängd muskler på kroppen. För dessa individer kanske frukosten ovan inte rubbar blodsockret en millimeter, men det är väldigt ovanligt.

1 tesked socker i blodet = normalt blodsocker

Vårt blodsocker ska ligga runt 5 mmol/l ungefär hela tiden, men kommer förstås pendla upp och ned beroende på om vi äter, sover, tränar eller fastar. På en frisk människa pendlar det mellan 3 och 9 ungefär, med ett snittvärde på 5-6. Detta motsvarar 1 tesked socker utspätt i hela blodvolymen.

Hur kan 20 teskedar bli 1 tesked?

Då kommer miljonfrågan… hur i allsindar kan 20 teskedar socker (frukosten) bli till bara 1 tesked? För dessa 20 teskedar som frukosten består av i exemplet, skulle ju ge ett blodsocker på flera gånger mer än vad kroppen klarar av!

Och hur kan de som äter 100 eller 200 teskedar socker om dagen, fortfarande bara ha 1 tesked socker i blodet?

hyperinsulinemi

Mänskliga celler omringade av insulin (illustrerat av nycklarna)

Svaret är förstås insulin!

Insulinet illustreras av nycklarna ovan som kommer och låser upp kroppens celler så att sockret kan åka in där, för ute i blodbanorna kan det inte vara länge, det är väldigt skadligt! På grund av att det är högsta prioritet för kroppen att få ned blodsockret efter en måltid, prioriteras frisättning av insulin väldigt högt och det är ur ett kortsiktigt perspektiv lite “skitsamma” om det råkar bli lite väl mycket insulin. Kroppen gör bara vad den kan för att röja undan sockret så att det problemet är ur världen.

Det är lite som att om vi dricker alkohol kommer kroppen att börja producera alkoholdehydrogenas i stora mängder för att “avväpna” etanolen och konvertera det där rödvinet vi precis drack till först acetaldehyd, därefter ättiksyra och slutligen till koldioxid, vatten och energi som är helt ofarligt för oss. Om vi inte hade kunnat producera alkoholdehydrogenas skulle alkohol vara otroligt farligt, eller om något av stegen stoppas som med t.ex läkemedlet antabus som används för att förhindra alkoholintag hos alkoholister. Antabus får nedbrytningen att stanna vid acetaldehyd så steget till ättiksyra, koldioxid och vatten uteblir. Även små, små doser acetaldehyd är galet otrevligt så personer som t.ex pga sin genetik har någon form av försening i det här nedbrytningssteget, kommer troligen inte att se någon större tjusning med alkohol. De får hjärtklappning, hudrodnad, yrsel, andnöd, tryck över bröstet, illamående… ja helt enkelt en light-variant av vad en person som dricker alkohol på antabus får genomlida!

Okej jag svävade iväg lite där men poängen är att när någonting är extra skadligt för kroppen så prioriteras första bästa grej som kan skydda oss från det, för kroppen gör hela tiden allt den kan för att vi ska överleva! Tänk på det när kroppen känns krånglig, den försöker inte jävlas med dig utan har nästan alltid en god anledning till sitt “beteende!”

Hyperinsulinemi = för mycket insulin

Så om första problemet är att kroniskt högt blodsocker är skadligt, så är andra problemet att mer insulin än vad vi behöver tyvärr också är skadligt! Attans liksom… hur blir det så?


Jag tycker att det verkar som att vissa har en genetisk känslighet för att felreglera insulinet. Min kropp överskjuter t.ex alltid insulin (oavsett om jag är low carb eller high carb, för det var så redan som barn) så jag får något som kallas för reaktiv hypoglycemi. Det betyder att jag kraschar av carbs på grund av “för lågt blodsocker”, för mängden insulin är inte helt matchad mot mängden socker som behövde hanteras.

OBS: kroppen känner inte av högt eller lågt blodsocker utan derivatan, dvs förändringen från baseline. Därför är inte upplevelsen av “lågt blodsocker” helt överensstämmande med det faktiska blodsockret. Ett blodsocker på 6 (normalt) kan kännas avgrundslågt om det nyss var uppe på 9 (högt) och vände!

Klicka på bilden för att komma till en vetenskaplig artikel med fler illustrationer

Vissa har mycket insulin i omlopp eller en kropp som ofta producerar mer insulin än vad som behövs, men alla kraschar inte av det utan kanske tvärtom blir pigga eller lugna. Oavsett vilken reaktion man får av insulinet så har det en väldigt kort halveringstid, vilket göra att topparna blir svåra att fånga med ett vanligt blodtest! Vissa privata testföretag mäter både faste-insulin (fs-insulin) och c-peptid (insulinets föregångare som är en betydligt större molekyl med längre halveringstid!)


Dock fångar testerna sällan hur mycket skada insulinet gör hos en individ, för både faste-insulinet och c-peptidvärdet kan vara väldigt lågt, trots alla symptom på hyperinsulinemi! Det kan bero att insulinet ändå är för högt för just den personen, för högt i förhållande till sin baseline, eller att det är svajjigt och blir otroligt högt när det väl aktiveras men går tillbaka till ett lågt normalvärde under fasta.

Symptom på hyperinsulinemi

Upp och kissa flera gånger på natten är en klassiker liksom central fettinlagring på mitten av kroppen hos både män och kvinnor, men också mer subtila symptom eller tillstånd som menstruationsrubbningar, fertilitetsproblem, polycystiska ovarier (PCOS), konstiga blodfettvärden, trötthet och hjärndimma, sömnsvårigheter, psykologiska problem, nervsmärtor samt fettlever och i förlängningen anses hyperinsulinemi innebära vissa riskökningar såsom ökad risk för stroke, hjärt- och kärlsjukdomar och ökad risk för Alzheimer.


Alzheimer kopplas allt mer till en insulinresistent hjärna med kronisk energibrist. Därför utvecklas Alzheimer-läkemedel i form av insulin-nässpray för att mer näring och energi ska nå hjärnans celler och på så vis få dem att överleva!

Hyperinsulinemi är ett förstadie till insulinresistens, men när insulinresistensen är ett faktum har man per definition hyperinsulinemi och risken för att utveckla typ 2 diabetes har ökat betydligt!

Insulinresistens är ett skydd!

Alla receptorhormon kan orsaka resistens hos celler. Det är en skyddsmekanism från cellens sida! I extremfall kan det till och med ske en receptorinternalisering. Receptorerna som sitter på cellens utsida och tar emot molekyler som t.ex dopamin, insulin eller något annat hormon, gömmer sig då då på insidan av cellen för att skydda den från att haverera. Det här sker dock inte med insulin vågar jag påstå (rätta mig gärna om jag har fel!) men internalisering är ett väldigt drastiskt steg som kan bli permanent!


Receptorinternalisering ses främst hos personer som skadat sig själva med drogmissbruk, för dopamin (neurohormonet med starkast koppling till missbruk) är otroligt toxiskt i höga doser. Det sker därför nästan alltid en tillfällig internalisering hos personer som intar droger som tvingar hjärnan att frisätta allt sitt dopamin på en gång.


Resistens = tolerans! När du behöver mer och mer för att uppnå samma “effekt” vet du att du har tolerans, och på cellnivå föreligger då en receptor-resistens.


Insulinresistens = kroppens skydd mot insulin på toxiska nivåer!

Att mäta insulin!

Det enda säkra sättet att mäta insulin på är genom ett sk insulin-klamptest där man gör en glukos-infusion för att höja blodsockret, och sedan tillsätter insulin tills blodsockret är normalt igen. De flesta vårdinrättningar har tyvärr inte möjlighet att göra det här testet utan gör istället ett glukosbelastningstest som inte alls är samma sak, för där vet vi fortfarande inget om insulinet!

Illustration av insulinklamptestet som kräver en del utrustning!

Insulin-klamptest = kvantifierar din insulinresistens, du får veta exakt hur illa det är med hyperinsulinemin och insulinresistensen.

Resultatet av ett glukosbelastningstest hos frisk person respektive typ 2 diabetiker. OBS: Den friska har troligen mindre mängd frisatt insulin än diabetikern, men det måste inte vara så! Vi har olika nivå för när insulinresistensen resulterar i en diabetesdiagnos!

Glukosbelastningstest = du får veta om du ligger i riskzonen för typ 2 diabetes eller faktiskt redan har utvecklat det, genom att inta en sockerlösning och mäta blodsockret med jämna mellanrum efter intaget.

Vad påverkar insulinet?

Kosten påverkar i allra högsta grad, liksom att inte äta (dvs fasta), träning (alla varianter av fysisk aktivitet), stress (från kemisk till emotionell stress) samt förstås genetik och olika läkemedel. Det finns orättvist nog läkemedel som har insulinresistens som förekommande biverkning.


Kan du komma på någon mer faktor som påverkar insulinet…? Blodsocker, ghrelin, leptin och dopamin samt individuella nivåer av olika peptider och enzymer i kroppen påverkar insulinet, vilka i sin tur påverkas av en kombination av livsstils- och genetiska faktorer.


Min övertygelse (nu försöker jag att vara tydlig med att säga att det här är min egen, personliga åsikt) är att hyperinsulinemi och insulinresistens främst beror på ens förhållande till näring och ätande. Jag kan inte få det till att en kost rik på kolhydrater (även om det inte är mer än vad som anses normalt i det moderna samhället) inte kommer leda till hyperinsulinemi förr eller senare. Det är så många som är drabbade av det, och antalet både ökar och går ned i ålder. Det är dessutom ett hyffsat nytt fenomen som följer med den moderna livsstilen och också nya livsmedel som fruktossirap och majsstärkelse som har kallats för “värstingsockret” i svensk media. Att utesluta kolhydrater så långt man är bekväm med tror jag är det mest effektiva sättet att vända en begynnande insulinresistens.


Men om vi skippar kosten, vad kan man då göra? Jag skulle säga att träning är otroligt effektivt vid både insulinresistens och typ 2 diabetes. Framförallt att bygga mycket muskler för då kan sockret sugas in där genom att vi både ökar och aktiverar våra glukosreceptorer. Det ger kroppen större möjlighet att hantera socker utan att behöva vräka på med insulin, och detta har gott om vetenskapligt stöd bakom sig.


Läkemedel är en viktig faktor som vi inte får glömma. Kolla igenom FASS så att du inte har någon medicin som har insulinresistens som biverkan! Står det “viktuppgång” eller “ökad aptit” under rubriken “vanliga biverkningar” så är det högst misstänkt…!


Stress i alla dess former hjälper i vilket fall inte till med insulinresistens för kortisol och övriga stresshormoner påverkar leptin (mättnadshormonet) som i sin tur påverkar och påverkas av insulin. Kronisk stress och kroniskt förhöjda kortisolnivåer ger samma symptom som insulinresistens (nästan, väldigt överlappande åtminstone) inklusive central fettinlagring. Stress och insulinresistens är definitivt nära släkt med varandra, och då pratar vi alltså allt från kemisk stress (läkemedel, alkohol och droger) till emotionell stress (skilsmässa, utanförskap), fysisk stress (hård träning) och cellulär stress (förhöjt blodsocker) samt sömnbrist eller brist på återhämtning.

Effektiva läkemedel

Om vi tittar  på läkemedel då, vad  kan man göra? Metformin är den mest kända blodsockersänkande medicinen, men GLP-1 analoger är det senaste och trendigaste.


Däremellan finns det en uppsjö av mediciner som kan kombineras med metformin (Pioglitazone, Semaglutide och Glimepirid för att nämna några populära) men jag vill inte namedroppa olika mediciner för jag tänker ju mer farmakologiskt och vill hellre förklara vad de gör!


De finns typ 6-7 olika klasser av diabetesläkemedel och dessa används också vid problem skapade av insulinresistens (som t.ex PCOS eller oönskad viktuppgång) och då räknar jag inte in insulin som faktiskt också skrivs ut vid insulinresistens knäppt nog! Främst till typ 2 diabetiker dock, och inte före insulinresistensen har blivit en svårbehandlad diabetes! Jag tycker personligen att det är hur knäppt och livsfarligt som helst (ur ett långsiktigt perspektiv!) men jag förstår ju varför. More is more! Mer insulin löser problemet med för högt blodsocker, men det löser ju knappast problemet med att insulin i höga doser också blir toxiskt… så då får man fråga sig vad som är värst… är det högt blodsocker eller högt insulin?

Tittar man på MODY2-patienter (en grupp med förhöjt blodsocker utan förhöjt insulin) så har de ingen ökad riskprofil jämfört med friska, så jag vet ju vad jag röstar på…

Grupper av läkemedel avseende på verkansmekanismer

  1. Fördröjer kolhydratupptaget i tarmen genom att hämma enzym som spjälkar dem, exempel på medicin är Glucobay.
  2. DPP4-antagonister: Fördröjer nedbrytningen av GLP-1 och andra peptider som får kroppen att frisätta insulin, sänka det blodsockerhöjande hormonet glukagon, samt gör att magsäckstömningen går långsammare och ökar mättnadskänslan. Januvia är exempel på medicin många använder, från just den här kategorin.
  3. PPAR-agonister: Påverkar insulinkänsligheten inifrån cellerna och gör att kroppen kräver mindre insulin för att få ned blodsockret. Pioglitazone är främsta kandidaten inom PPAR-gamma-agonistiska läkemedel.
  4. GLP-1 analoger: Liknande DPP4 med ökad mängd GLP-1 som ger mättnad och lägre blodsocker. Har många läsare som rapporterar viktnedgång med detta trots den ökade insulinstimuleringen (Victoza verkar mest poppis bland GLP-1 analogerna!)
  5. Minskar leverns aktivitet: minskar leverns glukosproduktion och ökar dess insulinkänslighet som i sin tur påverkar resten av kroppen. Metformin är den främsta här, som också är vanligast vid PCOS-behandling inriktad mot insulinresistensen*.

*Tillägg: PCOS måste inte bero på insulinresistens! 


Ibland funkar inte medicinerna så bra, och då tror jag att det dels är bra att verkligen kolla upp bukspottkörteln lite mer ingående, snabbt testa något annat samt kombinera med livsstilsförändringar.


Många får jättefina resultat och blir helt symptomfria med en livsstils som passar deras biologi, och inte sällan är det något som skiljer sig från mainstream ganska rejält. Det måste inte vara low carb, men det kan inte vara samma kost och livsstil som skapade problemet. Även om det finns en genetisk komponent, är insulinresistens och hyperinsulinemi klassade som “livsstilssjukdomar” och inget annat. Det innebär att vi har makten över dem, om vi orkar, kan och vill!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Har du läst inlägget blir jag superglad för en kommentar! Känner du igen dig i hyperinsulinemi? Har du kanske utvecklat insulinresistens till följd av det…? Eller har du löst det genom livsstilsförändringar eller rätt medicin? Berätta gärna! Jag är supernyfiken!!

Jag godkänner, läser och svarar på allting i tur och ordning, så tar det lite tid för din kommentar att dyka upp så har jag bara inte hunnit godkänna den ännu! ❤

 

Biokemi, Forskning, Hormoner
diabetes, hyperinsulinemi, insulin, insulinresistens
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • …
  • 62
  • Next

Senaste kommentarerna

  • Åke i Trosa on B3 flush som funkar!det skall vara nikotinsyra!! Man ta det i höga doser balanserat med andra vitami…
  • Lucas Henriksson on Optimerad hälsa med inälvor & organHej Martina, Jag har en undran kring inälvsmat såsom lever, njure, och hjärta: K…
  • Martina on B3 flush som funkar!Absolut! :)
  • Camilla Timén on B3 flush som funkar!Hej! Jag har lite svårt att svälja tabletter och kapslar. Kan man ta ut innehåll…
  • IC on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratGör ett nytt försök med länken https://martinajohansson.se/skoldkortelhormonet-r…
  • IC on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratHej Frida! Bland annat här har Martina skrivit om det i bloggen och även på fler…
  • Frida Gylner on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratHej Martina! Jag har plötsligt börjat lägga på mig vikt runt rumpa och lår. Dett…
  • IC on Om binjurarna & fettförbränningen!De beskriver att det bla kan vara T4 och T3 som är skevt och kan vara orsaken ti…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson