Inlägg i kategorin Inflammation

Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?

6 February, 2023 28 Comments Written by Martina

TLDR: Ett inlägg i 2 delar!* Sorry för mastig artikel men snöade in till tusen på det här området! 😅 Jag har många stress-junkies som läser här så, this is for you! ❤
TEMA: kronisk stress och stress-resistens; stressens svar på insulinresistens fast med receptorresistens för kortisol istället för insulin (och varför det är värre!)
TES: att kronisk stress är en av de största riskfaktorerna bakom ohälsa, både via sina egna sjukdomsalstrande, fysiologiska processer och som motor till destruktiva beteenden.
DEL 1: forskningen kring livsstilssjukdomar: vad man mäter och varför, skillnaden mellan observation, korrelation och etablerade orsakssamband, samt hur orolig du behöver vara om du uppfyller någon klassisk riskmarkör.
DEL 2: stress-resistens, hur det funkar, vilka symptom det ger upphov till (lista) + hur, när och varför psykologisk stress förvandlas till kroppsliga sjukdomar. *Omskriven, korrad (tack Maggan!) & uppdaterad med bilder & referenser!

Inlägget innehåller reklam för min samarbetspartner Arktis Naturals (länkar & info hittas i separat, färgmarkerat avsnitt längst ned!)

DEL 1: Riskfaktorer enligt forskningen, i relation till de vanligaste livsstilssjukdomarna.

DEL 1: vilka riskfaktorer som mäts i forskningen om de vanliga livsstilssjukdomarna och varför, vad befolkningsstudier säger egentligen och vilka slutsatser vi kan dra från dessa. Graferna i texten representerar livsstilssjukdomar och dess riskfaktorer, men är datan komplett? Kan vi sätta ett likamedtecken mellan riskfaktor-grafen (den blåvita) och sjukdomsgrafen (den rosa), eller saknas något? Och vet vi vilka faktorer som är orsakssamband eller bara observerade korrelationer?

Riskfaktorer i den svenska befolkningen (från 2019)

Mitt förra inlägg handlade om att “vikta” livsstilsvariabler rätt så att inte “gå 5km med hunden” blir lika mycket plus som ett halvt paket cigg blir minus. Poängen var att det är bra att hålla koll på sina “plus och minus” för att undvika livsstilssjukdomarna för som namnet antyder så är själva livsstilen nyckelfaktorn oavsett genetik, men vilken av alla livsstilssjukdomar det blir är däremot mer genstyrt (men inte helt!)

BMI, midjemått, blodsocker & diabetes

Högt BMI och diabetes typ 2 (T2D) är en ohelig kombination rent statistiskt (tillsammans med ålder) men som jag sa i förra inlägget så är statistik och verklighet inte samma sak! Korrelation betyder att variabler sammanfaller (råkar förekomma samtidigt hos personer med ett visst tillstånd) men inte att den faktiska orsaken. De kan bero av varandra, men det går inte att säga i befolkningsstudier, eftersom de kollar efter korrelationer mellan olika faktorer och någon viss sjukdom, i syfte att detektera nya potentiella riskfaktorer. En helt annan typ av forskning behövs för att förstå orsakssamband och faktiska mekanismer.

Mäta & beräkna: med vilken mätdata?

Grundforskning är det som främst kan visa att det ena beror på det andra och varför. Det är min favvo-forskning att läsa om men att göra de där pilliga experimenten var inte för mig så jag håller på med befolkningsstudier istället för möss och petriskålar.

Befolkningsstudier bidrar med t.ex blodmarkörer, gener, sjukdomshistorik, mediciner, livsstilsvanor osv hos tusentals människor i en viss åldersgrupp eller med en viss diagnos och det är riktigt intressant, men har tyvärr sina begränsningar. Utkomsten beror också väldigt mycket på hur påläst forskaren är, och det är b.la därför jag läser grundforskningen! 🤓

Vad som mäts i studier…

Från exemplen ovan så ser du att vad som mäts är de vanligaste markörerna med lite annat “extra” om man har tur. Sverige har imponerande registerdata och den används också i studier och styr forskningsfokuset inklusive läkemedelsbolagets satsningar.

Världsstatistik. Siffrorna är ungefärliga eftersom de ökar/minskar lite hela tiden.

Kan vi lägga ihop graferna?

Kan vi lägga ihop den översta med den rosa och koppla ihop riskfaktorerna till sjukdomarna och så är det klart? Nja… det blir inte en komplett bild och flera riskfaktorer är dessutom av mer korrelativ karaktär. Rökning är väl många förvisso överens om som riskfaktor, och nikotinets effekter på blodsocker och blodkärl är också kartlagt. BMI-variabeln faller ju lite på att smala människor råkar ut för samma sjukdomar i lika stor utsträckning, för smalhet i sig är liksom inte så mycket till skydd som många verkar tro.

Tjock och insulinresistent (…och frisk!?)

Kombinationen finns i allra högsta grad, även om många forskare skulle argumentera emot det, framförallt vid stigande ålder, men så tittar de främst på sjuka grupper också!

Bara som en anekdot var min mormor ett praktexempel med BMI på >50, utan några mediciner eller diagnoser ens som äldre. Läkarna var alltid så förvånade “Va, ingen diabetes!? Inget högt blodtryck!?” Tyvärr fick hon en neurologisk sjukdom till slut och avled vid 84 års ålder, men inga krämpor före dess.

Blodtryck och blodsocker som riskfaktorer?

När jag var militant low carber (är fortfarande low carb men ej militant) trodde jag att högt blodsocker var roten till allt ont, men det finns en ovanlig diabetes-variant som ger förhöjt blodsocker utan någon insulinresistens eller särskilt mycket besvär alls. Den heter MODY2. Patienterna får inte de vanliga komplikationerna av obehandlad diabetes även fast de sällan/aldrig medicinerar. Det är en av anledningarna till att tro att blodsockersänkning till VARJE PRIS kanske inte alltid är önskvärt… t.ex mer insulin till en insulinresistent T2D-patient… tycker ju förstås att man bör kostbehandla, framförallt för att det faktiskt går och är ett säkert alternativ, men I’m biased! (Jag har förresten skrivit om hyperinsulinemi och insulinresistens som du kan läsa här, med symptomlista så att du kan få en uppfattning om din insulinstatus!)

Högt blodtryck farligt? Ja, förtjockad vänsterkammare, stelt hjärta, trånga, stela kärl och allmän belastning verkar vara en etablerad effekt av kroniskt högt blodtryck, så BT-sänkare är säkert rimligt för att skydda hjärtat och kärlen (eller betablockerare vid förhöjd puls, inkl. stress med fysiska besvär.)

DEL 2: Riskfaktorn som (nästan) aldrig mäts trots att den dödar (& bidrar till fler riskfaktorer!)

DEL 2: Kronisk, låggradig stress och stress-resistens som en potentiellt starkare riskfaktor än de som vanligtvis används i vetenskapliga studier. Att stressen inte räknas med så ofta (trots att många forskare vet att det spelar roll) beror nog på avsaknaden av stabila, mätbara, biomarkörer. Enkäter används ofta för självskattning: “Hur stressad är du på en skala mellan 0-5?” Det blir förstås inte en lika “säker” variabel som en blodmarkör (blodsocker, kolesterol osv) särskilt eftersom det kan vara svårt att skatta sin egen stressnivå. Många tänker på stress endast i termer av “mycket att göra” trots att det är ett mycket bredare och subtilare spektrum. Andra är avtrubbade och känner inget (i alla fall inte sin egen stress) trots stresshormoner som pumpar på högsta volym!

KRONISK STRESS → STRESS-RESISTENS?

Forskning på kronisk stress och trauma pekar mot livsstilssjukdomarna!

Vi har i princip en pandemi av utbrändhet idag och det “nya” forskningsfältet Psykoneuroimmunologi (och många andra förstås, men måste nämna det bara för att det är coolt! 😎) kopplar den ena kroppsliga sjukdomen efter den andra till emotionell stress, trauma och utbrändhet. Vi snackar alltså cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, neurologiska sjukdomar samt sjukdomar i de inre organen som ett resultat av STRESS! Kronisk stress alltså, och ett överskott på kortisol, glutamat, dopamin, noradrenalin, och adrenalin med tillhörande receptor-avtrubbning, resistens eller internalisering.

Internalisering = när receptorerna går och gömmer sig för att skydda cellen.
Resistens = receptorerna hör inte sin signal de ska svara på, så signalen behöver förstärkas för samma svar.

Stress-resistens farligare än insulinresistens?

Efter att ha förkovrat mig i stress-resistens som egentligen är en glidande skala av glukokortikoidreceptor-resistens (förkortat GRR) är jag skitstressad över min egen stress (ironiskt nog…😂) och beredd att klassa det som en värre riskfaktor än insulinresistens, förhöjt blodsocker och högt BMI tillsammans! Det här är min arbetshypotes, säg gärna om du har någon annan spaning! Men alltså fasen… stress kanske även sopar banan med både rökning och högt blodtryck!?

VAD ÄR STRESS-RESISTENS?
Glukokortikoidreceptor-resistens är när kroppen utvecklar resistens mot sin egen stress-respons, framförallt i form av kortisolresistens. På samma sätt som att insulinresistens innebär för mycket insulin för att kroppen har skruvat upp insulin-volymen (i panik över att cellerna inte öppnar sig och släpper in överskottssockret från blodbanorna) så innebär GRR att stress-signalen står på högsta volym utan att vi reagerar särskilt mycket på det (psykologiskt). Stressen är dock inte mindre skadlig för det!

FINNS STRESS-RESISTENS PÅ RIKTIGT?
Läser man om GRR på populärvetenskapliga sidor får man intrycket av att det är något otroligt ovanligt som ingen behöver bry sig om, men den informationen verkar vara från tidigt 90-tal för så ser det verkligen inte ut i nyare artiklar! Men ja fullt ut mega-maxad GRR med kortisolresistens i varenda cell i hela kroppen är det EXTREMT få som har men att uppvisa ett gäng GRR-symptom…? Listar de vanligaste nedan så kan du avgöra själv!

DISCLAIMER: Precis som att det är svårt att diagnosticera en lätt insulinresistens (nästan omöjligt) jämfört med fullt utblommad typ 2 diabetes, är det samma med det mesta annat. Symptom utvecklas över tid, i olika takt och kanske blir en diagnos till sist eller så stannar det av eller reverseras. Många har besvärande symptom utan att kryssa av hela checklistan i någon diagnos-manual, och “uppfyller” man inte diagnosen uteblir ofta behandlingen. I den här artikeln tar jag mig friheten att använda långvarig kronisk stress, utbrändhet och GRR (glukokortikoidreceptorresistens/stress-resistens) synonymt, medveten om att otroligt få lider av fullt utvecklad GRR. Kombinationen av livsstil + symptom pekar dock mot att allt fler befinner sig på spektrumet!

Symptom på stressresistens!

[A] Alltid i “Fight & flight” | Sympatikusdriven!

Hypotalamus och hypofysen i hjärnan kommunicerar med binjurarna och reglerar bland annat om vi ska vara i sympatikus: “fight, flight, freeze” eller parasympatikus: “rest and digest”. Sömn, matsmältning och näringsupptag kräver det nedskruvade, parasympatiska nervsystemet, och är en anledning till att så många stressade personer har näringsbrist trots normalvikt/övervikt! De är helt enkelt för sympatikus-drivna och därmed (för ofta) i fel nervsystem för att äta eller sova optimalt! Förklaring finns på punkt [G] längre ned.

Stress som inte känns!

Kroniskt stressade personer kan uppleva det sympatiska (stress)-tillståndet “freeze” som ett lugnt och skönt tillstånd. De känner ingenting, vilket kan vara mer behagligt än att känna för mycket. I själva verket har kroppen/hjärnan/nervsystemet “stängt av” som en skyddsåtgärd. Det betyder inte mindre stresshormoner utan tvärtom mer resistens för dem, dvs mer och skadligare nivåer.

Hypade kvinnor som är igång konstant och gör tusen saker känner sig oftast inte stressade trots maxade stressnivåer. Stress kan upplevas som både motivation, driv, eufori (och ibland överkänslighet) medan det nedskruvade nervsystemet känns obekant och nästan obehagligt.

Mäns biologiska stress-skydd

Män har ett naturligt skydd mot stress på 3 olika sätt:
[1] Testo ger mindre känslighet i allmänhet för både smärta och stress.
[2] De har färre glukokortikoidreceptorer, dvs både mindre aktivering och signalering från kortisol så de kan inte gasa på som bara ultra-produktiva kvinnor kan!
[3] Har fler T3 receptorer, större stress-reserv! Det gör inte män immuna mot stress, men det kan ta sig lite andra uttryck. Depression är en av de vanligaste uttrycken för kronisk stress hos män, som tyvärr kan gå under radarn länge.

[B] Traumatiserad men avtrubbad | Adrenalin-junkie?

Trauma ger en enorm stressrespons, särskilt hos barn som är så dynamiska och adapterar till det. Hjärnan kan dock skydda oss mot trauman på flera sätt. Genom dissociering (frikoppla det traumatiska från sig själv) eller genom avtrubbning. Det är dock vissa forskare som tror att den avtrubbade stressen kan vara ännu värre än den som “levs ut”.

Vissa trauma-personer är så trötta på sin avtrubbning att de medvetet eller omedvetet “återtraumatiserar” sig själva på olika sätt bara för att få känna “något”. Eller välja ett mega-stressigt jobb, jobba hela tiden eller ägna sig åt skitfarliga, adrenalinstinna fritidsintressen. Då kan man nästan gissa att personen har någon grad av stress-resistens. De känner kanske inte så mycket (tror de) men får fortfarande alla konsekvenser av kronisk stress!

[C] Utbrändhet och autoimmunitet

Kortvarig stress ökar förbränningen och ger starkare immunförsvar, och kronisk, långvarig stress gör tvärtom. Glukokortikoiderna är involverade i både ämnesomsättningen och immunförsvaret, och vissa verkar komma undan med att “bara” bli förkylda stup i kvarten eller sjuka av minsta lilla träningspass, medan andra går raka spåret mot autoimmunitet. Genetik spelar en lite större roll här för som man säger…

🔥 Genes load the gun – Lifestyle pull the trigger! 🔥

LÄNK: GRR/stress-resistens och immunförsvaret (mekanismer)

[D] Störd menscykel och fertilitet | Sexuell dysfunktion hos män

För kvinnor verkar det näst intill omöjligt att ha en frisk menscykel under kronisk långvarig stress (om man inte är något slags freak of nature eller ev. tonåring!) Äggstockarna får inte rätt signal i den biokemiska miljön och östrogennivåerna sjunker så sakteligen och ger tunnare livmoderslemhinna. Det ger liten/ingen blödning och blir svårare för ett ägg att fästa där. Hittade en review-artikel om stressinducerad infertilitet som verkade ganska trevlig (länk!) Lågt östro är också kopplat till benskörhet, knakiga leder (även hos män) sämre humör, sämre hår och ökad risk för klimakteriesymptom, även hos kvinnor under 30.

Män får mer problem med sin sexdrift och sexuella förmåga. De nattliga testosteronpulserna uteblir vid stress och dålig sömn. Morgonståndet blir då allt mer sällsynt. Fortsättning finns på punkt [F] om håravfall och tunnhårighet kopplat till stress och hormoner.

[E] Depression, ångest och allmän psykisk ohälsa

Anhedoni = “Allt är tråkigt” (Symptom vid depression)

För män brukar depression vara det tydligaste tecknet på stress som gått alldeles för långt (Använd förkortningen MDD = Major Depressive Disorder om du vill hitta forskningsartiklar om stress och depression!) Depression kan vara svårbehandlat, envist återkommande, och leda till många andra problem. Även om kvinnor kan vara mer ångestlagda eller reaktiva, så är stress en starkt bidragande faktor i all psykisk ohälsa, hos båda könen! Hela spektrumet av tvångstankar, koncentrationsstörningar, humörsvängningar i varierande form samt även en drivande faktor i substans/beteende-beroenden.

Beroende → Stress → Psykisk ohälsa → Fysiska sjukdomar

Beroenden är för övrigt också en stress, och det är via många olika biokemiska mekanismer, inte bara psykologiskt. Beroende kommer ju med en hel del skam (stress), ljugande och smusslande (stress) och desperation (stress) och ev. abstinensbesvär (stress) utöver olika grader av förgiftning (stress). De flesta droger har sin grundmekanism i ökad glutamat-frisättning: hjärnans tyvärr väldigt neurotoxiska gaspedal, som också driver upp kortisolet och stress, ångest och oro. Även nedåt-grejer kan ha stress som långtidseffekt, förutom alkohol som är fysiskt stressande i princip jämnt.

[F] Hår, hud & naglar | Håravfall | Manlig behåring hos kvinnor

Genetiskt håravfall hos män (MPB = Male Pattern Baldness) har inte så mycket med stress att göra, även om stress kan accelerera det hela. Kvinnor kan inte ha MPB (men den kvinnliga motsvarigheten FPB som är ovanlig) och blir därför istället “allmänt tunnhåriga” av stress. Torrt, livlöst hår som trasslar sig och naglar som inte växer, är sköra eller i värsta fall räffliga och fläckiga kan också vara stressrelaterat, liksom sår som tar lång tid att läka.

Stress = ↓ östro ↓ prog + ↑ DHT

Kvinnor som får mer “manlig behåring” av kronisk stress får det för att de kvinnliga könshormonerna sjunker och det manliga könshormonet DHT ökar förhållandevis. DHT är ett “viriliserande” hormon som styr manlig könskarakteristika (skägg osv). Ökande DHT är en katalysator hos män med genetiken för håravfall eftersom deras androgena receptorer i skalpen inte tål hormonet, utan stänger ned hårsäckarna om DHT binder in där. Testo konverterar till DHT (dehydrotestosteron) vid stress.

[G] Dålig matsmältning = näringsbrister

Allt i förra symptom-avsnittet härrör till matsmältningen (till stor del) eftersom hår, hud, naglar, sårläkning påverkas av näringsupptaget. Vita fläckar på naglarna brukar visa på låg magsyra eller att något med näringsupptaget inte funkar. IBS-problem i form av en spastisk tarm som reagerar på allt möjligt, alternativt en slö tarm som ger känslan av stopp och svullnad. Googla på ett “Bristol Stool Chart” så slipper jag skriva om bajs här! 😅 Men håll koll, du ser snabbt om din matsmältning verkar okej eller inte!

Magsyra, gallvätskor och matspjälkningsenzymer (och saliv!) produceras knappt under kronisk stress (stress = dålig tajming för födointag!) så spjälkningen blir aldrig riktigt fullständig. Torr i munnen (brist på saliv, är en annan klassiker!)

[H] Mindre muskler och mer fett | Krisrespons från kroppen!

Rumpan kan försvinna hos både kvinnor och män samtidigt som t.ex magen växer. Musklerna på underkroppen försvinner för att de är mer hormonstyrda och sjunkande könshormoner = mindre underkropp. I en “kris-situation” vill också hjärnan ha lite extra energi och tycker att musklerna kan bjussa på lite. Vissa kroniska stress-personer blir ultra-katabola och formade som streck, men det är vanligare med någon form av viktuppgång, förändrad kroppsform och då framförallt att magen blir större.

Fettinlagringen hamnar på buken för att det är nära de inre organen. De behöver säkra energi-tillgången vid “kris”, vilket kan vara kroppens biologiska verklighet vid kronisk stress, även om den subjektiva upplevelsen är någon annan.

[I] Sömnstörningar = neuroinflammation?

Den sista punkten är ganska självklar men att stress och sömnbrist hänger ihop är logiskt på flera sätt. Kroniska stressare får lägre serotonin som är en förelöpare till sömnhormonet melatonin. Bara sänkt melatoninproduktion (som man automatiskt får när man blir äldre) gör att man vaknar tidigare än man “vill” eller gjorde innan. Andra liknande stressymptom är att vakna ofta, toaspring, oroliga drömmar och att inte kunna somna/somna om.

Bristande djup/REM-sömn = stressresistent hjärna

Ingen städning = neuroinflammation!

Ett överstressat system går inte ned i djupsömn så enkelt vilket gör att hjärnan inte kan städa ut restprodukterna från alla neurokemiska processer som ägt rum under dagen. Det finns en stark koppling mellan sömnbrist och depression, men inte klart i vilken ordning de börjar. Djupsömn är ett krav för att hjärnan ska komma ihåg att släppa in sitt eget lymfsystem “Glymfan” (Glymfatiska lymfsystemet) som knackar på dörren för “gå ut med soporna” dvs städa undan allt skräp!

Utan städningen (djupsömn) och sortering/kategorisering av intryck (REM-sömn) blir det till slut svårare att tänka, fokusera, bli motiverad + sänker tröskeln till ångest, oro och depression, som i sin tur bjuder in till olika former av självmedicinering.

Resultatet av stressresistens över tid!

Givet alla symptom ovan ser du kanske också hur stress och stressresistens verkar kunna drabba vartenda organ! Viktig notering är dock att det beror på omfattningen av stressen, den individuella känsligheten för det, övriga risk- och friskfaktorer, genetik, ålder, kön, mental inställning osv.

Jag tror att kronisk stress är “urmodern” till många destruktiva vanor, och med det många av de vanligaste riskfaktorerna. Riskfaktorerna som används i studier saknar uppenbar stress-koppling om man bara läser om faktorerna enskilt, men… när man lever i stress blir man mer styrd från amygdalan (överlevnad) jämfört med frontalloben (logiska, långsiktiga beslut). Det borde öka risken för kortsiktigt tänkande, och mer riskbeteende, för att man inte tänker på vad effekterna blir över tid. Utöver det faktum att förhöjd produktion av stresshormoner (över tid) är sjukdomsalstrande i sig (alltså hjälp!)

Stress- & sjukdomskopplingen

Här kommer lite potentiella kopplingar mellan långtidsstress och de vanligaste sjukdomarna. Det finns en hel del litteratur (vetenskapliga artiklar) på området för den som vill förkovra sig och jag ska försöka länka några bra!

🧠 Stress & demens?

Vi har glukokortikoid-receptorer överallt och alla behöver inte bli resistenta, men GRR i hjärnan verkar ge depression i första hand (och ångest) och på sikt olika typer av neurodegenerativa sjukdomar. Framförallt demenssjukdomar. Depression ökar risken för demens via flera mekanismer men en stark koppling är neuroinflammation (som stress ger via kaskadeffekterna av kortisol och glutamat), det växande sopberget av neurokemiska restprodukter (pga för lite djupsömn) samt förträngningar i hjärnans kärl pga den kroniska, låggradiga inflammationen över tid.

❤ Stress & hjärtsjukdom?

Hjärt- och kärlsjukdomar uppstår oftast som en följd av kroniskt, låggradig inflammation som bidragit till en ökad stelhet och trånghet i hjärta och kärl. Kanske tillsammans med ett högt blodtryck eller annan belastning. Kronisk stress ger sänkt immunförsvar över tid, och ökad risk för olika typer av kroniska inflammationer. Att det kan påverka hjärthälsan är det många som har en spaning om…

LÄNK: Trevlig och lättläst review-artikel om det!
LÄNK: Och en till från Nature Reviews! (Stress and cardiovascular disease)

🦠 Stress & cancer?

Cancer och inflammation hänger ihop och det verkar vara just stress-frisättningen av inflammatoriska signalmolekyler tillsammans med att cancerceller triggas igång av stress. Inte bara cancerceller för övrigt utan cancergener! Våra epigenetiska funktioner i kroppen kan stänga av och sätta på gener, både bra och dåliga. Ett välfungerande immunförsvar ska städa bort dysfunktionella celler som ser ut att kunna bli cancerceller, och när den processen haltar får cancerceller chans att växa till. Bakterier och virus kan också lättare komma innanför skydds-barriären under kronisk stress, och flera kända (HPV, Herpes, H.pylori osv) kan ge upphov till cancer om de får härja fritt!

LÄNK: Bra artikel om det här!

Hur löser vi eländet?

Well… jag kan nog vara topp 10% värsta personen att svara på det eftersom mitt system går på stress även om jag har som evigt projekt att programmera om det… 😅 Working on it!

Jag tror dock stress och konsekvenserna av det är så individuellt och multifaktoriellt, och även om det låter bra att “gå till roten” med det hela så kan det ibland vara lättare att ta de lägst hängande frukterna först. Stress-junkies har ofta en del idiotiska grejer för sig som att maraton-sitta vid datorn eller äta slarvigt eller gå upp skittidigt och dricka 200 koppar kaffe. En äkta stress-junkie VET eller kan nog troligen ana, men det är GÖRANDET som är det svåra! Amygdala-drivet? Självkänsla?

Berätta gärna vad du tror!

Jag är supernyfiken på dina tankar kring det här! Som vanligt läser, godkänner och svarar jag på kommentarer manuellt! ❤

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!Jag finns även på PatreonSwish: 1231833680

Lite mer (vetenskaplig) läsning 🧐!

Finns ref. i texten också 👆

Låg kortisolproduktion hos kroniskt stressade (artikel i LVM)

Reklam i samarbete med Arktis Naturals!

Har du läst ända hit kan du som är ute efter rena, labbtestade CBD-produkter garanterat fria från THC stötta mitt arbete genom att klicka på mina länkar eller använda rabattkoden MARTINA20 i kassan hos Arktis för 20% rabatt på allt!

Jag använder själv deras 30%iga olja som en del i mitt projekt att minska neuroinflammation (all stress) och till er som undrar vilken man ska börja med så brukar jag alltid tycka att man kan ta den starkaste och späda själv med MCT-olja eller liknande om man vill ha den svagare!

Populäraste användningsområdet är bättre återhämtning vid träning samt vissa typer av smärta (framförallt nervsmärta för att CBD går på vanillin-receptorerna som kan reglera ned någon viss smärtsignal) har även vänner som använder för ADHD och epilepsi men har ingen personlig erfarenhet där och kan inte säga att det funkar eller om de råkar vara specialfall 😅 All info finns på hemsidan med labbtester och verifiering på att allting är lagligt och inget någon kan bli hög av oavsett dos. CBD är dock naturligt rogivande och tacksamt nog varken förbjuden eller narkotikaklassad längre i Sverige! 💚🌿

Biohacking, Forskning, Neurohacking

beroende, biohacking, depression, insulinresistens, kortisol, livsstil, Neuroinflammation, stress, utbrändhet

Ogrundad hälsofakta | Del 2

2 December, 2022 14 Comments Written by Martina

Mitt förra inlägg om “Ogrundad hälsofakta” var en uppmaning till att tänka mer rationellt kring kost, kropp och hälsa, och istället för att låta sig skrämmas eller bara svälja allt med hull och hår, reflektera lite mer kring mekanismerna!

Även på diverse hälsoutbildningar presenteras ofta olika påståenden efter varandra, utan djupare förklaring. Det är mycket korvstoppning och väldigt lite grundläggande biokemi. Det är dock detta jag studerat i över ett decennium, samtidigt som jag utbildar mig inom internmedicin (som doktorand) så mitt syfte är att skapa en brygga mellan medicinen och de kemiska processer som äger rum i våra kroppar varje sekund. Kostkopplingen har jag aktivt valt bort i min egen forskning, så både kost och kalorier är egentligen ganska ointressant.

Biokemiska och fysiologiska mekanismer är däremot vansinnigt spännande, även om det finns en ganska stor matematisk frihetsgrad här. Går man mer åt kemi-hållet minskar frihetsgraderna, och det som går att mäta i blodet eller studera i ett mikroskop ökar trovärdigheten!

Så vad är det vi ska diskutera idag?

Kalori-tesen är väl det mest klassiska korvstoppningsexemplet som finns! Nu när jag har börjat träna igen, efter ett långt uppehåll så reagerar jag på att det fortfarande, är så många som “vågfrossar” (tack Gunnar för ett nytt, talande uttryck! 😅)

Vad är då vågfrossa? Det är när man låter vågens siffror diktera både välmående och vardagsval, utan att reflektera över livsstilen i stort eller att t.ex ha en genomtänkt plan för att bygga en balanserad fysik.

Exempel:

– “Ajdå… upp ett halvt kilo idag… 😥 jag skippar jobb-fikan och tar en löptur på lunchen!”
– “Yes!! Minus 1.5kg!! 🥳 Då unnar jag mig lite fredagsmys ikväll ändå! 🥳” eller…
– “Neeeejjjj Plus TRE kilo, vad i hela… 😱🤬😡👿😭😩😵 nu blir det Viktväktarna för hela slanten, och 10 paket Modifast på vägen hem från jobbet! 😡”

Vad saknas här? En logisk och rationell approach! Mindre affekt och djupare reflektion kring livsstilen och framförallt förståelse för vad det är som väger: är det tarminnehåll, gaser, muskler, fett, vätska, primär/sekundärurin eller lymfvätska?

Siffrorna på vågen är för många förknippade med starka känslor, och impulsen att kompensera, begränsa eller bestraffa. Det är gissningsvis vanligare bland kvinnor än män, för kalori-apparnas användare är till 80% kvinnor. Dock är det fortfarande gängse praxis att ta kontroll över vikten genom att ta kontroll över kalorierna.

Mitt syfte med det här inlägget är inte att totalsåga användningen av kaloriräkning, utan att bredda perspektivet lite!

Jorden är platt & en kalori är en kalori

Förenklad bild av människans metabolism (förbränning)

Om vi går rakt på poängen så tycker jag att det är lite beklämmande när personer som jobbar med att coacha människor reducerar klientens hälsa till sin vikt, och reducerar vikten till ett resultat av +/- energiintaget!

Klassiska fenotypen för kalori-fantaster!

“Äter du mindre än du gör av med så går du ned i vikt!” Säger PTn med självförtroende i rösten och armarna i kors över de vältränade bröstmusklerna som t-shirten sitter tight om. För herr PT kunde det inte bli mer självklart. Stackars tjockisar som inte fattar detta enkla tänker han, och försöker innerligt att inte känna sig allt för överlägsen. Han har räknat sina kalorier och gjort sin cardio, och han vet att det funkar! Han tycker att människor som “förnekar kalorihypotesen” är lite samma pack som förnekar att jorden är rund.

Kaloriräkning funkar!

Jag tänker inte förneka att kaloriräkning funkar. Det går jättebra att räkna ihop dagens energiintag eller ännu hellre veckans snitt. Jag brukar rekommendera människor att göra det som ett första steg i att få grepp om energi- och näringsintaget. Den som inte orkar väga och fylla i siffror i en app kan fota maten under en vecka istället. Det ger också en aha-upplevelse om man inte har gjort det innan!

Veckans snitt visar din ungefärliga förbrukning, och går du stadigt upp i vikt så äter du mer än du gör av med. Så långt är jag och “herr PT” rörande överens! Det jag vänder mig emot är att använda detta svartvita tänk i viktminskningssyfte, utan vidare analys av livsmedelsintag, livsstil, vardagsvanor eller den allmänna hälsan.

Vad är en kalori?

Kalori är en energienhet, motsvarande 4,184 joule. Enhetssymbolen är cal. Ofta används även kilokalori, som förkortas kcal. 1 kcal = 1 000 cal = 4,184 kJ = 4 184 J. 1 J = 1 Ws (wattsekund). Kalori har använts inom kemin samt för att mäta energi i värme. Till exempel angavs effekten för värmepannor i megakalorier per timme, vilket i SI motsvarar 1,163 kilowatt. Ordet stammar från latinets calor som betyder värme. (Från Wikipedia)

Follow that car!

Vart tar kalorierna vägen?

Du stoppar in en kanelbulle i munnen som börjar spjälkas av enzymerna i saliven. Sen sväljer du ned den och den hamnar i syrabadet i magsäcken och knådas därefter av tarmarna, tills allt innehåll är spjälkat till sin minsta beståndsdel.

Men vart tog kalorierna vägen? Gick alla 450 kalorierna igenom tarmväggen och ut till citronsyracykeln på bilden ovan? Har vi några energiförluster någonstans? Togs hela bullen upp? Hur snabb var passagen genom tarmarna? Vilka hormonella effekter hade bullen, och vad hände med blodsockret? Sögs det bara upp av ett par aktiva GLUT4-receptorer längst vägen, eller var receptorerna upptagna så att sockret fick leta länge och väl efter en mottaglig receptor, och hann skapa rejält med tumult på sin väg genom kroppen?

100g kanelbulle = +1 hekto på vågen? ⚖

Vart tar den vägen?

Låt oss säga att en kanelbulle väger 100 gram. Går du då upp dessa 100 gram av att äta den? Kan du gå upp mer än bullen väger?

Vad har hänt om en veckas pulverdietande resulterar i +/- noll på vågen, eller om du börjar gå upp i vikt av din träning när målet var att viktminska? Alla som någon gång försökt kontrollera sin vikt med kaloriräkning och konditionsträning har säkert upptäckt att det helt enkelt inte stämmer.

Kaloriräkning på crosstrainer & app

Gymmets crosstrainer säger att du har bränt 900 kcal, när du i själva verket bränt 200 kcal, och kaloriappen säger att du ligger på -500 kcal när du i själva verket är i energibalans!

Varför blir det såhär? För att gymmets maskiner inte är korrekta, och för att kaloriapparna inte är korrekta, och för att vi inte har exakt data på vad exakt allting innehåller så vi uppskattar bara kanelbullens energiinnehåll, vi vet inte på decimalen utan på ett ungefär. Framförallt vet vi inte vad kanelbullen (och alla andra livsmedel i kombination har för effekt i kroppen). Triggas någon intolerans? Blir blodsockret svajjigt? Irriterar den tarmväggarna? Ofullständig nedbrytning? Floating poo.? 💩 Titta på den metabola kartan högre upp och försök hitta kalorierna där!

De glömda variablerna

Om “herr PT” hade vägt in fler variabler för sin klient, som t.ex typ av preventivmedel eller andra läkemedel, livsmedelsval (alltså inte dess energiinnehåll utan makro- och mikroinnehåll, tittat på om det är det mycket mjölmat, mjölkprodukter, ersättningsprodukter, pulversoppor eller kött, fisk och grönsaker?) Vilken tid på dygnet äter klienten? Får han eller hon någon tarmvila? Hur är matsmältningen? Hur väl fungerar immunförsvaret? Stressnivå? Sömnkvalitet? Nikotinberoende? Nikotin ökar t.ex risken för insulinresistens!

Med allt detta i åtanke, blir kommentaren “äter du mindre än du gör av med, så går du ned i vikt” lite väl förenklad minst sagt, för det är ju helt självklart, samtidigt som anledningen till att en person inte går ned i vikt oftast finns någon helt annanstans. Nedan bild visar ett av många exempel.

Exempel på tillstånd där kaloriräkning inte gör så stor nytta

Varför vissa är tjockare än andra, eller har svårare för att nå en viss vikt, har väldigt lite med kalorier att göra och väldigt mycket med hormoner, inflammationer, förgiftningar, trögt lymfsystem, lipödem och inflammerade fettceller, biverkningar från läkemedel, livsmedelsintoleranser, livsmedelsval, sömnkvalité, stressnivå, trauman, HPAG-status (hypotalamus-hypofys-binjurar-könskörtlar), NEAT (non-exercise activity thermogenesis), ätstörningar, beroendeproblem (inte bara mat-relaterat utan även läkemedel, droger och alkohol), kronisk jojo-bantning, svält och långvariga näringsbrister bara för att nämna några faktorer…

Sen får vi lägga till att den samlade medicinska vetenskapen inte vet allting ännu. Det finns fler okända variabler här, annars hade piller mot övervikt skrivits ut och gjort succé! Toppen nu är alla smala, mission accomplished liksom! Eller om alla bara kunde ta och “äta mindre kalorier än de gör av med” hur svårt ska det vara!?

Jag tycker att det är ganska uppenbart att det inte är någon lätt sak, och långt, långt mer komplicerat än vi kan förstå. Som jag skrev i den första gröna rutan så har den mänskliga biologin för många matematiska frihetsgrader, så vi kan inte förstå mer genom att förenkla allting till kalorier, utan vi måste gå åt andra hållet. Vi måste titta på kemin, hitta grejer att mäta och studera vad som faktiskt händer. Hade människor varit värmepannor hade det blivit mer logiskt med kaloritesen, men med alla hormoner, enzymer, proteiner och alla system och interna processer faller det platt!

Medicinska vetenskapernas fastcementerade självklarheter

Nu valde jag kalorier som exempel i det här inlägget men jag hade likaväl kunna prata om bakterier, blodsocker eller kolesterol. Av någon anledning blir det ofta sådana här fastcementerade självklarheter inom medicinen, som upprör väldigt när de ifrågasätts!

Ta bakteriernas vara eller icke vara som exempel. För bara ett sekel sedan dog nyblivna mödrar och deras barn för att läkaren kom direkt från obduktion upp till förlossningen, och hade inte tvättat händerna emellan. Den som misstänkte att det kunde finnas “osynliga partiklar” som läkaren förde med sig från att ha karvat i ett lik, till den födande kvinnan, blev snabbt idiotförklarad!* Vadå för osynliga partiklar!? Visa dem! Nej just det, det gick ju inte förrän de faktiskt gick att se i ett mikroskop! Läkarna började tvätta händerna, och dödligheten gick ned omedelbart!

Det finns så många exempel av den här typen. Temat är ofta detsamma. Vi förenklar någonting som egentligen är väldigt komplext, gör det till en sanning som inte får ifrågasättas, och papegojar den vidare.

Det är inte särskilt vetenskapligt, och kanske blir medicinen extra drabbad för att det är mer humaniora än t.ex fysikalisk kemi och liknande. Hur som helst önskar jag lite mer reflektion, och uppmärksamhet på alla förenklingar som dyker upp!

Sverker från TV-programmet Plus kastar grejer i sin berömda soptunna!

Så nästa gång någon kommer med ett hälso-påstående, kan vi istället för att eka det vidare, reflektera lite över det? Fundera över rimligheten, väga in fler variabler, kanske fundera över vem mottagaren är? Ibland plockar vi upp grejer som egentligen inte är för oss, utan som hör hemma i Sverkers soptunna! 😉

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!Jag finns även på PatreonSwish: 1231833680

Berätta gärna vad du tycker om det här, jag läser alla kommentarer och godkänner och svarar manuellt! ❤ Följ mig gärna på instagram också om du inte redan gör det vettja!

Wiki om handtvättens fader (i sista gröna rutan om bakterier & handtvätt!)
Läs gärna mitt populära inlägg: “Därför är du tjock!” på samma tema!

Biohacking, Biokemi, Forskning, Hormoner, Kost & Hälsa

ätstörning, bantning, forskning, kalorier, kaloritesen, vikt

SUMMERING: Veckans biohacking-föreläsningar!

24 October, 2022 23 Comments Written by Martina

Hej vänner!

Den här veckan har varit föreläsningsvecka för mig, då jag har fått chansen att träffa flera av er som läser här och följer mig på instagram! ❤ Det är först nu som jag tycker att det verkligen märks att pandemin är över, för jag gjorde några föreläsningar under våren (universitetssammanhang) och då var det hela tiden snack om att köra via zoom och sånt pga smittorisk. Det är otroligt skönt att kunna köra på som vanligt, eftersom jag jobbar hemma så mycket som jag gör blir det otroligt ensligt utan mina föreläsningar!

Jag tänkte summera föreläsningarna lite både till er som var där och till er som inte var det. Särskilt eftersom jag ibland tenderar att dra över tiden vilket gör att en och annan behöver gå före föreläsningen är avslutad, men i det här inlägget kommer jag att dela med mig av själva kärnan och mitt “take home message” så att ingen missar det! 🙂

Jag svarar även på frågor i kommentarsfältet, så missade du Q&A delen på någon föreläsning har du din chans här! ✨

Hälsa & ungdomlighet genom kunskap & självförståelse!

Bildbeskrivning: Bild på mig när jag presenterar en av de första punkterna om vad som är poängen med biohacking. Det är antingen hälso-optimering eller för att lösa ett ihärdigt problem, och jag misstänker att 85% hittar till biohacking genom det sistnämnda.

Mina två kärnpunkter

Mitt biohacking-fokus kretsar främst kring kunskap och självförståelse för att jag anser att utan dessa två kärnpunkter kommer man alltid att irra runt planlöst i sina försök att må bättre eller åldras med värdighet. Det finns så många dieter att testa, så många hälsogurus, så många kosttillskott och behandlingar att det tar tid och blir dyrt att testa alla. Som tur är behöver man inte testa alla om man:

förstår sig själv och sina behov
förstår hur kroppen fungerar, varför den gör som den gör

Punkt nr 2 kräver en del research vilket kan vara lite avskräckande för många, men jag tror att den generella kunskapsnivån måste öka. Om den inte gör det kommer det alltid vara ett stort frågetecken mellan livsstil och diverse hälsoproblem!

Karta & kompass i hälsodjungeln!

En viktig sak inom biohacking eller alla former av egenvård är att förstå orsaken till det dåliga måendet. Ju bättre vi kan mappa ut området desto lättare är det att orientera sig. Jag brukar säga att de vanligaste orsakerna är hormonella obalanser och kronisk, låggradig inflammation. Antingen var för sig eller båda samtidigt. Sannolikheten för att det handlar om kronisk inflammation ökar med åldern och tar sig uttryck i värk och försämrad funktion.

Endokrinologi, läran om hormoner är omfattande eftersom hormonerna styr allting i kroppen från humör och mående till matsmältning och fertilitet. Det är med andra ord så mycket fler hormoner än bara könshormonerna som kan vara ur balans.

Två hormon-exempel: Leptin och dopamin

Ta mättnadshormonet leptin och neurohormonet dopamin som exempel. De är också hormoner och obalans i det ena kan ta sig uttryck i problem med hunger, mättnad, insulinresistens och svårbehandlad övervikt, medan obalans i det andra kan ta sig uttryck som ADHD och beroendeproblem. Sen för att göra det hela lite krångligare så samverkar hormonerna med varandra också. I detta fallet är t.ex leptin både ett hungerhormon och en biomarkör för stress, och dopamin konverterar till noradrenalin som tillsammans med kortisol är våra två primära stresshormoner. Även högt dopamin kan ge starka stresskänslor och paralyserande rädslor. Vårt dagliga beteende påverkar dessa och många andra hormoner hur mycket som helst!

Det spelar t.ex roll om man börjar morgonen med en timmes meditation, eller två timmar av datorspelande. I det ena scenariot ökar man dopaminkänsligheten och fyller på energi och motivation, och i det andra scenariot dränerar man det helt!

Vi har en individuell pott med dopamin varje morgon när vi vaknar. Vi kan bränna den direkt och inte få något vettigt gjort, eller ta vara på dopaminet, lägga det på rätt saker och bygga upp ett bra liv för oss själva. En av anledningarna till att missbruk är så destruktivt är för att all energi går dit, dopaminet står då på minus konstant så inget annat kan bli gjort än att just missbruka för att försöka balansera kontot.

Grundläggande behov & självdestruktivitet samt kroppens nedbrytning & uppbyggnad!

Bildbeskrivning: Publikhavet från föreläsningen i Göteborg.

Jag tror att vi är på väg emot ett nytt samhälle där det tas mer hänsyn till våra grundläggande behov. Under många, många decennier har vi betett oss lite som arbetsmaskiner som bara ska köra på oavsett hur vi mår – särskilt i de Lutherska länderna där arbete är en dygd. Att antalet utbrända personer både ökar och blir allt yngre säger att vi inte kan hålla på såhär längre, vi måste lyssna inåt, på våra grundläggande behov!

Självdestruktivitet ett dolt, men vanligt problem

Självdestruktivitet kan maskeras som dygd, men blir istället ett martyrskap. Kronisk bantning, skeva livsstilsprioriteringar (t.ex att jobbet går före allting annat), hög konsumtion av alkohol eller andra flykt-vägar som droger, spel, porr, shopping eller överätning. Det kan vara svårt att veta var gränsen går mellan konstruktivt eller åtminstone normalt utlopp och självdestruktiv maktlöshet som uppstått ur något olöst trauma. Vad de har gemensamt är att den inre kompassen pekar åt fel, dopaminsystemet har börjat belöna något som inte tar oss till vårt högsta, bästa uttryck. Det kanske finns ett goda avsikter bakom en överdriven viktfixering, eller arbetsnarkomani, men som man säger… vägen till helvetet är kantad med goda avsikter…!

Hur självdestruktiv är du?

Jag själv kämpar med arbetsnarkomani och ett skevt nervsystem som föredrar “fight & flight” och ser vila och semester som ett “hot”. Det är ganska vanligt bland kvinnor har jag förstått. Någon gång fick vi för mycket belöning för att vi var så duktiga, och inte så mycket social belöning, så hjärnan kopplade produktivitet och prestation till välmående och överlevnad.

Problemet var bara att den här kopplingen gick rakt in i hjärnans beroendekrets, så arbetsnarkomaner saknar broms på samma sätt som en alkoholist inte har en naturlig känsla för “lagom” mängd alkohol. Det går att behandla genom att bygga upp de svagare delarna, såsom social samvaro, känsla av sammanhang samt hjälp med att gå till botten med beroendets kärna, dvs den emotionella knuten som skapade det. Det är ett krävande arbete och många struntar därför i det tills det blivit så omfattande att det inte går att ignorera längre, men jag kan av egen erfarenhet säga att ju snabbare man tar sina problem på allvar desto enklare blir lösningen.

Gungbrädan = grundläggande biologi

Kroppen består av celler och varje cell arbetar dygnet runt med att skicka signaler, ta emot signaler, ta emot näring, sortera och bryta ned skräp, reparera sig, dela sig och om något går snett har varje cell ett självmordsprogram som går igång så att den inte ska förstöra för omgivande celler. Det är ett sätt att skydda värdorganismen (dig) från sjukdomar och åldrande, men om nettoeffekten är destruktiv (nedbrytande) så går inte det. Vi vill därför ha så mycket reparation och underhåll som möjligt, och så lite skadeeffekter som möjligt!

Nedbrytande processer

Toxiner

Alkohol, cigaretter, läkemedel (speciellt vissa och framförallt i höga doser beroende på hur belastad kroppen är i övrigt samt individuell förmåga till avgiftning) droger och övriga gifter.

Passiv livsstil

Passivitet är stressande för kroppen eftersom vi är designade för rörelse. Människodjuret ska springa, hoppa, lyfta, klättra, kasta och simma och inte sitta blixtstilla framför en lysande skärm från morgon till kväll. Passivitet ökar mottagligheten för infektioner och gör oss trötta och veka, samt både sömnen och hela dygnsrytmen.

Kronisk bantning

Evighetslånga bantningskurer svälter kroppen på byggstenar och ger ett accelererat åldrande. Kan också vara väldigt destruktivt för matsmältningen, tarmarna och insulin- och blodsockerregleringen, särskilt om det varvas med överätning.

Psykisk ohälsa

Alla former av psykiska obalanser, från beroende till stress, oro, ångest och depression eftersom vi hamnar i “fel nervsystem” (kronisk sympatikus-aktivering) vilket bidrar till sjukdomar och åldrande. Kronisk stress hämmar kroppens självläkande processer genom att dra ned på djupsömnen och t.ex hämma cellernas “proofreading”-mekanism som ser till att varje celldelning går korrekt till. Vi är inte anpassade för mer än några minuter av akut stress och max några veckor av kronisk, låggradig stress, men nuförtiden är det inte ovanligt att tillbringa ett decennium i fight, flight eller freeze. Vill du läsa mer om hur det funkar rent fysiologiskt föreslår jag en googling på det otroligt spännande området psykoneuroimmunologi! Svenska forskare har nyligen tagit sig an det, så det finns vetenskapliga studier (även från Sverige!) att botanisera bland för den intresserade!

Intoleranser

Intoleranser i form av födoämnen som irriterar tarmslemhinnan eller tarmfloran (där vårt immunförsvar bor), det kan vara dolda intoleranser eller helt uppenbara. Hittas bäst genom lämpligt val av uteslutningsdiet.

Uppbyggande processer

Detox

Inte i form av piller eller pulver utan att låta levern, njurarna och lymfsystemet göra sin grej, främst genom att inte störa med massa skräp. Träning som får dig att svettas är toppen, samt att styrketräning hjälper lymfsystemet att pumpa runt lymfvätskan så att den kan svettas ut eller lämna kroppen via urin och avföring. Bastu är också bra, jag föredrar personligen IR-bastu för att man svettas något helt kopiöst jämfört med en vanlig bastu!

Fitness

Fitness i form av fysisk styrka och uthållighet ger oss mer muskler, tätare benmassa, mer mitokondrier, bättre könshormoner och stabilare blodsocker och insulin, och det finns så mycket vetenskapligt stöd för träning som hjälp för det mesta. Allt ifrån att avprogrammera destruktiva beroende-loopar till att minska depression och ångest, förbättra immunförsvaret, förbättra minne och kognition, minska risken för benskörhet och hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns inte många argument för att inte träna helt enkelt…!

Näring!

Näring är motsatsen till svält och kalorifokus. Att börja välja livsmedel baserat på dess näringstäthet gör otrolig skillnad. Strunta i kalorier, kolhydrater, protein eller fett, äter du naturlig, artegen föda som t.ex kött, fisk, ägg och lite grönsaker och bär efter säsong behövs inga dietplaner. Det är min personliga övertygelse efter att ha ätit ganska ketogent de senaste 10 åren. Först var jag noga med att inte äta kött (var vegetarian), sedan fokus på kolhydraterna (low carb) och sedan fettet (högfettdiet) och däremellan fitness, men jag la till sist ned alltihop och började tänka i andra banor: att kroppen ska bygga upp alla hormoner, signalsubstanser och muskler varje dag och att jag behöver äta som om det vore mitt jobb, och det gjorde underverk både för den mentala hälsan och för resultaten i gymmet! Samma tankesätt kan appliceras på många olika dieter så det kräver inte något aktivt diet-val.

Fasta

Fasta lägger jag till som en punkt i anslutning till kost-snacket här ovan, eftersom fasta ger kroppen en paus och möjlighet att rensa ut skräp, återställa immunförsvaret samt återställa insulin- leptin- och ghrelinnivåerna (fettinlagring, mättnad och hunger) och växla över till fettdrift (ketos) för den som vill experimentera med det. Fasta har förmågan att dra igång skraltiga cellers självmordsprogram och öka aktiviteten i lysosomen – varje cells sopstation. Friska, fräscha celler vill vi ha överallt i kroppen men främst i hjärnan. Alla kemiska reaktioner som äger rum i hjärnan ger upphov till restprodukter som måste städas bort. Det sker under djupsömnen då hjärnans tvättmaskinsprogram kör igång (med hjälp av hjärnans eget lymfsystem “glymfan”) så kroniska sömnproblem försämrar funktionen i frontalloben (viljestyrka, planering och rationellt tänkande) och ökar risken för demenssjukdomar på sikt.

Sömn och återhämtning

Framförallt djupsömn är det som främjar kroppens uppbyggnad och reparation på cellnivå, men alla former av återhämtning är viktigt för att inte var i ett konstant stresstillstånd. Sömnen ska innehålla 1-2h djupsömn, lika mycket REM (dröm)-sömn och resten lätt sömn under totalt 7-8h och helst på “rätt” tider dvs undvika skift/nattjobb så långt det är möjligt!

Tillägg om keto för hjärnhälsa: Jag föredrar personligen ketogen kost (dvs att driva min kropp på ketoner: den lilla energimolekylen som tillverkas av fett, i frånvaro av kolhydrater) just precis för hjärnans skull! Ketondrivna hjärnor får högre GABA (lugnande signalsubstans som b.la beroendepersoner ofta har lågt av) så att alla neurokemiska processer kan ske i ett lugnt och jämnt flöde. Ketogen kost används därför som en alternativ behandlingsmetod för epilepsi, vilket studeras och tillämpas på b.la Sahlgrenska i Göteborg sedan några år tillbaka, även om metoden i sig är över 100 år gammal! Lugnare, klarare hjärnor är det dock många som kan dra nytta av, t.ex personer med ADHD/ADD, bipolaritet eller bara allmänt stora växlingar i humöret. Det finns också en del intressanta studier på ketogen kost vid demenssjukdomar, eftersom man då ger (den oftast insulinresistenta) hjärnan ett alternativt bränsle med mindre mängd restprodukter som bonus!

OBS: Inforutan ovan utgör inte någon rekommendation! Det är endast kuriosa kring ketogen kost som jag personligen vurmar för. Keto-kosten passar långt ifrån alla då den kan uppfattas som både extrem och svår att följa. Läs på ordentligt före du testar! Det här inlägget blandar föreläsningsinnehåll med personliga reflektioner.

En skrämmande lättnad?

Bildbeskrivning: L-tryptofan (en aminosyra som finns i många vanliga livsmedel) bygger tillsammans med järn, magnesium, kalcium & B-vitaminer upp “må bra hormonet” serotonin, som sen konverterar till sömnhormonet melatonin. 90% av allt serotonin tillverkas i mag-tarmkanalen och är kopplat till allt från IBS till smärta och malande orostankar.

Vissa blir lättade över att faktiskt kunna påverka sin psykiska och fysiska hälsa, medan andra blir oroliga, rädda eller till och med fientliga. Vissa vill helt enkelt inte acceptera någon form av ansvar för hur det är ställt med måendet, för det finns alltid gott om orsaker som inte har med en själv att göra: skador, skilsmässor, allergier, medfödda sjukdomar, sviter från fysiskt arbete eller sjukperioder, kass genetik osv. Men… tittar man på t.ex scheman över hur olika hormoner och signalsubstanser tillverkas kan man snabbt dra slutsatsen att t.ex långvariga näringsbrister inte leder till välmående i alla fall, och tittar man på hur många ungdomar (framförallt unga tjejer) äter idag så kan man ana en en koppling mellan näringsintag och den ökande förekomsten av psykisk ohälsa.

Det är bara vad jag tror, baserat på det jag läst och studerat samt det faktum att jag själv är en kvinna som tillbringade ett decennium som vegetarian, och ytterligare några år med smal- och kalorifokus istället för att bygga upp mig till den starkaste versionen av mig själv. Det fokuset fick jag först några år efter 30… tyvärr, men man kan inte göra bättre förrän man antingen vet bättre eller har kört sig själv i botten.

Kroppens oförnekliga behov

Kroppen behöver vitaminer, mineraler, energi (alltså tillräckligt med kalorier) samt protein (alla aminosyror), kollagen (90% av allt protein i kroppen är kollagen, det finns i magen, tarmarna, våra organ, huden, håret, naglarna osv) så vi behöver fylla på, helst varje dag. Bästa källan (enligt min personliga erfarenhet) är kollagenrikt kött, dvs kött som sitter nära ben och leder. Jag har testat en del tillskott genom åren men måste säga att det kollagenrika köttet är det jag sett störst skillnad med (med andra ord: att faktiskt äta ordentligt med “riktig mat”!) Inte mellanmål, inte risifrutti eller en skål med fil eller yoghurt, inte kex eller finn crisp, inte fröknäcke eller skorpor eller en tallrik gröt, inte shakes eller bars utan MAT utan innehållsförteckning! Det gör sån otrolig skillnad att skippa all “icke-mat” och fokusera på näring. Ta hjälp av t.ex livsmedelsverket.se för att studera näringen i din egen kost, och ta för vana att vända på förpackningarna i affären. Fler än 5 ingredienser? Sätt tillbaka i hyllan!

Det börjar med självkännedom!

Självinventering: vägen till självinsikt!

Fram med papper och penna (eller gör som jag och använd Google Spreadsheet) och logga ett gäng parametrar under en vecka. Du kan logga din mat, men utifrån näringsfokus inte kalorifokus. Näringsinnehåll hittar du på livsmedelsverket.se och det finns även appar för det, t.ex Cronometer. Du kan logga din menscykel (men inte om du använder hormonella preventivmedel eller spiraler), och du kan logga humör, mående, träning eller allmän fysisk aktivitet, sömn och sömnkvalité, mindfulness-aktiviteter, sociala interaktioner osv. När man loggar ett gäng parametrar flera sammanhängande dagar i följd så börjar man se mönster, och kan oftast ringa in de lägst hängande frukterna att plocka för omgående hälsoförbättringar!

Det kan vara att fysisk aktivitet eller egentid lyser med sin frånvaro, det kan vara kroniska sömnproblem eller konstant dåliga livsmedelsval, och det kan vara symptom som tyder på att det är dags för ett läkarbesök. När du börjar logga så ser du vad du behöver göra, men ett tips är att lägga undan tankar på vad du måste göra eller hur du måste vara eller måste se ut.

Bara logga, så neutralt som möjligt!

Ett gäng frågor…

Under mina föreläsningar brukar jag gå igenom några av kroppens olika system. Det kan vara lite svårt att veta vilka de är eller hur de hänger ihop om man inte har ord för det, men det räcker att börja nysta i om man har ett emotionellt eller fysiskt problem, och vilka livsstilsfaktorer som skulle kunna påverka.

En ledtråd… Vad gör du varje dag som du misstänker kan vara ett destruktivt inslag…?
Ledtråd nr 2: Det är ofta vanan som är kantad med ursäkter eller som vi tänker “men det är ju så lite…” eller “inte kan väl… spela så stor roll?” Det är just den grejen som tenderar att spela större roll än vi vill tro!

5 strategiska punkter för att börja biohacka…

Glöm inte att ta kontakt med vårdcentralen om du har dragits med problem länge som inte ger med sig. Vissa tenderar att ta ett allt för stort ansvar till den grad att det blir skuld och skam kring hälsoproblemen, eller en fix idé om att man får “skylla sig själv” som har skapat dem.

Förvisso ger våra vardagsvanor resultat i form av hälsa och ohälsa, men vissa situationer kräver ändå professionell hjälp, rätt läkemedel, terapi eller rådgivning. Jag har själv använt olika typer av läkemedel för att komma tillrätta med mina egna problem, trots att jag anser mig vara en “ansvarstagande biohacker” som försöker mitt bästa. Det är inte alltid man lyckas lösa sina problem ändå, och framförallt kan man göra korkade grejer även när man “vet bättre”.

Den här sista bilden får summera mitt “take home message” och jag kan säga att femte punkten om att “individualisera” är väldigt viktig för jag märker hur både jag själv och andra tittar på hur andra gör, eller lyssnar för mycket på oönskade livsstilsråd. Jag tror att vi har alla (eller nästan alla) svaren inom oss om vi bara lyssnar inåt, så det är vi själva som måste känna in vad som funkar och inte funkar. Envisas inte i månader med något som “borde funka” om det bevisligen inte gör det, titta på resultaten! Där har du svaret svart på vitt!

Mindfulness, medvetenhet och närvaro: gör att vi kan hitta den där rösten som redan vet det vi frågar alla andra om. När det blir tyst och stilla på insidan kan vi höra den klart och tydligt. Många har för vana att döva den om de inte gillar budskapet, men den är kopplad till vår överlevnad så vi bör verkligen lyssna!

Näring och träning: två grundläggande fundament varpå en robust hälsa kan vila.

Självrannsakan och självinventering: Kopplar till första punkten om medvetenhet men det handlar också om total ärlighet, att våga titta i sin egen mörka källare. Det kan vara obehagligt, men leder i princip alltid till stora personliga utvecklingskliv!

80/20: Paretoprincipen syftar både till att 20% av ansträngningarna ger 80% av resultaten, och till att inte försöka vara perfektionist. Ingen gör 100% rätt och det måste man inte heller.

Subjektiv och objektiv feedback: innefattar dels feedbacken från dig själv, hur du mår och vad du ser i spegeln men också blodvärden, läkarkontroller, att ta ansvar genom att kolla upp hälsoproblem och inte skjuta på det eller ignorera kroppens signaler.

Att använda “alla redskap”: inkluderar både egenvård och att boka besök på vårdcentralen, ta emot den hjälpen som finns med ett öppet sinne. Våga testa en ny medicin eller akupunktur eller vad som nu erbjuds, även om du inte tror att det är för dig.

Och avslutningsvis…

Proaktivt mindset är vad vi jobbar med här! Att hela tiden tänka förebyggande. Det är så mycket lättare att ha en bra hälsa genom att förebygga sjukdom, jämfört med att försöka lösa en uppsjö av problem som har varit närvarande i åratal.

Fortsättningen på detta inlägg finner du här Inlägg om vad friska 100-åringar har gemensamt!

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!Jag finns även på PatreonSwish: 1231833680

Följ mig gärna på instagram, där uppdaterar jag betydligt oftare men har du läst ända hit så skulle jag bli jätteglad för en kommentar! Jag läser, godkänner och svarar på allting manuellt 🙂

Tillägg: speciellt tack till dig som friade efter föreläsningen i torsdags, högsta betyget jag någonsin fått efter ett event! Nu förväntar jag mig fler frieriet på kommande föreläsningar, ny måttstock nu hörrni! 😅❤️

Biohacking, Event, Hormoner

Allt om hormoner, biohacking, fasta, föreläsning, keto, självinventering

Tankar om Crohns sjukdom!

6 July, 2022 38 Comments Written by Martina

Tillägg: #1 Längst ned hittar du mina åsikter om AIP, GAPS & andra populära dieter!
#2 Om hemorrojder
#3 Crohns/Ulcerös kolit vs IBD vs IBS

Jag ska inte prata för mycket om mig själv här, men anledningen till att jag känner att jag kan eller “får” skriva om den inflammatoriska tarmsjukdomen Crohns sjukdom är för att jag själv har den på flera ställen i min journal. Detta visste jag inte om förrän jag beställde hem alla gamla journaler i “research-syfte”, för jag ville förstå perioden som jag mådde som sämst men inte fick någon hjälp. Jag ville förstå vad läkarna hörde mig säga och hur deras tankegångar gick. Jag kan säga att jag förstår varför jag inte fick så bra hjälp, det var inte läkarnas fel utan mitt eget men jag tror att väldigt många gör det här felet.

När man har ett uppdämt behov av hjälp och inte vet riktigt vart man ska börja är det lätt att överväldiga läkaren med alla sina problem, och läkaren ska på 15-20 minuter försöka sålla i patientens berättelse och förstå vad som är det mest akuta problemet. Inte lätt! Nuförtiden går jag aldrig till vårdcentralen utan en plan, men det är nog inte så vanligt? Det är hur som helst ett ämne för sig, som jag kan skriva mer om en annan dag 🙂

Idag håller vi oss till Crohns sjukdom!

Lite snabb info om Crohns

Patienter med den här diagnosen kan ha inflammation i delar av tjocktarmen, tjocktarmen och tunntarmen, eller bara delar av tunntarmen. Vid Ulcerös kolit är det främst tjocktarmen som är angripen.

Inflammationen kommer inifrån: kroppen har bildat antikroppar mot sin egen vävnad. Får den här inflammationen fortgå blir tarmen helt förstörd och kan behöva opereras bort. Symptomen är väldigt varierande men frekventa, smärtsamma toalettbesök, mycket blod och slem, osmält mat, förstoppning, feber, trötthet, svullnad och psykologisk påverkan eftersom tarmens hälsa påverkar hur vi mår mentalt. Man kan ha inflammerade tarmar utan att det är något autoimmunt, då kallas det oftast bara IBD – inflammatory bowel disease, och betyder att tarmarna är inflammerade men inga autoantikroppar finns.

Är du en kanariefågel i en kolgruva?

Männen som arbetade i kolgruvor förr levde ett farligt liv. Många dog av kolmonoxidförgiftning, men en fysiker som experimenterade mycket med gaser kom på idén att använda kanariefåglar som med sin snabba metabolism kunde detektera gaser snabbare. När fågeln blev orolig eller till och med svimmade, fanns det tid kvar för männen att ta sig därifrån och på så vis kunde många klara sig.

Vad har kanariefåglar med Crohns sjukdom att göra? Jo poängen här är att kanariefåglarna hade en högre känslighet och kunde reagera på saker som ingen annan märkte av överhuvudtaget!

Vissa människor är som de här kanariefåglarna, fast med den moderna livsstilen och framförallt den moderna maten! Det här är svårt att acceptera för många som vill funka som alla andra, men som bevisligen inte gör det. Vården har inget enhetligt råd att ge till dessa kanariefåglar, eftersom det kan vara svårt att se vad de reagerar på. Intoleranser syns inte alltid på antikroppstester, och sällan testas hela skalan av antikroppar (se mitt inlägg om antikroppar här!)

Osynliga intoleranser & immunsystemets gungbräda

En sak som kan vara svår att förstå är hur immunförsvaret fungerar. Att det är som en gungbräda. Du kanske är frisk som en nötkärna, allting känns toppen men så går du ut och klipper gräset och helvetet brakar loss. Näsan och ögonen rinner, andningen börjar väsa och du blir supertrött och tänker “men snälla nån SÅHÄR allergisk brukar jag väl ändå inte vara!?” och så tror du att du har blivit mer allergisk på ålderns höst.

Det här är dock inte sant, för vad som har hänt är att du under de senaste månaderna utsatt dig för än det ena, än det andra. En vetelängd här, ett glas rödvin där, lite choklad, några lagrade ostar, övernattning på ett kvalsterfyllt hotell, träning i en mögelfylld lokal osv. Det kan vara små, små grejer som var för sig inte spelar så stor roll, men rätt var det är, är kvoten fylld! Gräsklippningen var strået som bröt kamelens rygg, eller droppen som fick bägaren att rinna över!

Om inte tillstymmelse till pollenallergi finns så kanske det är någon annan grej som triggar, det kan till och med vara något psykologiskt! Poängen är att den där sista droppen inte behöver vara särskilt stor om den föregås av månader av kronisk belastning!

Inflammerade tarmar vs autoimmunitet

Varför blir tarmarna inflammerade?

Den mest naturliga förklaringen är att man dag ut och dag in belastar sina tarmar med någonting retsamt. Det finns många kända tarmirritanter från kaffe till bönor, linser, växtproteiner, alla typer av fibrer osv. Många tål dessa irritanter och får inga särskilda konsekvenser av det. Magen är alltid platt och lugn, går som en klocka. Andra blir svullna, får ömma tarmar, förstoppning eller märkliga diarréer. Sen är det ytterligare några (en väldigt liten grupp) som reagerar våldsamt! Tarmarna börjar bokstavligen blöda och producera massa slem i blotta förskräckelsen!

Det kan också ta sig uttryck utanför matsmältningsssystemet – tex hudsjukdomar eller sköldkörtelsjukdomar.

För varje attack som görs på tarmslemhinnan blir den mer och mer förändrad. Den kan förtjockas, bli bubblig, det kan bildas fickor, absesser och fistlar. Det här påverkas såklart vilka bakterier som kan och vill bo där, och det påverkar det viktiga tarmluddet. Tänk en rökare som förstör sina flimmerhår i näsan och andningsvägarna, det blir samma sak i magen när luddet försvinner. Det är ett superviktigt skydd!

När blir det autoimmunt?

För att kroppen ska få för sig att producera antikroppar mot sin egen vävnad behöver det gå riktigt snett i maskineriet. Troligen har tarmslemhinnan inte kunnat hålla tätt utan börjat läcka ut molekyler ut till blodbanan. Väl ute i blodbanan kan immunförsvaret flagga fel molekyler, och det blir riktigt farligt om de liknar något kroppseget.

Det här är en “halv-alternativ” förklaring till autoimmunitet, för även om begreppet “molekylär mimikry” är välkänt så är det också många forskare som säger att personer med autoimmuna tillstånd har ett “extra starkt” immunförsvar. Den förklaringen har jag hört för allergi också men köper inte. Personligen har jag varit både allergisk och haft ett immunförsvar som inte stått pall för vanliga förkylningar. Forskare är också inne på psykologisk stress som en vanligt förekommande trigger, och där är jag faktiskt helt enig.

Jag personligen lutar mycket åt dysbios som orsak till inflammerade tarmar och autoimmunitet (alltså en ofördelaktig, ofta sparsam tarmflora), konstanta tarm-irritanter/födoämnesintoleranser och psykologiska faktorer!

En anledning till att jag är så inne på intoleranser och “irritanter” är för att jag dels blivit helt bra genom att utesluta det som stör mitt immunförsvar, och dels sett så många andra bli helt bra på exakt samma sätt. För mig tog det bara några veckor från smärtsamma toalettbesök och påträngande, besvärliga magproblem till NOLL symptom! Sedan var tarmarna otroligt känsliga lång tid framöver, men det var som att trycka på en knapp. Ville jag bli av med besvären så visste jag alltid vad jag behövde göra.

Dock hade det kanske inte gått så långt för min del, men det är svårt att svara på eftersom ingen officiellt diagnos blev ställd. Allt jag vet är att jag började få jobbiga magproblem i lågstadiet (tror jag var 8-9 år) och hade dessa fram till 25 ungefär. Perioden fram till magproblemen var kantad av svår stress och kliande eksem (misstänker hudceliaki såhär i efterhand). Parallellt med magproblemen var det jobbiga allergier, konstant svullna halsmandlar och lymfkörtlar, trötthet, feber som kom och gick, svajjigt humör osv. Jag lägger alla de här symptomen i “samma korg” eftersom jag tror att de har exakt samma ursprung.

Kan tarmarna läka?

Här vill jag säga: SJÄLVKLART!
Det bygger dock på att man kan acceptera att man är en kanariefågel i en kolgruva och kanske behöver leva annorlunda än andra. Att man kanske inte tål “normala” saker som man “borde” tåla, att det finns jättenyttiga saker som inte är nyttiga för en själv, att man “följer alla råd” och det ändå inte funkar för att man måste göra något radikalt annorlunda.

Det kräver också att man accepterar att uppoffringarna som behövs kan vara väldigt krävande, och att man kan behöva stänga dörren till många livsmedel, sin kostideologi, alkohol, rökning, vissa läkemedel, sitt ‘defeatist’ mindset, flera av sina relationer (om de är stressande), sitt jobb (om det påverkar hälsan negativt) med mera.

Den som är beredd att göra allt detta kan absolut läka sina tarmar, eller vilket autoimmunt tillstånd som helst, det är min fasta, personliga övertygelse!

Min strategi för läkning

Rött kött = icke-allergen näringsbomb!
Utan att ha någon koll alls tog jag bort nästan alla kolhydrater (pasta, ris, nudlar, bröd, yoghurt, fil) osv och ersatte med allting low carb. Jag behöll lite lösgodis på helgerna, mest för att jag var så van vid att alltid ha mitt lösgodis. När jag började lägga om kosten var jag vegetarian (periodiskt vegan) men började äta kött, rött kött (innehåller massa B-vitaminer, kreatin, hem-järn) som en sargad tarm i allra högsta grad behöver. Jag började också äta ägg (innehåller alla viktiga näringsämnen men kan vara en potent allergen för många människor), började också äta fisk (som också är lurigt eftersom framförallt laxen är full av gifter i 9 fall av 10).

Fibrer rispar & sargar tarmarna
En annan stor skillnad var att jag eliminerade ALLA fibrer och började äta fett i form av riktigt smör, fullfet vispgrädde, creme fraiche och allt sånt. Mejerier är också en potentiell allergen, men både ägg och vispgrädde funkade väldigt bra för mig. Det var långt senare som jag började experimentera med hel-karnivorisk kost för att hitta mina sista intoleranser. Det behövdes dock inte för att fixa tarmarna, det var mer ett finlir när jag redan hade lärt mig massor om min kropps intoleranser och näringsbehov.

Symptombaserad feedback
Allt jag gjorde var egentligen att gå på symptomen jag hade. Om något fick magen att svullna eller påverkade stressnivåerna, pulsen, toalettbesöken, sjukdomskänslan eller min pollenallergi (tänk på gungbrädan, pollenallergin blir sju resor värre om kroppen är belastad med massa saker man egentligen inte tål!)

Det tog några veckor innan alla symptom var borta, men hade otroligt känsliga tarmar lång tid framöver. När jag flyttade till Kina var det verkligen ett minerat fält att försöka hitta mat som inte fick allting att blossa upp igen, men det gick!

Helt symptomfri!

Idag är jag helt symptomfri och kan äta vad jag vill. Reagerar på vissa livsmedel som banan, avokado, rödvin och mörk choklad genom att bli täppt och kliig, kan även få lite hög puls och sånt men alla symptom från magen är helt 100% borta. Tester för läckande tarm visar att jag fortfarande har läckande tarm, men eftersom jag inte har några direkta symptom tar jag mig friheten att tolka det som att det är inom ett normalt intervall.

Tester vs verkligheten

“Läckande tarm” låter jättehemskt men jag är skeptisk till många funktionsmedicinska tester och är lite konspiratorisk med att de ibland hittar fel som inte finns. Jag har inget belägg för det, men jag gör en del tester för mitt företags räkning (alltså inte för reklam eller så utan just konkurrens- och marknadsanalys för det som inte är kopplat till bloggen/sociala medier) och det finns väldigt mycket tester som jag inte alltid förstår vad som testas.

Jag är överlag positiv till att testa och mäta (en viktig del av biohacking) men jag tror att självkännedom måste komma på första plats, dvs hur mår jag? Hur funkar jag? Känner jag mig stark? Frisk? Normala toavanor? Frisk hy? Normal aptit? Allt sånt där!

Konventionella råden för Crohns sjukdom

Det finns mycket att säga om de läkemedel som skrivs ut, men jag tänkte hålla mig till kostrekommendationerna. Om ni vill läsa om läkemedlen så skriver jag gärna om det också, det är bara att säga till 🙂

Jag hittade ett trevligt examensarbete från Göteborgs Universitet som jag länkar här, som tar upp just kostens betydelse. De tar upp fördelen med att “exkludera kött och ägg”, följa FODMAP (ta bort vissa sockerarter som irriterar tarmarna) och SCD (special carbs diet) som är en liknande grej med att tex fermenterbara oligosackarider, disackarider, monosackarider och polyoler är väldigt retsamt. Dock rekommenderas ofta kostfiber, men inte de vita fibrerna som finns i pasta och ris.

Varför vegetariskt?

Jag ser de vegetariska rekommendationerna som problematiska eftersom de inte verkar bygga på ett djupare resonemang. De som rekommenderar detta utgår från att en semivegetarisk eller helvegetarisk diet automatiskt är nyttigare, men det beror ju helt på vad patienten väljer för livsmedel. I de fallen där patienterna upplever sig bättre kan man också fråga sig vilken diet de hade från början?

När “kött och ägg” orsakar problem, är det för att det föreligger en intolerans emot äggvita (och/eller äggula?) för kött i sig är nämligen extremt icke-allergent! Vilken typ av kött pratar de om? Är det gräsbetat lamm eller vilt från den lokala viltbutiken?

Kött i form av nöt och lamm är väldigt säkra, och oerhört näringstäta livsmedel. Makrill ätar jag själv mängder av pga omega 3 innehållet (anti-inflammatoriskt), gris tål de flesta och det är en bra fettkälla (tex bacon av hög kvalité) för att inte tala om vilt! Både vildfångad fisk och vilt i form av hjort, älg, vildsvin mm. Organ från dessa fyrfotadjur (lever och hjärta framförallt) är lättsmälta och fullproppade med näring. Näring som Crohnspatienter saknar!

Klassisk (animalisk) low carb utan fibrer

Oprocessade animalier (kött och fisk) samt stabila fetter (ister, talg, kokosolja, olivolja och smör) har goda chanser att minska eller till och med eliminera symptomen. Särskilt om man samtidigt jobbar med sin stress/stressfaktorer. Frukt och nästan alla grönsaker ryker på den här dieten, men de kan plockas in igen allt eftersom tarmen läker och man lär känna vad man faktiskt tål och inte. Alkohol och rökning är förstås nolltolerans på eftersom det är oerhört destruktivt för tarmarna!

Ketos som en andra växel!

Vill man ta det ett steg till kan man testa att gå in i ketos helt och hållet. Jag gick in i ketos några veckor efter att jag hade lagt om min diet och tycker fortfarande att det är expressvägen till healing vad jag än har problem med. Jag är inte i ketos konstant längre, för det behövs inte. Nu lever jag ketogent i perioder, när jag får feeling. Annars äter jag allt (efter vad jag tycker att jag behöver, eller vad jag har för olika mål!)

Nedan stycke innehåller länkar till mina böcker!

Det här inlägget är på inga sätt ett reklaminlägg för mina böcker, men jag vill ändå nämna att jag skrivit en del om ketogen kost eftersom jag förkovrat mig i det sedan 2009! Du hittar mängder med gratis inlägg här på bloggen, samt fler inlägg i forumet. Det finns två böcker kvar i tryck (danskt band) samt som ljudböcker och E-böcker och det är först och främst den lite striktare KETO – Den kompletta boken om ketogen kost, samt Ketoguiden.

En “varning” innan du köper (så att du inte blir besviken) är att jag ALDRIG skriver ut kalorier eftersom keto är en läkande kost för mig, inte en bantnings/kaloriräknarkost. Alla recept är ketogena med målet att ta läsaren in i ketos, men att räkna saker på grammet är helt vanvettigt enligt mig.

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!Jag finns även på PatreonSwish: 1231833680

Disclaimer

#1 Bara som en påminnelse så är du nu inne på en blogg och läser, vilket innebär att det som skrivs är mina personliga tankar och funderingar. Min avhandling handlar delvis om inflammation, men det betyder inte att jag är expert på alla inflammatoriska sjukdomar. Basen för mina texter är nästan alltid egna erfarenheter och vad jag läst och testat mig fram till under de senaste åren. Se mina texter som inspiration till att söka ännu mer information, och våga testa saker som du tror kan funka, eller förkasta det du märker inte funkar! ❤

#2 Det finns många vägar som leder till rom. Jag fastnade för ketogen kost för att det funkade för mig, men poängen här är inte endast ketos utan kanske främst elimination (vill upprepa detta ifall det skulle vara oklart!) det handlar troligen främst om dolda födoämnesintoleranser och status på tarmslemhinnan (man kan ärva en känslig tarm/tarmslemhinna!)

#3 Även om jag skriver böcker så är alla mina artiklar (tusentals) gratis. Det finns ingen paywall här, och mitt incitament är att inspirera till nyfikenhet, hopp och experimentlusta 🙂

Over and out!

Tillägg 👇

Funkar AIP? (och GAPS osv)

Fokus främst på AIP nu men kan dra GAPS med och påminn mig gärna om fler dieter som jag just nu har glömt. AIP står för “Autoimmunt protokoll” vissa säger “Anti-Inflammatoriska Protokollet” och jag tror att det är samma som åsyftas (rätta mig gärna om jag har fel!)

AIP är en uteslutningsdiet där man får äta kött, fisk, skaldjur och inälvsmat, ovanjordsgrönsaker (utom tomat, paprika, aubergine!❌) rotfrukter (sötpotatis, morot, kålrot) fetter som kokosfett, ister, talg och olivolja samt fermenterat (surkål osv)

❌ Man får inte äta processade livsmedel, spannmål (nej inte ens de “nyttiga” i fin förpackning), baljväxter (alla bönor), mejeriprodukter (alla, till och med smör och ghee!), socker, potatisväxter, nötter, frön, ägg, alkohol och NSAID-läkemedel (COX-hämmare för smärtlindring (ibuprofen, naproxen, aspirin osv)

Funkar det?

På grund av att de värsta allergenerna utesluts som ägg, mjölkprodukter, vetemjöl, omega 6-fettsyror (dåliga fetter, nötter och fröer) samt alkohol (otrolig tarmstörare) är det många som blir hjälpta men med mina strikta glasögon på mig ser jag fler allergener. Jag ser skaldjur och rotfrukter som potentiellt problematiska framförallt sötpotatis men också morot. Vissa behöver utesluta varenda grönsak och vartenda djur som inte går på 4 ben, så känsligt kan det vara och det kan vara väldigt svårt att acceptera för vissa som “testat allt”.

GAPS = Gut And Psychology Syndrome (Diet)

Liknar AIP nästan exakt men används för att behandla autism, ADD/ADHD, dyspraxi, dyslexi, schizofreni och depression. Jag säger inte att det funkar jag säger bara att dieten finns och den baserar sig på hypotesen att alla dessa tillstånd har med tarmstatus och tarmflora att göra. Upphovskvinnan Natasha Campbell har behandlat sin egen autistiska son och som läkare många, många problematiska barn genom att läka deras tarmslemhinna. Leaky gut = leaky brain vilket kan bli helt förödande för vissa, framförallt barn och ungdomar!

Funkar det?

Jag svarar samma som ovan att dieten fortfarande innehåller potentiella allergener men GAPS handlar om att bara äta benbuljong i början och sen successivt lägga till mer “normal” mat allt eftersom tarmfloran byggs upp. Så länge man tänker på det är det absolut värt ett försök om man har en inflammatorisk tarmsjukdom eftersom den är mer liberal efterhand.

Om hemorrojder

Inget inflammatoriskt tillstånd utan beror på livsstilsfaktorer. Förstoppning och mycket stillasittande ökar risken. Behandlas med receptfri salva om det inte är så mycket, annars kan det behöva opereras.

Crohns/Ulcerös kolit vs IBD vs IBS

Är du osäker på vad du har? Du behöver boka in dig på vårdcentralen och berätta om dina problem och sen göra läkarundersökningar för att få en diagnos. IBD (inflammatorisk tarmsjukdom) kan vara samma sak som Crohns och Ulcerös kolit men det behöver inte ha med autoimmunitet att göra. IBS är en irriterad tarm som kan ge mycket svullnad, ömhet, toaspring men också förstoppning, dock utan synlig åverkan på tarmen. Koständring funkar garanterat på IBS, de flesta blir bättre med minskad mängd fibrer! Se nedan graf.

Biohacking, Case, Kost & Hälsa, Personligt, Tarmfloran

biohacking, Crohns, IBD, IBS, inflammation, keto, ketogen kost

Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?

22 June, 2022 74 Comments Written by Martina

Min kompis Maggan skriver alltid så bra på sin blogg, och nu har hon uppdaterat med två inlägg (här) som handlar om att förhålla sig till matintoleranser (och andra livsfaktorer) som gör att man kanske inte mår riktigt bra!

Det jag fastnade för var nedanstående bild, som jag bara måste brodera ut texten lite kring! Vad vi ser här är olika antikroppar (mot till exempel pälsdjur, pollen, jordnötter, ägg, komjölk eller sina kroppsegna celler) och dess aktiva tid. Det ger oss en aning om hur kroppsegna reaktioner funkar och vilket tidsperspektiv man behöver ha om man vill läka.

Antikroppar i det mänskliga immunförsvaret

Tejpa inte över varningslamporna!

“Ta minsta lilla förändring på allvar och tejpa inte över varningslamporna. Vaknar jag på morgonen och känner att något inte stämmer funderar jag på vad som varit annorlunda…” skriver Maggan, och jag tänker på hur många som fungerar tvärtom och istället har strutsbeteende.

Det man inte vet, har man inte ont av…! Eller…? 🧐

Det är ju just det man har, men det går att vänja sig vid det mesta och ju mer man strutsar desto mer normaliserar man svullen mage, ledvärk, torra ögon, dålig hy, konstig mage osv. Trots att det inte är ett dugg normalt, bara väldigt vanligt.

“Men vad ska jag göra då!?” Utbrister du kanske frustrerat, och ja det är just det det här inlägget handlar om. Vad du ska göra!

Observera mera!

Observera utan att döma. Försök att bara notera. Det kan vara svårt med laddade saker som vikt, men det är också en markör. Den mesta viktuppgången är inte fett utan vätska och tarminnehåll. Att börja lagra massa vätska kan vara ett starkt tecken på intoleranser. Om du äter ägg och sväller upp som en ballong, till exempel.

Svullna tarmar är ett uppenbart tecken på att de är irriterade. Någonting som kommit ned i magen har rispat och retat tarmslemhinnan.

Långt ifrån alla intoleranser ger utslag, klåda, nysningar eller ens en direkt reaktion. Om du tittar på bilden ovan kan du tänka dig att vissa reaktioner nog är ganska långsamma! Vi behöver inte heller koppla matintoleranser till magen. Du kan ha en lugn och fin mage, men till exempel psoriasis eller rosacea. Dessa två åkommor har en stark koppling till tarmen.

För dagbok & bli en spårhund!

Har du tydliga symptom blir det “enkelt” för du har något väldigt tydligt att gå på. Har du diffusa symptom är det betydligt svårare. När jag började lägga om livsstilen var allting otroligt diffust. Jag visste inte ens om hur jag “skulle” må, det fanns ingen frisk referens.

Inflammation bakom de flesta tillstånd

Med en sänka på 30 (en inflammationsmarkör där värden nära 0 är eftersträvansvärt) hade jag lätt att bli sjuk, lätt att blossa upp i allergiska reaktioner och lätt för att känna mig fysiskt ur form, trött, nervös och ångestfylld. När kroppen är kroniskt inflammerad, även vid lättare inflammationer är ofta hjärnan lika illa drabbad. Det ter sig som just ångest, panikångest, tvångstankar, tvångshandlingar, nervositet, stissighet, sömnproblem med mera. Inflammationen i hjärnan kommer inte sällan från en irritation/inflammation i tarmarna (länkar till lite artiklar längst ned i inlägget!)

Anteckna så mycket du orkar

Det är inte farligt att dra dina egna slutsatser. De må vara fel men då förkastar du dem bara och testar något annat spår. Kanske tål du inte ägg? Testa att utesluta och se vad som händer! Kanske är du en nyttig green smoothie-entusiast men råkar vara vansinnigt intolerant mot de flesta gröna grejer. Nötter? Vanligt! Kaffe? Åh så vanligt, många tål egentligen inte kaffe alls! Té? Kan innehålla mikrotoxiner. Bönor och linser? Innehåller växtgifter som kan vara hårda mot tarmen.

“When in doubt – leave it out!”

Uteslutningsdieter kan vara intressanta för dig som har mycket reaktioner på allt möjligt. 4 veckor strikt carnivore diet (CD): Endast kött från fyrbenta djur och fett från ister och talg (den mest strikta varianten) men det går att göra den mildare genom att inkludera smör, fisk och även mejeriprodukter med måtta. Jag har några artiklar om carnivore diet här på bloggen så sök bara i sökrutan så kommer det flera! Personligen har jag varit både äcklad, skeptisk, rädd och frälst och nu är jag neutralt inställd till CD. Tacksam att jag vågade testa eftersom det gav mig insikter om intoleranser jag inte visste att jag hade.

Nu äter jag dock “allt” men inte alltid (allt med modifikation, dvs inte värsta skräpet från McD men däremot lösgodis och pizza om jag vill. Because I can!)

Men sen då? Och vad mer?

4 veckor uteslutningsdiet är en ganska intressant sak att göra eftersom det är så många problem som är kopplade till hur vi äter. Dock är det verkligen inte ALLT!

Nej, långt ifrån!

Vi kan ha den mest perfekta dieten och det är ändå inte bra. Det jag själv tror är allra viktigast är sömnen. Att verkligen sova bra, sova djupt och utan avbrott. Det är hälsohacket nummer ett. Nummer två skulle jag säga är mental återhämtning. Att inte känna att “allting går i ett” utan att det finns andrum. Jag blir fysiskt sjuk om jag inte får egentid, jag måste kunna stänga in mig och ha det helt tyst annars funkar ingenting!

Använd känslokompassen!

Vi är utrustade med en så finstämd kompass och den borde vi verkligen använda oftare. Tänk dig att du träffar en kompis för en trevlig middag och när du går därifrån sent på kvällen så känner du dig ledsen! Du viftar bort det och tänker “äh, försvinn med dig konstiga känsla!” Men gör inte det, låt den berätta vad som är fel. Vi får så många hintar från oss själva hela tiden, och det gör att vi egentligen vet precis hur vi känner om saker och ting. När vi säger till oss själva (eller andra) “jag vet inte vad jag tycker om….” “jag vet inte hur jag känner inför…” så är det inte sant. Vi vet, även om vi kanske inte är fullt medvetna. Allt sånt där dyker upp när vi spenderar tid med oss själva i tystnad, det är därför det är så viktigt att ta tid för sig själv. I stillhet. Inga hörlurar!

Om kosten och träningen är on point är det dags att utforska livsstilsfaktorerna inklusive sociala relationer.

Gå inte med långvariga problem utan att söka läkarhjälp. Om du känner dig sjuk, trött, har gått upp eller ned mycket i vikt på ett oförklarligt sätt, fått förändrade toalettvanor eller annat avvikande: Ring vårdcentralen! Bättre att gå till läkaren en gång för mycket än en gång för lite! Allting kan inte fixas med livsstilsförändringar, ibland behövs rätt medicin. Det kan göra världens skillnad, särskilt för psykiska problem.

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!Jag finns även på PatreonSwish: 1231833680

Läst hela inlägget? Lämna gärna en kommentar! Jag läser, svarar och godkänner allting manuellt 🙂

Lite länkar

Biohacking

biohacking, dagbok, inflammation, meditation, Mindfulness, självinventering

Marie on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepVad kul att få en uppdatering! Har gått in och kollat lite titt som tätt och tän…
Martina on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepKolla en bipolär-screening grejs från google, hittar denna t.ex https://www.inte…
Karin on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepAlright det var bara ett tips ❤. Aha en gård, vad mysigt ❤. Ankorna är så roliga…
Erica on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepSöta du! Vilken resa du gjort. Igen. Just insett hur icke autentiskt de flesta m…
Martina on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepJag tror att man hittar en psykolog eller terapeut som jobbar psykodynamiskt! Dä…
Martina on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepSnart klar! Ska skriva ihop allting bara 🤓
Martina on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepEn del i min hjälp handlar om mentalisering (mentaliseringbaserad terapi) att ko…
Martina on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepTack fina du! ❤

Next Level Biohacking

Inlägg i kategorin Inflammation

Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?

DEL 1: Riskfaktorer enligt forskningen, i relation till de vanligaste livsstilssjukdomarna.

BMI, midjemått, blodsocker & diabetes

Mäta & beräkna: med vilken mätdata?

Vad som mäts i studier…

Kan vi lägga ihop graferna?

Tjock och insulinresistent (…och frisk!?)

Blodtryck och blodsocker som riskfaktorer?

DEL 2: Riskfaktorn som (nästan) aldrig mäts trots att den dödar (& bidrar till fler riskfaktorer!)

KRONISK STRESS → STRESS-RESISTENS?

Forskning på kronisk stress och trauma pekar mot livsstilssjukdomarna!

Stress-resistens farligare än insulinresistens?

Symptom på stressresistens!

Stress som inte känns!

Mäns biologiska stress-skydd

Beroende → Stress → Psykisk ohälsa → Fysiska sjukdomar

Stress = ↓ östro ↓ prog + ↑ DHT

Bristande djup/REM-sömn = stressresistent hjärna

Resultatet av stressresistens över tid!

Stress- & sjukdomskopplingen

Hur löser vi eländet?

Lite mer (vetenskaplig) läsning 🧐!

Reklam i samarbete med Arktis Naturals!

Ogrundad hälsofakta | Del 2

Jorden är platt & en kalori är en kalori

Kaloriräkning funkar!

Vad är en kalori?

Vart tar kalorierna vägen?

100g kanelbulle = +1 hekto på vågen? ⚖

De glömda variablerna

Medicinska vetenskapernas fastcementerade självklarheter

SUMMERING: Veckans biohacking-föreläsningar!

Hälsa & ungdomlighet genom kunskap & självförståelse!

Mina två kärnpunkter

Karta & kompass i hälsodjungeln!

Två hormon-exempel: Leptin och dopamin

Grundläggande behov & självdestruktivitet samt kroppens nedbrytning & uppbyggnad!

Självdestruktivitet ett dolt, men vanligt problem

Hur självdestruktiv är du?

Gungbrädan = grundläggande biologi

Nedbrytande processer

Uppbyggande processer

En skrämmande lättnad?

Kroppens oförnekliga behov

Det börjar med självkännedom!

Självinventering: vägen till självinsikt!

Tankar om Crohns sjukdom!

Lite snabb info om Crohns

Är du en kanariefågel i en kolgruva?

Osynliga intoleranser & immunsystemets gungbräda

Inflammerade tarmar vs autoimmunitet

Varför blir tarmarna inflammerade?

När blir det autoimmunt?

Kan tarmarna läka?

Min strategi för läkning

Helt symptomfri!

Tester vs verkligheten

Konventionella råden för Crohns sjukdom

Varför vegetariskt?

Klassisk (animalisk) low carb utan fibrer

Ketos som en andra växel!

Disclaimer

#3 Även om jag skriver böcker så är alla mina artiklar (tusentals) gratis. Det finns ingen paywall här, och mitt incitament är att inspirera till nyfikenhet, hopp och experimentlusta 🙂

Over and out!

Tillägg 👇

Funkar AIP? (och GAPS osv)

Funkar det?

GAPS = Gut And Psychology Syndrome (Diet)

Funkar det?

Om hemorrojder

Crohns/Ulcerös kolit vs IBD vs IBS

Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?

Tejpa inte över varningslamporna!

Det man inte vet, har man inte ont av…! Eller…? 🧐

Observera mera!

För dagbok & bli en spårhund!

Inflammation bakom de flesta tillstånd

Anteckna så mycket du orkar