• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Workshop med @maria.cerboni ❤️ Vi kör en he Workshop med @maria.cerboni ❤️ 

Vi kör en heldags-workshop för dig som vill bli ännu mer förankrade i dina goda vanor, men också för dig som halkat av banan och behöver en omstart!

NÄR? 
Lördag 4 mars

VAR?
Göteborg- södra skärgård

BOKNING!
Gå in på www.corpo.se/store (direktlänk i stories, highlights + på länken i profilen under rubriken Events) 

Hoppas vi ses! 🥰
✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer ✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer det ett litet reklamavbrott för min samarbetspartner@gutfeelinglabs ✨ 

De hjälper dig att analysera din tarmflora samt har tagit fram ett grymt anti-SIBO tillskott som heter "GutClear". Jag vill reklama båda två för tarmfloreanalysen gör att man kan se att det faktiskt GÅR att påverka sin tarmflora väldigt mycket, både genom kost, beteenden & även känslomässiga tillstånd: stress är t.ex döden för tarnfloran! 😵

✅ GUTCLEAR MOT SIBO 
GutClear är ett kosttillskott som du häller i ett glas vatten varje dag i 10 dagar. Det minskar bakterietillväxten i tunntarmen som ger en svullen, öm och ledsen mage. Flera av er som läser här har också berättat om minskat sötsug! 👌

Misstänker du SIBO (krånglig, konstig mage) så kör en kur GutClear vettja! ❤️ 

@Gutfeelinglabs är ett svenskt företag med bas i Lund som verifierat effektiviteten av GUTCLEAR i mänskliga tester. Har du SIBO är det därför ganska troligt att GutClear kommer att ha effekt på dig! 

Är du bara nyfiken på tarmfloran efter en lång period av en viss diet, ett gäng antibiotikakurer eller bara vill kolla läget så kan du beställa ett test av din tarmflora på gutfeelinglabs.se ✌️

✅ VAD DU FÅR VETA (TEST)
Dina hälsosamma bakterier, sjukdomsalstrande bakterier, artrikedom och potentiellt skadliga bakterier. 

Att bara fylla på med probiotika eller massa fibrer blir lite i blindo eftersom man inte vet riktigt vilka bakterier man göder... finns ju riktigt skadliga som h.pylori men även e.coli som vi vill hålla kort och verkligen inte tillåta att vandra uppåt i tarmkanalen....

✅ RABATTKOD
NEXTLEVELGUT ger 20% rabatt på allt! Anges i kassan! ☝️

Berätta gärna om du testat din tarmflora eller har erfarenhet av Gutclear, jag är supernyfiken!! 🤗
Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS-dieten som har rykte om sig att kunna återställa bakteriefattiga & lite  trassliga tarmar för att i sin tur påverka den viktiga kopplingen mellan tarmen & hjärnan, men 3v har gått sedan jag påbörjade den inledande fasen av dieten & sedan dess har det mesta gått i motsatt riktning (åt helvete alltså 😅) 

Men det var faktiskt väldigt intressant för i samband med mina personliga strävanden kämpade jag med strulig rå-data till en vetenskaplig artikel & bankade huvudet i tangentbordet när ingenting gick ihop! 

Det var då jag insåg en viktig grej i livet såväl som i forskningen, nämligen att det spelar VÄLDIGT stor roll hur vi viktar variabler, alltså värderar effekten av saker realistiskt. Det finns liksom gränser för vad t.ex en kostförändring kan åstadkomma (hur "perfekt" man än äter) särskilt som en isolerad parameter!

Just kost är nog för övrigt det allra vanligaste att övervärdera på bekostnad av allting annat...😬

Inom statistiken använder man därför "vikter" pga variablers olika tyngd. Översatt till livsstil är det typ hur mkt man kan kvitta en dålig vana mot en bättre. Vissa är optimister & viktar sina goda vanor högt, trots uppenbara krafter i motsatt riktning, vilket visar sig genom sparsamma resultat.

Det kan förstås lägga grunden för uppgivenhet, även om jag tror att motmedlet är ärlig granskning av både resultaten & livsstilsfaktorerna ✨i kombination ✨ Så därför skrev jag en halv roman om det här på bloggen med idéer på åtgärder, om du vill nörda in på VAD som faktiskt spelar roll och inte! (Länk i profilen 👆)

Det är högst relevant i forskning såväl som vardag, så det var slående att se det i min egen forskningsdata! Som upplagt för att jag skulle se nånting hos mig själv lite tydligare, presenterat som aviga r-värden...😅

MEN OM GAPS! ☝️
Har inte gett upp, bara haft problem att få nog med energi utan att krascha som en utsvulten sparv efter ett tag... I ketos & allt är känslan att tanken är tom! Just me? 🧐 Det brukar hända vid livsmedelsbegränsning men har också ganska hög förbränning 🔥 (ingen hypertyreos eller så!)
Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetr Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetra ute (direktlänk i stories! 👆) vi pratar om post-covid deppen som många (inklusive vi själva) tycks ha drabbats av och reflekterar lite kring varför och hur man kan ta sig ur gropen. Inget träningssnack alltså utan ett avsnitt om hormonella system kopplat till stress, utbrändhet och livssituation. Enjoy! ❤️
  • Home
  • Tag: insulinresistens

Inlägg i kategorin insulinresistens

Hyperinsulinemi: Är du drabbad?

10 November, 2022 51 Comments Written by Martina

hyperinsulinemi

Det här inlägget om hyperinsulinemi postade  jag kort-versionen av på instagram och märkte att det väckte en del intresse!

Det är jättekul, så jag vill uttrycka mig med lite fler ord här på bloggen. Instagram begränsar ju mig till ynka 2000 tecken, så det är mycket som inte blir sagt där men det tar jag igen i det här inlägget!

Inga “kostråd” bara basic biologi!

Mini-disclaimer: Jag vill understryka att det här inlägget inte handlar om att dela ut pekpinnar eller att komma med åsikter om hur eller vad någon ska äta! Syftet med inlägget är att upplysa och informera om det otroligt vanliga fysiologiska fenomenet hyperinsulinemi samt dess följeslagare insulinresistens, eftersom allt fler drabbas utan att veta vad det är eller hur det fungerar. På grund av att jag skrivit mycket om ketogen kost är jag ganska förknippad med den dieten, men jag lovar att jag inte tycker att alla ska vara keto eller göra som jag gör, och jag försöker inte prångla på någon low carb som inte är intresserad. I början av min low carb-frälsning ville jag förstås det, men jag vet bättre nu (tur va! 😉) Så med det sagt är målet att vara ännu mer tydlig kring vad som är vetenskapligt vedertagen biologi, fysiologi, farmakologi och endokrinologi och vad som är mina egna åsikter, även om båda ibland förekommer i samma inlägg! Det står tydligt markerat när något är en åsikt, även om jag efter många års pluggande och forskande anser mig bygga mina åsikter på just vetenskap finns det alltid vattendelare och åsikter kan därför gå isär även bland forskare. Hoppas att jag med texter som dessa är tydlig nog, och att jag lyckas bibehålla den tydligheten i mina inlägg. Säg till annars, för det är väldigt viktig för mig att vara så rak och transparent som det bara går!

Socker i maten respektive blodet

Efter disclaimern går jag rakt in på minfältet och börjar med att prata lite om socker! 😅 Det är tyvärr oundvikligt när det kommer till den fysiologiska responsen jag vill beskriva, för det här är en central del i den mänskliga biologin! Jag vill att fler ska  kunna mer grundläggande humanbiologi för att förstå varför kroppen gör som den gör, och kanske kunna fatta mer välgrundade beslut kring sin hälsa. Därför går det inte att blunda för kopplingen mellan vad vi stoppar i munnen, och vad som sedan händer rent biokemiskt.

Allting metaboliseras!

Det beror på att allt som kommer in i kroppen (livsmedel, vätskor, rök, gas och piller) måste (med väldigt få undantag) alltid metaboliseras, och det är just de metabola effekterna jag forskar på och har intresserat mig för så länge!


Metabolism rör inte endast matsmältningen för metabola processer sker i hela kroppen, hela tiden. Det sker i hjärnan, i levern, i njurarna och kroppsegna ämnen som t.ex östrogen, serotonin, melatonin och dopamin behöver också metaboliseras! När ett hormon eller en signalmolekyl gjort sitt jobb ska den återvinnas för att inte skapa problem i kroppen. Om dessa funktioner blir störda får vi för mycket av något ämne, vilket leder till att sjukdomsprocesser eller besvär av varierande allvarlighetsgrad kan manifestera sig. För mycket av hormoner, substanser eller vissa livsmedel är därför en vanlig grundorsak till hälsoproblem.


För att kunna beskriva hyperinsulinemi korrekt har jag ett frukost-exempel här nedan. Dels för att det finns en stark kost-koppling, men också för att göra det lättare att relatera till samt för att illustrera hur olika metabolism ger helt olika utfall!

20 teskedar socker i frukosten!?

Jag vet inte exakt vad folk äter till frukost nuförtiden, men en vild chansning landade på en tallrik havregrynsgröt med lite mjölk och jordgubbssylt på samt två lingongrova med. smör. Det blir ungefär 80g kolhydrater, vilket jag anser ganska normalt för ett första mål, och för tydlighetens skull översätter jag kolhydraterna till antal teskedar med socker.


Varje tesked socker väger 4 gram, så 80g socker blir då 20 stycken teskedar. Detta är illustrerat på bilden nedan!   

Men stopp och belägg tänker du kanske nu, kan man verkligen översätta kolhydrater till socker bara sådär!?

Ja för kolhydrater, även de som finns i det mörkaste och tråkigaste mest barklika brödet du kan tänka dig börjar redan i munnen brytas ned till mindre beståndsdelar, genom enzymet amylas i saliven. Därefter väntar syrabadet i magen där enzymer och saltsyra går loss på det vi har ätit, och på ett kick har lingongrovan och havregrynsgröten spjälkats till något som kan höja blodsockret ganska snabbt. Det är bara att mäta själv med en blodsockermätare om du inte tror mig, de allra flesta får en tydlig blodsockertopp av frukosten på bilden, och det är en helt normal, frisk respons!


Det finns förstås alltid undantag, t.ex personer med väldigt hög insulinkänslighet eller stor mängd muskler på kroppen. För dessa individer kanske frukosten ovan inte rubbar blodsockret en millimeter, men det är väldigt ovanligt.

1 tesked socker i blodet = normalt blodsocker

Vårt blodsocker ska ligga runt 5 mmol/l ungefär hela tiden, men kommer förstås pendla upp och ned beroende på om vi äter, sover, tränar eller fastar. På en frisk människa pendlar det mellan 3 och 9 ungefär, med ett snittvärde på 5-6. Detta motsvarar 1 tesked socker utspätt i hela blodvolymen.

Hur kan 20 teskedar bli 1 tesked?

Då kommer miljonfrågan… hur i allsindar kan 20 teskedar socker (frukosten) bli till bara 1 tesked? För dessa 20 teskedar som frukosten består av i exemplet, skulle ju ge ett blodsocker på flera gånger mer än vad kroppen klarar av!

Och hur kan de som äter 100 eller 200 teskedar socker om dagen, fortfarande bara ha 1 tesked socker i blodet?

hyperinsulinemi

Mänskliga celler omringade av insulin (illustrerat av nycklarna)

Svaret är förstås insulin!

Insulinet illustreras av nycklarna ovan som kommer och låser upp kroppens celler så att sockret kan åka in där, för ute i blodbanorna kan det inte vara länge, det är väldigt skadligt! På grund av att det är högsta prioritet för kroppen att få ned blodsockret efter en måltid, prioriteras frisättning av insulin väldigt högt och det är ur ett kortsiktigt perspektiv lite “skitsamma” om det råkar bli lite väl mycket insulin. Kroppen gör bara vad den kan för att röja undan sockret så att det problemet är ur världen.

Det är lite som att om vi dricker alkohol kommer kroppen att börja producera alkoholdehydrogenas i stora mängder för att “avväpna” etanolen och konvertera det där rödvinet vi precis drack till först acetaldehyd, därefter ättiksyra och slutligen till koldioxid, vatten och energi som är helt ofarligt för oss. Om vi inte hade kunnat producera alkoholdehydrogenas skulle alkohol vara otroligt farligt, eller om något av stegen stoppas som med t.ex läkemedlet antabus som används för att förhindra alkoholintag hos alkoholister. Antabus får nedbrytningen att stanna vid acetaldehyd så steget till ättiksyra, koldioxid och vatten uteblir. Även små, små doser acetaldehyd är galet otrevligt så personer som t.ex pga sin genetik har någon form av försening i det här nedbrytningssteget, kommer troligen inte att se någon större tjusning med alkohol. De får hjärtklappning, hudrodnad, yrsel, andnöd, tryck över bröstet, illamående… ja helt enkelt en light-variant av vad en person som dricker alkohol på antabus får genomlida!

Okej jag svävade iväg lite där men poängen är att när någonting är extra skadligt för kroppen så prioriteras första bästa grej som kan skydda oss från det, för kroppen gör hela tiden allt den kan för att vi ska överleva! Tänk på det när kroppen känns krånglig, den försöker inte jävlas med dig utan har nästan alltid en god anledning till sitt “beteende!”

Hyperinsulinemi = för mycket insulin

Så om första problemet är att kroniskt högt blodsocker är skadligt, så är andra problemet att mer insulin än vad vi behöver tyvärr också är skadligt! Attans liksom… hur blir det så?


Jag tycker att det verkar som att vissa har en genetisk känslighet för att felreglera insulinet. Min kropp överskjuter t.ex alltid insulin (oavsett om jag är low carb eller high carb, för det var så redan som barn) så jag får något som kallas för reaktiv hypoglycemi. Det betyder att jag kraschar av carbs på grund av “för lågt blodsocker”, för mängden insulin är inte helt matchad mot mängden socker som behövde hanteras.

OBS: kroppen känner inte av högt eller lågt blodsocker utan derivatan, dvs förändringen från baseline. Därför är inte upplevelsen av “lågt blodsocker” helt överensstämmande med det faktiska blodsockret. Ett blodsocker på 6 (normalt) kan kännas avgrundslågt om det nyss var uppe på 9 (högt) och vände!

Klicka på bilden för att komma till en vetenskaplig artikel med fler illustrationer

Vissa har mycket insulin i omlopp eller en kropp som ofta producerar mer insulin än vad som behövs, men alla kraschar inte av det utan kanske tvärtom blir pigga eller lugna. Oavsett vilken reaktion man får av insulinet så har det en väldigt kort halveringstid, vilket göra att topparna blir svåra att fånga med ett vanligt blodtest! Vissa privata testföretag mäter både faste-insulin (fs-insulin) och c-peptid (insulinets föregångare som är en betydligt större molekyl med längre halveringstid!)


Dock fångar testerna sällan hur mycket skada insulinet gör hos en individ, för både faste-insulinet och c-peptidvärdet kan vara väldigt lågt, trots alla symptom på hyperinsulinemi! Det kan bero att insulinet ändå är för högt för just den personen, för högt i förhållande till sin baseline, eller att det är svajjigt och blir otroligt högt när det väl aktiveras men går tillbaka till ett lågt normalvärde under fasta.

Symptom på hyperinsulinemi

Upp och kissa flera gånger på natten är en klassiker liksom central fettinlagring på mitten av kroppen hos både män och kvinnor, men också mer subtila symptom eller tillstånd som menstruationsrubbningar, fertilitetsproblem, polycystiska ovarier (PCOS), konstiga blodfettvärden, trötthet och hjärndimma, sömnsvårigheter, psykologiska problem, nervsmärtor samt fettlever och i förlängningen anses hyperinsulinemi innebära vissa riskökningar såsom ökad risk för stroke, hjärt- och kärlsjukdomar och ökad risk för Alzheimer.


Alzheimer kopplas allt mer till en insulinresistent hjärna med kronisk energibrist. Därför utvecklas Alzheimer-läkemedel i form av insulin-nässpray för att mer näring och energi ska nå hjärnans celler och på så vis få dem att överleva!

Hyperinsulinemi är ett förstadie till insulinresistens, men när insulinresistensen är ett faktum har man per definition hyperinsulinemi och risken för att utveckla typ 2 diabetes har ökat betydligt!

Insulinresistens är ett skydd!

Alla receptorhormon kan orsaka resistens hos celler. Det är en skyddsmekanism från cellens sida! I extremfall kan det till och med ske en receptorinternalisering. Receptorerna som sitter på cellens utsida och tar emot molekyler som t.ex dopamin, insulin eller något annat hormon, gömmer sig då då på insidan av cellen för att skydda den från att haverera. Det här sker dock inte med insulin vågar jag påstå (rätta mig gärna om jag har fel!) men internalisering är ett väldigt drastiskt steg som kan bli permanent!


Receptorinternalisering ses främst hos personer som skadat sig själva med drogmissbruk, för dopamin (neurohormonet med starkast koppling till missbruk) är otroligt toxiskt i höga doser. Det sker därför nästan alltid en tillfällig internalisering hos personer som intar droger som tvingar hjärnan att frisätta allt sitt dopamin på en gång.


Resistens = tolerans! När du behöver mer och mer för att uppnå samma “effekt” vet du att du har tolerans, och på cellnivå föreligger då en receptor-resistens.


Insulinresistens = kroppens skydd mot insulin på toxiska nivåer!

Att mäta insulin!

Det enda säkra sättet att mäta insulin på är genom ett sk insulin-klamptest där man gör en glukos-infusion för att höja blodsockret, och sedan tillsätter insulin tills blodsockret är normalt igen. De flesta vårdinrättningar har tyvärr inte möjlighet att göra det här testet utan gör istället ett glukosbelastningstest som inte alls är samma sak, för där vet vi fortfarande inget om insulinet!

Illustration av insulinklamptestet som kräver en del utrustning!

Insulin-klamptest = kvantifierar din insulinresistens, du får veta exakt hur illa det är med hyperinsulinemin och insulinresistensen.

Resultatet av ett glukosbelastningstest hos frisk person respektive typ 2 diabetiker. OBS: Den friska har troligen mindre mängd frisatt insulin än diabetikern, men det måste inte vara så! Vi har olika nivå för när insulinresistensen resulterar i en diabetesdiagnos!

Glukosbelastningstest = du får veta om du ligger i riskzonen för typ 2 diabetes eller faktiskt redan har utvecklat det, genom att inta en sockerlösning och mäta blodsockret med jämna mellanrum efter intaget.

Vad påverkar insulinet?

Kosten påverkar i allra högsta grad, liksom att inte äta (dvs fasta), träning (alla varianter av fysisk aktivitet), stress (från kemisk till emotionell stress) samt förstås genetik och olika läkemedel. Det finns orättvist nog läkemedel som har insulinresistens som förekommande biverkning.


Kan du komma på någon mer faktor som påverkar insulinet…? Blodsocker, ghrelin, leptin och dopamin samt individuella nivåer av olika peptider och enzymer i kroppen påverkar insulinet, vilka i sin tur påverkas av en kombination av livsstils- och genetiska faktorer.


Min övertygelse (nu försöker jag att vara tydlig med att säga att det här är min egen, personliga åsikt) är att hyperinsulinemi och insulinresistens främst beror på ens förhållande till näring och ätande. Jag kan inte få det till att en kost rik på kolhydrater (även om det inte är mer än vad som anses normalt i det moderna samhället) inte kommer leda till hyperinsulinemi förr eller senare. Det är så många som är drabbade av det, och antalet både ökar och går ned i ålder. Det är dessutom ett hyffsat nytt fenomen som följer med den moderna livsstilen och också nya livsmedel som fruktossirap och majsstärkelse som har kallats för “värstingsockret” i svensk media. Att utesluta kolhydrater så långt man är bekväm med tror jag är det mest effektiva sättet att vända en begynnande insulinresistens.


Men om vi skippar kosten, vad kan man då göra? Jag skulle säga att träning är otroligt effektivt vid både insulinresistens och typ 2 diabetes. Framförallt att bygga mycket muskler för då kan sockret sugas in där genom att vi både ökar och aktiverar våra glukosreceptorer. Det ger kroppen större möjlighet att hantera socker utan att behöva vräka på med insulin, och detta har gott om vetenskapligt stöd bakom sig.


Läkemedel är en viktig faktor som vi inte får glömma. Kolla igenom FASS så att du inte har någon medicin som har insulinresistens som biverkan! Står det “viktuppgång” eller “ökad aptit” under rubriken “vanliga biverkningar” så är det högst misstänkt…!


Stress i alla dess former hjälper i vilket fall inte till med insulinresistens för kortisol och övriga stresshormoner påverkar leptin (mättnadshormonet) som i sin tur påverkar och påverkas av insulin. Kronisk stress och kroniskt förhöjda kortisolnivåer ger samma symptom som insulinresistens (nästan, väldigt överlappande åtminstone) inklusive central fettinlagring. Stress och insulinresistens är definitivt nära släkt med varandra, och då pratar vi alltså allt från kemisk stress (läkemedel, alkohol och droger) till emotionell stress (skilsmässa, utanförskap), fysisk stress (hård träning) och cellulär stress (förhöjt blodsocker) samt sömnbrist eller brist på återhämtning.

Effektiva läkemedel

Om vi tittar  på läkemedel då, vad  kan man göra? Metformin är den mest kända blodsockersänkande medicinen, men GLP-1 analoger är det senaste och trendigaste.


Däremellan finns det en uppsjö av mediciner som kan kombineras med metformin (Pioglitazone, Semaglutide och Glimepirid för att nämna några populära) men jag vill inte namedroppa olika mediciner för jag tänker ju mer farmakologiskt och vill hellre förklara vad de gör!


De finns typ 6-7 olika klasser av diabetesläkemedel och dessa används också vid problem skapade av insulinresistens (som t.ex PCOS eller oönskad viktuppgång) och då räknar jag inte in insulin som faktiskt också skrivs ut vid insulinresistens knäppt nog! Främst till typ 2 diabetiker dock, och inte före insulinresistensen har blivit en svårbehandlad diabetes! Jag tycker personligen att det är hur knäppt och livsfarligt som helst (ur ett långsiktigt perspektiv!) men jag förstår ju varför. More is more! Mer insulin löser problemet med för högt blodsocker, men det löser ju knappast problemet med att insulin i höga doser också blir toxiskt… så då får man fråga sig vad som är värst… är det högt blodsocker eller högt insulin?

Tittar man på MODY2-patienter (en grupp med förhöjt blodsocker utan förhöjt insulin) så har de ingen ökad riskprofil jämfört med friska, så jag vet ju vad jag röstar på…

Grupper av läkemedel avseende på verkansmekanismer

  1. Fördröjer kolhydratupptaget i tarmen genom att hämma enzym som spjälkar dem, exempel på medicin är Glucobay.
  2. DPP4-antagonister: Fördröjer nedbrytningen av GLP-1 och andra peptider som får kroppen att frisätta insulin, sänka det blodsockerhöjande hormonet glukagon, samt gör att magsäckstömningen går långsammare och ökar mättnadskänslan. Januvia är exempel på medicin många använder, från just den här kategorin.
  3. PPAR-agonister: Påverkar insulinkänsligheten inifrån cellerna och gör att kroppen kräver mindre insulin för att få ned blodsockret. Pioglitazone är främsta kandidaten inom PPAR-gamma-agonistiska läkemedel.
  4. GLP-1 analoger: Liknande DPP4 med ökad mängd GLP-1 som ger mättnad och lägre blodsocker. Har många läsare som rapporterar viktnedgång med detta trots den ökade insulinstimuleringen (Victoza verkar mest poppis bland GLP-1 analogerna!)
  5. Minskar leverns aktivitet: minskar leverns glukosproduktion och ökar dess insulinkänslighet som i sin tur påverkar resten av kroppen. Metformin är den främsta här, som också är vanligast vid PCOS-behandling inriktad mot insulinresistensen*.

*Tillägg: PCOS måste inte bero på insulinresistens! 


Ibland funkar inte medicinerna så bra, och då tror jag att det dels är bra att verkligen kolla upp bukspottkörteln lite mer ingående, snabbt testa något annat samt kombinera med livsstilsförändringar.


Många får jättefina resultat och blir helt symptomfria med en livsstils som passar deras biologi, och inte sällan är det något som skiljer sig från mainstream ganska rejält. Det måste inte vara low carb, men det kan inte vara samma kost och livsstil som skapade problemet. Även om det finns en genetisk komponent, är insulinresistens och hyperinsulinemi klassade som “livsstilssjukdomar” och inget annat. Det innebär att vi har makten över dem, om vi orkar, kan och vill!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Har du läst inlägget blir jag superglad för en kommentar! Känner du igen dig i hyperinsulinemi? Har du kanske utvecklat insulinresistens till följd av det…? Eller har du löst det genom livsstilsförändringar eller rätt medicin? Berätta gärna! Jag är supernyfiken!!

Jag godkänner, läser och svarar på allting i tur och ordning, så tar det lite tid för din kommentar att dyka upp så har jag bara inte hunnit godkänna den ännu! ❤

 

Biokemi, Forskning, Hormoner, Kost & Hälsa
diabetes, hyperinsulinemi, insulin

Myter om socker │ Svarar dr Mikael & TV4

16 October, 2021 34 Comments Written by Martina

myter om socker
Många low carbers i min internet-sfär blev bestörda av dr Mikaels mythbusting på TV4. Den innehöll tvärsäkra uttalanden om att socker minsann inte är ett gift, men jag är inte riktigt lika bestört utan tänkte komplettera informationen han bjöd på. Dr Mikael alltså, jag gillar honom ändå, han är så charmig! 😍

Är socker är ett gift?

Nä… socker är en förutsättning för liv eftersom vi har det i vårt DNA. Dna-molekylens ryggrad består faktiskt av enkla sockerarter liksom flera livsviktiga molekyler i våra kroppar. Dock är det ju ganska stor skillnad på detta “livssocker” jämfört med till exempel bordssocker eller andra typer som vi får i oss genom maten. Vanligt bordssocker (50% glukos och 50% fruktos) eller honung (druvsocker + fruktsocker) är svårt att förgifta sig själv med för att det är svårt att överäta i sin rena form. Om det däremot kombineras med fett blir det lättare. Fett och socker tillsammans hittar vi i livsmedel som blir “hyperpalatabila” alltså för goda för vårt eget bästa enkelt uttryckt.

“Värstingsockret” bakom fetma & diabetesökning

När socker tillverkas av bearbetad majs (majsstärkelse och majssirap) och kombineras med olika vegetabiliska oljor får vi riktigt ohälsosamma livsmedel som både är hungerdrivande, fetmande och inflammatoriska. Nuförtiden finns det många olika typer av socker som går under många olika namn på innehållsförteckningarna, så det kan vara svårt att veta hur mycket socker man egentligen får i sig. Det blir faktiskt ganska giftigt i större kvantiteter då det är en starkt bidragande orsak till majoriteten av västvärldens sjukdomar. Det är just majsbaserade sockervarianter som kallats för “värstingsockret” i Svensk media, och som har pekats ut som en viktig orsak till den extrema fetma och diabetes-ökningen i USA.

Essentiella kolhydrater existerar ej!

Friska människor tål lite socker, men problemet är att vi äter så fruktansvärt mycket socker nuförtiden för att det är socker i ALLT. Det är inte svårt att få i sig flera hundra gram socker om dagen, och hur mycket behöver vi av det ungefär?

NOLL!

Vi behöver det faktiskt inte alls för att överleva, så att äta flera hundra gram av något som inte behövs… kan man inte lägga de kalorierna på något bättre? Något med näring i?


Socker är främst energi (tänker på de flesta carbs-livsmedel nu) och behovet för en stillasittande kontorsarbetare är inte mer 100-150 gram om dagen. Dock får nästan alla som inte medvetet kolhydratreducerar i sig betydligt mer än så!

Blir barn speedade av socker? 

You be the judge… jag har inga barn så jag kan inte svara utifrån ett personligt perspektiv men om vi tittar på forskningen så har detta faktiskt studerats i många, många studier. Jag blev förvånad över hur många det faktiskt fanns när jag sökte på det!


“Further, we present the hypothesis that the chronic effects of excessive sugar intake may lead to alterations in mesolimbic dopamine signaling, which could contribute to the symptoms associated with ADHD.” (länk)


“There is growing evidence showing that addiction and substance dependence strongly rely on increased arousal, hyperactivity, impulsivity and compulsion following cessation (Crews and Boettiger, 2009). To understand how sucrose overconsumption affects hyperactivity and compulsion, we assessed general locomotor activity using OF. To evaluate impulse control we used the NSF, conflict based anxiety test that has previously been shown to reflect impulsivity-like behavior (Bevilacqua et al., 2010; Angoa-Pérez et al., 2014; Piggott et al., 2020).” (länk)


Jag hittade artiklar som sa att det inte finns någon koppling mellan socker och hyperaktivitet hos barn, men flera av dessa artiklar var sponsrade av livsmedelstillverkare eller hade forskare med koppling till livsmedelsindustrin. Den nedersta punkten här ovan är publicerad i år och är en trevlig och lättläst artikel – rekommenderas för den som vill förkovra sig!

Ger socker diabetes?

För att typ 2 diabetes ska utvecklas så behöver man först bli insulinresistent. Diabetesen är en förlängning av att kroppens celler inte lyssnar på insulinets signaler längre, och därför är blodsockret kroniskt förhöjt. Mycket forskning visar att typ 2 diabetes går att reversera helt och hållet med långsiktig lågkolhydratkost. ADA och EASD har numera inkluderat detta i sina guidelines för behandling av sjukdomen.


Går det att få typ 2 diabetes om man inte äter några kolhydrater alls? Jag skulle säga ett bestämt nej på den frågan, det borde vara helt omöjligt eftersom det då inte finns någonting som kan trötta ut insulinreceptorerna.


Ger socker diabetes? Ja i kombination med massor av andra faktorer inklusive en genetisk känslighet. Kolhydraterna behöver vara med i ekvationen men det räcker inte med dem som enda faktor.

Behöver typ 1 diabetiker specialkost?

Många typ 1 diabetiker har besvär med att reglera sitt blodsocker, och det gäller främst de som envisas med att äta “vanlig mat”, eller “som alla andra”.


Det finns de typ ettor som väljer en strikt lågkolhydratkost och mår betydligt bättre. Givetvis behöver de i många fall sitt basinsulin ändå, men det blir mycket färre insulindoser per dag utan någonting som ökar blodsockret. Jag vet att jag är biased här, men har svårt att se hur massa kolhydrater skulle vara en bra idé…

Får en typ 1 diabetiker inte äta socker?

Alla får förstås äta exakt vad de vill. Får en nötallergiker inte äta nötter? Jo såklart. Jag är allergisk emot både jordnötter och mandel och äter båda ibland. Det är inte bra för mig men det är ju mitt val och mitt ansvar.

Får man cancer av sötningsmedel?

När jag tittar på den samlade vetenskapen kring sötningsmedel och dess cancerrisk så får jag det till att de inte ökar risken för cancer. I djurstudier när forskare har gett försöksdjuren enorma doser av olika sötningsmedel har de kunnat inducera urinblås-cancer, och det finns studier som visar att doserna för en människa behöver motsvara ungefär ett flak cola zero om dagen, varje dag i 35 år för att komma upp i cancerogena doser.


Jag skulle säga att de flesta sötningsmedel är ganska säkra att använda, men precis som med alla kemikalier får man väga fördelarna emot eventuella risker. Personligen väljer jag sötningsmedel framför socker varje gång jag vill ha någonting sött, men det är otroligt sällan. Jag är inte av åsikten att socker är bättre för att det är “naturligt”, för min del äter jag hellre lite kemikalier 😉

Blir man hungrig av sötningsmedel?

I studier där människor som håller på att viktminska fått välja mellan vatten och lightläsk har det visat sig att de som väljer lightläsk lyckas bättre med sin viktminskning. Hypotesen är att de får tillfredsställa sitt sötsug utan att behöva äta/dricka extra kalorier eller påverka sitt blodsocker. De som dricker vatten blir mindre nöjda än de som dricker lightläsk och är därför mer benägna att överäta eller göra avsteg.


Blir du sugen eller hungrig av sötningsmedel? Jag kan tänka mig att det är väldigt olika men för min del blir jag väldigt nöjd av till exempel cola zero om jag skulle vara sugen på något. Det duger liksom, och var min “go to” väldigt ofta i början av min ketoadaptering (typ 2010 nångång). Då var jag så van vid att äta kolhydrater många gånger om dagen så att det var väldigt ovant att inte göra det, men fick jag min cola zero kunde jag “stå ut”.   


Dock vet jag att det finns många studier som visar på potentiellt ökad aptit av sötningsmedel och det finns också en korrelation mellan att dricka MYCKET lightläsk och att vara överviktig.

Summa summarum

Med tanke på den extrema överkonsumtion av socker och skräpmat som vi generellt sett har idag, samt det växande problemet att inte kunna skilja på riktig mat och “fake foods” kanske ett sånt här inslag är lite onödigt av TV4. Vi behöver inte en ursäkt att fortsätta hälla i oss en makronutrient som vi egentligen inte behöver alls, särskilt som många är lika beroende av socker som en alkoholist är beroende av alkohol. Många anser sig helt maktlösa inför socker och söt smak, vilket leder till ett stort lidande och många sjukdomar följer i dess kölvatten.

Berätta gärna vad du tycker!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

 

Biokemi, Forskning, Ketos & ketoner, Kost & Hälsa, sötningsmedel
diabetes, socker, svar på tal

Vad är ett normalt blodsocker?

15 February, 2020 40 Comments Written by Martina

De allra flesta vet inte hur deras blodsocker ser ut under en dag eller vilka värden som är normala. Det var många som tyckte att mina blodsockerkurvor jag visade här på bloggen såg helt extrema ut, men om man letar efter blodsockerkurvor från friska personer kan de se mycket värre ut.

Det är också stor skillnad på att sticka sig i fingret då och då jämfört med att mäta sitt blodsocker dygnet runt i flera veckor i streck med en CGM.

  • Problemet vid diabetes är att blodsockret inte går ned igen. Det ligger envist på en förhöjd nivå och sjunker inte utan medicin, längre fasta eller strikt lågkolhydratkost.
  • Man kan också ha diabetes + reaktiv hypoglycemi så att blodsockret först blir jättehögt och sedan kommer insulinet ikapp och sänker blodsockret för mycket.
  • Och man kan vara frisk med reaktiv hypoglycemi (som jag) så att blodsockret går upp normalt men insulinet överskjuter och tar ned blodsockret för mycket. Dessa personer är lite svajjigare än sista  och första gruppen.
  • Den fjärde gruppen är lite ovanligare men deras insulinutsöndring är bättre inställd så blodsockret dippar inte lika lågt och de får inte samma blodsockerkrash som föregående grupp.

Svårdetekterade blodsockerfenomen

Eftersom de flesta människor inte mäter sitt kontinuerliga blodsocker är det inte vida känt hur blodsockret beter sig dygn efter dygn vid intag av olika livsmedel. Det är nämligen inte bara socker som påverkar blodsockret utan också:

  • Stress (kortisol)
  • Dålig sömn
  • Hög fettprocent
  • Histamin (matintoleranser)
  • Tarmflora (diabetiker har en annan tarmflora än friska!)

Hur mycket socker tål vi?

Socker i form av lösgodis och fika inklusive kolhydrater i form av bröd, knäckemackor, pasta, ris, bulgur och couscous blir väldigt mycket socker i kroppen eftersom alla kolhydrater måste brytas ned till sin enklaste form. Väl i blodet har de en blodsockerhöjande effekt. Ju enklare socker ju snabbare höjs blodsockret. Bröd som innehåller en blandning av stärkelse, långsamma kolhydrater och fibrer kan höja blodsockret lite pö om pö.

Att äta flera hundra gram kolhydrater varje dag är mer än vad de flesta tål!


När jag mätte mitt blodsocker och la upp mina kurvor på instagram var det många som bekräftade mina iakttagelser. Till och med fenomenet att blodsockret oförklarligt sticker iväg på natten när man sover, på grund av något man åt under kvällen. En följare kallade detta för “en trojan” och det tyckte jag var kul 🙂

Low carb/fasta enda vägen till platt urva

Det enda sättet att få en helt PLATT blodsockerkurva är att antingen fasta eller äta en striktare lågkolhydratkost. Gärna en som leder till ketos. Det är inte superviktigt för alla men det underlättar om man är insulinresistent, pre-diabetiker eller lider av reaktiv hypoglycemi!

Hur vet man det då? 

Några tecken är: 

  • Envis övervikt oftast mitt på magen
  • Muffintopp (fett som pöser över byxlinningen)
  • Supertrött efter måltiderna
  • Dödshungrig på morgonen eller under dagen (svimfärdig)
  • Ångest och oro (detta är min egen hypotes som många brukar bekräfta)

Känner du igen dig i någon av dessa punkter? Då borde du go low carb eller testa att komma in i ketos!

Biohacking, Biokemi, Ketos & ketoner
blodsocker, diabetes, ketos

Insulinresistens | Lajvsändning

7 November, 2019 73 Comments Written by Martina


Från lajvsändning på instagram 7/11 2019

Kort sammanfattning

Många lider ovetandes av insulinresistens trots normalt blodsocker och trots ketos. Om diabetes ej är utvecklad kan insulinet som produceras ta ned blodsockret men kroppen producerar för mycket insulin pga resistenta/tröga receptorer på cellernas ytor. Stora insulinmängder ger ökad fettinlagring, försvårar fettminskning och påverkar många organs funktion. Kan göra organ dysfunktionella.


Tecken på insulinresistens: Ljusbruna fläckar på huden, bukfett (särskilt kvinnor), infertilitet, utebliven ägglossning, hypotyreos, hyperfagi (hetsätning), “omöjligt” att gå ned i vikt, östrogendominans. Alla dessa tillsammans eller flera indikerar IR.

IR kan “botas” men du kommer alltid att ha en ökad känslighet och kommer alltid att behöva äta annorlunda än andra. Några bra strategier är följande:


Effektiva strategier mot insulinresistens: 

  • Tung styrketräning, stora muskelgrupper
  • HIIT (high intensity interval training)
  • Långa, lugna promenader
  • Ketogen kost (inget insulint alls) håll nere proteinet och upp med fettet
  • Långa fastor (för dig som gillar fasta)
  • Ceylon te, kanel, inositol, ALA och berberin (tillskott)
  • Meditation, avslappning varje dag
  • Inget kaffe!!!
  • Långt tidsperspektiv, ge det minst 1 år och gör inga avsteg

Alla organ och celler kan bli insulinresistenta, till och med tarmcellerna. Då producerar de mindre slem som ökar risken för läckande tarm, ger mer förstoppning och kan öka inflammationsnivåerna i kroppen. Insulinresistenta äggstockar är förknippade med PCOS, hypotyreos ger sänkt insulinkänslighet/IR och en insulinresistent hjärna får Alzheimers. Detta är alltså ett viktigt hälsoproblem att fixa, vänta inte!

En bra start är min bok om ketogen kost (köplänk!)


Jag kommer köra lite tema-lajvar framöver och tar gärna emot tips på ämnen. Det är bara att önska fritt så varvar jag detta med mina vanliga frågestunder 🙂




Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!

Jag finns även på Patreon

Swish: 0730651281

Biohacking, Biokemi, Hormoner, Inflammation

Spiken i kistan för kaffet?

15 August, 2017 81 Comments Written by Martina

kaffetJag och många med mig älskar kaffe och har varit storkonsumenter större delen av livet. Kaffet är livets dryck för oss Skandinaver, och det anses lite udda att inte dricka kaffe. Det är socialt, det är gott, det är uppiggande och otroligt mysigt att vakna till liv på morgonen till det underbara ljudet av en puttrande kaffebryggare. Som om detta inte vore nog, har vi också fått höra att kaffe är en hälsodryck. Det förlänger livet och förbättrar minnet, dessutom botar det huvudvärk. Vad finns det egentligen att klaga på när det kommer till kaffe?

Varför kaffe inte är en hälsodryck

Som biohacker och ketoentusiast vill jag vrida och vända på allting för att förstå min inre kemi. Under en lång period har jag känt (men förnekat) att kaffe kanske inte en hälsodryck trots allt. Jag har försökt sluta, men misslyckats. Nu är jag inne på mitt tredje försök (som är väldigt framgångsrikt) och insikterna haglar. De haglar med hjälp av min blodsockermätare, ketonmätare och mina biokemikunskaper. Jag förstår nu hur kaffet konsekvent har hållt mitt blodsocker 1 mmol högre, gett mig reaktiv hypoglycemi och torterat mina binjurar i onödan. Kaffet har underhållt min “sparris-look” och hindrat min optimala muskelutveckling.

Hur vet jag allt detta?

Jag har ganska mycket samlad data på vad jag äter, mina blodsockervärden, blodketonvärden, hur jag tränar, vad jag lyfter, mina kroppsmått och min vikt. Jag har även grafer över detta som sträcker sig över ganska lång tid.

Efter 3 veckor utan kaffe och koffein har jag identifierat följande:

  • Konsekvent lägre blodsocker (konstant under 4.5 mmol/l)
  • Extremt jämt blodsocker (flat line)
  • Mycket högre blodketonvärden
  • Vikt- och fettminskning
  • Lägre kortisol (på gott och ont)

Wow!?

Jag hade inte själv väntat mig såhär signifikanta skillnader. Mitt incitament för att sluta var att höja mitt naturliga progesteron, så kom allt det där andra som oväntade men positiva bi-effekter.

Det här gjorde mig helt övertygad om att det inte är bra att dricka kaffe, för jag tror ju på mina egna resultat. Dock frågade en vetgirig läsare vad vetenskapen säger om kaffe, är det nyttigt eller inte? Låt oss ta en titt!

kaffet

Kaffe är så mycket mer än bara koffein, även om koffein är en viktig komponent. Kaffet innehåller över 2000 kemiska ämnen och ett gäng mer eller mindre kända mikrotoxiner. Dessa toxiner kommer från bekämpningsmedlen man använder när man odlar kaffebönorna. Forskning på kaffe och dess hälsoeffekter rör ibland kaffe och ibland bara koffein.

Låt oss titta på lite vetenskapliga artiklar:

Koffein, blodtryck och artärstelhet

Jag såg att det har gjorts ett gäng studier på hur kaffe/koffein (ibland använder de kaffe, ibland “koffeinhaltig dryck”) påverkar artärstelhet och blodtryck och det verkar som att kaffet ger lite mindre flexibla kärl direkt efter man druckit det.

Här är två artiklar om det här, varav den ena är publicerad i prestigefyllda American journal of clinical nutrition.

  • Chronic coffee consumption has a detrimental effect on aortic stiffness and wave reflections
  • Acute effect of caffeine on arterial stiffness and aortic pressure waveform

Kaffe och PCOS/Fertilitet

Tre rapporter påstår att fertiliteten minskar med antalet koppar kaffe man dricker per dag, ju mer kaffe ju mindre fertil blir man.

  • Caffeine and women’s fertile health
  • Lifestyle choices, diet, and insulin sensitizers in polycystic ovary syndrome
  • The role of lifestyle modification in polycystic ovary syndrome

PCOS är kopplat till insulinkänslighet och ens nivåer av SHGB (Sex Hormone Binding Globulin) som är ett viktigt protein som produceras av levern. Kvinnor med PCOS har mindre SHGB, som gör att de binder upp och inaktiverar mindre testosteron. De har alltså mer fritt (aktivt) testosteron som bidrar till den hormonella obalansen.

Vissa studier säger att kaffe sänker SHGB, andra studier säger att det inte påverkar.

Det finns överlag inte så mycket studier på PCOS.

Kaffe och diabetes

När det kommer till diabetes finns det gott om studier på hur kaffedrickandet påverkar. Det verkar nämligen som att kaffe initialt ger insulinresistens (temporärt) och därefter ökar insulinkänsligheten något. Insulinkänsligheten förbättras alltså på sikt. Varför? Min hypotes har att göra med det svängande blodsockret och binjurarnas respons till kaffe.

Kaffe minskar alltså risken för diabetes: 

  • Coffee consumption and risk of type 2 diabetes mellitus
  • Coffee consumption and risk for type 2 diabetes mellitus
  • Coffee consumption and risk of type 2 diabetes mellitus among middle-aged Finnish men and women
  • Coffee, decaffeinated coffee, and tea consumption in relation to incident type 2 diabetes mellitus: a systematic review with meta-analysis
  • Coffee consumption and risk of type 2 diabetes mellitus: an 11-year prospective study of 28 812 postmenopausal women

Min hypotes visade sig vara korrekt. En initial respons med förhöjt noradrenalin ger en topp i blodsockret och sänkt insulinkänslighet.

  • Caffeine can decrease insulin sensitivity in humans

Om man dricker kaffe före man äter kolhydrater, lagrar man in mer av kolhydraterna på grund av den temporära insulin-okänsligheten.

  • Consumption of caffeinated coffee and a high carbohydrate meal affects postprandial metabolism of a subsequent oral glucose tolerance test in young, healthy males

Slutsats: kaffe är okej, antagligen också fett-kaffe men inte kaffe och kaka.

Kaffe och mental hälsa

Kaffe verkar ha positiva effekter på minne och kognition, såsom att äldre personer som dricker kaffe verkar ha bättre minne. Jag tror att det beror på den lilla utsöndringen dopamin man får av en kopp kaffe. Jag hittade dock inga intressanta artiklar på det här området, de flesta resultat var insignifikanta.

Dock verkar kaffe vara negativt för ångest, oro men positivt för depression. Det fanns många artiklar på det området.

  • Association between A2a receptor gene polymorphisms and caffeine-induced anxiety
  • Effects of caffeine on anxiety and depression
  • Coffee and caffeine consumption and depression: A meta-analysis of observational studies

Kaffe och cancer

Inga signifikanta kopplingar, dock tror jag att kaffe kan vara negativt för tarmarna om man har IBS eller inflammatoriska tarmtillstånd. Om man hela tiden utsätter tarmarna för något de inte tål, ökar risken för inflammation som i sin tur ökar risken för cancer. Detta är dock långsökt.

Mina funderingar

Min initiala spaning på att kaffe kan vara en hälsodryck om den dricks i rätt mängd, vid rätt tidpunkt verkar stämma. Överdriven konsumption verkar inte ha några fördelar, liksom att kombinera kaffet med andra livsmedel. Allra sämst verkar det vara att kombinera socker och koffein.

Jag tycker också att det är stor skillnad på kaffe och koffein, eftersom kaffe innehåller så mycket fler ämnen, däribland akrylamid och andra gifter. Det borde dock vara försumbart om man dricker ekologiskt kaffe, och skippar sunkigt snabbkaffe.


Olika biokemisk känslighet

Beroende på vår genetiska set-up och vilka mutationer vi har metaboliserar vi olika ämnen på olika sätt. Jag tror att kaffedrickande kan vara bättre för vissa än för andra, särskilt om man kan hålla det till en kopp om dagen.

Mina personliga resultat visar tydligt att kaffet inte påverkar mig i rätt riktning, så jag kommer fortsätta mitt koffeinfria liv. Forskningsartiklarna på artärstelhet och PCOS går inte riktigt hand i hand med annan forskning, så jag tror att de överdrivet positiva artiklarna kan vara något biased. Varför blir PCOS-kvinnor mindre fertila ju mer kaffe de dricker, samtidigt som kaffe ökar insulinkänsligheten och inte påverkar SHGB? Det går liksom inte ihop.

Jag tycker att mycket forskning på sådant som väldigt många människor, konsumerar väldigt mycket av tenderar att bli lite skruvad. Det gäller till exempel forskningen på rödvin och choklad som nästan alltid är extremt positiv. Här får man nog tänka lite kritiskt och fundera över varför resultaten blir så positiva. Hur gjordes studien? Hur levde de som deltog? Vad gjorde de mer än att dricka rödvin, kaffe och äta choklad? Äter öldrickare ofta chips, medan rödvinsdrickarna äter tapas? Allting påverkar!


Hoppas du gillade min kaffestudie, du kan läsa mer på min biohackingsida och i forskningsarkivet!

Biohacking, Biokemi, Kost & Hälsa
biohacking, blodsocker, diabetes, forskningsartiklar, kaffe, ketoadaptering, koffein, pcos

Senaste kommentarerna

  • IC on Om binjurarna & fettförbränningen!Har du testat att D-vitamin i oljeform och har du kollat ditt kalciumvärde? När…
  • Martina on Hjälp att tolka testerInte just nu tyvärr, men hormontest finns men matkänslighet är inte så tillförli…
  • H on Om binjurarna & fettförbränningen!Hej Martina! Jag läser och läser allt vettigt du skriver och har precis fått lån…
  • Elin on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Det handlar också om att bli van vid att drivas av oxytocin istället för dopamin…
  • Erika Åhlander on Hjälp att tolka testerhej, är detta något som du fortfarande gör? och, isf, är det något speciellt tes…
  • Lena-Louise on Nytt Primal Collagen + receptTack fina du, då känns det tryggt att fortsätta med kollagen 😉✌️
  • Martina on Nytt Primal Collagen + receptTack för din kommentar, sorry att du har fått vänta så länge på svar :) Jag tror…
  • Martina on Dissa fläsksvålarna! (om makronutrienter)Minns inte riktigt vad jag hade för idé för 7 år sedan om det här.

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson