• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Tänkte bara kika in & säga hej eftersom jag får Tänkte bara kika in & säga hej eftersom jag får en del meddelanden både här, på fb, bloggen, mailen, ja lite överallt helt enkelt! 😆 Ni är många som undrar vart tusan jag tagit vägen, vilket är en helt rimlig undring med tanke på alla ÅR jag uppdaterat DAGLIGEN! 

Blir sjukt glad att så många bryr sig så tänkte bara säga att jag mår bättre än på så väldigt länge, hade glömt bort att man kunde må SÅHÄR bra! 😄

Ni som följer mig har kanske noterat mina deppiga emo-uppdateringar mellan varven, men omedicinerad, ganska kraftig bipolaritet + arbetsnarkomani, visade sig va en totalt ohållbar kombo i längden! Livsstilen blev till slut megadysfunktionell, & jag kunde ju inte skylla på att jag inte VET bättre, för det gör jag ju! 🥵

Kom då successivt närmare beslutet att SLUTA kompromissa med min långsiktiga hälsa & börja prioritera mig själv! Ville bryta allt dysfunktionellt i grunden vilket jag gjorde & det har fasen varit ett av mina livs BÄSTA beslut! ❤️ 

Uppdaterar igen när jag får feeling, men tills dess är du välkommen att ställa frågor i kommentarerna, svarar som vanligt efter bästa förmåga! 🙃
Podd med min favoritsparris! 😄🌱 @asparre & j Podd med min favoritsparris! 😄🌱 @asparre & jag diskuterar om stress & stressresistens gör dig sjuk & om det kanske är värre än insulinresistens. Ja & sen biktar vi oss också! 😅🙈 DON'T MISS!!! ☝️Finns på 4health.se, alla poddplattformar & i stories! 

GREJER VI TAR UPP! 
🔥 Har du drabbats av kronisk STRESS? Hur vet man?
🔥 Får du inte rätt på din sömn?
🔥 Svårt att gå ner – eller upp – i VIKT?
🔥 HORMONELLA besvär?
🔥 Problem med MAGEN eller, trots att du äter bra i stort, något i maten som du absolut inte kan vara utan, trots att det gör dig slemmig i halsen och intolerant?
🔥 INFLAMMATION i kroppen, som du inte hittat orsaken till? Immunförsvar som attackerar fel grejer (tex dig?)

VI BERÄTTAR...
✅ Hur stressresistens fungerar, VAD SOM HÄNDER I KROPPEN, vilka symptom det ger upphov till – och varför!
✅ MÅNGA TIPS + bekännelser 🙈
✅ Varför stressresistens kan va farligare än insulinresistens.
✅ Kopplingen till våra stora livsstilssjukdomar; och till mer otydlig ohälsa.
✅ Varför & hur psykologisk stress förvandlas till kroppsliga sjukdomar!

BERÄTTA GÄRNA VAD DU TYCKER OM AVSNITTET!! ❤️

#4Health #hurkroppenfungerar #funktionsmedicin #blifrisk #hälsotips #självläkning #välmående #hälsosamlivsstil #naturlighälsa #holistiskhälsa #helhetshälsa #friskvård
#utmattning #binjureutmattning #utbränd #utbrändhet #hjärnhälsa #mentalhälsa #återhämtning #trötthet #hormoner #paleokost #lågkolhydratkost #näringsrikkost #hjärndimma #lchftjejer #biohacking #ketogenkost
#stressresistens #kroniskstress
[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha [Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋‍♀️) är naturligt böjda åt det hållet!

Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!

ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera. 

STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer? 

Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️

Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️

Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!
Hej & Välkommen! Om du är ny följare här, ka Hej & Välkommen! 

Om du är ny följare här, kanske du undrar vad detta är för konto? "Next level biohacking" handlar inte om att chippa sig eller skaffa senaste health tech-prylarna, utan är tvärtom inne på low tech health, basic fysiologi (om hur våra mänskliga kroppar funkar) kryddat med personliga intressen som farmakologi, neurobiologi & hormonlära.

Jag har pluggat biokemi i många år & har snart en PhD i intermedicinska vetenskaper. Det jag lär mig vill jag stöta & blöta med dig som läser här, tillsammans med occasional rants & idéer kring fysiskt & psykiskt välmående. 

Mitt syfte är INTE att visa upp mig själv som "duktig" eller komma med pekpinnar. Då får du följa någon annan, för även om jag befunnit mig i "hälsosfären" i många år, har jag fortfarande mycket att jobba på. Vissa problem som bipolaritet, aspighet osv skriver jag om, andra inte. 

Det finns alltför många frihetsgrader inom konceptet "hälsa" för att någon med säkerhet ska veta allting, så titta gärna mekanistiskt (dvs hur det funkar i form av processer, istället för en massa varför), testa dig fram & glöm inte att ta allt du läser med en nypa oprocessat havssalt *skojar* 😅

Länken i profilen 👆 innehåller mängder med gratis-material så klicka där om du vill läsa mer! ❤️

Åldrandets gåta är löst! (Podd + text)

15 November, 2022 30 Comments Written by Martina

Förra inlägget om vad friska 100-åringar har gemensamt hittar du här!

I slutet av förra veckan hade jag äran att spela in ett poddavsnitt tillsammans med Statens forskningsföretag Vinnova och min biohacker-vän Linus, som är expert på läkemedel mot åldrande. Det är inte bara ett intresse för honom utan han arbetar som konsult för olika läkemedelsbolag i egenskap av Civilingenjör inom bioteknik (samma utbildning som mig alltså, fast inriktning mot läkemedelstillverkning) och är ett äkta proffs på det här området!


Det var en ära att få podda med Vinnova och Linus, så jag hoppas att du finner avsnittet både givande och intresseväckande! Om du lyssnar kommer du att märka att vi har lite olika förhållningssätt kring både biohacking och åldrande, men i slutet är vi ändå mer överens än inte, så jag tycker att vi kompletterade varandra bra! Berätta gärna vad du tycker! 🙂

Podd om åldrande

Klicka på bilden för att komma till podden!

Vad är åldrande?

Du har säkert hört uttrycket “åldrandets gåta”, och hört forskare i TV uttrycka sig om åldrande som att vi inte har en aning om varför vi åldras. Det är inte längre sant för 2013 publicerades den uppseendeväckande och inflytelserika artikeln “The Hallmarks of Aging” som i detalj kunde beskriva 9 molekylära mekanismer bakom det mänskliga åldrandet! De illustreras i bilden nedan, och this is it!


Det finns alltså inte fler mekanismer än så, vilket innebär att den som löser dessa löser ALLT. “Åldrande” kommer då att höra till det förgångna, och den här verkligheten ligger inte långt bort!

Våra barnbarn kommer att säga… “kan du tänka dig att på mormors tid fick folk rynkig hud, de kunde krympa flera centimeter och behövde ibland gå med käpp! Det var före de hade botat åldrande!”

Åldrande

Klicka på bilden för att komma till artikeln som är publicerad i The Cell.

Alla människor drabbas av mekanismerna på bilden, och åldras alltså på precis samma sätt – fast i väldigt olika takt!


40-åringar ser som vi vet väldigt olika ut. 40, och framförallt 50-åringar kan ha olika hud, olika fitness-nivå, olika kognitiv förmåga…  och ju äldre vi blir desto tydligare blir skillnaderna. Två 70- eller 80-åringar kan ju verkligen vara olika, trots att de är födda samma år.

Här visar sig livsstil och genetik tydligt!


“Åldrandets gåta” (med förklaringar)


Här nedan presenterar jag hela “åldrandegåtan” med förklaringar så gott jag förmår. Fråga gärna om något är oklart, och rätta mig om jag skriver fel någonstans! 🙂

1. Förändrad intra-cellulär kommunikation

Cellen gör inte vad den ska, t.ex “går inte ut med soporna” (dvs blir trögfungerande) och skickar inte rätt signaler till omgivningen. IGF-1 (tillväxtfaktor), insulin (ökar tillväxt och inlagring) och mTOR (kontrollerar tillväxt) är exempel på några viktiga intra-cellulära kommunikatörer. Det här kan ge upphov till cancer och ökad inflammation i kroppen.

2. “Stamcellsbrist”

Även vuxna människor har pluripotenta celler och stamceller som gör att mycket kan förnyas i kroppen, men om det inte längre sker någon förnyelse för att den funktionen är utmattad, har vi bara våra skraltiga celler kvar. Det är vad vi ser i progressivt åldrande. Tänk en 100-åring, inte mycket regenerering kvar att hämta där inte…

3. Destruktiv epigenetik

Epigenetik betyder “ovanpå” genetiken, och är det lager av signaler som ligger “ovanpå” vårt ärvda bibliotek av gener, och bestämmer vilken information som ska användas och vilken som inte ska användas. Det är via epigenetiken som sjukdomsgener kan sättas igång eller stängas av!

Vi vill ha våra sjukdomsgener avstängda, och det är möjligt om vi vet hur vi ska påverka våra epigenetiska switchar!

Forskning visar att många saker i vår livsstil påverkar switcharna, t.ex stress har i studie efter studie visat sig kunna dra igång en uppsjö av sjukdomsfaktorer och till och med påverka generna så mycket att effekterna går i arv! Först såg man det på barn vars mödrar levt under svältlika förhållanden, sen har man sett det på barn vars mödrar har mått psykiskt dåligt under graviditeten. Ett mer positivt exempel är barn vars mödrar som varit i mycket god fysisk form före och under graviditeten och lyckats ärva den “nya” genetiken som uppstått från mammans träningsintresse!

Destruktiv epigenetik = livsstilen har “switchat på” sjukdomsgener så till den grad att det blir svårt att slå av dem, och man får leva med resultatet av sina vardagsvanor. Detta vill vi till varje pris undvika!

4. Mitokondriell dysfunktion 

Mitokondrierna är vår energi-producerande enhet inuti cellen. Den har sitt eget DNA och tros ha varit en egen organism en gång i tiden (för många miljoner år sedan.) Välfungerande mitokondrier kopplas till hälsa och ungdom, och ett sätt att öka antalet mitokondrier är att träna! Ju mer muskler vi har på kroppen desto fler mitokondrier får vi! Både styrke- och konditionsträning är mitokondrie-främjande aktiviteter.


När mitokondrierna är slöa upplevs det ofta som trötthet. Det känns svårt att få upp energin och det blir svårare att “avgifta” sig eftersom hela systemet är trögare. Detta drabbar den övergripande hälsan negativt och gör vi inte något åt saken, får vi färre och sämre mitokondrier med åldern.

Mitokondriell dysfunktion = Hjärt- & kärlsjukdom, insulinresistens, diabetes, inflammerade kärl

5. Instabilt DNA 

Celler delar sig ett gäng gånger under sin livscykel och för varje delning kopieras allt DNA från den gamla cellen till den nya, och då gäller det att korrekturläsarna är på plats och kan fixa om något blir fel!


Instabilt DNA är ett resultat av många celldelningar, samt att korrläsaren har tagit semester. Det kan hända då vi är utsatta för någon form av stress – t.ex kemisk stress i form av rökning eller andra destruktiva livsstilsvanor. Jag tar rökning som exempel för att det är ett av de mest DNA-skadande aktiviteterna man kan ägna sig åt!


Om du röker – se till att få i dig ditt nikotin på något annat sätt!

6. “Pensionärsceller” 

När en cell delat sig många gånger och bedömer att den inte kan dela sig ytterligare en gång utan risk, ska dess självmordsprogram gå igång så att den inte riskerar att skicka felaktiga signaler, bidra till mutationer eller genskador eller på annat sätt skapa problem i kroppen. Vad som ibland händer är att dock att celler struntar i sitt självmordsprogram och bara går i pension istället, dvs fortsätter leva men har slutat arbeta för längesedan. Dessa pensionärsceller åker sedan runt och stör andra cellers arbete, och kan ge upphov till mängder med sjukdomar!


Ju äldre man är desto fler pensionärsceller har man, och det är ett så stort problem att många läkemedelsbolag nischar sig mot just detta område. Vill du googla på fenomenet som innebär att eliminera pensionärsceller från systemet ska du använda sökordet “senolytics” (senescent cells = pensionärsceller, lysis = nedbrytning, senolytics = nedbrytning av senescenta celler).

När kroppen städar undan skräpceller minskar oftast inflammatoriska processer och man känner sig piggare och får förnyade krafter!

7. Skadade telomerer

Telomerer är kromosomernas “ändsnuttar” som varje celldelning tenderar att slita på. “Telomer-teorin” var en av de mest populära teorierna bakom “åldrandets gåta”, och innebar att vi föds med olika långa ändsnuttar och när de är slut så går det inte att bli äldre. Forskare sa då att en människa (baserat på denna teori) kunde bli 120 år gammal som mest men inte mer. Minns du siffran? Jag minns den från 90-talets Vetenskapens Värld om jag inte är helt ute och cyklar! 🙂


Men är det sant…? Nej, inte så länge vi kan hålla nere vår biologiska ålder! Det är den som räknas och det är ju lite av ett vetenskapligt break through att kronologisk och biologisk ålder är två helt olika saker! Hela fältet “biologiskt åldrande” är väldigt spännande, särskilt hur man gör för att “åldras baklänges”, men det förtjänar ett eget inlägg tycker jag. Spoiler alert: stresshantering… mindset… träning… don’t poison yourself… 😉  

8. Felreglerad näringsrespons

Ett exempel är insulinresistens, dvs när celler inte tar upp glukos som de ska för att kroppen har bedömt att anstormningen av insulin är så stor att den behöver skydda sig själv genom att göra receptorerna resistenta (längre inlägg om det här!) Detta händer ALLA receptor-hormon, även t.ex dopamin osv. Om hjärnans celler drabbas av insulinresistens så får hjärncellerna energibrist och dör. Det är tyvärr väldigt många äldre som drabbas av den här typen av kognitiva skador, men alla former av felreglerad näringsrespons går att justera med kosten. Det är i alla fall vad jag tror, men det finns säkert de som inte håller med! 😉


Men… bara för att jag är jag så måste jag ju bara klämma in att kroppen inte måste vara glukosberoende utan kan drivas på fett och ketoner! Äter man inga carbs, produceras signifikant mindre insulin. Det går att mäta och visa på alla! En annan viktig grej angående just socker är att fruktsocker havererar framförallt leverceller väldigt snabbt. Fruktos i alla dess former ökar risken för neurodegenerativa sjukdomar, för icke-alkoholrelaterad fettlever (som man får av en insulinresistent lever) är många gånger ett förstadium till demens. Jag skrev en “övnings-review-artikel” om just detta för något år sedan (ej publicerad) och läste då väldiga mängder vetenskapliga artiklar om just detta. Den finns här med 28 referenser inkluderade!

Summa summarum: man måste inte vara super low carb, men hur man väljer sina livsmedel spelar roll för cellernas förmåga att ta emot och använda näring, samt för att bibehålla den förmågan över tid!

9. Felreglerad proteinsignalering inuti cellen 

När de flesta tänker på protein så tänker de kanske främst på typ tonfisk, kycklingfiléer och träningstillskott, men proteiner är också små ihoptrasslade “garnnystan” inuti och utanför våra celler som styr mängder med kommunikation i kroppen. De här proteinerna kommunicerar genom sin struktur, de veckar sig på olika sätt och de kan integrera och dis-integrera för att signalera olika saker.


Proteinskador i den åldrade cellen hade jag faktiskt som sommarjobb 2007 *skryt skryt* 😅 Det har jag berättat om många gånger tidigare, men jag spenderade en sommar med att stressa stackars oskyldiga celler och på så vis “förtidsåldra” dem för att studera processen. Det finns många sjukdomar där bristande proteinfunktion är en av bakgrundsfaktorerna, och för att inte upprepa mig så hänvisar jag bara till den kända raddan av livsstilssjukdomar vi allt för väl känner till…

Fortsättning följer…!

Jag avslutar här och låter istället nästa inlägg handla om lösningsförslag på dessa 9 molekylära faktorer bakom åldrande. Det vill du inte missa! 😉


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Har du läst ända hit får du gärna lämna en kommentar!
Jag läser och svarar på allting i mån av tid, och väntar du på ett svar från mig kan du spana in mina senaste artiklar så länge eller varför inte följa mig på instagram! 

Biohacking, Biokemi, Forskning
åldrande, anti-aging, biohacking, vinnova

Hyperinsulinemi: Är du drabbad?

10 November, 2022 53 Comments Written by Martina

hyperinsulinemi

Det här inlägget om hyperinsulinemi postade  jag kort-versionen av på instagram och märkte att det väckte en del intresse!

Det är jättekul, så jag vill uttrycka mig med lite fler ord här på bloggen. Instagram begränsar ju mig till ynka 2000 tecken, så det är mycket som inte blir sagt där men det tar jag igen i det här inlägget!

Inga “kostråd” bara basic biologi!

Mini-disclaimer: Jag vill understryka att det här inlägget inte handlar om att dela ut pekpinnar eller att komma med åsikter om hur eller vad någon ska äta! Syftet med inlägget är att upplysa och informera om det otroligt vanliga fysiologiska fenomenet hyperinsulinemi samt dess följeslagare insulinresistens, eftersom allt fler drabbas utan att veta vad det är eller hur det fungerar. På grund av att jag skrivit mycket om ketogen kost är jag ganska förknippad med den dieten, men jag lovar att jag inte tycker att alla ska vara keto eller göra som jag gör, och jag försöker inte prångla på någon low carb som inte är intresserad. I början av min low carb-frälsning ville jag förstås det, men jag vet bättre nu (tur va! 😉) Så med det sagt är målet att vara ännu mer tydlig kring vad som är vetenskapligt vedertagen biologi, fysiologi, farmakologi och endokrinologi och vad som är mina egna åsikter, även om båda ibland förekommer i samma inlägg! Det står tydligt markerat när något är en åsikt, även om jag efter många års pluggande och forskande anser mig bygga mina åsikter på just vetenskap finns det alltid vattendelare och åsikter kan därför gå isär även bland forskare. Hoppas att jag med texter som dessa är tydlig nog, och att jag lyckas bibehålla den tydligheten i mina inlägg. Säg till annars, för det är väldigt viktig för mig att vara så rak och transparent som det bara går!

Socker i maten respektive blodet

Efter disclaimern går jag rakt in på minfältet och börjar med att prata lite om socker! 😅 Det är tyvärr oundvikligt när det kommer till den fysiologiska responsen jag vill beskriva, för det här är en central del i den mänskliga biologin! Jag vill att fler ska  kunna mer grundläggande humanbiologi för att förstå varför kroppen gör som den gör, och kanske kunna fatta mer välgrundade beslut kring sin hälsa. Därför går det inte att blunda för kopplingen mellan vad vi stoppar i munnen, och vad som sedan händer rent biokemiskt.

Allting metaboliseras!

Det beror på att allt som kommer in i kroppen (livsmedel, vätskor, rök, gas och piller) måste (med väldigt få undantag) alltid metaboliseras, och det är just de metabola effekterna jag forskar på och har intresserat mig för så länge!


Metabolism rör inte endast matsmältningen för metabola processer sker i hela kroppen, hela tiden. Det sker i hjärnan, i levern, i njurarna och kroppsegna ämnen som t.ex östrogen, serotonin, melatonin och dopamin behöver också metaboliseras! När ett hormon eller en signalmolekyl gjort sitt jobb ska den återvinnas för att inte skapa problem i kroppen. Om dessa funktioner blir störda får vi för mycket av något ämne, vilket leder till att sjukdomsprocesser eller besvär av varierande allvarlighetsgrad kan manifestera sig. För mycket av hormoner, substanser eller vissa livsmedel är därför en vanlig grundorsak till hälsoproblem.


För att kunna beskriva hyperinsulinemi korrekt har jag ett frukost-exempel här nedan. Dels för att det finns en stark kost-koppling, men också för att göra det lättare att relatera till samt för att illustrera hur olika metabolism ger helt olika utfall!

20 teskedar socker i frukosten!?

Jag vet inte exakt vad folk äter till frukost nuförtiden, men en vild chansning landade på en tallrik havregrynsgröt med lite mjölk och jordgubbssylt på samt två lingongrova med. smör. Det blir ungefär 80g kolhydrater, vilket jag anser ganska normalt för ett första mål, och för tydlighetens skull översätter jag kolhydraterna till antal teskedar med socker.


Varje tesked socker väger 4 gram, så 80g socker blir då 20 stycken teskedar. Detta är illustrerat på bilden nedan!   

Men stopp och belägg tänker du kanske nu, kan man verkligen översätta kolhydrater till socker bara sådär!?

Ja för kolhydrater, även de som finns i det mörkaste och tråkigaste mest barklika brödet du kan tänka dig börjar redan i munnen brytas ned till mindre beståndsdelar, genom enzymet amylas i saliven. Därefter väntar syrabadet i magen där enzymer och saltsyra går loss på det vi har ätit, och på ett kick har lingongrovan och havregrynsgröten spjälkats till något som kan höja blodsockret ganska snabbt. Det är bara att mäta själv med en blodsockermätare om du inte tror mig, de allra flesta får en tydlig blodsockertopp av frukosten på bilden, och det är en helt normal, frisk respons!


Det finns förstås alltid undantag, t.ex personer med väldigt hög insulinkänslighet eller stor mängd muskler på kroppen. För dessa individer kanske frukosten ovan inte rubbar blodsockret en millimeter, men det är väldigt ovanligt.

1 tesked socker i blodet = normalt blodsocker

Vårt blodsocker ska ligga runt 5 mmol/l ungefär hela tiden, men kommer förstås pendla upp och ned beroende på om vi äter, sover, tränar eller fastar. På en frisk människa pendlar det mellan 3 och 9 ungefär, med ett snittvärde på 5-6. Detta motsvarar 1 tesked socker utspätt i hela blodvolymen.

Hur kan 20 teskedar bli 1 tesked?

Då kommer miljonfrågan… hur i allsindar kan 20 teskedar socker (frukosten) bli till bara 1 tesked? För dessa 20 teskedar som frukosten består av i exemplet, skulle ju ge ett blodsocker på flera gånger mer än vad kroppen klarar av!

Och hur kan de som äter 100 eller 200 teskedar socker om dagen, fortfarande bara ha 1 tesked socker i blodet?

hyperinsulinemi

Mänskliga celler omringade av insulin (illustrerat av nycklarna)

Svaret är förstås insulin!

Insulinet illustreras av nycklarna ovan som kommer och låser upp kroppens celler så att sockret kan åka in där, för ute i blodbanorna kan det inte vara länge, det är väldigt skadligt! På grund av att det är högsta prioritet för kroppen att få ned blodsockret efter en måltid, prioriteras frisättning av insulin väldigt högt och det är ur ett kortsiktigt perspektiv lite “skitsamma” om det råkar bli lite väl mycket insulin. Kroppen gör bara vad den kan för att röja undan sockret så att det problemet är ur världen.

Det är lite som att om vi dricker alkohol kommer kroppen att börja producera alkoholdehydrogenas i stora mängder för att “avväpna” etanolen och konvertera det där rödvinet vi precis drack till först acetaldehyd, därefter ättiksyra och slutligen till koldioxid, vatten och energi som är helt ofarligt för oss. Om vi inte hade kunnat producera alkoholdehydrogenas skulle alkohol vara otroligt farligt, eller om något av stegen stoppas som med t.ex läkemedlet antabus som används för att förhindra alkoholintag hos alkoholister. Antabus får nedbrytningen att stanna vid acetaldehyd så steget till ättiksyra, koldioxid och vatten uteblir. Även små, små doser acetaldehyd är galet otrevligt så personer som t.ex pga sin genetik har någon form av försening i det här nedbrytningssteget, kommer troligen inte att se någon större tjusning med alkohol. De får hjärtklappning, hudrodnad, yrsel, andnöd, tryck över bröstet, illamående… ja helt enkelt en light-variant av vad en person som dricker alkohol på antabus får genomlida!

Okej jag svävade iväg lite där men poängen är att när någonting är extra skadligt för kroppen så prioriteras första bästa grej som kan skydda oss från det, för kroppen gör hela tiden allt den kan för att vi ska överleva! Tänk på det när kroppen känns krånglig, den försöker inte jävlas med dig utan har nästan alltid en god anledning till sitt “beteende!”

Hyperinsulinemi = för mycket insulin

Så om första problemet är att kroniskt högt blodsocker är skadligt, så är andra problemet att mer insulin än vad vi behöver tyvärr också är skadligt! Attans liksom… hur blir det så?


Jag tycker att det verkar som att vissa har en genetisk känslighet för att felreglera insulinet. Min kropp överskjuter t.ex alltid insulin (oavsett om jag är low carb eller high carb, för det var så redan som barn) så jag får något som kallas för reaktiv hypoglycemi. Det betyder att jag kraschar av carbs på grund av “för lågt blodsocker”, för mängden insulin är inte helt matchad mot mängden socker som behövde hanteras.

OBS: kroppen känner inte av högt eller lågt blodsocker utan derivatan, dvs förändringen från baseline. Därför är inte upplevelsen av “lågt blodsocker” helt överensstämmande med det faktiska blodsockret. Ett blodsocker på 6 (normalt) kan kännas avgrundslågt om det nyss var uppe på 9 (högt) och vände!

Klicka på bilden för att komma till en vetenskaplig artikel med fler illustrationer

Vissa har mycket insulin i omlopp eller en kropp som ofta producerar mer insulin än vad som behövs, men alla kraschar inte av det utan kanske tvärtom blir pigga eller lugna. Oavsett vilken reaktion man får av insulinet så har det en väldigt kort halveringstid, vilket göra att topparna blir svåra att fånga med ett vanligt blodtest! Vissa privata testföretag mäter både faste-insulin (fs-insulin) och c-peptid (insulinets föregångare som är en betydligt större molekyl med längre halveringstid!)


Dock fångar testerna sällan hur mycket skada insulinet gör hos en individ, för både faste-insulinet och c-peptidvärdet kan vara väldigt lågt, trots alla symptom på hyperinsulinemi! Det kan bero att insulinet ändå är för högt för just den personen, för högt i förhållande till sin baseline, eller att det är svajjigt och blir otroligt högt när det väl aktiveras men går tillbaka till ett lågt normalvärde under fasta.

Symptom på hyperinsulinemi

Upp och kissa flera gånger på natten är en klassiker liksom central fettinlagring på mitten av kroppen hos både män och kvinnor, men också mer subtila symptom eller tillstånd som menstruationsrubbningar, fertilitetsproblem, polycystiska ovarier (PCOS), konstiga blodfettvärden, trötthet och hjärndimma, sömnsvårigheter, psykologiska problem, nervsmärtor samt fettlever och i förlängningen anses hyperinsulinemi innebära vissa riskökningar såsom ökad risk för stroke, hjärt- och kärlsjukdomar och ökad risk för Alzheimer.


Alzheimer kopplas allt mer till en insulinresistent hjärna med kronisk energibrist. Därför utvecklas Alzheimer-läkemedel i form av insulin-nässpray för att mer näring och energi ska nå hjärnans celler och på så vis få dem att överleva!

Hyperinsulinemi är ett förstadie till insulinresistens, men när insulinresistensen är ett faktum har man per definition hyperinsulinemi och risken för att utveckla typ 2 diabetes har ökat betydligt!

Insulinresistens är ett skydd!

Alla receptorhormon kan orsaka resistens hos celler. Det är en skyddsmekanism från cellens sida! I extremfall kan det till och med ske en receptorinternalisering. Receptorerna som sitter på cellens utsida och tar emot molekyler som t.ex dopamin, insulin eller något annat hormon, gömmer sig då då på insidan av cellen för att skydda den från att haverera. Det här sker dock inte med insulin vågar jag påstå (rätta mig gärna om jag har fel!) men internalisering är ett väldigt drastiskt steg som kan bli permanent!


Receptorinternalisering ses främst hos personer som skadat sig själva med drogmissbruk, för dopamin (neurohormonet med starkast koppling till missbruk) är otroligt toxiskt i höga doser. Det sker därför nästan alltid en tillfällig internalisering hos personer som intar droger som tvingar hjärnan att frisätta allt sitt dopamin på en gång.


Resistens = tolerans! När du behöver mer och mer för att uppnå samma “effekt” vet du att du har tolerans, och på cellnivå föreligger då en receptor-resistens.


Insulinresistens = kroppens skydd mot insulin på toxiska nivåer!

Att mäta insulin!

Det enda säkra sättet att mäta insulin på är genom ett sk insulin-klamptest där man gör en glukos-infusion för att höja blodsockret, och sedan tillsätter insulin tills blodsockret är normalt igen. De flesta vårdinrättningar har tyvärr inte möjlighet att göra det här testet utan gör istället ett glukosbelastningstest som inte alls är samma sak, för där vet vi fortfarande inget om insulinet!

Illustration av insulinklamptestet som kräver en del utrustning!

Insulin-klamptest = kvantifierar din insulinresistens, du får veta exakt hur illa det är med hyperinsulinemin och insulinresistensen.

Resultatet av ett glukosbelastningstest hos frisk person respektive typ 2 diabetiker. OBS: Den friska har troligen mindre mängd frisatt insulin än diabetikern, men det måste inte vara så! Vi har olika nivå för när insulinresistensen resulterar i en diabetesdiagnos!

Glukosbelastningstest = du får veta om du ligger i riskzonen för typ 2 diabetes eller faktiskt redan har utvecklat det, genom att inta en sockerlösning och mäta blodsockret med jämna mellanrum efter intaget.

Vad påverkar insulinet?

Kosten påverkar i allra högsta grad, liksom att inte äta (dvs fasta), träning (alla varianter av fysisk aktivitet), stress (från kemisk till emotionell stress) samt förstås genetik och olika läkemedel. Det finns orättvist nog läkemedel som har insulinresistens som förekommande biverkning.


Kan du komma på någon mer faktor som påverkar insulinet…? Blodsocker, ghrelin, leptin och dopamin samt individuella nivåer av olika peptider och enzymer i kroppen påverkar insulinet, vilka i sin tur påverkas av en kombination av livsstils- och genetiska faktorer.


Min övertygelse (nu försöker jag att vara tydlig med att säga att det här är min egen, personliga åsikt) är att hyperinsulinemi och insulinresistens främst beror på ens förhållande till näring och ätande. Jag kan inte få det till att en kost rik på kolhydrater (även om det inte är mer än vad som anses normalt i det moderna samhället) inte kommer leda till hyperinsulinemi förr eller senare. Det är så många som är drabbade av det, och antalet både ökar och går ned i ålder. Det är dessutom ett hyffsat nytt fenomen som följer med den moderna livsstilen och också nya livsmedel som fruktossirap och majsstärkelse som har kallats för “värstingsockret” i svensk media. Att utesluta kolhydrater så långt man är bekväm med tror jag är det mest effektiva sättet att vända en begynnande insulinresistens.


Men om vi skippar kosten, vad kan man då göra? Jag skulle säga att träning är otroligt effektivt vid både insulinresistens och typ 2 diabetes. Framförallt att bygga mycket muskler för då kan sockret sugas in där genom att vi både ökar och aktiverar våra glukosreceptorer. Det ger kroppen större möjlighet att hantera socker utan att behöva vräka på med insulin, och detta har gott om vetenskapligt stöd bakom sig.


Läkemedel är en viktig faktor som vi inte får glömma. Kolla igenom FASS så att du inte har någon medicin som har insulinresistens som biverkan! Står det “viktuppgång” eller “ökad aptit” under rubriken “vanliga biverkningar” så är det högst misstänkt…!


Stress i alla dess former hjälper i vilket fall inte till med insulinresistens för kortisol och övriga stresshormoner påverkar leptin (mättnadshormonet) som i sin tur påverkar och påverkas av insulin. Kronisk stress och kroniskt förhöjda kortisolnivåer ger samma symptom som insulinresistens (nästan, väldigt överlappande åtminstone) inklusive central fettinlagring. Stress och insulinresistens är definitivt nära släkt med varandra, och då pratar vi alltså allt från kemisk stress (läkemedel, alkohol och droger) till emotionell stress (skilsmässa, utanförskap), fysisk stress (hård träning) och cellulär stress (förhöjt blodsocker) samt sömnbrist eller brist på återhämtning.

Effektiva läkemedel

Om vi tittar  på läkemedel då, vad  kan man göra? Metformin är den mest kända blodsockersänkande medicinen, men GLP-1 analoger är det senaste och trendigaste.


Däremellan finns det en uppsjö av mediciner som kan kombineras med metformin (Pioglitazone, Semaglutide och Glimepirid för att nämna några populära) men jag vill inte namedroppa olika mediciner för jag tänker ju mer farmakologiskt och vill hellre förklara vad de gör!


De finns typ 6-7 olika klasser av diabetesläkemedel och dessa används också vid problem skapade av insulinresistens (som t.ex PCOS eller oönskad viktuppgång) och då räknar jag inte in insulin som faktiskt också skrivs ut vid insulinresistens knäppt nog! Främst till typ 2 diabetiker dock, och inte före insulinresistensen har blivit en svårbehandlad diabetes! Jag tycker personligen att det är hur knäppt och livsfarligt som helst (ur ett långsiktigt perspektiv!) men jag förstår ju varför. More is more! Mer insulin löser problemet med för högt blodsocker, men det löser ju knappast problemet med att insulin i höga doser också blir toxiskt… så då får man fråga sig vad som är värst… är det högt blodsocker eller högt insulin?

Tittar man på MODY2-patienter (en grupp med förhöjt blodsocker utan förhöjt insulin) så har de ingen ökad riskprofil jämfört med friska, så jag vet ju vad jag röstar på…

Grupper av läkemedel avseende på verkansmekanismer

  1. Fördröjer kolhydratupptaget i tarmen genom att hämma enzym som spjälkar dem, exempel på medicin är Glucobay.
  2. DPP4-antagonister: Fördröjer nedbrytningen av GLP-1 och andra peptider som får kroppen att frisätta insulin, sänka det blodsockerhöjande hormonet glukagon, samt gör att magsäckstömningen går långsammare och ökar mättnadskänslan. Januvia är exempel på medicin många använder, från just den här kategorin.
  3. PPAR-agonister: Påverkar insulinkänsligheten inifrån cellerna och gör att kroppen kräver mindre insulin för att få ned blodsockret. Pioglitazone är främsta kandidaten inom PPAR-gamma-agonistiska läkemedel.
  4. GLP-1 analoger: Liknande DPP4 med ökad mängd GLP-1 som ger mättnad och lägre blodsocker. Har många läsare som rapporterar viktnedgång med detta trots den ökade insulinstimuleringen (Victoza verkar mest poppis bland GLP-1 analogerna!)
  5. Minskar leverns aktivitet: minskar leverns glukosproduktion och ökar dess insulinkänslighet som i sin tur påverkar resten av kroppen. Metformin är den främsta här, som också är vanligast vid PCOS-behandling inriktad mot insulinresistensen*.

*Tillägg: PCOS måste inte bero på insulinresistens! 


Ibland funkar inte medicinerna så bra, och då tror jag att det dels är bra att verkligen kolla upp bukspottkörteln lite mer ingående, snabbt testa något annat samt kombinera med livsstilsförändringar.


Många får jättefina resultat och blir helt symptomfria med en livsstils som passar deras biologi, och inte sällan är det något som skiljer sig från mainstream ganska rejält. Det måste inte vara low carb, men det kan inte vara samma kost och livsstil som skapade problemet. Även om det finns en genetisk komponent, är insulinresistens och hyperinsulinemi klassade som “livsstilssjukdomar” och inget annat. Det innebär att vi har makten över dem, om vi orkar, kan och vill!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Har du läst inlägget blir jag superglad för en kommentar! Känner du igen dig i hyperinsulinemi? Har du kanske utvecklat insulinresistens till följd av det…? Eller har du löst det genom livsstilsförändringar eller rätt medicin? Berätta gärna! Jag är supernyfiken!!

Jag godkänner, läser och svarar på allting i tur och ordning, så tar det lite tid för din kommentar att dyka upp så har jag bara inte hunnit godkänna den ännu! ❤

 

Biokemi, Forskning, Hormoner, Kost & Hälsa
diabetes, hyperinsulinemi, insulin, insulinresistens

Omfattande gratis ketoguide!

7 November, 2022 8 Comments Written by Martina

Inlägget innehåller köplänkar till mina böcker!

Gratis ketoguide

Klicka på bilden för att komma till guiden! 👆❤

Hej vänner! ❤

Så roligt det är att blogga lite igen! Att kunna ta lite mer plats, och inte behöva begränsa mig till instagrams ynka 2000 tecken… här är det bannemej ingen som säger att jag använder för många ord! Så skönt! 😄


Hur som helst ramlar det fortfarande in frågor om ketogen kost, ketos och ketoner och allting som rör keto-livsstilen, så jag tillbringade helgen med att hotta upp en guide jag skrev för flera år sedan! Jag har renskrivit den, pimpat den (1996 ringde och ville ha tillbaka sin HTML-kod! 😅), skrivit till några stycken, tagit bort inaktuell info och trasiga länkar och framförallt lagt till en FAQ (Frequently Asked Questions)-del!


Jag kände mig klar med guiden nu och ville dela med mig av den. Jag tycker själv att den är väldigt tydlig, men säg till om det ändå skulle vara något som är otydligt eller om det saknas något.

Tillgänglighet & personliga frågor

För att inte ständigt balansera på den där gränsen till utbrändhet har jag delegerat så mycket jag kan till min IT-assistent Hanna, så det enda jag ser är kommentarerna på bloggen och kommentarerna på instagram. Alla personliga meddelanden tar Hanna hand om (allt från mail till sms) och jag tyckte att det vore fint om hon hade något att hänvisa till, för ingen blir ju visare av att upprepa samma svar igen och igen, på återkommande frågor. Då är det lättare för den intresserade att bara läsa relevanta delar ur guiden, eller till och med hela, om det skulle vara av intresse!

Jag hoppas att du gillar den här versionen av “online ketoguiden” och att du finner svaret på dina frågor! Dela den gärna med en vän som kört fast eller som tragglar med att få den ketogena kosten att fungera! ❤

Nästa inlägg fortsätter på samma tema som tidigare inlägg (dvs anti-aging och åldrandeforskning) men håll i hatten för det blir en deep dive! 😉 Räkna med att det dyker upp på onsdag, så kika in här igen då vettja!

Tillägg ang. forum och inlogg: Forumet är borttaget för att jag inte har tid att moderera det och utan moderator fylls det snabbt upp av spam. Du behöver inte, och har aldrig behövt, logga in någonstans för att ta del av mina inlägg! Däremot går det att ange namn och e-postadress för att få blogginläggen skickade till din mail! Kontaktformuläret under fliken “kontakt” kan användas för att skicka meddelanden till min e-post, men se till att du fyller i din mailadress korrekt (dubbelkolla!) så att mina svar kommer fram till dig.

För er som föredrar vanliga böcker och ljudböcker så finns många av mina böcker (även de om ketogen kost) som ljudböcker på alla ljudboksplattformar, och även om hårdpärmsböckerna är slutsålda så finns det fortfarande mjukband!

  • KETO-boken (Häftad (alltså mjukband) på svenska)
  • En av mina ketoböcker översatt till Engelska 
  • KETO-boken finns på Nextory, Bookbeat, Storytell… sök bara på Martina Johansson så hittar du… 🙂
Ketos & ketoner
keto, ketoacidos, ketoguide, ketoguiden, ketos

Vad friska 100-åringar har gemensamt!

1 November, 2022 44 Comments Written by Martina

Föregående inlägg på samma tema hittar du här: Summering av veckans biohacking-föreläsningar!

Här kommer den utlovade fortsättningen på förra veckans inlägg och är på temat åldrande och vad friska 100-åringar har gemensamt. Nästa inlägg kommer att vara ännu mer specificerat kring åldrande, ackompanjerat av ett intressant poddavsnitt i samarbete med Statens innovationsföretag Vinnova!

Så låt oss köra igång…

Vad är den röda tråden hos friska 100-åringar…?

100-åringar

6 sammanfattande punkter för friska centenarianer (100-åringar)

När man studerar 100-åringar så ser man att de ofta har låg metabolism, de är lite mer nedskruvade än andra. Det betyder lägre förbränning, lägre temperatur, lägre puls, det kan till och med betyda att maten stannar längre i magsäcken och i mag-tarmsystemet. Min personliga gissning kopplat till detta är att de ofta är GABA-dominanta personer. GABA är kroppens broms och GABA:inerga människor tenderar att vara lite mer chill. De gillar inte att stressa, tar tid på sig, uppskattar sociala aktiviteter och har ingen brådska.


Motsatsen är noradrenalin- (och dopamin) dominanta personer som inte är det minsta chill utan gillar fart och fläkt, drivs av att det händer grejer och är ofta väldigt kreativa i form av t.ex entreprenörsskap. Den här personlighetstypen är mer uppskruvad, och i extremfallet en ganska jagad person som har sömnstörningar och ångest. Människor finns på hela spektrumet, men om jag ska gissa så är det mer hälsosamt att kunna varva ned och ta saker med ro. Här är tyvärr min egen akilleshäl, min arbetsnarkomani och mitt stressberoende, och tittar jag på sådana här listor ökar min motivation att arbeta på förmågan att gå mellan det två nervsystemen mer sömlöst, alltså mellan det sympatiska fight & flight och det parasympatiska rest & digest.

Nu är jag ute på en tangent men låt mig bara visa en bild innan jag fortsätter… 

Istället för att vara t.ex bipolär kan man “fastna” i SNS eller PNS, när man är “stuck on ON” så är det plattan i mattan tills man kraschar… sen repeat på det!

Stress är otroligt åldrande och sjukdomsalstrande: Glutamat (hjärnans gaspedal) potentieras av dopamin och är neurotoxisk och inflammationsdrivande. Det betyder att när man är “igång” under månader och år, så blir kroppen mer och mer inflammerad och man kan till och med hämma hjärnans naturliga plasticitet och trigga neurondöd.


Att stress (och arbetsnarkomani) är så belönat  i det här samhället är helt galet… det är så många sjukdomar som har sin grund i stress och trauma. Min förhoppning är att den här kopplingen ska bli mer känd, både inom vården och hos gemene man. Fortfarande ses stress som något som har med yttre faktorer att göra, att man har “mycket att göra.” Få tittar på stress utifrån en molekylär nivå!

Bara för att vara supertydlig… stress har inte ett jota att göra med hur mycket man har att göra… Stress kan vara cellulär, metabol, fysiologisk, emotionell eller psykologisk. Det kan vara tankedrivet, komma från livshändelser, komma inifrån – från sina egna tankar och sitt eget förhållningssätt och det kan komma från värk, felnäring, överätning, förhöjda/felreglerade hormoner t.ex superhögt insulin eller för lågt T3 osv. Man kan också vara en naturligt högvarvig person, eller någon som upplever sig “sakna bromspedal”. Det finns otroligt många saker som går under rubriken STRESS och majoriteten av dem är tyvärr toxiska!

Det här med toxicitet…

Vi alla har både en viss toxisk belastning och en individuell kapacitet att hantera toxiner, för att vi tål olika mycket beroende på främst genetiska faktorer men också hur mycket utrymme vi ger det. En person som röker får ett väldigt litet utrymme över  till annat, men en person som varken röker, dricker eller tar några läkemedel eller droger, och inte heller får i sig några andra gifter, har troligen större kapacitet att klara ett destruktivt infall då och då.


I studier  är det många 100-åringar som säger att de t.ex aldrig har rökt. Så den där klassiska “mostern som rökte och drack i hela sitt liv och ändå blev 96 år…” låt oss säga att de flesta inte är den mostern helt enkelt 😅

Låt oss ta fram fusklappen! 

“Fusklappen” vad de olika punkterna betyder…

Hög toxicitet = DNA skador och allmänt slitage som syns eller inte syns! När det syns är det i form av rynkor, minskade muskler, sladdrig hud och när det inte syns är det insidan som är drabbad. Allt från svullen, irriterad mage till sjukdomar och emotionella symptom som depression, ångest osv.

→ Här är en länk till en del av en av mina Chalmersföreläsningar om toxikologi! 

Låg metabolism = mindre biokemiska restprodukter och genskador, mer reparationsprocesser. Det här är en annan aspekt av metabolism. Tänk att varje process i kroppen ger rester som ska tas om hand om precis som varje sak du äter behöver metaboliseras och alla läkemedel och andra substanser ger upphov till mer eller mindre giftiga metaboliter. Det är därför fasta är så bra, för kroppen får en paus och kan dra igång sitt reparationsarbete. Långvarig fasta blir dock till svält, som är nedbrytande för kroppen. Då kommer glutamat- och kortisolproblemet tillbaka och ger allsköns problem, från håravfall till utmattning och i förlängningen olika sjukdomar.

Positiv livssyn = det lönar sig att vara optimist, det är vetenskapligt bevisat! Att gå runt med kroniskt negativa tankar i tron om att man kan slippa “bli glad i onödan” är väldigt destruktivt. Våra tankar skapar vår verklighet, för vår förmåga att ta in omvärlden är väldigt selektiv, så tittar vi bara på eländes elände så är det vad vi upplever också. Människor som lyckas bli friska från svåra sjukdomar, har ofta en stark andlig tro eller en stark tro på sig själva eller sin kropp och är hopplösa optimister. Det finns definitivt en koppling här. Jag vet inte vad du tycker om det, men det stämmer med mina observationer i alla fall… stämmer det med dina observationer också…?

Träning = längre liv!

Om det är någonting som är väldigt “beforskat” så är det träning. Det är ställt bortom allt tvivel att träning ger bättre psykisk och fysisk hälsa, minskar risken för i princip alla sjukdomar och ger i snitt 10 år (!) längre liv! Att välja bort träning är inte särskilt smart, för träning har så många fördelar att det är värt den lilla tröskel det innebär att börja. Man kan tycka att det är tråkigt eller “inte funkar”, men i studie efter studie ger det så mycket hälsoeffekter att det inte kan jämföras med något annat!


Jag var träningsmotståndare tills jag var runt 25, dels för att jag hade så dålig ork och dels för att det “inte funkade” (dvs inga resultat) men när jag väl börjat äta ordentligt och lärt mig hur man tränar, så var jag hooked. Men det tog inte en dag eller en vecka, det tog några år! Just för styrketräning är det ibland ett högt insteg eftersom det kan upplevas som direkt obehagligt, rentav läskigt, men har man väl fastnat för det så är det helt underbart och något som gör att man mår så otroligt bra inifrån och ut. Att det sänker takten på åldrandet och minskar risken för alla sjukdomar, det blir bara en bonus!

Tillägg: Kroppen kan befinna sig i ett katabolt (nedbrytande) tillstånd eller ett anabolt (uppbyggande) tillstånd. Vi vill ha lite av båda, men ungdomlighet är främst kopplat till anabolism. Vi vill bygga upp mer benstruktur, mer kollagen, ny fräsch hud, hår, naglar och framförallt muskelmassa! Mer av detta ger minskat åldrande. Anabolism kopplar också till anti-stress, till nedvarvning, god sömn och återhämtning. Katabolism kopplar till stress, uppvarvning, svält, näringsbrist, viktminskning och sömnbrist.

KASAM!

KASAM = Känsla Av Sammanhang, är också en total game-changer när det kommer till hälsa! Tyvärr svårt för oss frilansare och hemmajobbare så vi får anstränga oss extra för att få till de där sammanhangen. För mig är det dansen som jag känner höjer livskvalitén otroligt mycket, före jag återupptog mitt intresse var det himla deppigt kan jag erkänna. Vissa har svårt att få till det där sociala, men det lönar sig att försöka, för man mår så mycket bättre och mår man bättre är man också friskare (rent statistiskt!)

Att prokrastinera sjukdom & åldrande…

Om det är någonting man ska prokrastinera så är det väl just sjukdom och åldrande? Det innebär att skjuta det framför sig. Det har nämligen visat sig att friska 100-åringar drabbas av samma sjukdomar som alla andra, men långt senare!

Varför?

De har en lägre biologisk ålder än sina jämnåriga, kanske pga genetiska faktorer eller pga en strategisk livsstil. De har troligen en god kapacitet att metylera, reparera sitt DNA och avgifta sig själva. Vissa har “gifted genetics” och andra behöver göra stora uppoffringar för att lyckas lika bra. Jag är personligen en som har genetiken och en del vanor emot mig, som min stress- och arbetsnarkomani till exempel som jag fortfarande läker ifrån. Dock tror jag att alla kan jobba med att förbättra vardagsvanorna, och få bra förutsättningar för att må bättre!

Summa summarum

I många fall tror jag att friska 100-åringar helt enkelt har en fördelaktig genetik, men om man tittar på en del samband så handlar mycket om mental hälsa. Att överäta och förgifta sig på olika sätt tolkar jag som mental ohälsa som man försöker att “rätta till” manuellt genom att äta massor eller tvärtom svälta sig, inta vissa substanser, röka, stressknarka… det kan vara vad som helst, men lär man sig inte att reglera sitt  nervsystem naturligt så är man för evigt i greppet på någon form av beroende och det leder aldrig till bra grejer!


Beteendeberoenden är lika destruktiva som substansberoenden (oftast!) eftersom den ackompanjerande stressen bygger upp inflammatoriska processer, och skadar vävnader inklusive hjärnan. Det går att förgifta sig inifrån med stress, och jag tror att stress och psykisk ohälsa är vår tids stora faktor bakom sjukdom och allmän ohälsa! Kanske på en delad förstaplats med processade livsmedel som ibland är rena giftet… som tur är har vi inflytande både över emotionella och metabola faktorer, och vi kan även öka vårt inflytande genom att börja ta kontroll!


Ett inlägg som står på “att skriva listan” är just ett sådant inlägg, om hur man tar kontroll, och hur man gör rent konkret för att ändra livsstilen genom att t.ex bestämma vilka faktorer som behöver bytas ut och vilka som kan vara kvar 🙂

Här länkar jag till poddavsnittet med Vinnova som jag nämner i början av inlägget. Du hittar det HÄR! Nästa blogginlägg kommer att spinna vidare på avsnittets innehåll, b.la mer detaljer kring “the 9 hallmarks of aging”, så missa inte det! ❤

Har du läst ända hit? 

Lämna en kommentar  vettja!✍
Jag läser och svarar på allting manuellt! Glöm inte följa mig på instagram också – HÄR! försöker vara aktiv på alla plattformar men instagram tenderar att leda ligan…


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680
Biohacking, Biokemi, Forskning
100-åringar, åldrande, anti-aging, biohacking, vinnova

SUMMERING: Veckans biohacking-föreläsningar!

24 October, 2022 23 Comments Written by Martina

Hej vänner!

Den här veckan  har varit föreläsningsvecka för mig, då jag har fått chansen att träffa flera av er som läser här och följer mig på instagram! ❤ Det är först nu som jag tycker att det verkligen märks att pandemin är över, för jag gjorde några föreläsningar under våren (universitetssammanhang) och då var det hela tiden snack om att köra via zoom och sånt pga smittorisk. Det är otroligt skönt att kunna köra på som vanligt, eftersom jag jobbar hemma så mycket som jag gör blir det otroligt ensligt utan mina föreläsningar!


Jag tänkte summera föreläsningarna lite både till er som var där och till er som inte var det. Särskilt eftersom jag ibland tenderar att dra över tiden vilket gör att en och annan behöver gå före föreläsningen är avslutad, men i det här inlägget kommer jag att dela med mig av själva kärnan och mitt “take home message” så att ingen missar det! 🙂

Jag svarar även på frågor i kommentarsfältet, så missade du Q&A delen på någon föreläsning har du din chans här! ✨

Hälsa & ungdomlighet genom kunskap & självförståelse!

Bildbeskrivning: Bild på mig när jag presenterar en av de första punkterna om vad som är poängen med biohacking. Det är antingen hälso-optimering eller för att lösa ett ihärdigt problem, och jag misstänker att 85% hittar till biohacking genom det sistnämnda.

Mina två kärnpunkter

Mitt biohacking-fokus kretsar främst kring kunskap och självförståelse för att jag anser att utan dessa två kärnpunkter kommer man alltid att irra runt planlöst i sina försök att må bättre eller åldras med värdighet. Det finns så många dieter att testa, så många hälsogurus, så många kosttillskott och behandlingar att det tar tid och blir dyrt att testa alla. Som tur är behöver man inte testa alla om man:

  1. förstår sig själv och sina behov
  2. förstår hur kroppen fungerar, varför den gör som den gör

Punkt nr 2 kräver en del research vilket kan vara lite avskräckande för många, men jag tror att den generella kunskapsnivån måste öka. Om den inte gör det kommer det alltid vara ett stort frågetecken mellan livsstil och diverse hälsoproblem!

Karta & kompass i hälsodjungeln!


En viktig sak inom biohacking eller alla former av egenvård är att förstå orsaken till det dåliga måendet. Ju bättre vi kan mappa ut området desto lättare är det att orientera sig. Jag brukar säga att de vanligaste orsakerna är hormonella obalanser och kronisk, låggradig inflammation. Antingen var för sig eller båda samtidigt. Sannolikheten för att det handlar om kronisk inflammation ökar med åldern och tar sig uttryck i värk och försämrad funktion.


Endokrinologi, läran om hormoner är omfattande eftersom hormonerna styr allting i kroppen från humör och mående till matsmältning och fertilitet. Det är med andra ord så mycket fler hormoner än bara könshormonerna som kan vara ur balans.

Två hormon-exempel: Leptin och dopamin

Ta mättnadshormonet leptin och neurohormonet dopamin som exempel. De är också hormoner och obalans i det ena kan ta sig uttryck i problem med hunger, mättnad, insulinresistens och svårbehandlad övervikt, medan obalans i det andra kan ta sig uttryck som ADHD och beroendeproblem. Sen för att göra det hela lite krångligare så samverkar hormonerna med varandra också. I detta fallet är t.ex leptin både ett hungerhormon och en biomarkör för stress, och dopamin konverterar till noradrenalin som tillsammans med kortisol är våra två primära stresshormoner. Även högt dopamin kan ge starka stresskänslor och paralyserande rädslor. Vårt dagliga beteende påverkar dessa och många andra hormoner hur mycket som helst!


Det spelar t.ex roll om man börjar morgonen med en timmes meditation, eller två timmar av datorspelande. I det ena scenariot ökar man dopaminkänsligheten och fyller på energi och motivation, och i det andra scenariot dränerar man det helt!


Vi har en individuell pott med dopamin varje morgon när vi vaknar. Vi kan bränna den direkt och inte få något vettigt gjort, eller ta vara på dopaminet, lägga det på rätt saker och bygga upp ett bra liv för oss själva. En av anledningarna till att missbruk är så destruktivt är för att all energi går dit, dopaminet står då på minus konstant så inget annat kan bli gjort än att just missbruka för att försöka balansera kontot.

Grundläggande behov & självdestruktivitet samt kroppens nedbrytning & uppbyggnad!

Bildbeskrivning: Publikhavet från föreläsningen i Göteborg.

Jag tror att vi är på väg emot ett nytt samhälle där det tas mer hänsyn till våra grundläggande behov. Under många, många decennier har vi betett oss lite som arbetsmaskiner som bara ska köra på oavsett hur vi mår – särskilt i de Lutherska länderna där arbete är en dygd. Att antalet utbrända personer både ökar och blir allt yngre säger att vi inte kan hålla på såhär längre, vi måste lyssna inåt, på våra grundläggande behov!

Självdestruktivitet ett dolt, men vanligt problem

Självdestruktivitet kan maskeras som dygd, men blir istället ett martyrskap. Kronisk bantning, skeva livsstilsprioriteringar (t.ex att jobbet går före allting annat), hög konsumtion av alkohol eller andra flykt-vägar som droger, spel, porr, shopping eller överätning. Det kan vara svårt att veta var gränsen går mellan konstruktivt eller åtminstone normalt utlopp och självdestruktiv maktlöshet som uppstått ur något olöst trauma. Vad de har gemensamt är att den inre kompassen pekar åt fel, dopaminsystemet har börjat belöna något som inte tar oss till vårt högsta, bästa uttryck. Det kanske finns ett goda avsikter bakom en överdriven viktfixering, eller arbetsnarkomani, men som man säger… vägen till helvetet är kantad med goda avsikter…!


Hur självdestruktiv är du?

Jag själv kämpar med arbetsnarkomani och ett skevt nervsystem som föredrar “fight & flight” och ser vila och semester som ett “hot”. Det är ganska vanligt bland kvinnor har jag förstått. Någon gång fick vi för mycket belöning för att vi var så duktiga, och inte så mycket social belöning, så hjärnan kopplade produktivitet och prestation till välmående och överlevnad.


Problemet var bara att den här kopplingen gick rakt in i hjärnans beroendekrets, så arbetsnarkomaner saknar broms på samma sätt som en alkoholist inte har en naturlig känsla för “lagom” mängd alkohol. Det går att behandla genom att bygga upp de svagare delarna, såsom social samvaro, känsla av sammanhang samt hjälp med att gå till botten med beroendets kärna, dvs den emotionella knuten som skapade det. Det är ett krävande arbete och många struntar därför i det tills det blivit så omfattande att det inte går att ignorera längre, men jag kan av egen erfarenhet säga att ju snabbare man tar sina problem på allvar desto enklare blir lösningen.

Gungbrädan = grundläggande biologi

Kroppen består av celler och varje cell arbetar dygnet runt med att skicka signaler, ta emot signaler, ta emot näring, sortera och bryta ned skräp, reparera sig, dela sig och om något går snett har varje cell ett självmordsprogram som går igång så att den inte ska förstöra för omgivande celler. Det är ett sätt att skydda värdorganismen (dig) från sjukdomar och åldrande, men om nettoeffekten är destruktiv (nedbrytande) så går inte det. Vi vill därför ha så mycket reparation och underhåll som möjligt, och så lite skadeeffekter som möjligt!

Nedbrytande processer

Toxiner

Alkohol, cigaretter, läkemedel (speciellt vissa och framförallt i höga doser beroende på hur belastad kroppen är i övrigt samt individuell förmåga till avgiftning) droger och övriga gifter.

Passiv livsstil

Passivitet är stressande för kroppen eftersom vi är designade för rörelse. Människodjuret ska springa, hoppa, lyfta, klättra, kasta och simma och inte sitta blixtstilla framför en lysande skärm från morgon till kväll. Passivitet ökar mottagligheten för infektioner och gör oss trötta och veka, samt både sömnen och hela dygnsrytmen.

Kronisk bantning

Evighetslånga bantningskurer svälter kroppen på byggstenar och ger ett accelererat åldrande. Kan också vara väldigt destruktivt för matsmältningen, tarmarna och insulin- och blodsockerregleringen, särskilt om det varvas med överätning.

Psykisk ohälsa

Alla former av psykiska obalanser, från beroende till stress, oro, ångest och depression eftersom vi hamnar i “fel nervsystem” (kronisk sympatikus-aktivering) vilket bidrar till sjukdomar och åldrande. Kronisk stress hämmar kroppens självläkande processer genom att dra ned på djupsömnen och t.ex hämma cellernas “proofreading”-mekanism som ser till att varje celldelning går korrekt till. Vi är inte anpassade för mer än några minuter av akut stress och max några veckor av kronisk, låggradig stress, men nuförtiden är det inte ovanligt att tillbringa ett decennium i fight, flight eller freeze. Vill du läsa mer om hur det funkar rent fysiologiskt föreslår jag en googling på det otroligt spännande området psykoneuroimmunologi! Svenska forskare har nyligen tagit sig an det, så det finns vetenskapliga studier (även från Sverige!) att botanisera bland för den intresserade!

Intoleranser

Intoleranser i form av födoämnen som irriterar tarmslemhinnan eller tarmfloran (där vårt immunförsvar bor), det kan vara dolda intoleranser eller helt uppenbara. Hittas bäst genom lämpligt val av uteslutningsdiet.

Uppbyggande processer

Detox

Inte i form av piller eller pulver utan att låta levern, njurarna och lymfsystemet göra sin grej, främst genom att inte störa med massa skräp. Träning som får dig att svettas är toppen, samt att styrketräning hjälper lymfsystemet att pumpa runt lymfvätskan så att den kan svettas ut eller lämna kroppen via urin och avföring. Bastu är också bra, jag föredrar personligen IR-bastu för att man svettas något helt kopiöst jämfört med en vanlig bastu!

Fitness

Fitness i form av fysisk styrka och uthållighet ger oss mer muskler, tätare benmassa, mer mitokondrier, bättre könshormoner och stabilare blodsocker och insulin, och det finns så mycket vetenskapligt stöd för träning som hjälp för det mesta. Allt ifrån att avprogrammera destruktiva beroende-loopar till att minska depression och ångest, förbättra immunförsvaret, förbättra minne och kognition, minska risken för benskörhet och hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns inte många argument för att inte träna helt enkelt…!

Näring!

Näring är motsatsen till svält och kalorifokus. Att börja välja livsmedel baserat på dess näringstäthet gör otrolig skillnad. Strunta i kalorier, kolhydrater, protein eller fett, äter du naturlig, artegen föda som t.ex kött, fisk, ägg och lite grönsaker och bär efter säsong behövs inga dietplaner. Det är min personliga övertygelse efter att ha ätit ganska ketogent de senaste 10 åren. Först var jag noga med att inte äta kött (var vegetarian), sedan fokus på kolhydraterna (low carb) och sedan fettet (högfettdiet) och däremellan fitness, men jag la till sist ned alltihop och började tänka i andra banor: att kroppen ska bygga upp alla hormoner, signalsubstanser och muskler varje dag och att jag behöver äta som om det vore mitt jobb, och det gjorde underverk både för den mentala hälsan och för resultaten i gymmet! Samma tankesätt kan appliceras på många olika dieter så det kräver inte något aktivt diet-val.

Fasta

Fasta lägger jag till som en punkt i anslutning till kost-snacket här ovan, eftersom fasta ger kroppen en paus och möjlighet att rensa ut skräp, återställa immunförsvaret samt återställa insulin- leptin- och ghrelinnivåerna (fettinlagring, mättnad och hunger) och växla över till fettdrift (ketos) för den som vill experimentera med det. Fasta har förmågan att dra igång skraltiga cellers självmordsprogram och öka aktiviteten i lysosomen – varje cells sopstation. Friska, fräscha celler vill vi ha överallt i kroppen men främst i hjärnan. Alla kemiska reaktioner som äger rum i hjärnan ger upphov till restprodukter som måste städas bort. Det sker under djupsömnen då hjärnans tvättmaskinsprogram kör igång (med hjälp av hjärnans eget lymfsystem “glymfan”) så kroniska sömnproblem försämrar funktionen i frontalloben (viljestyrka, planering och rationellt tänkande) och ökar risken för demenssjukdomar på sikt.

Sömn och återhämtning

Framförallt djupsömn är det som främjar kroppens uppbyggnad och reparation på cellnivå, men alla former av återhämtning är viktigt för att inte var i ett konstant stresstillstånd. Sömnen ska innehålla 1-2h djupsömn, lika mycket REM (dröm)-sömn och resten lätt sömn under totalt 7-8h och helst på “rätt” tider dvs undvika skift/nattjobb så långt det är möjligt!

Tillägg om keto för hjärnhälsa: Jag föredrar personligen ketogen kost (dvs att driva min kropp på ketoner: den lilla energimolekylen som tillverkas av fett, i frånvaro av kolhydrater) just precis för hjärnans skull! Ketondrivna hjärnor får högre GABA (lugnande signalsubstans som b.la beroendepersoner ofta har lågt av) så att alla neurokemiska processer kan ske i ett lugnt och jämnt flöde. Ketogen kost används därför som en alternativ behandlingsmetod för epilepsi, vilket studeras och tillämpas på b.la Sahlgrenska i Göteborg sedan några år tillbaka, även om metoden i sig är över 100 år gammal! Lugnare, klarare hjärnor är det dock många som kan dra nytta av, t.ex personer med ADHD/ADD, bipolaritet eller bara allmänt stora växlingar i humöret. Det finns också en del intressanta studier på ketogen kost vid demenssjukdomar, eftersom man då ger (den oftast insulinresistenta) hjärnan ett alternativt bränsle med mindre mängd restprodukter som bonus!

OBS: Inforutan ovan utgör inte någon rekommendation! Det är endast kuriosa kring ketogen kost som jag personligen vurmar för. Keto-kosten passar långt ifrån alla då den kan uppfattas som både extrem och svår att följa. Läs på ordentligt före du testar! Det här inlägget blandar föreläsningsinnehåll med personliga reflektioner. 

En skrämmande lättnad?

Bildbeskrivning: L-tryptofan (en aminosyra som finns i många vanliga livsmedel) bygger tillsammans med järn, magnesium, kalcium & B-vitaminer upp “må bra hormonet” serotonin, som sen konverterar till sömnhormonet melatonin. 90% av allt serotonin tillverkas i mag-tarmkanalen och är kopplat till allt från IBS till smärta och malande orostankar.

Vissa blir lättade över att faktiskt kunna påverka sin psykiska och fysiska hälsa, medan andra blir oroliga, rädda eller till och med fientliga. Vissa vill helt enkelt inte acceptera någon form av ansvar för hur det är ställt med måendet, för det finns alltid gott om orsaker som inte har med en själv att göra: skador, skilsmässor, allergier, medfödda sjukdomar, sviter från fysiskt arbete eller sjukperioder, kass genetik osv. Men… tittar man på t.ex scheman över hur olika hormoner och signalsubstanser tillverkas kan man snabbt dra slutsatsen att t.ex långvariga näringsbrister inte leder till välmående i alla fall, och tittar man på hur många ungdomar (framförallt unga tjejer) äter idag så kan man ana en en koppling mellan näringsintag och den ökande förekomsten av psykisk ohälsa.


Det är bara vad jag tror, baserat på det jag läst och studerat samt det faktum att jag själv är en kvinna som tillbringade ett decennium som vegetarian, och ytterligare några år med smal- och kalorifokus istället för att bygga upp mig till den starkaste versionen av mig själv. Det fokuset fick jag först några år efter 30… tyvärr, men man kan inte göra bättre förrän man antingen vet bättre eller har kört sig själv i botten.

Kroppens oförnekliga behov

Kroppen behöver vitaminer, mineraler, energi (alltså tillräckligt med kalorier) samt protein (alla aminosyror), kollagen (90% av allt protein i kroppen är kollagen, det finns i magen, tarmarna, våra organ, huden, håret, naglarna osv) så vi behöver fylla på, helst varje dag. Bästa källan (enligt min personliga erfarenhet) är kollagenrikt kött, dvs kött som sitter nära ben och leder. Jag har testat en del tillskott genom åren men måste säga att det kollagenrika köttet är det jag sett störst skillnad med (med andra ord: att faktiskt äta ordentligt med “riktig mat”!) Inte mellanmål, inte risifrutti eller en skål med fil eller yoghurt, inte kex eller finn crisp, inte fröknäcke eller skorpor eller en tallrik gröt, inte shakes eller bars utan MAT utan innehållsförteckning! Det gör sån otrolig skillnad att skippa all “icke-mat” och fokusera på näring. Ta hjälp av t.ex livsmedelsverket.se för att studera näringen i din egen kost, och ta för vana att vända på förpackningarna i affären. Fler än 5 ingredienser? Sätt tillbaka i hyllan!

Det börjar med självkännedom!

Självinventering: vägen till självinsikt!

Fram med papper och penna (eller gör som jag och använd Google Spreadsheet) och logga ett gäng parametrar under en vecka. Du kan logga din mat, men utifrån näringsfokus inte kalorifokus. Näringsinnehåll hittar du på livsmedelsverket.se och det finns även appar för det, t.ex Cronometer. Du kan logga din menscykel (men inte om du använder hormonella preventivmedel eller spiraler), och du kan logga humör, mående, träning eller allmän fysisk aktivitet, sömn och sömnkvalité, mindfulness-aktiviteter, sociala interaktioner osv. När man loggar ett gäng parametrar flera sammanhängande dagar i följd så börjar man se mönster, och kan oftast ringa in de lägst hängande frukterna att plocka för omgående hälsoförbättringar!


Det kan vara att fysisk aktivitet eller egentid lyser med sin frånvaro, det kan vara kroniska sömnproblem eller konstant dåliga livsmedelsval, och det kan vara symptom som tyder på att det är dags för ett läkarbesök. När du börjar logga så ser du vad du behöver göra, men ett tips är att lägga undan tankar på vad du måste göra eller hur du måste vara eller måste se ut.

Bara logga, så neutralt som möjligt!

Ett gäng frågor…

Under mina föreläsningar brukar jag gå igenom några av kroppens olika system. Det kan vara lite svårt att veta vilka de är eller hur de hänger ihop om man inte har ord för det, men det räcker att börja nysta i om man har ett emotionellt eller fysiskt problem, och vilka livsstilsfaktorer som skulle kunna påverka.

En ledtråd… Vad gör du varje dag som du misstänker kan vara ett destruktivt inslag…?
Ledtråd nr 2: Det är ofta vanan som är kantad med ursäkter eller som vi tänker “men det är ju så lite…” eller “inte kan väl… spela så stor roll?” Det är just den grejen som tenderar att spela större roll än vi vill tro!

5 strategiska punkter för att börja biohacka…

Glöm inte att ta kontakt med vårdcentralen om du har dragits med problem länge som inte ger med sig. Vissa tenderar att ta ett allt för stort ansvar till den grad att det blir skuld och skam kring hälsoproblemen, eller en fix idé om att man får “skylla sig själv” som har skapat dem.


Förvisso ger våra vardagsvanor resultat i form av hälsa och ohälsa, men vissa situationer kräver ändå professionell hjälp, rätt läkemedel, terapi eller rådgivning. Jag har själv använt olika typer av läkemedel för att komma tillrätta med mina egna problem, trots att jag anser mig vara en “ansvarstagande biohacker” som försöker mitt bästa. Det är inte alltid man lyckas lösa sina problem ändå, och framförallt kan man göra korkade grejer även när man “vet bättre”.

Den här sista bilden får summera mitt “take home message” och jag kan säga att femte punkten om att “individualisera” är väldigt viktig för jag märker hur både jag själv och andra tittar på hur andra gör, eller lyssnar för mycket på oönskade livsstilsråd. Jag tror att vi har alla (eller nästan alla) svaren inom oss om vi bara lyssnar inåt, så det är vi själva som måste känna in vad som funkar och inte funkar. Envisas inte i månader med något som “borde funka” om det bevisligen inte gör det, titta på resultaten! Där har du svaret svart på vitt!

Mindfulness, medvetenhet och närvaro: gör att vi kan hitta den där rösten som redan vet det vi frågar alla andra om. När det blir tyst och stilla på insidan kan vi höra den klart och tydligt. Många har för vana att döva den om de inte gillar budskapet, men den är kopplad till vår överlevnad så vi bör verkligen lyssna!

Näring och träning: två grundläggande fundament varpå en robust hälsa kan vila.

Självrannsakan och självinventering: Kopplar till första punkten om medvetenhet men det handlar också om total ärlighet, att våga titta i sin egen mörka källare. Det kan vara obehagligt, men leder i princip alltid till stora personliga utvecklingskliv!

80/20: Paretoprincipen syftar både till att 20% av ansträngningarna ger 80% av resultaten, och till att inte försöka vara perfektionist. Ingen gör 100% rätt och det måste man inte heller.

Subjektiv och objektiv feedback: innefattar dels feedbacken från dig själv, hur du mår och vad du ser i spegeln men också blodvärden, läkarkontroller, att ta ansvar genom att kolla upp hälsoproblem och inte skjuta på det eller ignorera kroppens signaler.

Att använda “alla redskap”: inkluderar både egenvård och att boka besök på vårdcentralen, ta emot den hjälpen som finns med ett öppet sinne. Våga testa en ny medicin eller akupunktur eller vad som nu erbjuds, även om du inte tror att det är för dig.

Och avslutningsvis… 

Proaktivt mindset är vad vi jobbar med här! Att hela tiden tänka förebyggande. Det är så mycket lättare att ha en bra hälsa genom att förebygga sjukdom, jämfört med att försöka lösa en uppsjö av problem som har varit närvarande i åratal.


Fortsättningen på detta inlägg finner du här Inlägg om vad friska 100-åringar har gemensamt!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Följ mig gärna på instagram, där uppdaterar jag betydligt oftare men har du läst ända hit så skulle jag bli jätteglad för en kommentar! Jag läser, godkänner och svarar på allting manuellt 🙂

Tillägg: speciellt tack till dig som friade efter föreläsningen i torsdags, högsta betyget jag någonsin fått efter ett event! Nu förväntar jag mig fler frieriet på kommande föreläsningar, ny måttstock nu hörrni! 😅❤️

Biohacking, Event, Hormoner, Inflammation
Allt om hormoner, biohacking, fasta, föreläsning, keto, självinventering
  • Previous
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • …
  • 404
  • Next

Senaste kommentarerna

  • Anders on Allt om ketoHej Martina! Köpte ett par böcker som du skrivit. Har kört LCHF/ KETO kost i typ…
  • Olof on Recension: OURA-ringHej! Blir nyfiken på ouraring. Vet du någon rabattkod, när man beställer? Hur ve…
  • IC on Gör någonting nytt…Även Livsmedelsverket gör någonting nytt ! Efter att EU-kommissionen haft synpun…
  • Lena Adler on Gör någonting nytt…Heja🙌🏻
  • Elli on Dopamin-detox | GuideJag har gått på adhd medicin i mer än 10 år, är det ”beneficial” för mig att dop…
  • Elli on Dopamin-detox | GuideJag har gått på adhd medicin i mer än 10 år, är det ”beneficial” för mig att dop…
  • Dan on Gör någonting nytt…Ja men visst går utvecklingen mycket åt snuttifiering av nyheter det har ju pågå…
  • Jesper on Gör någonting nytt…Hejsan! Har du hört talas/testat om ketone-IQ utvecklat av H.V.M.N i USA? Relati…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson