• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Tänkte bara kika in & säga hej eftersom jag får Tänkte bara kika in & säga hej eftersom jag får en del meddelanden både här, på fb, bloggen, mailen, ja lite överallt helt enkelt! 😆 Ni är många som undrar vart tusan jag tagit vägen, vilket är en helt rimlig undring med tanke på alla ÅR jag uppdaterat DAGLIGEN! 

Blir sjukt glad att så många bryr sig så tänkte bara säga att jag mår bättre än på så väldigt länge, hade glömt bort att man kunde må SÅHÄR bra! 😄

Ni som följer mig har kanske noterat mina deppiga emo-uppdateringar mellan varven, men omedicinerad, ganska kraftig bipolaritet + arbetsnarkomani, visade sig va en totalt ohållbar kombo i längden! Livsstilen blev till slut megadysfunktionell, & jag kunde ju inte skylla på att jag inte VET bättre, för det gör jag ju! 🥵

Kom då successivt närmare beslutet att SLUTA kompromissa med min långsiktiga hälsa & börja prioritera mig själv! Ville bryta allt dysfunktionellt i grunden vilket jag gjorde & det har fasen varit ett av mina livs BÄSTA beslut! ❤️ 

Uppdaterar igen när jag får feeling, men tills dess är du välkommen att ställa frågor i kommentarerna, svarar som vanligt efter bästa förmåga! 🙃
Podd med min favoritsparris! 😄🌱 @asparre & j Podd med min favoritsparris! 😄🌱 @asparre & jag diskuterar om stress & stressresistens gör dig sjuk & om det kanske är värre än insulinresistens. Ja & sen biktar vi oss också! 😅🙈 DON'T MISS!!! ☝️Finns på 4health.se, alla poddplattformar & i stories! 

GREJER VI TAR UPP! 
🔥 Har du drabbats av kronisk STRESS? Hur vet man?
🔥 Får du inte rätt på din sömn?
🔥 Svårt att gå ner – eller upp – i VIKT?
🔥 HORMONELLA besvär?
🔥 Problem med MAGEN eller, trots att du äter bra i stort, något i maten som du absolut inte kan vara utan, trots att det gör dig slemmig i halsen och intolerant?
🔥 INFLAMMATION i kroppen, som du inte hittat orsaken till? Immunförsvar som attackerar fel grejer (tex dig?)

VI BERÄTTAR...
✅ Hur stressresistens fungerar, VAD SOM HÄNDER I KROPPEN, vilka symptom det ger upphov till – och varför!
✅ MÅNGA TIPS + bekännelser 🙈
✅ Varför stressresistens kan va farligare än insulinresistens.
✅ Kopplingen till våra stora livsstilssjukdomar; och till mer otydlig ohälsa.
✅ Varför & hur psykologisk stress förvandlas till kroppsliga sjukdomar!

BERÄTTA GÄRNA VAD DU TYCKER OM AVSNITTET!! ❤️

#4Health #hurkroppenfungerar #funktionsmedicin #blifrisk #hälsotips #självläkning #välmående #hälsosamlivsstil #naturlighälsa #holistiskhälsa #helhetshälsa #friskvård
#utmattning #binjureutmattning #utbränd #utbrändhet #hjärnhälsa #mentalhälsa #återhämtning #trötthet #hormoner #paleokost #lågkolhydratkost #näringsrikkost #hjärndimma #lchftjejer #biohacking #ketogenkost
#stressresistens #kroniskstress
[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha [Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋‍♀️) är naturligt böjda åt det hållet!

Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!

ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera. 

STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer? 

Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️

Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️

Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!
Hej & Välkommen! Om du är ny följare här, ka Hej & Välkommen! 

Om du är ny följare här, kanske du undrar vad detta är för konto? "Next level biohacking" handlar inte om att chippa sig eller skaffa senaste health tech-prylarna, utan är tvärtom inne på low tech health, basic fysiologi (om hur våra mänskliga kroppar funkar) kryddat med personliga intressen som farmakologi, neurobiologi & hormonlära.

Jag har pluggat biokemi i många år & har snart en PhD i intermedicinska vetenskaper. Det jag lär mig vill jag stöta & blöta med dig som läser här, tillsammans med occasional rants & idéer kring fysiskt & psykiskt välmående. 

Mitt syfte är INTE att visa upp mig själv som "duktig" eller komma med pekpinnar. Då får du följa någon annan, för även om jag befunnit mig i "hälsosfären" i många år, har jag fortfarande mycket att jobba på. Vissa problem som bipolaritet, aspighet osv skriver jag om, andra inte. 

Det finns alltför många frihetsgrader inom konceptet "hälsa" för att någon med säkerhet ska veta allting, så titta gärna mekanistiskt (dvs hur det funkar i form av processer, istället för en massa varför), testa dig fram & glöm inte att ta allt du läser med en nypa oprocessat havssalt *skojar* 😅

Länken i profilen 👆 innehåller mängder med gratis-material så klicka där om du vill läsa mer! ❤️
  • Home
  • Tag: insulinresistens

Inlägg i kategorin insulinresistens

Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?

6 February, 2023 27 Comments Written by Martina

TLDR: Ett inlägg i 2 delar!* Sorry för mastig artikel men snöade in till tusen på det här området! 😅 Jag har många stress-junkies som läser här så, this is for you! ❤
TEMA: kronisk stress och stress-resistens; stressens svar på insulinresistens fast med receptorresistens för kortisol istället för insulin (och varför det är värre!)
TES: att kronisk stress är en av de största riskfaktorerna bakom ohälsa, både via sina egna sjukdomsalstrande, fysiologiska processer och som motor till destruktiva beteenden.
DEL 1: forskningen kring livsstilssjukdomar: vad man mäter och varför, skillnaden mellan observation, korrelation och etablerade orsakssamband, samt hur orolig du behöver vara om du uppfyller någon klassisk riskmarkör.
DEL 2: stress-resistens, hur det funkar, vilka symptom det ger upphov till (lista) + hur, när och varför psykologisk stress förvandlas till kroppsliga sjukdomar. *Omskriven, korrad (tack Maggan!) & uppdaterad med bilder & referenser! 

Inlägget innehåller reklam för min samarbetspartner Arktis Naturals (länkar & info hittas i separat, färgmarkerat avsnitt längst ned!)

DEL 1: Riskfaktorer enligt forskningen, i relation till de vanligaste livsstilssjukdomarna.

DEL 1: vilka riskfaktorer som mäts i forskningen om de vanliga livsstilssjukdomarna och varför, vad befolkningsstudier säger egentligen och vilka slutsatser vi kan dra från dessa. Graferna i texten representerar livsstilssjukdomar och dess riskfaktorer, men är datan komplett? Kan vi sätta ett likamedtecken mellan riskfaktor-grafen (den blåvita) och sjukdomsgrafen (den rosa), eller saknas något? Och vet vi vilka faktorer som är orsakssamband eller bara observerade korrelationer?

Riskfaktorer i den svenska befolkningen (från 2019)

Mitt förra inlägg handlade om att “vikta” livsstilsvariabler rätt så att inte “gå 5km med hunden” blir lika mycket plus som ett halvt paket cigg blir minus. Poängen var att det är bra att hålla koll på sina “plus och minus” för att undvika livsstilssjukdomarna för som namnet antyder så är själva livsstilen nyckelfaktorn oavsett genetik, men vilken av alla livsstilssjukdomar det blir är däremot mer genstyrt (men inte helt!)

BMI, midjemått, blodsocker & diabetes

Högt BMI och diabetes typ 2 (T2D) är en ohelig kombination rent statistiskt (tillsammans med ålder) men som jag sa i förra inlägget så är statistik och verklighet inte samma sak! Korrelation betyder att variabler sammanfaller (råkar förekomma samtidigt hos personer med ett visst tillstånd) men inte att den faktiska orsaken. De kan bero av varandra, men det går inte att säga i befolkningsstudier, eftersom de kollar efter korrelationer mellan olika faktorer och någon viss sjukdom, i syfte att detektera nya potentiella riskfaktorer. En helt annan typ av forskning behövs för att förstå orsakssamband och faktiska mekanismer.

Mäta & beräkna: med vilken mätdata?

Grundforskning är det som främst kan visa att det ena beror på det andra och varför. Det är min favvo-forskning att läsa om men att göra de där pilliga experimenten var inte för mig så jag håller på med befolkningsstudier istället för möss och petriskålar.


Befolkningsstudier bidrar med t.ex blodmarkörer, gener, sjukdomshistorik, mediciner, livsstilsvanor osv hos tusentals människor i en viss åldersgrupp eller med en viss diagnos och det är riktigt intressant, men har tyvärr sina begränsningar. Utkomsten beror också väldigt mycket på hur påläst forskaren är, och det är b.la därför jag läser grundforskningen! 🤓

Vad som mäts i studier…

Från exemplen ovan så ser du att vad som mäts är de vanligaste markörerna med lite annat “extra” om man har tur. Sverige har imponerande registerdata och den används också i studier och styr forskningsfokuset inklusive läkemedelsbolagets satsningar.

Världsstatistik. Siffrorna är ungefärliga eftersom de ökar/minskar lite hela tiden.

Kan vi lägga ihop graferna?

Kan vi lägga ihop den översta med den rosa och koppla ihop riskfaktorerna till sjukdomarna och så är det klart? Nja… det blir inte en komplett bild och flera riskfaktorer är dessutom av mer korrelativ karaktär. Rökning är väl många förvisso överens om som riskfaktor, och nikotinets effekter på blodsocker och blodkärl är också kartlagt. BMI-variabeln faller ju lite på att smala människor råkar ut för samma sjukdomar i lika stor utsträckning, för smalhet i sig är liksom inte så mycket till skydd som många verkar tro.

Tjock och insulinresistent (…och frisk!?)

Kombinationen finns i allra högsta grad, även om många forskare skulle argumentera emot det, framförallt vid stigande ålder, men så tittar de främst på sjuka grupper också!


Bara som en anekdot var min mormor ett praktexempel med BMI på >50, utan några mediciner eller diagnoser ens som äldre. Läkarna var alltid så förvånade “Va, ingen diabetes!? Inget högt blodtryck!?” Tyvärr fick hon en neurologisk sjukdom till slut och avled vid 84 års ålder, men inga krämpor före dess.

Blodtryck och blodsocker som riskfaktorer?

När jag var militant low carber (är fortfarande low carb men ej militant) trodde jag att högt blodsocker var roten till allt ont, men det finns en ovanlig diabetes-variant som ger förhöjt blodsocker utan någon insulinresistens eller särskilt mycket besvär alls. Den heter MODY2. Patienterna får inte de vanliga komplikationerna av obehandlad diabetes även fast de sällan/aldrig medicinerar. Det är en av anledningarna till att tro att blodsockersänkning till VARJE PRIS kanske inte alltid är önskvärt… t.ex mer insulin till en insulinresistent T2D-patient… tycker ju förstås att man bör kostbehandla, framförallt för att det faktiskt går och är ett säkert alternativ, men I’m biased! (Jag har förresten skrivit om hyperinsulinemi och insulinresistens som du kan läsa här, med symptomlista så att du kan få en uppfattning om din insulinstatus!)


Högt blodtryck farligt?  Ja, förtjockad vänsterkammare, stelt hjärta, trånga, stela kärl och allmän belastning verkar vara en etablerad effekt av kroniskt högt blodtryck, så BT-sänkare är säkert rimligt för att skydda hjärtat och kärlen (eller betablockerare vid förhöjd puls, inkl. stress med fysiska besvär.)

DEL 2: Riskfaktorn som (nästan) aldrig mäts trots att den dödar (& bidrar till fler riskfaktorer!)

DEL 2: Kronisk, låggradig stress och stress-resistens som en potentiellt starkare riskfaktor än de som vanligtvis används i vetenskapliga studier. Att stressen inte räknas med så ofta (trots att många forskare vet att det spelar roll) beror nog på avsaknaden av stabila, mätbara, biomarkörer. Enkäter används ofta för självskattning: “Hur stressad är du på en skala mellan 0-5?” Det blir förstås inte en lika “säker” variabel som en blodmarkör (blodsocker, kolesterol osv) särskilt eftersom det kan vara svårt att skatta sin egen stressnivå. Många tänker på stress endast i termer av “mycket att göra” trots att det är ett mycket bredare och subtilare spektrum. Andra är avtrubbade och känner inget (i alla fall inte sin egen stress) trots stresshormoner som pumpar på högsta volym!

KRONISK STRESS → STRESS-RESISTENS?

Forskning på kronisk stress och trauma pekar mot livsstilssjukdomarna!

Vi har i princip en pandemi av utbrändhet idag och det “nya” forskningsfältet Psykoneuroimmunologi (och många andra förstås, men måste nämna det bara för att det är coolt! 😎) kopplar den ena kroppsliga sjukdomen efter den andra till emotionell stress, trauma och utbrändhet. Vi snackar alltså cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, neurologiska sjukdomar samt sjukdomar i de inre organen som ett resultat av STRESS! Kronisk stress alltså, och ett överskott på kortisol, glutamat, dopamin, noradrenalin, och adrenalin med tillhörande receptor-avtrubbning, resistens eller internalisering.


Internalisering = när receptorerna går och gömmer sig för att skydda cellen.
Resistens = receptorerna hör inte sin signal de ska svara på, så signalen behöver förstärkas för samma svar.

Stress-resistens farligare än insulinresistens?

Efter att ha förkovrat mig i stress-resistens som egentligen är en glidande skala av glukokortikoidreceptor-resistens (förkortat GRR) är jag skitstressad över min egen stress (ironiskt nog…😂) och beredd att klassa det som en värre riskfaktor än insulinresistens, förhöjt blodsocker och högt BMI tillsammans! Det här är min arbetshypotes, säg gärna om du har någon annan spaning! Men alltså fasen… stress kanske även sopar banan med både rökning och högt blodtryck!?

VAD ÄR STRESS-RESISTENS?
Glukokortikoidreceptor-resistens är när kroppen utvecklar resistens mot sin egen stress-respons, framförallt i form av kortisolresistens. På samma sätt som att insulinresistens innebär för mycket insulin för att kroppen har skruvat upp insulin-volymen (i panik över att cellerna inte öppnar sig och släpper in överskottssockret från blodbanorna) så innebär GRR att stress-signalen står på högsta volym utan att vi reagerar särskilt mycket på det (psykologiskt). Stressen är dock inte mindre skadlig för det!

FINNS STRESS-RESISTENS PÅ RIKTIGT?
Läser man om GRR på populärvetenskapliga sidor får man intrycket av att det är något otroligt ovanligt som ingen behöver bry sig om, men den informationen verkar vara från tidigt 90-tal för så ser det verkligen inte ut i nyare artiklar! Men ja fullt ut mega-maxad GRR med kortisolresistens i varenda cell i hela kroppen är det EXTREMT få som har men att uppvisa ett gäng GRR-symptom…? Listar de vanligaste nedan så kan du avgöra själv! 

DISCLAIMER: Precis som att det är svårt att diagnosticera en lätt insulinresistens (nästan omöjligt) jämfört med fullt utblommad typ 2 diabetes, är det samma med det mesta annat. Symptom utvecklas över tid, i olika takt och kanske blir en diagnos till sist eller så stannar det av eller reverseras. Många har besvärande symptom utan att kryssa av hela checklistan i någon diagnos-manual, och “uppfyller” man inte diagnosen uteblir ofta behandlingen. I den här artikeln tar jag mig friheten att använda långvarig kronisk stress, utbrändhet och GRR (glukokortikoidreceptorresistens/stress-resistens) synonymt, medveten om att otroligt få lider av fullt utvecklad GRR. Kombinationen av livsstil + symptom pekar dock mot att allt fler befinner sig på spektrumet! 

Symptom på stressresistens!

[A] Alltid i “Fight & flight” | Sympatikusdriven!

Hypotalamus och hypofysen i hjärnan kommunicerar med binjurarna och reglerar bland annat om vi ska vara i sympatikus: “fight, flight, freeze” eller parasympatikus: “rest and digest”. Sömn, matsmältning och näringsupptag kräver det nedskruvade, parasympatiska nervsystemet, och är en anledning till att så många stressade personer har näringsbrist trots normalvikt/övervikt! De är helt enkelt för sympatikus-drivna och därmed (för ofta) i fel nervsystem för att äta eller sova optimalt! Förklaring finns på punkt [G] längre ned.  

Stress som inte känns!

Kroniskt stressade personer kan uppleva det sympatiska (stress)-tillståndet “freeze” som ett lugnt och skönt tillstånd. De känner ingenting, vilket kan vara mer behagligt än att känna för mycket. I själva verket har kroppen/hjärnan/nervsystemet “stängt av” som en skyddsåtgärd. Det betyder inte mindre stresshormoner utan tvärtom mer resistens för dem, dvs mer och skadligare nivåer. 


Hypade kvinnor som är igång konstant och gör tusen saker känner sig oftast inte stressade trots maxade stressnivåer. Stress kan upplevas som både motivation, driv, eufori (och ibland överkänslighet) medan det nedskruvade nervsystemet känns obekant och nästan obehagligt. 

Mäns biologiska stress-skydd

Män har ett naturligt skydd mot stress på 3 olika sätt:
[1] Testo ger mindre känslighet i allmänhet för både smärta och stress.
[2] De har färre glukokortikoidreceptorer, dvs både mindre aktivering och signalering från kortisol så de kan inte gasa på som bara ultra-produktiva kvinnor kan!
[3] Har fler T3 receptorer, större stress-reserv! Det gör inte män immuna mot stress, men det kan ta sig lite andra uttryck. Depression är en av de vanligaste uttrycken för kronisk stress hos män, som tyvärr kan gå under radarn länge. 

[B] Traumatiserad men avtrubbad | Adrenalin-junkie?

Trauma ger en enorm stressrespons, särskilt hos barn som är så dynamiska och adapterar till det. Hjärnan kan dock skydda oss mot trauman på flera sätt. Genom dissociering (frikoppla det traumatiska från sig själv) eller genom avtrubbning. Det är dock vissa forskare som tror att den avtrubbade stressen kan vara ännu värre än den som “levs ut”.


Vissa trauma-personer är så trötta på sin avtrubbning att de medvetet eller omedvetet “återtraumatiserar” sig själva på olika sätt bara för att få känna “något”. Eller välja ett mega-stressigt jobb, jobba hela tiden eller ägna sig åt skitfarliga, adrenalinstinna fritidsintressen. Då kan man nästan gissa att personen har någon grad av stress-resistens. De känner kanske inte så mycket (tror de) men får fortfarande alla konsekvenser av kronisk stress!

[C] Utbrändhet och autoimmunitet

Kortvarig stress ökar förbränningen och ger starkare immunförsvar, och kronisk, långvarig stress gör tvärtom. Glukokortikoiderna är involverade i både ämnesomsättningen och immunförsvaret, och vissa verkar komma undan med att “bara” bli förkylda stup i kvarten eller sjuka av minsta lilla träningspass, medan andra går raka spåret mot autoimmunitet. Genetik spelar en lite större roll här för som man säger…

🔥 Genes load the gun – Lifestyle pull the trigger! 🔥

LÄNK: GRR/stress-resistens och immunförsvaret (mekanismer)

[D] Störd menscykel och fertilitet | Sexuell dysfunktion hos män

För kvinnor verkar det näst intill omöjligt att ha en frisk menscykel under kronisk långvarig stress (om man inte är något slags freak of nature eller ev. tonåring!) Äggstockarna får inte rätt signal i den biokemiska miljön och östrogennivåerna sjunker så sakteligen och ger  tunnare livmoderslemhinna. Det ger liten/ingen blödning och blir svårare för ett ägg att fästa där. Hittade en review-artikel om stressinducerad infertilitet som verkade ganska trevlig (länk!) Lågt östro är också kopplat till benskörhet, knakiga leder (även hos män) sämre humör, sämre hår och ökad risk för klimakteriesymptom, även hos kvinnor under 30. 


Män får mer problem med sin sexdrift och sexuella förmåga. De nattliga testosteronpulserna uteblir vid stress och dålig sömn. Morgonståndet blir då allt mer sällsynt. Fortsättning finns på punkt [F] om håravfall och tunnhårighet kopplat till stress och hormoner. 

[E] Depression, ångest och allmän psykisk ohälsa

Stress-resistens och depression

Anhedoni = “Allt är tråkigt” (Symptom vid depression)

För män brukar depression vara det tydligaste tecknet på stress som gått alldeles för långt (Använd förkortningen MDD = Major Depressive Disorder om du vill hitta forskningsartiklar om stress och depression!) Depression kan vara svårbehandlat, envist återkommande, och leda till många andra problem. Även om kvinnor kan vara mer ångestlagda eller reaktiva, så är stress en starkt bidragande faktor i all psykisk ohälsa, hos båda könen! Hela spektrumet av tvångstankar, koncentrationsstörningar, humörsvängningar i varierande form samt även en drivande faktor i substans/beteende-beroenden. 

Beroende → Stress → Psykisk ohälsa → Fysiska sjukdomar

Beroenden är för övrigt också en stress, och det är via många olika biokemiska mekanismer, inte bara psykologiskt. Beroende kommer ju med en hel del skam (stress), ljugande och smusslande (stress) och desperation (stress) och ev. abstinensbesvär (stress) utöver olika grader av förgiftning (stress). De flesta droger har sin grundmekanism i ökad glutamat-frisättning: hjärnans tyvärr väldigt neurotoxiska gaspedal, som också driver upp kortisolet och stress, ångest och oro. Även nedåt-grejer kan ha stress som långtidseffekt, förutom alkohol som är fysiskt stressande i princip jämnt. 

[F] Hår, hud & naglar | Håravfall | Manlig behåring hos kvinnor

Genetiskt håravfall hos män (MPB = Male Pattern Baldness) har inte så mycket med stress att göra, även om stress kan accelerera det hela. Kvinnor kan inte ha MPB (men den kvinnliga motsvarigheten FPB som är ovanlig) och blir därför istället “allmänt tunnhåriga” av stress. Torrt, livlöst hår som trasslar sig och naglar som inte växer, är sköra eller i värsta fall räffliga och fläckiga kan också vara stressrelaterat, liksom sår som tar lång tid att läka.

Stress = ↓ östro ↓ prog  + ↑ DHT

Kvinnor som får mer “manlig behåring” av kronisk stress får det för att de kvinnliga könshormonerna sjunker och det manliga könshormonet DHT ökar förhållandevis. DHT är ett “viriliserande” hormon som styr manlig könskarakteristika (skägg osv). Ökande DHT är en katalysator hos män med genetiken för håravfall eftersom deras androgena receptorer i skalpen inte tål hormonet, utan stänger ned hårsäckarna om DHT binder in där. Testo konverterar till DHT (dehydrotestosteron) vid stress. 

[G] Dålig matsmältning = näringsbrister

Allt i förra symptom-avsnittet härrör till matsmältningen (till stor del) eftersom hår, hud, naglar, sårläkning påverkas av näringsupptaget. Vita fläckar på naglarna brukar visa på låg magsyra eller att något med näringsupptaget inte funkar. IBS-problem i form av en spastisk tarm som reagerar på allt möjligt, alternativt en slö tarm som ger känslan av stopp och svullnad. Googla på ett “Bristol Stool Chart” så slipper jag skriva om bajs här! 😅 Men håll koll, du ser snabbt om din matsmältning verkar okej eller inte! 


Magsyra, gallvätskor och matspjälkningsenzymer (och saliv!) produceras knappt under kronisk stress (stress = dålig tajming för födointag!) så spjälkningen blir aldrig riktigt fullständig. Torr i munnen (brist på saliv, är en annan klassiker!)

[H] Mindre muskler och mer fett | Krisrespons från kroppen!

Rumpan kan försvinna hos både kvinnor och män samtidigt som t.ex magen växer. Musklerna på underkroppen försvinner för att de är mer hormonstyrda och sjunkande könshormoner = mindre underkropp. I en “kris-situation” vill också hjärnan ha lite extra energi och tycker att musklerna kan bjussa på lite. Vissa kroniska stress-personer blir ultra-katabola och formade som streck, men det är vanligare med någon form av viktuppgång, förändrad kroppsform och då framförallt att magen blir större.


Fettinlagringen hamnar på buken för att det är nära de inre organen. De behöver säkra energi-tillgången vid “kris”, vilket kan vara kroppens biologiska verklighet vid kronisk stress, även om den subjektiva upplevelsen är någon annan. 

[I] Sömnstörningar = neuroinflammation? 

Den sista punkten är ganska självklar men att stress och sömnbrist hänger ihop är logiskt på flera sätt. Kroniska stressare får lägre serotonin som är en förelöpare till sömnhormonet melatonin. Bara sänkt melatoninproduktion (som man automatiskt får när man blir äldre) gör att man vaknar tidigare än man “vill” eller gjorde innan. Andra liknande stressymptom är att vakna ofta, toaspring, oroliga drömmar och att inte kunna somna/somna om. 

Bristande djup/REM-sömn = stressresistent hjärna

Ingen städning = neuroinflammation!

Ett överstressat system går inte ned i djupsömn så enkelt vilket gör att hjärnan inte kan städa ut restprodukterna från alla neurokemiska processer som ägt rum under dagen. Det finns en stark koppling mellan sömnbrist och depression, men inte klart i vilken ordning de börjar. Djupsömn är ett krav för att hjärnan ska komma ihåg att släppa in sitt eget lymfsystem “Glymfan” (Glymfatiska lymfsystemet) som knackar på dörren för “gå ut med soporna” dvs städa undan allt skräp!


Utan städningen (djupsömn) och sortering/kategorisering av intryck (REM-sömn) blir det till slut svårare att tänka, fokusera, bli motiverad + sänker tröskeln till ångest, oro och depression, som i sin tur bjuder in till olika former av självmedicinering.

Resultatet av stressresistens över tid!

Givet alla symptom ovan ser du kanske också hur stress och stressresistens verkar kunna drabba vartenda organ! Viktig notering är dock att det beror på omfattningen av stressen, den individuella känsligheten för det, övriga risk- och friskfaktorer, genetik, ålder, kön, mental inställning osv.

Jag tror att kronisk stress är “urmodern” till många destruktiva vanor, och med det många av de vanligaste riskfaktorerna. Riskfaktorerna som används i studier saknar uppenbar stress-koppling om man bara läser om faktorerna enskilt, men… när man lever i stress blir man mer styrd från amygdalan (överlevnad) jämfört med frontalloben (logiska, långsiktiga beslut). Det borde öka risken för kortsiktigt tänkande, och mer riskbeteende, för att man inte tänker på vad effekterna blir över tid. Utöver det faktum att förhöjd produktion av stresshormoner (över tid) är sjukdomsalstrande i sig (alltså hjälp!) 

Stress- & sjukdomskopplingen

Här kommer lite potentiella kopplingar mellan långtidsstress och de vanligaste sjukdomarna. Det finns en hel del litteratur (vetenskapliga artiklar) på området för den som vill förkovra sig och jag ska försöka länka några bra!

🧠 Stress & demens?

Vi har glukokortikoid-receptorer överallt och alla behöver inte bli resistenta, men GRR i hjärnan verkar ge depression i första hand (och ångest) och på sikt olika typer av neurodegenerativa sjukdomar. Framförallt demenssjukdomar. Depression ökar risken för demens via flera mekanismer men en stark koppling är neuroinflammation (som stress ger via kaskadeffekterna av kortisol och glutamat), det växande sopberget av neurokemiska restprodukter (pga för lite djupsömn) samt förträngningar i hjärnans kärl pga den kroniska, låggradiga inflammationen över tid. 

❤ Stress & hjärtsjukdom?

Hjärt- och kärlsjukdomar uppstår oftast som en följd av kroniskt, låggradig inflammation som bidragit till en ökad stelhet och trånghet i hjärta och kärl. Kanske tillsammans med ett högt blodtryck eller annan belastning. Kronisk stress ger sänkt immunförsvar över tid, och ökad risk för olika typer av kroniska inflammationer. Att det kan påverka hjärthälsan är det många som har en spaning om…

LÄNK: Trevlig och lättläst review-artikel om det!
LÄNK: Och en till från Nature Reviews! (Stress and cardiovascular disease)

🦠 Stress & cancer?

Cancer och inflammation hänger ihop och det verkar vara just stress-frisättningen av inflammatoriska signalmolekyler tillsammans med att cancerceller triggas igång av stress. Inte bara cancerceller för övrigt utan cancergener! Våra epigenetiska funktioner i kroppen kan stänga av och sätta på gener, både bra och dåliga. Ett välfungerande immunförsvar ska städa bort dysfunktionella celler som ser ut att kunna bli cancerceller, och när den processen haltar får cancerceller chans att växa till. Bakterier och virus kan också lättare komma innanför skydds-barriären under kronisk stress, och flera kända (HPV, Herpes, H.pylori osv) kan ge upphov till cancer om de får härja fritt!

LÄNK: Bra artikel om det här!

Hur löser vi eländet?

Well… jag kan nog vara topp 10% värsta personen att svara på det eftersom mitt system går på stress även om jag har som evigt projekt att programmera om det… 😅 Working on it!


Jag tror dock stress och konsekvenserna av det är så individuellt och multifaktoriellt, och även om det låter bra att “gå till roten” med det hela så kan det ibland vara lättare att ta de lägst hängande frukterna först. Stress-junkies har ofta en del idiotiska grejer för sig som att maraton-sitta vid datorn eller äta slarvigt eller gå upp skittidigt och dricka 200 koppar kaffe. En äkta stress-junkie VET eller kan nog troligen ana, men det är GÖRANDET som är det svåra! Amygdala-drivet? Självkänsla?

Berätta gärna vad du tror!

Jag är supernyfiken på dina tankar kring det här! Som vanligt läser, godkänner och svarar jag på kommentarer manuellt! ❤


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Lite mer (vetenskaplig) läsning 🧐!

Finns ref. i texten också 👆

Låg kortisolproduktion hos kroniskt stressade (artikel i LVM)

  • GRR: stress-resistens och immunförsvaret
  • Hur stress-resistens fungerar fysiologiskt
  • Kronisk stress som riskfaktor (hur det funkar)
  • Hur kronisk stress ger depression (MDD)
  • Kronisk stress, inflammation & dålig tarmflora ger depression!
  • GRR: Varför stress är inflammatoriskt hos många arter (mekanismer)
  • Hur kronisk stress ger cancer 
  • Hur stress förvärrar hjärt- och kärlsjukdomar
  • Mer om stress och hjärtat (via HRV!)
  • Hur stress leder till infertilitet / PCOS (hos kvinnor)

Reklam i samarbete med Arktis Naturals!

Har du läst ända hit kan du som är ute efter rena, labbtestade CBD-produkter garanterat fria från THC stötta mitt arbete genom att klicka på mina länkar eller använda rabattkoden MARTINA20 i kassan hos Arktis för 20% rabatt på allt!

Jag använder själv deras 30%iga olja som en del i mitt projekt att minska neuroinflammation (all stress) och till er som undrar vilken man ska börja med så brukar jag alltid tycka att man kan ta den starkaste och späda själv med MCT-olja eller liknande om man vill ha den svagare!

Populäraste användningsområdet är bättre återhämtning vid träning samt vissa typer av smärta (framförallt nervsmärta för att CBD går på vanillin-receptorerna som kan reglera ned någon viss smärtsignal) har även vänner som använder för ADHD och epilepsi men har ingen personlig erfarenhet där och kan inte säga att det funkar eller om de råkar vara specialfall 😅 All info finns på hemsidan med labbtester och verifiering på att allting är lagligt och inget någon kan bli hög av oavsett dos. CBD är dock naturligt rogivande och tacksamt nog varken förbjuden eller narkotikaklassad längre i Sverige! 💚🌿

Biohacking, Forskning, Inflammation, Neurohacking
beroende, biohacking, depression, kortisol, livsstil, Neuroinflammation, stress, utbrändhet

Hyperinsulinemi: Är du drabbad?

10 November, 2022 53 Comments Written by Martina

hyperinsulinemi

Det här inlägget om hyperinsulinemi postade  jag kort-versionen av på instagram och märkte att det väckte en del intresse!

Det är jättekul, så jag vill uttrycka mig med lite fler ord här på bloggen. Instagram begränsar ju mig till ynka 2000 tecken, så det är mycket som inte blir sagt där men det tar jag igen i det här inlägget!

Inga “kostråd” bara basic biologi!

Mini-disclaimer: Jag vill understryka att det här inlägget inte handlar om att dela ut pekpinnar eller att komma med åsikter om hur eller vad någon ska äta! Syftet med inlägget är att upplysa och informera om det otroligt vanliga fysiologiska fenomenet hyperinsulinemi samt dess följeslagare insulinresistens, eftersom allt fler drabbas utan att veta vad det är eller hur det fungerar. På grund av att jag skrivit mycket om ketogen kost är jag ganska förknippad med den dieten, men jag lovar att jag inte tycker att alla ska vara keto eller göra som jag gör, och jag försöker inte prångla på någon low carb som inte är intresserad. I början av min low carb-frälsning ville jag förstås det, men jag vet bättre nu (tur va! 😉) Så med det sagt är målet att vara ännu mer tydlig kring vad som är vetenskapligt vedertagen biologi, fysiologi, farmakologi och endokrinologi och vad som är mina egna åsikter, även om båda ibland förekommer i samma inlägg! Det står tydligt markerat när något är en åsikt, även om jag efter många års pluggande och forskande anser mig bygga mina åsikter på just vetenskap finns det alltid vattendelare och åsikter kan därför gå isär även bland forskare. Hoppas att jag med texter som dessa är tydlig nog, och att jag lyckas bibehålla den tydligheten i mina inlägg. Säg till annars, för det är väldigt viktig för mig att vara så rak och transparent som det bara går!

Socker i maten respektive blodet

Efter disclaimern går jag rakt in på minfältet och börjar med att prata lite om socker! 😅 Det är tyvärr oundvikligt när det kommer till den fysiologiska responsen jag vill beskriva, för det här är en central del i den mänskliga biologin! Jag vill att fler ska  kunna mer grundläggande humanbiologi för att förstå varför kroppen gör som den gör, och kanske kunna fatta mer välgrundade beslut kring sin hälsa. Därför går det inte att blunda för kopplingen mellan vad vi stoppar i munnen, och vad som sedan händer rent biokemiskt.

Allting metaboliseras!

Det beror på att allt som kommer in i kroppen (livsmedel, vätskor, rök, gas och piller) måste (med väldigt få undantag) alltid metaboliseras, och det är just de metabola effekterna jag forskar på och har intresserat mig för så länge!


Metabolism rör inte endast matsmältningen för metabola processer sker i hela kroppen, hela tiden. Det sker i hjärnan, i levern, i njurarna och kroppsegna ämnen som t.ex östrogen, serotonin, melatonin och dopamin behöver också metaboliseras! När ett hormon eller en signalmolekyl gjort sitt jobb ska den återvinnas för att inte skapa problem i kroppen. Om dessa funktioner blir störda får vi för mycket av något ämne, vilket leder till att sjukdomsprocesser eller besvär av varierande allvarlighetsgrad kan manifestera sig. För mycket av hormoner, substanser eller vissa livsmedel är därför en vanlig grundorsak till hälsoproblem.


För att kunna beskriva hyperinsulinemi korrekt har jag ett frukost-exempel här nedan. Dels för att det finns en stark kost-koppling, men också för att göra det lättare att relatera till samt för att illustrera hur olika metabolism ger helt olika utfall!

20 teskedar socker i frukosten!?

Jag vet inte exakt vad folk äter till frukost nuförtiden, men en vild chansning landade på en tallrik havregrynsgröt med lite mjölk och jordgubbssylt på samt två lingongrova med. smör. Det blir ungefär 80g kolhydrater, vilket jag anser ganska normalt för ett första mål, och för tydlighetens skull översätter jag kolhydraterna till antal teskedar med socker.


Varje tesked socker väger 4 gram, så 80g socker blir då 20 stycken teskedar. Detta är illustrerat på bilden nedan!   

Men stopp och belägg tänker du kanske nu, kan man verkligen översätta kolhydrater till socker bara sådär!?

Ja för kolhydrater, även de som finns i det mörkaste och tråkigaste mest barklika brödet du kan tänka dig börjar redan i munnen brytas ned till mindre beståndsdelar, genom enzymet amylas i saliven. Därefter väntar syrabadet i magen där enzymer och saltsyra går loss på det vi har ätit, och på ett kick har lingongrovan och havregrynsgröten spjälkats till något som kan höja blodsockret ganska snabbt. Det är bara att mäta själv med en blodsockermätare om du inte tror mig, de allra flesta får en tydlig blodsockertopp av frukosten på bilden, och det är en helt normal, frisk respons!


Det finns förstås alltid undantag, t.ex personer med väldigt hög insulinkänslighet eller stor mängd muskler på kroppen. För dessa individer kanske frukosten ovan inte rubbar blodsockret en millimeter, men det är väldigt ovanligt.

1 tesked socker i blodet = normalt blodsocker

Vårt blodsocker ska ligga runt 5 mmol/l ungefär hela tiden, men kommer förstås pendla upp och ned beroende på om vi äter, sover, tränar eller fastar. På en frisk människa pendlar det mellan 3 och 9 ungefär, med ett snittvärde på 5-6. Detta motsvarar 1 tesked socker utspätt i hela blodvolymen.

Hur kan 20 teskedar bli 1 tesked?

Då kommer miljonfrågan… hur i allsindar kan 20 teskedar socker (frukosten) bli till bara 1 tesked? För dessa 20 teskedar som frukosten består av i exemplet, skulle ju ge ett blodsocker på flera gånger mer än vad kroppen klarar av!

Och hur kan de som äter 100 eller 200 teskedar socker om dagen, fortfarande bara ha 1 tesked socker i blodet?

hyperinsulinemi

Mänskliga celler omringade av insulin (illustrerat av nycklarna)

Svaret är förstås insulin!

Insulinet illustreras av nycklarna ovan som kommer och låser upp kroppens celler så att sockret kan åka in där, för ute i blodbanorna kan det inte vara länge, det är väldigt skadligt! På grund av att det är högsta prioritet för kroppen att få ned blodsockret efter en måltid, prioriteras frisättning av insulin väldigt högt och det är ur ett kortsiktigt perspektiv lite “skitsamma” om det råkar bli lite väl mycket insulin. Kroppen gör bara vad den kan för att röja undan sockret så att det problemet är ur världen.

Det är lite som att om vi dricker alkohol kommer kroppen att börja producera alkoholdehydrogenas i stora mängder för att “avväpna” etanolen och konvertera det där rödvinet vi precis drack till först acetaldehyd, därefter ättiksyra och slutligen till koldioxid, vatten och energi som är helt ofarligt för oss. Om vi inte hade kunnat producera alkoholdehydrogenas skulle alkohol vara otroligt farligt, eller om något av stegen stoppas som med t.ex läkemedlet antabus som används för att förhindra alkoholintag hos alkoholister. Antabus får nedbrytningen att stanna vid acetaldehyd så steget till ättiksyra, koldioxid och vatten uteblir. Även små, små doser acetaldehyd är galet otrevligt så personer som t.ex pga sin genetik har någon form av försening i det här nedbrytningssteget, kommer troligen inte att se någon större tjusning med alkohol. De får hjärtklappning, hudrodnad, yrsel, andnöd, tryck över bröstet, illamående… ja helt enkelt en light-variant av vad en person som dricker alkohol på antabus får genomlida!

Okej jag svävade iväg lite där men poängen är att när någonting är extra skadligt för kroppen så prioriteras första bästa grej som kan skydda oss från det, för kroppen gör hela tiden allt den kan för att vi ska överleva! Tänk på det när kroppen känns krånglig, den försöker inte jävlas med dig utan har nästan alltid en god anledning till sitt “beteende!”

Hyperinsulinemi = för mycket insulin

Så om första problemet är att kroniskt högt blodsocker är skadligt, så är andra problemet att mer insulin än vad vi behöver tyvärr också är skadligt! Attans liksom… hur blir det så?


Jag tycker att det verkar som att vissa har en genetisk känslighet för att felreglera insulinet. Min kropp överskjuter t.ex alltid insulin (oavsett om jag är low carb eller high carb, för det var så redan som barn) så jag får något som kallas för reaktiv hypoglycemi. Det betyder att jag kraschar av carbs på grund av “för lågt blodsocker”, för mängden insulin är inte helt matchad mot mängden socker som behövde hanteras.

OBS: kroppen känner inte av högt eller lågt blodsocker utan derivatan, dvs förändringen från baseline. Därför är inte upplevelsen av “lågt blodsocker” helt överensstämmande med det faktiska blodsockret. Ett blodsocker på 6 (normalt) kan kännas avgrundslågt om det nyss var uppe på 9 (högt) och vände!

Klicka på bilden för att komma till en vetenskaplig artikel med fler illustrationer

Vissa har mycket insulin i omlopp eller en kropp som ofta producerar mer insulin än vad som behövs, men alla kraschar inte av det utan kanske tvärtom blir pigga eller lugna. Oavsett vilken reaktion man får av insulinet så har det en väldigt kort halveringstid, vilket göra att topparna blir svåra att fånga med ett vanligt blodtest! Vissa privata testföretag mäter både faste-insulin (fs-insulin) och c-peptid (insulinets föregångare som är en betydligt större molekyl med längre halveringstid!)


Dock fångar testerna sällan hur mycket skada insulinet gör hos en individ, för både faste-insulinet och c-peptidvärdet kan vara väldigt lågt, trots alla symptom på hyperinsulinemi! Det kan bero att insulinet ändå är för högt för just den personen, för högt i förhållande till sin baseline, eller att det är svajjigt och blir otroligt högt när det väl aktiveras men går tillbaka till ett lågt normalvärde under fasta.

Symptom på hyperinsulinemi

Upp och kissa flera gånger på natten är en klassiker liksom central fettinlagring på mitten av kroppen hos både män och kvinnor, men också mer subtila symptom eller tillstånd som menstruationsrubbningar, fertilitetsproblem, polycystiska ovarier (PCOS), konstiga blodfettvärden, trötthet och hjärndimma, sömnsvårigheter, psykologiska problem, nervsmärtor samt fettlever och i förlängningen anses hyperinsulinemi innebära vissa riskökningar såsom ökad risk för stroke, hjärt- och kärlsjukdomar och ökad risk för Alzheimer.


Alzheimer kopplas allt mer till en insulinresistent hjärna med kronisk energibrist. Därför utvecklas Alzheimer-läkemedel i form av insulin-nässpray för att mer näring och energi ska nå hjärnans celler och på så vis få dem att överleva!

Hyperinsulinemi är ett förstadie till insulinresistens, men när insulinresistensen är ett faktum har man per definition hyperinsulinemi och risken för att utveckla typ 2 diabetes har ökat betydligt!

Insulinresistens är ett skydd!

Alla receptorhormon kan orsaka resistens hos celler. Det är en skyddsmekanism från cellens sida! I extremfall kan det till och med ske en receptorinternalisering. Receptorerna som sitter på cellens utsida och tar emot molekyler som t.ex dopamin, insulin eller något annat hormon, gömmer sig då då på insidan av cellen för att skydda den från att haverera. Det här sker dock inte med insulin vågar jag påstå (rätta mig gärna om jag har fel!) men internalisering är ett väldigt drastiskt steg som kan bli permanent!


Receptorinternalisering ses främst hos personer som skadat sig själva med drogmissbruk, för dopamin (neurohormonet med starkast koppling till missbruk) är otroligt toxiskt i höga doser. Det sker därför nästan alltid en tillfällig internalisering hos personer som intar droger som tvingar hjärnan att frisätta allt sitt dopamin på en gång.


Resistens = tolerans! När du behöver mer och mer för att uppnå samma “effekt” vet du att du har tolerans, och på cellnivå föreligger då en receptor-resistens.


Insulinresistens = kroppens skydd mot insulin på toxiska nivåer!

Att mäta insulin!

Det enda säkra sättet att mäta insulin på är genom ett sk insulin-klamptest där man gör en glukos-infusion för att höja blodsockret, och sedan tillsätter insulin tills blodsockret är normalt igen. De flesta vårdinrättningar har tyvärr inte möjlighet att göra det här testet utan gör istället ett glukosbelastningstest som inte alls är samma sak, för där vet vi fortfarande inget om insulinet!

Illustration av insulinklamptestet som kräver en del utrustning!

Insulin-klamptest = kvantifierar din insulinresistens, du får veta exakt hur illa det är med hyperinsulinemin och insulinresistensen.

Resultatet av ett glukosbelastningstest hos frisk person respektive typ 2 diabetiker. OBS: Den friska har troligen mindre mängd frisatt insulin än diabetikern, men det måste inte vara så! Vi har olika nivå för när insulinresistensen resulterar i en diabetesdiagnos!

Glukosbelastningstest = du får veta om du ligger i riskzonen för typ 2 diabetes eller faktiskt redan har utvecklat det, genom att inta en sockerlösning och mäta blodsockret med jämna mellanrum efter intaget.

Vad påverkar insulinet?

Kosten påverkar i allra högsta grad, liksom att inte äta (dvs fasta), träning (alla varianter av fysisk aktivitet), stress (från kemisk till emotionell stress) samt förstås genetik och olika läkemedel. Det finns orättvist nog läkemedel som har insulinresistens som förekommande biverkning.


Kan du komma på någon mer faktor som påverkar insulinet…? Blodsocker, ghrelin, leptin och dopamin samt individuella nivåer av olika peptider och enzymer i kroppen påverkar insulinet, vilka i sin tur påverkas av en kombination av livsstils- och genetiska faktorer.


Min övertygelse (nu försöker jag att vara tydlig med att säga att det här är min egen, personliga åsikt) är att hyperinsulinemi och insulinresistens främst beror på ens förhållande till näring och ätande. Jag kan inte få det till att en kost rik på kolhydrater (även om det inte är mer än vad som anses normalt i det moderna samhället) inte kommer leda till hyperinsulinemi förr eller senare. Det är så många som är drabbade av det, och antalet både ökar och går ned i ålder. Det är dessutom ett hyffsat nytt fenomen som följer med den moderna livsstilen och också nya livsmedel som fruktossirap och majsstärkelse som har kallats för “värstingsockret” i svensk media. Att utesluta kolhydrater så långt man är bekväm med tror jag är det mest effektiva sättet att vända en begynnande insulinresistens.


Men om vi skippar kosten, vad kan man då göra? Jag skulle säga att träning är otroligt effektivt vid både insulinresistens och typ 2 diabetes. Framförallt att bygga mycket muskler för då kan sockret sugas in där genom att vi både ökar och aktiverar våra glukosreceptorer. Det ger kroppen större möjlighet att hantera socker utan att behöva vräka på med insulin, och detta har gott om vetenskapligt stöd bakom sig.


Läkemedel är en viktig faktor som vi inte får glömma. Kolla igenom FASS så att du inte har någon medicin som har insulinresistens som biverkan! Står det “viktuppgång” eller “ökad aptit” under rubriken “vanliga biverkningar” så är det högst misstänkt…!


Stress i alla dess former hjälper i vilket fall inte till med insulinresistens för kortisol och övriga stresshormoner påverkar leptin (mättnadshormonet) som i sin tur påverkar och påverkas av insulin. Kronisk stress och kroniskt förhöjda kortisolnivåer ger samma symptom som insulinresistens (nästan, väldigt överlappande åtminstone) inklusive central fettinlagring. Stress och insulinresistens är definitivt nära släkt med varandra, och då pratar vi alltså allt från kemisk stress (läkemedel, alkohol och droger) till emotionell stress (skilsmässa, utanförskap), fysisk stress (hård träning) och cellulär stress (förhöjt blodsocker) samt sömnbrist eller brist på återhämtning.

Effektiva läkemedel

Om vi tittar  på läkemedel då, vad  kan man göra? Metformin är den mest kända blodsockersänkande medicinen, men GLP-1 analoger är det senaste och trendigaste.


Däremellan finns det en uppsjö av mediciner som kan kombineras med metformin (Pioglitazone, Semaglutide och Glimepirid för att nämna några populära) men jag vill inte namedroppa olika mediciner för jag tänker ju mer farmakologiskt och vill hellre förklara vad de gör!


De finns typ 6-7 olika klasser av diabetesläkemedel och dessa används också vid problem skapade av insulinresistens (som t.ex PCOS eller oönskad viktuppgång) och då räknar jag inte in insulin som faktiskt också skrivs ut vid insulinresistens knäppt nog! Främst till typ 2 diabetiker dock, och inte före insulinresistensen har blivit en svårbehandlad diabetes! Jag tycker personligen att det är hur knäppt och livsfarligt som helst (ur ett långsiktigt perspektiv!) men jag förstår ju varför. More is more! Mer insulin löser problemet med för högt blodsocker, men det löser ju knappast problemet med att insulin i höga doser också blir toxiskt… så då får man fråga sig vad som är värst… är det högt blodsocker eller högt insulin?

Tittar man på MODY2-patienter (en grupp med förhöjt blodsocker utan förhöjt insulin) så har de ingen ökad riskprofil jämfört med friska, så jag vet ju vad jag röstar på…

Grupper av läkemedel avseende på verkansmekanismer

  1. Fördröjer kolhydratupptaget i tarmen genom att hämma enzym som spjälkar dem, exempel på medicin är Glucobay.
  2. DPP4-antagonister: Fördröjer nedbrytningen av GLP-1 och andra peptider som får kroppen att frisätta insulin, sänka det blodsockerhöjande hormonet glukagon, samt gör att magsäckstömningen går långsammare och ökar mättnadskänslan. Januvia är exempel på medicin många använder, från just den här kategorin.
  3. PPAR-agonister: Påverkar insulinkänsligheten inifrån cellerna och gör att kroppen kräver mindre insulin för att få ned blodsockret. Pioglitazone är främsta kandidaten inom PPAR-gamma-agonistiska läkemedel.
  4. GLP-1 analoger: Liknande DPP4 med ökad mängd GLP-1 som ger mättnad och lägre blodsocker. Har många läsare som rapporterar viktnedgång med detta trots den ökade insulinstimuleringen (Victoza verkar mest poppis bland GLP-1 analogerna!)
  5. Minskar leverns aktivitet: minskar leverns glukosproduktion och ökar dess insulinkänslighet som i sin tur påverkar resten av kroppen. Metformin är den främsta här, som också är vanligast vid PCOS-behandling inriktad mot insulinresistensen*.

*Tillägg: PCOS måste inte bero på insulinresistens! 


Ibland funkar inte medicinerna så bra, och då tror jag att det dels är bra att verkligen kolla upp bukspottkörteln lite mer ingående, snabbt testa något annat samt kombinera med livsstilsförändringar.


Många får jättefina resultat och blir helt symptomfria med en livsstils som passar deras biologi, och inte sällan är det något som skiljer sig från mainstream ganska rejält. Det måste inte vara low carb, men det kan inte vara samma kost och livsstil som skapade problemet. Även om det finns en genetisk komponent, är insulinresistens och hyperinsulinemi klassade som “livsstilssjukdomar” och inget annat. Det innebär att vi har makten över dem, om vi orkar, kan och vill!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Har du läst inlägget blir jag superglad för en kommentar! Känner du igen dig i hyperinsulinemi? Har du kanske utvecklat insulinresistens till följd av det…? Eller har du löst det genom livsstilsförändringar eller rätt medicin? Berätta gärna! Jag är supernyfiken!!

Jag godkänner, läser och svarar på allting i tur och ordning, så tar det lite tid för din kommentar att dyka upp så har jag bara inte hunnit godkänna den ännu! ❤

 

Biokemi, Forskning, Hormoner, Kost & Hälsa
diabetes, hyperinsulinemi, insulin

Myter om socker │ Svarar dr Mikael & TV4

16 October, 2021 34 Comments Written by Martina

myter om socker
Många low carbers i min internet-sfär blev bestörda av dr Mikaels mythbusting på TV4. Den innehöll tvärsäkra uttalanden om att socker minsann inte är ett gift, men jag är inte riktigt lika bestört utan tänkte komplettera informationen han bjöd på. Dr Mikael alltså, jag gillar honom ändå, han är så charmig! 😍

Är socker är ett gift?

Nä… socker är en förutsättning för liv eftersom vi har det i vårt DNA. Dna-molekylens ryggrad består faktiskt av enkla sockerarter liksom flera livsviktiga molekyler i våra kroppar. Dock är det ju ganska stor skillnad på detta “livssocker” jämfört med till exempel bordssocker eller andra typer som vi får i oss genom maten. Vanligt bordssocker (50% glukos och 50% fruktos) eller honung (druvsocker + fruktsocker) är svårt att förgifta sig själv med för att det är svårt att överäta i sin rena form. Om det däremot kombineras med fett blir det lättare. Fett och socker tillsammans hittar vi i livsmedel som blir “hyperpalatabila” alltså för goda för vårt eget bästa enkelt uttryckt.

“Värstingsockret” bakom fetma & diabetesökning

När socker tillverkas av bearbetad majs (majsstärkelse och majssirap) och kombineras med olika vegetabiliska oljor får vi riktigt ohälsosamma livsmedel som både är hungerdrivande, fetmande och inflammatoriska. Nuförtiden finns det många olika typer av socker som går under många olika namn på innehållsförteckningarna, så det kan vara svårt att veta hur mycket socker man egentligen får i sig. Det blir faktiskt ganska giftigt i större kvantiteter då det är en starkt bidragande orsak till majoriteten av västvärldens sjukdomar. Det är just majsbaserade sockervarianter som kallats för “värstingsockret” i Svensk media, och som har pekats ut som en viktig orsak till den extrema fetma och diabetes-ökningen i USA.

Essentiella kolhydrater existerar ej!

Friska människor tål lite socker, men problemet är att vi äter så fruktansvärt mycket socker nuförtiden för att det är socker i ALLT. Det är inte svårt att få i sig flera hundra gram socker om dagen, och hur mycket behöver vi av det ungefär?

NOLL!

Vi behöver det faktiskt inte alls för att överleva, så att äta flera hundra gram av något som inte behövs… kan man inte lägga de kalorierna på något bättre? Något med näring i?


Socker är främst energi (tänker på de flesta carbs-livsmedel nu) och behovet för en stillasittande kontorsarbetare är inte mer 100-150 gram om dagen. Dock får nästan alla som inte medvetet kolhydratreducerar i sig betydligt mer än så!

Blir barn speedade av socker? 

You be the judge… jag har inga barn så jag kan inte svara utifrån ett personligt perspektiv men om vi tittar på forskningen så har detta faktiskt studerats i många, många studier. Jag blev förvånad över hur många det faktiskt fanns när jag sökte på det!


“Further, we present the hypothesis that the chronic effects of excessive sugar intake may lead to alterations in mesolimbic dopamine signaling, which could contribute to the symptoms associated with ADHD.” (länk)


“There is growing evidence showing that addiction and substance dependence strongly rely on increased arousal, hyperactivity, impulsivity and compulsion following cessation (Crews and Boettiger, 2009). To understand how sucrose overconsumption affects hyperactivity and compulsion, we assessed general locomotor activity using OF. To evaluate impulse control we used the NSF, conflict based anxiety test that has previously been shown to reflect impulsivity-like behavior (Bevilacqua et al., 2010; Angoa-Pérez et al., 2014; Piggott et al., 2020).” (länk)


Jag hittade artiklar som sa att det inte finns någon koppling mellan socker och hyperaktivitet hos barn, men flera av dessa artiklar var sponsrade av livsmedelstillverkare eller hade forskare med koppling till livsmedelsindustrin. Den nedersta punkten här ovan är publicerad i år och är en trevlig och lättläst artikel – rekommenderas för den som vill förkovra sig!

Ger socker diabetes?

För att typ 2 diabetes ska utvecklas så behöver man först bli insulinresistent. Diabetesen är en förlängning av att kroppens celler inte lyssnar på insulinets signaler längre, och därför är blodsockret kroniskt förhöjt. Mycket forskning visar att typ 2 diabetes går att reversera helt och hållet med långsiktig lågkolhydratkost. ADA och EASD har numera inkluderat detta i sina guidelines för behandling av sjukdomen.


Går det att få typ 2 diabetes om man inte äter några kolhydrater alls? Jag skulle säga ett bestämt nej på den frågan, det borde vara helt omöjligt eftersom det då inte finns någonting som kan trötta ut insulinreceptorerna.


Ger socker diabetes? Ja i kombination med massor av andra faktorer inklusive en genetisk känslighet. Kolhydraterna behöver vara med i ekvationen men det räcker inte med dem som enda faktor.

Behöver typ 1 diabetiker specialkost?

Många typ 1 diabetiker har besvär med att reglera sitt blodsocker, och det gäller främst de som envisas med att äta “vanlig mat”, eller “som alla andra”.


Det finns de typ ettor som väljer en strikt lågkolhydratkost och mår betydligt bättre. Givetvis behöver de i många fall sitt basinsulin ändå, men det blir mycket färre insulindoser per dag utan någonting som ökar blodsockret. Jag vet att jag är biased här, men har svårt att se hur massa kolhydrater skulle vara en bra idé…

Får en typ 1 diabetiker inte äta socker?

Alla får förstås äta exakt vad de vill. Får en nötallergiker inte äta nötter? Jo såklart. Jag är allergisk emot både jordnötter och mandel och äter båda ibland. Det är inte bra för mig men det är ju mitt val och mitt ansvar.

Får man cancer av sötningsmedel?

När jag tittar på den samlade vetenskapen kring sötningsmedel och dess cancerrisk så får jag det till att de inte ökar risken för cancer. I djurstudier när forskare har gett försöksdjuren enorma doser av olika sötningsmedel har de kunnat inducera urinblås-cancer, och det finns studier som visar att doserna för en människa behöver motsvara ungefär ett flak cola zero om dagen, varje dag i 35 år för att komma upp i cancerogena doser.


Jag skulle säga att de flesta sötningsmedel är ganska säkra att använda, men precis som med alla kemikalier får man väga fördelarna emot eventuella risker. Personligen väljer jag sötningsmedel framför socker varje gång jag vill ha någonting sött, men det är otroligt sällan. Jag är inte av åsikten att socker är bättre för att det är “naturligt”, för min del äter jag hellre lite kemikalier 😉

Blir man hungrig av sötningsmedel?

I studier där människor som håller på att viktminska fått välja mellan vatten och lightläsk har det visat sig att de som väljer lightläsk lyckas bättre med sin viktminskning. Hypotesen är att de får tillfredsställa sitt sötsug utan att behöva äta/dricka extra kalorier eller påverka sitt blodsocker. De som dricker vatten blir mindre nöjda än de som dricker lightläsk och är därför mer benägna att överäta eller göra avsteg.


Blir du sugen eller hungrig av sötningsmedel? Jag kan tänka mig att det är väldigt olika men för min del blir jag väldigt nöjd av till exempel cola zero om jag skulle vara sugen på något. Det duger liksom, och var min “go to” väldigt ofta i början av min ketoadaptering (typ 2010 nångång). Då var jag så van vid att äta kolhydrater många gånger om dagen så att det var väldigt ovant att inte göra det, men fick jag min cola zero kunde jag “stå ut”.   


Dock vet jag att det finns många studier som visar på potentiellt ökad aptit av sötningsmedel och det finns också en korrelation mellan att dricka MYCKET lightläsk och att vara överviktig.

Summa summarum

Med tanke på den extrema överkonsumtion av socker och skräpmat som vi generellt sett har idag, samt det växande problemet att inte kunna skilja på riktig mat och “fake foods” kanske ett sånt här inslag är lite onödigt av TV4. Vi behöver inte en ursäkt att fortsätta hälla i oss en makronutrient som vi egentligen inte behöver alls, särskilt som många är lika beroende av socker som en alkoholist är beroende av alkohol. Många anser sig helt maktlösa inför socker och söt smak, vilket leder till ett stort lidande och många sjukdomar följer i dess kölvatten.

Berätta gärna vad du tycker!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

 

Biokemi, Forskning, Ketos & ketoner, Kost & Hälsa, sötningsmedel
diabetes, socker, svar på tal

Vad är ett normalt blodsocker?

15 February, 2020 40 Comments Written by Martina

De allra flesta vet inte hur deras blodsocker ser ut under en dag eller vilka värden som är normala. Det var många som tyckte att mina blodsockerkurvor jag visade här på bloggen såg helt extrema ut, men om man letar efter blodsockerkurvor från friska personer kan de se mycket värre ut.

Det är också stor skillnad på att sticka sig i fingret då och då jämfört med att mäta sitt blodsocker dygnet runt i flera veckor i streck med en CGM.

  • Problemet vid diabetes är att blodsockret inte går ned igen. Det ligger envist på en förhöjd nivå och sjunker inte utan medicin, längre fasta eller strikt lågkolhydratkost.
  • Man kan också ha diabetes + reaktiv hypoglycemi så att blodsockret först blir jättehögt och sedan kommer insulinet ikapp och sänker blodsockret för mycket.
  • Och man kan vara frisk med reaktiv hypoglycemi (som jag) så att blodsockret går upp normalt men insulinet överskjuter och tar ned blodsockret för mycket. Dessa personer är lite svajjigare än sista  och första gruppen.
  • Den fjärde gruppen är lite ovanligare men deras insulinutsöndring är bättre inställd så blodsockret dippar inte lika lågt och de får inte samma blodsockerkrash som föregående grupp.

Svårdetekterade blodsockerfenomen

Eftersom de flesta människor inte mäter sitt kontinuerliga blodsocker är det inte vida känt hur blodsockret beter sig dygn efter dygn vid intag av olika livsmedel. Det är nämligen inte bara socker som påverkar blodsockret utan också:

  • Stress (kortisol)
  • Dålig sömn
  • Hög fettprocent
  • Histamin (matintoleranser)
  • Tarmflora (diabetiker har en annan tarmflora än friska!)

Hur mycket socker tål vi?

Socker i form av lösgodis och fika inklusive kolhydrater i form av bröd, knäckemackor, pasta, ris, bulgur och couscous blir väldigt mycket socker i kroppen eftersom alla kolhydrater måste brytas ned till sin enklaste form. Väl i blodet har de en blodsockerhöjande effekt. Ju enklare socker ju snabbare höjs blodsockret. Bröd som innehåller en blandning av stärkelse, långsamma kolhydrater och fibrer kan höja blodsockret lite pö om pö.

Att äta flera hundra gram kolhydrater varje dag är mer än vad de flesta tål!


När jag mätte mitt blodsocker och la upp mina kurvor på instagram var det många som bekräftade mina iakttagelser. Till och med fenomenet att blodsockret oförklarligt sticker iväg på natten när man sover, på grund av något man åt under kvällen. En följare kallade detta för “en trojan” och det tyckte jag var kul 🙂

Low carb/fasta enda vägen till platt urva

Det enda sättet att få en helt PLATT blodsockerkurva är att antingen fasta eller äta en striktare lågkolhydratkost. Gärna en som leder till ketos. Det är inte superviktigt för alla men det underlättar om man är insulinresistent, pre-diabetiker eller lider av reaktiv hypoglycemi!

Hur vet man det då? 

Några tecken är: 

  • Envis övervikt oftast mitt på magen
  • Muffintopp (fett som pöser över byxlinningen)
  • Supertrött efter måltiderna
  • Dödshungrig på morgonen eller under dagen (svimfärdig)
  • Ångest och oro (detta är min egen hypotes som många brukar bekräfta)

Känner du igen dig i någon av dessa punkter? Då borde du go low carb eller testa att komma in i ketos!

Biohacking, Biokemi, Ketos & ketoner
blodsocker, diabetes, ketos

Insulinresistens | Lajvsändning

7 November, 2019 73 Comments Written by Martina


Från lajvsändning på instagram 7/11 2019

Kort sammanfattning

Många lider ovetandes av insulinresistens trots normalt blodsocker och trots ketos. Om diabetes ej är utvecklad kan insulinet som produceras ta ned blodsockret men kroppen producerar för mycket insulin pga resistenta/tröga receptorer på cellernas ytor. Stora insulinmängder ger ökad fettinlagring, försvårar fettminskning och påverkar många organs funktion. Kan göra organ dysfunktionella.


Tecken på insulinresistens: Ljusbruna fläckar på huden, bukfett (särskilt kvinnor), infertilitet, utebliven ägglossning, hypotyreos, hyperfagi (hetsätning), “omöjligt” att gå ned i vikt, östrogendominans. Alla dessa tillsammans eller flera indikerar IR.

IR kan “botas” men du kommer alltid att ha en ökad känslighet och kommer alltid att behöva äta annorlunda än andra. Några bra strategier är följande:


Effektiva strategier mot insulinresistens: 

  • Tung styrketräning, stora muskelgrupper
  • HIIT (high intensity interval training)
  • Långa, lugna promenader
  • Ketogen kost (inget insulint alls) håll nere proteinet och upp med fettet
  • Långa fastor (för dig som gillar fasta)
  • Ceylon te, kanel, inositol, ALA och berberin (tillskott)
  • Meditation, avslappning varje dag
  • Inget kaffe!!!
  • Långt tidsperspektiv, ge det minst 1 år och gör inga avsteg

Alla organ och celler kan bli insulinresistenta, till och med tarmcellerna. Då producerar de mindre slem som ökar risken för läckande tarm, ger mer förstoppning och kan öka inflammationsnivåerna i kroppen. Insulinresistenta äggstockar är förknippade med PCOS, hypotyreos ger sänkt insulinkänslighet/IR och en insulinresistent hjärna får Alzheimers. Detta är alltså ett viktigt hälsoproblem att fixa, vänta inte!

En bra start är min bok om ketogen kost (köplänk!)


Jag kommer köra lite tema-lajvar framöver och tar gärna emot tips på ämnen. Det är bara att önska fritt så varvar jag detta med mina vanliga frågestunder 🙂




Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!

Jag finns även på Patreon

Swish: 0730651281

Biohacking, Biokemi, Hormoner, Inflammation
  • 1
  • 2
  • Next

Senaste kommentarerna

  • Anders on Allt om ketoHej Martina! Köpte ett par böcker som du skrivit. Har kört LCHF/ KETO kost i typ…
  • Olof on Recension: OURA-ringHej! Blir nyfiken på ouraring. Vet du någon rabattkod, när man beställer? Hur ve…
  • IC on Gör någonting nytt…Även Livsmedelsverket gör någonting nytt ! Efter att EU-kommissionen haft synpun…
  • Lena Adler on Gör någonting nytt…Heja🙌🏻
  • Elli on Dopamin-detox | GuideJag har gått på adhd medicin i mer än 10 år, är det ”beneficial” för mig att dop…
  • Elli on Dopamin-detox | GuideJag har gått på adhd medicin i mer än 10 år, är det ”beneficial” för mig att dop…
  • Dan on Gör någonting nytt…Ja men visst går utvecklingen mycket åt snuttifiering av nyheter det har ju pågå…
  • Jesper on Gör någonting nytt…Hejsan! Har du hört talas/testat om ketone-IQ utvecklat av H.V.M.N i USA? Relati…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson