• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Workshop med @maria.cerboni ❤️ Vi kör en he Workshop med @maria.cerboni ❤️ 

Vi kör en heldags-workshop för dig som vill bli ännu mer förankrade i dina goda vanor, men också för dig som halkat av banan och behöver en omstart!

NÄR? 
Lördag 4 mars

VAR?
Göteborg- södra skärgård

BOKNING!
Gå in på www.corpo.se/store (direktlänk i stories, highlights + på länken i profilen under rubriken Events) 

Hoppas vi ses! 🥰
✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer ✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer det ett litet reklamavbrott för min samarbetspartner@gutfeelinglabs ✨ 

De hjälper dig att analysera din tarmflora samt har tagit fram ett grymt anti-SIBO tillskott som heter "GutClear". Jag vill reklama båda två för tarmfloreanalysen gör att man kan se att det faktiskt GÅR att påverka sin tarmflora väldigt mycket, både genom kost, beteenden & även känslomässiga tillstånd: stress är t.ex döden för tarnfloran! 😵

✅ GUTCLEAR MOT SIBO 
GutClear är ett kosttillskott som du häller i ett glas vatten varje dag i 10 dagar. Det minskar bakterietillväxten i tunntarmen som ger en svullen, öm och ledsen mage. Flera av er som läser här har också berättat om minskat sötsug! 👌

Misstänker du SIBO (krånglig, konstig mage) så kör en kur GutClear vettja! ❤️ 

@Gutfeelinglabs är ett svenskt företag med bas i Lund som verifierat effektiviteten av GUTCLEAR i mänskliga tester. Har du SIBO är det därför ganska troligt att GutClear kommer att ha effekt på dig! 

Är du bara nyfiken på tarmfloran efter en lång period av en viss diet, ett gäng antibiotikakurer eller bara vill kolla läget så kan du beställa ett test av din tarmflora på gutfeelinglabs.se ✌️

✅ VAD DU FÅR VETA (TEST)
Dina hälsosamma bakterier, sjukdomsalstrande bakterier, artrikedom och potentiellt skadliga bakterier. 

Att bara fylla på med probiotika eller massa fibrer blir lite i blindo eftersom man inte vet riktigt vilka bakterier man göder... finns ju riktigt skadliga som h.pylori men även e.coli som vi vill hålla kort och verkligen inte tillåta att vandra uppåt i tarmkanalen....

✅ RABATTKOD
NEXTLEVELGUT ger 20% rabatt på allt! Anges i kassan! ☝️

Berätta gärna om du testat din tarmflora eller har erfarenhet av Gutclear, jag är supernyfiken!! 🤗
Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS-dieten som har rykte om sig att kunna återställa bakteriefattiga & lite  trassliga tarmar för att i sin tur påverka den viktiga kopplingen mellan tarmen & hjärnan, men 3v har gått sedan jag påbörjade den inledande fasen av dieten & sedan dess har det mesta gått i motsatt riktning (åt helvete alltså 😅) 

Men det var faktiskt väldigt intressant för i samband med mina personliga strävanden kämpade jag med strulig rå-data till en vetenskaplig artikel & bankade huvudet i tangentbordet när ingenting gick ihop! 

Det var då jag insåg en viktig grej i livet såväl som i forskningen, nämligen att det spelar VÄLDIGT stor roll hur vi viktar variabler, alltså värderar effekten av saker realistiskt. Det finns liksom gränser för vad t.ex en kostförändring kan åstadkomma (hur "perfekt" man än äter) särskilt som en isolerad parameter!

Just kost är nog för övrigt det allra vanligaste att övervärdera på bekostnad av allting annat...😬

Inom statistiken använder man därför "vikter" pga variablers olika tyngd. Översatt till livsstil är det typ hur mkt man kan kvitta en dålig vana mot en bättre. Vissa är optimister & viktar sina goda vanor högt, trots uppenbara krafter i motsatt riktning, vilket visar sig genom sparsamma resultat.

Det kan förstås lägga grunden för uppgivenhet, även om jag tror att motmedlet är ärlig granskning av både resultaten & livsstilsfaktorerna ✨i kombination ✨ Så därför skrev jag en halv roman om det här på bloggen med idéer på åtgärder, om du vill nörda in på VAD som faktiskt spelar roll och inte! (Länk i profilen 👆)

Det är högst relevant i forskning såväl som vardag, så det var slående att se det i min egen forskningsdata! Som upplagt för att jag skulle se nånting hos mig själv lite tydligare, presenterat som aviga r-värden...😅

MEN OM GAPS! ☝️
Har inte gett upp, bara haft problem att få nog med energi utan att krascha som en utsvulten sparv efter ett tag... I ketos & allt är känslan att tanken är tom! Just me? 🧐 Det brukar hända vid livsmedelsbegränsning men har också ganska hög förbränning 🔥 (ingen hypertyreos eller så!)
Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetr Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetra ute (direktlänk i stories! 👆) vi pratar om post-covid deppen som många (inklusive vi själva) tycks ha drabbats av och reflekterar lite kring varför och hur man kan ta sig ur gropen. Inget träningssnack alltså utan ett avsnitt om hormonella system kopplat till stress, utbrändhet och livssituation. Enjoy! ❤️

Hyperinsulinemi: Är du drabbad?

10 November, 2022 51 Comments Written by Martina

hyperinsulinemi

Det här inlägget om hyperinsulinemi postade  jag kort-versionen av på instagram och märkte att det väckte en del intresse!

Det är jättekul, så jag vill uttrycka mig med lite fler ord här på bloggen. Instagram begränsar ju mig till ynka 2000 tecken, så det är mycket som inte blir sagt där men det tar jag igen i det här inlägget!

Inga “kostråd” bara basic biologi!

Mini-disclaimer: Jag vill understryka att det här inlägget inte handlar om att dela ut pekpinnar eller att komma med åsikter om hur eller vad någon ska äta! Syftet med inlägget är att upplysa och informera om det otroligt vanliga fysiologiska fenomenet hyperinsulinemi samt dess följeslagare insulinresistens, eftersom allt fler drabbas utan att veta vad det är eller hur det fungerar. På grund av att jag skrivit mycket om ketogen kost är jag ganska förknippad med den dieten, men jag lovar att jag inte tycker att alla ska vara keto eller göra som jag gör, och jag försöker inte prångla på någon low carb som inte är intresserad. I början av min low carb-frälsning ville jag förstås det, men jag vet bättre nu (tur va! 😉) Så med det sagt är målet att vara ännu mer tydlig kring vad som är vetenskapligt vedertagen biologi, fysiologi, farmakologi och endokrinologi och vad som är mina egna åsikter, även om båda ibland förekommer i samma inlägg! Det står tydligt markerat när något är en åsikt, även om jag efter många års pluggande och forskande anser mig bygga mina åsikter på just vetenskap finns det alltid vattendelare och åsikter kan därför gå isär även bland forskare. Hoppas att jag med texter som dessa är tydlig nog, och att jag lyckas bibehålla den tydligheten i mina inlägg. Säg till annars, för det är väldigt viktig för mig att vara så rak och transparent som det bara går!

Socker i maten respektive blodet

Efter disclaimern går jag rakt in på minfältet och börjar med att prata lite om socker! 😅 Det är tyvärr oundvikligt när det kommer till den fysiologiska responsen jag vill beskriva, för det här är en central del i den mänskliga biologin! Jag vill att fler ska  kunna mer grundläggande humanbiologi för att förstå varför kroppen gör som den gör, och kanske kunna fatta mer välgrundade beslut kring sin hälsa. Därför går det inte att blunda för kopplingen mellan vad vi stoppar i munnen, och vad som sedan händer rent biokemiskt.

Allting metaboliseras!

Det beror på att allt som kommer in i kroppen (livsmedel, vätskor, rök, gas och piller) måste (med väldigt få undantag) alltid metaboliseras, och det är just de metabola effekterna jag forskar på och har intresserat mig för så länge!


Metabolism rör inte endast matsmältningen för metabola processer sker i hela kroppen, hela tiden. Det sker i hjärnan, i levern, i njurarna och kroppsegna ämnen som t.ex östrogen, serotonin, melatonin och dopamin behöver också metaboliseras! När ett hormon eller en signalmolekyl gjort sitt jobb ska den återvinnas för att inte skapa problem i kroppen. Om dessa funktioner blir störda får vi för mycket av något ämne, vilket leder till att sjukdomsprocesser eller besvär av varierande allvarlighetsgrad kan manifestera sig. För mycket av hormoner, substanser eller vissa livsmedel är därför en vanlig grundorsak till hälsoproblem.


För att kunna beskriva hyperinsulinemi korrekt har jag ett frukost-exempel här nedan. Dels för att det finns en stark kost-koppling, men också för att göra det lättare att relatera till samt för att illustrera hur olika metabolism ger helt olika utfall!

20 teskedar socker i frukosten!?

Jag vet inte exakt vad folk äter till frukost nuförtiden, men en vild chansning landade på en tallrik havregrynsgröt med lite mjölk och jordgubbssylt på samt två lingongrova med. smör. Det blir ungefär 80g kolhydrater, vilket jag anser ganska normalt för ett första mål, och för tydlighetens skull översätter jag kolhydraterna till antal teskedar med socker.


Varje tesked socker väger 4 gram, så 80g socker blir då 20 stycken teskedar. Detta är illustrerat på bilden nedan!   

Men stopp och belägg tänker du kanske nu, kan man verkligen översätta kolhydrater till socker bara sådär!?

Ja för kolhydrater, även de som finns i det mörkaste och tråkigaste mest barklika brödet du kan tänka dig börjar redan i munnen brytas ned till mindre beståndsdelar, genom enzymet amylas i saliven. Därefter väntar syrabadet i magen där enzymer och saltsyra går loss på det vi har ätit, och på ett kick har lingongrovan och havregrynsgröten spjälkats till något som kan höja blodsockret ganska snabbt. Det är bara att mäta själv med en blodsockermätare om du inte tror mig, de allra flesta får en tydlig blodsockertopp av frukosten på bilden, och det är en helt normal, frisk respons!


Det finns förstås alltid undantag, t.ex personer med väldigt hög insulinkänslighet eller stor mängd muskler på kroppen. För dessa individer kanske frukosten ovan inte rubbar blodsockret en millimeter, men det är väldigt ovanligt.

1 tesked socker i blodet = normalt blodsocker

Vårt blodsocker ska ligga runt 5 mmol/l ungefär hela tiden, men kommer förstås pendla upp och ned beroende på om vi äter, sover, tränar eller fastar. På en frisk människa pendlar det mellan 3 och 9 ungefär, med ett snittvärde på 5-6. Detta motsvarar 1 tesked socker utspätt i hela blodvolymen.

Hur kan 20 teskedar bli 1 tesked?

Då kommer miljonfrågan… hur i allsindar kan 20 teskedar socker (frukosten) bli till bara 1 tesked? För dessa 20 teskedar som frukosten består av i exemplet, skulle ju ge ett blodsocker på flera gånger mer än vad kroppen klarar av!

Och hur kan de som äter 100 eller 200 teskedar socker om dagen, fortfarande bara ha 1 tesked socker i blodet?

hyperinsulinemi

Mänskliga celler omringade av insulin (illustrerat av nycklarna)

Svaret är förstås insulin!

Insulinet illustreras av nycklarna ovan som kommer och låser upp kroppens celler så att sockret kan åka in där, för ute i blodbanorna kan det inte vara länge, det är väldigt skadligt! På grund av att det är högsta prioritet för kroppen att få ned blodsockret efter en måltid, prioriteras frisättning av insulin väldigt högt och det är ur ett kortsiktigt perspektiv lite “skitsamma” om det råkar bli lite väl mycket insulin. Kroppen gör bara vad den kan för att röja undan sockret så att det problemet är ur världen.

Det är lite som att om vi dricker alkohol kommer kroppen att börja producera alkoholdehydrogenas i stora mängder för att “avväpna” etanolen och konvertera det där rödvinet vi precis drack till först acetaldehyd, därefter ättiksyra och slutligen till koldioxid, vatten och energi som är helt ofarligt för oss. Om vi inte hade kunnat producera alkoholdehydrogenas skulle alkohol vara otroligt farligt, eller om något av stegen stoppas som med t.ex läkemedlet antabus som används för att förhindra alkoholintag hos alkoholister. Antabus får nedbrytningen att stanna vid acetaldehyd så steget till ättiksyra, koldioxid och vatten uteblir. Även små, små doser acetaldehyd är galet otrevligt så personer som t.ex pga sin genetik har någon form av försening i det här nedbrytningssteget, kommer troligen inte att se någon större tjusning med alkohol. De får hjärtklappning, hudrodnad, yrsel, andnöd, tryck över bröstet, illamående… ja helt enkelt en light-variant av vad en person som dricker alkohol på antabus får genomlida!

Okej jag svävade iväg lite där men poängen är att när någonting är extra skadligt för kroppen så prioriteras första bästa grej som kan skydda oss från det, för kroppen gör hela tiden allt den kan för att vi ska överleva! Tänk på det när kroppen känns krånglig, den försöker inte jävlas med dig utan har nästan alltid en god anledning till sitt “beteende!”

Hyperinsulinemi = för mycket insulin

Så om första problemet är att kroniskt högt blodsocker är skadligt, så är andra problemet att mer insulin än vad vi behöver tyvärr också är skadligt! Attans liksom… hur blir det så?


Jag tycker att det verkar som att vissa har en genetisk känslighet för att felreglera insulinet. Min kropp överskjuter t.ex alltid insulin (oavsett om jag är low carb eller high carb, för det var så redan som barn) så jag får något som kallas för reaktiv hypoglycemi. Det betyder att jag kraschar av carbs på grund av “för lågt blodsocker”, för mängden insulin är inte helt matchad mot mängden socker som behövde hanteras.

OBS: kroppen känner inte av högt eller lågt blodsocker utan derivatan, dvs förändringen från baseline. Därför är inte upplevelsen av “lågt blodsocker” helt överensstämmande med det faktiska blodsockret. Ett blodsocker på 6 (normalt) kan kännas avgrundslågt om det nyss var uppe på 9 (högt) och vände!

Klicka på bilden för att komma till en vetenskaplig artikel med fler illustrationer

Vissa har mycket insulin i omlopp eller en kropp som ofta producerar mer insulin än vad som behövs, men alla kraschar inte av det utan kanske tvärtom blir pigga eller lugna. Oavsett vilken reaktion man får av insulinet så har det en väldigt kort halveringstid, vilket göra att topparna blir svåra att fånga med ett vanligt blodtest! Vissa privata testföretag mäter både faste-insulin (fs-insulin) och c-peptid (insulinets föregångare som är en betydligt större molekyl med längre halveringstid!)


Dock fångar testerna sällan hur mycket skada insulinet gör hos en individ, för både faste-insulinet och c-peptidvärdet kan vara väldigt lågt, trots alla symptom på hyperinsulinemi! Det kan bero att insulinet ändå är för högt för just den personen, för högt i förhållande till sin baseline, eller att det är svajjigt och blir otroligt högt när det väl aktiveras men går tillbaka till ett lågt normalvärde under fasta.

Symptom på hyperinsulinemi

Upp och kissa flera gånger på natten är en klassiker liksom central fettinlagring på mitten av kroppen hos både män och kvinnor, men också mer subtila symptom eller tillstånd som menstruationsrubbningar, fertilitetsproblem, polycystiska ovarier (PCOS), konstiga blodfettvärden, trötthet och hjärndimma, sömnsvårigheter, psykologiska problem, nervsmärtor samt fettlever och i förlängningen anses hyperinsulinemi innebära vissa riskökningar såsom ökad risk för stroke, hjärt- och kärlsjukdomar och ökad risk för Alzheimer.


Alzheimer kopplas allt mer till en insulinresistent hjärna med kronisk energibrist. Därför utvecklas Alzheimer-läkemedel i form av insulin-nässpray för att mer näring och energi ska nå hjärnans celler och på så vis få dem att överleva!

Hyperinsulinemi är ett förstadie till insulinresistens, men när insulinresistensen är ett faktum har man per definition hyperinsulinemi och risken för att utveckla typ 2 diabetes har ökat betydligt!

Insulinresistens är ett skydd!

Alla receptorhormon kan orsaka resistens hos celler. Det är en skyddsmekanism från cellens sida! I extremfall kan det till och med ske en receptorinternalisering. Receptorerna som sitter på cellens utsida och tar emot molekyler som t.ex dopamin, insulin eller något annat hormon, gömmer sig då då på insidan av cellen för att skydda den från att haverera. Det här sker dock inte med insulin vågar jag påstå (rätta mig gärna om jag har fel!) men internalisering är ett väldigt drastiskt steg som kan bli permanent!


Receptorinternalisering ses främst hos personer som skadat sig själva med drogmissbruk, för dopamin (neurohormonet med starkast koppling till missbruk) är otroligt toxiskt i höga doser. Det sker därför nästan alltid en tillfällig internalisering hos personer som intar droger som tvingar hjärnan att frisätta allt sitt dopamin på en gång.


Resistens = tolerans! När du behöver mer och mer för att uppnå samma “effekt” vet du att du har tolerans, och på cellnivå föreligger då en receptor-resistens.


Insulinresistens = kroppens skydd mot insulin på toxiska nivåer!

Att mäta insulin!

Det enda säkra sättet att mäta insulin på är genom ett sk insulin-klamptest där man gör en glukos-infusion för att höja blodsockret, och sedan tillsätter insulin tills blodsockret är normalt igen. De flesta vårdinrättningar har tyvärr inte möjlighet att göra det här testet utan gör istället ett glukosbelastningstest som inte alls är samma sak, för där vet vi fortfarande inget om insulinet!

Illustration av insulinklamptestet som kräver en del utrustning!

Insulin-klamptest = kvantifierar din insulinresistens, du får veta exakt hur illa det är med hyperinsulinemin och insulinresistensen.

Resultatet av ett glukosbelastningstest hos frisk person respektive typ 2 diabetiker. OBS: Den friska har troligen mindre mängd frisatt insulin än diabetikern, men det måste inte vara så! Vi har olika nivå för när insulinresistensen resulterar i en diabetesdiagnos!

Glukosbelastningstest = du får veta om du ligger i riskzonen för typ 2 diabetes eller faktiskt redan har utvecklat det, genom att inta en sockerlösning och mäta blodsockret med jämna mellanrum efter intaget.

Vad påverkar insulinet?

Kosten påverkar i allra högsta grad, liksom att inte äta (dvs fasta), träning (alla varianter av fysisk aktivitet), stress (från kemisk till emotionell stress) samt förstås genetik och olika läkemedel. Det finns orättvist nog läkemedel som har insulinresistens som förekommande biverkning.


Kan du komma på någon mer faktor som påverkar insulinet…? Blodsocker, ghrelin, leptin och dopamin samt individuella nivåer av olika peptider och enzymer i kroppen påverkar insulinet, vilka i sin tur påverkas av en kombination av livsstils- och genetiska faktorer.


Min övertygelse (nu försöker jag att vara tydlig med att säga att det här är min egen, personliga åsikt) är att hyperinsulinemi och insulinresistens främst beror på ens förhållande till näring och ätande. Jag kan inte få det till att en kost rik på kolhydrater (även om det inte är mer än vad som anses normalt i det moderna samhället) inte kommer leda till hyperinsulinemi förr eller senare. Det är så många som är drabbade av det, och antalet både ökar och går ned i ålder. Det är dessutom ett hyffsat nytt fenomen som följer med den moderna livsstilen och också nya livsmedel som fruktossirap och majsstärkelse som har kallats för “värstingsockret” i svensk media. Att utesluta kolhydrater så långt man är bekväm med tror jag är det mest effektiva sättet att vända en begynnande insulinresistens.


Men om vi skippar kosten, vad kan man då göra? Jag skulle säga att träning är otroligt effektivt vid både insulinresistens och typ 2 diabetes. Framförallt att bygga mycket muskler för då kan sockret sugas in där genom att vi både ökar och aktiverar våra glukosreceptorer. Det ger kroppen större möjlighet att hantera socker utan att behöva vräka på med insulin, och detta har gott om vetenskapligt stöd bakom sig.


Läkemedel är en viktig faktor som vi inte får glömma. Kolla igenom FASS så att du inte har någon medicin som har insulinresistens som biverkan! Står det “viktuppgång” eller “ökad aptit” under rubriken “vanliga biverkningar” så är det högst misstänkt…!


Stress i alla dess former hjälper i vilket fall inte till med insulinresistens för kortisol och övriga stresshormoner påverkar leptin (mättnadshormonet) som i sin tur påverkar och påverkas av insulin. Kronisk stress och kroniskt förhöjda kortisolnivåer ger samma symptom som insulinresistens (nästan, väldigt överlappande åtminstone) inklusive central fettinlagring. Stress och insulinresistens är definitivt nära släkt med varandra, och då pratar vi alltså allt från kemisk stress (läkemedel, alkohol och droger) till emotionell stress (skilsmässa, utanförskap), fysisk stress (hård träning) och cellulär stress (förhöjt blodsocker) samt sömnbrist eller brist på återhämtning.

Effektiva läkemedel

Om vi tittar  på läkemedel då, vad  kan man göra? Metformin är den mest kända blodsockersänkande medicinen, men GLP-1 analoger är det senaste och trendigaste.


Däremellan finns det en uppsjö av mediciner som kan kombineras med metformin (Pioglitazone, Semaglutide och Glimepirid för att nämna några populära) men jag vill inte namedroppa olika mediciner för jag tänker ju mer farmakologiskt och vill hellre förklara vad de gör!


De finns typ 6-7 olika klasser av diabetesläkemedel och dessa används också vid problem skapade av insulinresistens (som t.ex PCOS eller oönskad viktuppgång) och då räknar jag inte in insulin som faktiskt också skrivs ut vid insulinresistens knäppt nog! Främst till typ 2 diabetiker dock, och inte före insulinresistensen har blivit en svårbehandlad diabetes! Jag tycker personligen att det är hur knäppt och livsfarligt som helst (ur ett långsiktigt perspektiv!) men jag förstår ju varför. More is more! Mer insulin löser problemet med för högt blodsocker, men det löser ju knappast problemet med att insulin i höga doser också blir toxiskt… så då får man fråga sig vad som är värst… är det högt blodsocker eller högt insulin?

Tittar man på MODY2-patienter (en grupp med förhöjt blodsocker utan förhöjt insulin) så har de ingen ökad riskprofil jämfört med friska, så jag vet ju vad jag röstar på…

Grupper av läkemedel avseende på verkansmekanismer

  1. Fördröjer kolhydratupptaget i tarmen genom att hämma enzym som spjälkar dem, exempel på medicin är Glucobay.
  2. DPP4-antagonister: Fördröjer nedbrytningen av GLP-1 och andra peptider som får kroppen att frisätta insulin, sänka det blodsockerhöjande hormonet glukagon, samt gör att magsäckstömningen går långsammare och ökar mättnadskänslan. Januvia är exempel på medicin många använder, från just den här kategorin.
  3. PPAR-agonister: Påverkar insulinkänsligheten inifrån cellerna och gör att kroppen kräver mindre insulin för att få ned blodsockret. Pioglitazone är främsta kandidaten inom PPAR-gamma-agonistiska läkemedel.
  4. GLP-1 analoger: Liknande DPP4 med ökad mängd GLP-1 som ger mättnad och lägre blodsocker. Har många läsare som rapporterar viktnedgång med detta trots den ökade insulinstimuleringen (Victoza verkar mest poppis bland GLP-1 analogerna!)
  5. Minskar leverns aktivitet: minskar leverns glukosproduktion och ökar dess insulinkänslighet som i sin tur påverkar resten av kroppen. Metformin är den främsta här, som också är vanligast vid PCOS-behandling inriktad mot insulinresistensen*.

*Tillägg: PCOS måste inte bero på insulinresistens! 


Ibland funkar inte medicinerna så bra, och då tror jag att det dels är bra att verkligen kolla upp bukspottkörteln lite mer ingående, snabbt testa något annat samt kombinera med livsstilsförändringar.


Många får jättefina resultat och blir helt symptomfria med en livsstils som passar deras biologi, och inte sällan är det något som skiljer sig från mainstream ganska rejält. Det måste inte vara low carb, men det kan inte vara samma kost och livsstil som skapade problemet. Även om det finns en genetisk komponent, är insulinresistens och hyperinsulinemi klassade som “livsstilssjukdomar” och inget annat. Det innebär att vi har makten över dem, om vi orkar, kan och vill!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Har du läst inlägget blir jag superglad för en kommentar! Känner du igen dig i hyperinsulinemi? Har du kanske utvecklat insulinresistens till följd av det…? Eller har du löst det genom livsstilsförändringar eller rätt medicin? Berätta gärna! Jag är supernyfiken!!

Jag godkänner, läser och svarar på allting i tur och ordning, så tar det lite tid för din kommentar att dyka upp så har jag bara inte hunnit godkänna den ännu! ❤

 

Biokemi, Forskning, Hormoner, Kost & Hälsa
diabetes, hyperinsulinemi, insulin, insulinresistens

Omfattande gratis ketoguide!

7 November, 2022 8 Comments Written by Martina

Inlägget innehåller köplänkar till mina böcker!

Gratis ketoguide

Klicka på bilden för att komma till guiden! 👆❤

Hej vänner! ❤

Så roligt det är att blogga lite igen! Att kunna ta lite mer plats, och inte behöva begränsa mig till instagrams ynka 2000 tecken… här är det bannemej ingen som säger att jag använder för många ord! Så skönt! 😄


Hur som helst ramlar det fortfarande in frågor om ketogen kost, ketos och ketoner och allting som rör keto-livsstilen, så jag tillbringade helgen med att hotta upp en guide jag skrev för flera år sedan! Jag har renskrivit den, pimpat den (1996 ringde och ville ha tillbaka sin HTML-kod! 😅), skrivit till några stycken, tagit bort inaktuell info och trasiga länkar och framförallt lagt till en FAQ (Frequently Asked Questions)-del!


Jag kände mig klar med guiden nu och ville dela med mig av den. Jag tycker själv att den är väldigt tydlig, men säg till om det ändå skulle vara något som är otydligt eller om det saknas något.

Tillgänglighet & personliga frågor

För att inte ständigt balansera på den där gränsen till utbrändhet har jag delegerat så mycket jag kan till min IT-assistent Hanna, så det enda jag ser är kommentarerna på bloggen och kommentarerna på instagram. Alla personliga meddelanden tar Hanna hand om (allt från mail till sms) och jag tyckte att det vore fint om hon hade något att hänvisa till, för ingen blir ju visare av att upprepa samma svar igen och igen, på återkommande frågor. Då är det lättare för den intresserade att bara läsa relevanta delar ur guiden, eller till och med hela, om det skulle vara av intresse!

Jag hoppas att du gillar den här versionen av “online ketoguiden” och att du finner svaret på dina frågor! Dela den gärna med en vän som kört fast eller som tragglar med att få den ketogena kosten att fungera! ❤

Nästa inlägg fortsätter på samma tema som tidigare inlägg (dvs anti-aging och åldrandeforskning) men håll i hatten för det blir en deep dive! 😉 Räkna med att det dyker upp på onsdag, så kika in här igen då vettja!

Tillägg ang. forum och inlogg: Forumet är borttaget för att jag inte har tid att moderera det och utan moderator fylls det snabbt upp av spam. Du behöver inte, och har aldrig behövt, logga in någonstans för att ta del av mina inlägg! Däremot går det att ange namn och e-postadress för att få blogginläggen skickade till din mail! Kontaktformuläret under fliken “kontakt” kan användas för att skicka meddelanden till min e-post, men se till att du fyller i din mailadress korrekt (dubbelkolla!) så att mina svar kommer fram till dig.

För er som föredrar vanliga böcker och ljudböcker så finns många av mina böcker (även de om ketogen kost) som ljudböcker på alla ljudboksplattformar, och även om hårdpärmsböckerna är slutsålda så finns det fortfarande mjukband!

  • KETO-boken (Häftad (alltså mjukband) på svenska)
  • En av mina ketoböcker översatt till Engelska 
  • KETO-boken finns på Nextory, Bookbeat, Storytell… sök bara på Martina Johansson så hittar du… 🙂
Ketos & ketoner
keto, ketoacidos, ketoguide, ketoguiden, ketos

Vad friska 100-åringar har gemensamt!

1 November, 2022 44 Comments Written by Martina

Föregående inlägg på samma tema hittar du här: Summering av veckans biohacking-föreläsningar!

Här kommer den utlovade fortsättningen på förra veckans inlägg och är på temat åldrande och vad friska 100-åringar har gemensamt. Nästa inlägg kommer att vara ännu mer specificerat kring åldrande, ackompanjerat av ett intressant poddavsnitt i samarbete med Statens innovationsföretag Vinnova!

Så låt oss köra igång…

Vad är den röda tråden hos friska 100-åringar…?

100-åringar

6 sammanfattande punkter för friska centenarianer (100-åringar)

När man studerar 100-åringar så ser man att de ofta har låg metabolism, de är lite mer nedskruvade än andra. Det betyder lägre förbränning, lägre temperatur, lägre puls, det kan till och med betyda att maten stannar längre i magsäcken och i mag-tarmsystemet. Min personliga gissning kopplat till detta är att de ofta är GABA-dominanta personer. GABA är kroppens broms och GABA:inerga människor tenderar att vara lite mer chill. De gillar inte att stressa, tar tid på sig, uppskattar sociala aktiviteter och har ingen brådska.


Motsatsen är noradrenalin- (och dopamin) dominanta personer som inte är det minsta chill utan gillar fart och fläkt, drivs av att det händer grejer och är ofta väldigt kreativa i form av t.ex entreprenörsskap. Den här personlighetstypen är mer uppskruvad, och i extremfallet en ganska jagad person som har sömnstörningar och ångest. Människor finns på hela spektrumet, men om jag ska gissa så är det mer hälsosamt att kunna varva ned och ta saker med ro. Här är tyvärr min egen akilleshäl, min arbetsnarkomani och mitt stressberoende, och tittar jag på sådana här listor ökar min motivation att arbeta på förmågan att gå mellan det två nervsystemen mer sömlöst, alltså mellan det sympatiska fight & flight och det parasympatiska rest & digest.

Nu är jag ute på en tangent men låt mig bara visa en bild innan jag fortsätter… 

Istället för att vara t.ex bipolär kan man “fastna” i SNS eller PNS, när man är “stuck on ON” så är det plattan i mattan tills man kraschar… sen repeat på det!

Stress är otroligt åldrande och sjukdomsalstrande: Glutamat (hjärnans gaspedal) potentieras av dopamin och är neurotoxisk och inflammationsdrivande. Det betyder att när man är “igång” under månader och år, så blir kroppen mer och mer inflammerad och man kan till och med hämma hjärnans naturliga plasticitet och trigga neurondöd.


Att stress (och arbetsnarkomani) är så belönat  i det här samhället är helt galet… det är så många sjukdomar som har sin grund i stress och trauma. Min förhoppning är att den här kopplingen ska bli mer känd, både inom vården och hos gemene man. Fortfarande ses stress som något som har med yttre faktorer att göra, att man har “mycket att göra.” Få tittar på stress utifrån en molekylär nivå!

Bara för att vara supertydlig… stress har inte ett jota att göra med hur mycket man har att göra… Stress kan vara cellulär, metabol, fysiologisk, emotionell eller psykologisk. Det kan vara tankedrivet, komma från livshändelser, komma inifrån – från sina egna tankar och sitt eget förhållningssätt och det kan komma från värk, felnäring, överätning, förhöjda/felreglerade hormoner t.ex superhögt insulin eller för lågt T3 osv. Man kan också vara en naturligt högvarvig person, eller någon som upplever sig “sakna bromspedal”. Det finns otroligt många saker som går under rubriken STRESS och majoriteten av dem är tyvärr toxiska!

Det här med toxicitet…

Vi alla har både en viss toxisk belastning och en individuell kapacitet att hantera toxiner, för att vi tål olika mycket beroende på främst genetiska faktorer men också hur mycket utrymme vi ger det. En person som röker får ett väldigt litet utrymme över  till annat, men en person som varken röker, dricker eller tar några läkemedel eller droger, och inte heller får i sig några andra gifter, har troligen större kapacitet att klara ett destruktivt infall då och då.


I studier  är det många 100-åringar som säger att de t.ex aldrig har rökt. Så den där klassiska “mostern som rökte och drack i hela sitt liv och ändå blev 96 år…” låt oss säga att de flesta inte är den mostern helt enkelt 😅

Låt oss ta fram fusklappen! 

“Fusklappen” vad de olika punkterna betyder…

Hög toxicitet = DNA skador och allmänt slitage som syns eller inte syns! När det syns är det i form av rynkor, minskade muskler, sladdrig hud och när det inte syns är det insidan som är drabbad. Allt från svullen, irriterad mage till sjukdomar och emotionella symptom som depression, ångest osv.

→ Här är en länk till en del av en av mina Chalmersföreläsningar om toxikologi! 

Låg metabolism = mindre biokemiska restprodukter och genskador, mer reparationsprocesser. Det här är en annan aspekt av metabolism. Tänk att varje process i kroppen ger rester som ska tas om hand om precis som varje sak du äter behöver metaboliseras och alla läkemedel och andra substanser ger upphov till mer eller mindre giftiga metaboliter. Det är därför fasta är så bra, för kroppen får en paus och kan dra igång sitt reparationsarbete. Långvarig fasta blir dock till svält, som är nedbrytande för kroppen. Då kommer glutamat- och kortisolproblemet tillbaka och ger allsköns problem, från håravfall till utmattning och i förlängningen olika sjukdomar.

Positiv livssyn = det lönar sig att vara optimist, det är vetenskapligt bevisat! Att gå runt med kroniskt negativa tankar i tron om att man kan slippa “bli glad i onödan” är väldigt destruktivt. Våra tankar skapar vår verklighet, för vår förmåga att ta in omvärlden är väldigt selektiv, så tittar vi bara på eländes elände så är det vad vi upplever också. Människor som lyckas bli friska från svåra sjukdomar, har ofta en stark andlig tro eller en stark tro på sig själva eller sin kropp och är hopplösa optimister. Det finns definitivt en koppling här. Jag vet inte vad du tycker om det, men det stämmer med mina observationer i alla fall… stämmer det med dina observationer också…?

Träning = längre liv!

Om det är någonting som är väldigt “beforskat” så är det träning. Det är ställt bortom allt tvivel att träning ger bättre psykisk och fysisk hälsa, minskar risken för i princip alla sjukdomar och ger i snitt 10 år (!) längre liv! Att välja bort träning är inte särskilt smart, för träning har så många fördelar att det är värt den lilla tröskel det innebär att börja. Man kan tycka att det är tråkigt eller “inte funkar”, men i studie efter studie ger det så mycket hälsoeffekter att det inte kan jämföras med något annat!


Jag var träningsmotståndare tills jag var runt 25, dels för att jag hade så dålig ork och dels för att det “inte funkade” (dvs inga resultat) men när jag väl börjat äta ordentligt och lärt mig hur man tränar, så var jag hooked. Men det tog inte en dag eller en vecka, det tog några år! Just för styrketräning är det ibland ett högt insteg eftersom det kan upplevas som direkt obehagligt, rentav läskigt, men har man väl fastnat för det så är det helt underbart och något som gör att man mår så otroligt bra inifrån och ut. Att det sänker takten på åldrandet och minskar risken för alla sjukdomar, det blir bara en bonus!

Tillägg: Kroppen kan befinna sig i ett katabolt (nedbrytande) tillstånd eller ett anabolt (uppbyggande) tillstånd. Vi vill ha lite av båda, men ungdomlighet är främst kopplat till anabolism. Vi vill bygga upp mer benstruktur, mer kollagen, ny fräsch hud, hår, naglar och framförallt muskelmassa! Mer av detta ger minskat åldrande. Anabolism kopplar också till anti-stress, till nedvarvning, god sömn och återhämtning. Katabolism kopplar till stress, uppvarvning, svält, näringsbrist, viktminskning och sömnbrist.

KASAM!

KASAM = Känsla Av Sammanhang, är också en total game-changer när det kommer till hälsa! Tyvärr svårt för oss frilansare och hemmajobbare så vi får anstränga oss extra för att få till de där sammanhangen. För mig är det dansen som jag känner höjer livskvalitén otroligt mycket, före jag återupptog mitt intresse var det himla deppigt kan jag erkänna. Vissa har svårt att få till det där sociala, men det lönar sig att försöka, för man mår så mycket bättre och mår man bättre är man också friskare (rent statistiskt!)

Att prokrastinera sjukdom & åldrande…

Om det är någonting man ska prokrastinera så är det väl just sjukdom och åldrande? Det innebär att skjuta det framför sig. Det har nämligen visat sig att friska 100-åringar drabbas av samma sjukdomar som alla andra, men långt senare!

Varför?

De har en lägre biologisk ålder än sina jämnåriga, kanske pga genetiska faktorer eller pga en strategisk livsstil. De har troligen en god kapacitet att metylera, reparera sitt DNA och avgifta sig själva. Vissa har “gifted genetics” och andra behöver göra stora uppoffringar för att lyckas lika bra. Jag är personligen en som har genetiken och en del vanor emot mig, som min stress- och arbetsnarkomani till exempel som jag fortfarande läker ifrån. Dock tror jag att alla kan jobba med att förbättra vardagsvanorna, och få bra förutsättningar för att må bättre!

Summa summarum

I många fall tror jag att friska 100-åringar helt enkelt har en fördelaktig genetik, men om man tittar på en del samband så handlar mycket om mental hälsa. Att överäta och förgifta sig på olika sätt tolkar jag som mental ohälsa som man försöker att “rätta till” manuellt genom att äta massor eller tvärtom svälta sig, inta vissa substanser, röka, stressknarka… det kan vara vad som helst, men lär man sig inte att reglera sitt  nervsystem naturligt så är man för evigt i greppet på någon form av beroende och det leder aldrig till bra grejer!


Beteendeberoenden är lika destruktiva som substansberoenden (oftast!) eftersom den ackompanjerande stressen bygger upp inflammatoriska processer, och skadar vävnader inklusive hjärnan. Det går att förgifta sig inifrån med stress, och jag tror att stress och psykisk ohälsa är vår tids stora faktor bakom sjukdom och allmän ohälsa! Kanske på en delad förstaplats med processade livsmedel som ibland är rena giftet… som tur är har vi inflytande både över emotionella och metabola faktorer, och vi kan även öka vårt inflytande genom att börja ta kontroll!


Ett inlägg som står på “att skriva listan” är just ett sådant inlägg, om hur man tar kontroll, och hur man gör rent konkret för att ändra livsstilen genom att t.ex bestämma vilka faktorer som behöver bytas ut och vilka som kan vara kvar 🙂

Här länkar jag till poddavsnittet med Vinnova som jag nämner i början av inlägget. Du hittar det HÄR! Nästa blogginlägg kommer att spinna vidare på avsnittets innehåll, b.la mer detaljer kring “the 9 hallmarks of aging”, så missa inte det! ❤

Har du läst ända hit? 

Lämna en kommentar  vettja!✍
Jag läser och svarar på allting manuellt! Glöm inte följa mig på instagram också – HÄR! försöker vara aktiv på alla plattformar men instagram tenderar att leda ligan…


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680
Biohacking, Biokemi, Forskning
100-åringar, åldrande, anti-aging, biohacking, vinnova

SUMMERING: Veckans biohacking-föreläsningar!

24 October, 2022 23 Comments Written by Martina

Hej vänner!

Den här veckan  har varit föreläsningsvecka för mig, då jag har fått chansen att träffa flera av er som läser här och följer mig på instagram! ❤ Det är först nu som jag tycker att det verkligen märks att pandemin är över, för jag gjorde några föreläsningar under våren (universitetssammanhang) och då var det hela tiden snack om att köra via zoom och sånt pga smittorisk. Det är otroligt skönt att kunna köra på som vanligt, eftersom jag jobbar hemma så mycket som jag gör blir det otroligt ensligt utan mina föreläsningar!


Jag tänkte summera föreläsningarna lite både till er som var där och till er som inte var det. Särskilt eftersom jag ibland tenderar att dra över tiden vilket gör att en och annan behöver gå före föreläsningen är avslutad, men i det här inlägget kommer jag att dela med mig av själva kärnan och mitt “take home message” så att ingen missar det! 🙂

Jag svarar även på frågor i kommentarsfältet, så missade du Q&A delen på någon föreläsning har du din chans här! ✨

Hälsa & ungdomlighet genom kunskap & självförståelse!

Bildbeskrivning: Bild på mig när jag presenterar en av de första punkterna om vad som är poängen med biohacking. Det är antingen hälso-optimering eller för att lösa ett ihärdigt problem, och jag misstänker att 85% hittar till biohacking genom det sistnämnda.

Mina två kärnpunkter

Mitt biohacking-fokus kretsar främst kring kunskap och självförståelse för att jag anser att utan dessa två kärnpunkter kommer man alltid att irra runt planlöst i sina försök att må bättre eller åldras med värdighet. Det finns så många dieter att testa, så många hälsogurus, så många kosttillskott och behandlingar att det tar tid och blir dyrt att testa alla. Som tur är behöver man inte testa alla om man:

  1. förstår sig själv och sina behov
  2. förstår hur kroppen fungerar, varför den gör som den gör

Punkt nr 2 kräver en del research vilket kan vara lite avskräckande för många, men jag tror att den generella kunskapsnivån måste öka. Om den inte gör det kommer det alltid vara ett stort frågetecken mellan livsstil och diverse hälsoproblem!

Karta & kompass i hälsodjungeln!


En viktig sak inom biohacking eller alla former av egenvård är att förstå orsaken till det dåliga måendet. Ju bättre vi kan mappa ut området desto lättare är det att orientera sig. Jag brukar säga att de vanligaste orsakerna är hormonella obalanser och kronisk, låggradig inflammation. Antingen var för sig eller båda samtidigt. Sannolikheten för att det handlar om kronisk inflammation ökar med åldern och tar sig uttryck i värk och försämrad funktion.


Endokrinologi, läran om hormoner är omfattande eftersom hormonerna styr allting i kroppen från humör och mående till matsmältning och fertilitet. Det är med andra ord så mycket fler hormoner än bara könshormonerna som kan vara ur balans.

Två hormon-exempel: Leptin och dopamin

Ta mättnadshormonet leptin och neurohormonet dopamin som exempel. De är också hormoner och obalans i det ena kan ta sig uttryck i problem med hunger, mättnad, insulinresistens och svårbehandlad övervikt, medan obalans i det andra kan ta sig uttryck som ADHD och beroendeproblem. Sen för att göra det hela lite krångligare så samverkar hormonerna med varandra också. I detta fallet är t.ex leptin både ett hungerhormon och en biomarkör för stress, och dopamin konverterar till noradrenalin som tillsammans med kortisol är våra två primära stresshormoner. Även högt dopamin kan ge starka stresskänslor och paralyserande rädslor. Vårt dagliga beteende påverkar dessa och många andra hormoner hur mycket som helst!


Det spelar t.ex roll om man börjar morgonen med en timmes meditation, eller två timmar av datorspelande. I det ena scenariot ökar man dopaminkänsligheten och fyller på energi och motivation, och i det andra scenariot dränerar man det helt!


Vi har en individuell pott med dopamin varje morgon när vi vaknar. Vi kan bränna den direkt och inte få något vettigt gjort, eller ta vara på dopaminet, lägga det på rätt saker och bygga upp ett bra liv för oss själva. En av anledningarna till att missbruk är så destruktivt är för att all energi går dit, dopaminet står då på minus konstant så inget annat kan bli gjort än att just missbruka för att försöka balansera kontot.

Grundläggande behov & självdestruktivitet samt kroppens nedbrytning & uppbyggnad!

Bildbeskrivning: Publikhavet från föreläsningen i Göteborg.

Jag tror att vi är på väg emot ett nytt samhälle där det tas mer hänsyn till våra grundläggande behov. Under många, många decennier har vi betett oss lite som arbetsmaskiner som bara ska köra på oavsett hur vi mår – särskilt i de Lutherska länderna där arbete är en dygd. Att antalet utbrända personer både ökar och blir allt yngre säger att vi inte kan hålla på såhär längre, vi måste lyssna inåt, på våra grundläggande behov!

Självdestruktivitet ett dolt, men vanligt problem

Självdestruktivitet kan maskeras som dygd, men blir istället ett martyrskap. Kronisk bantning, skeva livsstilsprioriteringar (t.ex att jobbet går före allting annat), hög konsumtion av alkohol eller andra flykt-vägar som droger, spel, porr, shopping eller överätning. Det kan vara svårt att veta var gränsen går mellan konstruktivt eller åtminstone normalt utlopp och självdestruktiv maktlöshet som uppstått ur något olöst trauma. Vad de har gemensamt är att den inre kompassen pekar åt fel, dopaminsystemet har börjat belöna något som inte tar oss till vårt högsta, bästa uttryck. Det kanske finns ett goda avsikter bakom en överdriven viktfixering, eller arbetsnarkomani, men som man säger… vägen till helvetet är kantad med goda avsikter…!


Hur självdestruktiv är du?

Jag själv kämpar med arbetsnarkomani och ett skevt nervsystem som föredrar “fight & flight” och ser vila och semester som ett “hot”. Det är ganska vanligt bland kvinnor har jag förstått. Någon gång fick vi för mycket belöning för att vi var så duktiga, och inte så mycket social belöning, så hjärnan kopplade produktivitet och prestation till välmående och överlevnad.


Problemet var bara att den här kopplingen gick rakt in i hjärnans beroendekrets, så arbetsnarkomaner saknar broms på samma sätt som en alkoholist inte har en naturlig känsla för “lagom” mängd alkohol. Det går att behandla genom att bygga upp de svagare delarna, såsom social samvaro, känsla av sammanhang samt hjälp med att gå till botten med beroendets kärna, dvs den emotionella knuten som skapade det. Det är ett krävande arbete och många struntar därför i det tills det blivit så omfattande att det inte går att ignorera längre, men jag kan av egen erfarenhet säga att ju snabbare man tar sina problem på allvar desto enklare blir lösningen.

Gungbrädan = grundläggande biologi

Kroppen består av celler och varje cell arbetar dygnet runt med att skicka signaler, ta emot signaler, ta emot näring, sortera och bryta ned skräp, reparera sig, dela sig och om något går snett har varje cell ett självmordsprogram som går igång så att den inte ska förstöra för omgivande celler. Det är ett sätt att skydda värdorganismen (dig) från sjukdomar och åldrande, men om nettoeffekten är destruktiv (nedbrytande) så går inte det. Vi vill därför ha så mycket reparation och underhåll som möjligt, och så lite skadeeffekter som möjligt!

Nedbrytande processer

Toxiner

Alkohol, cigaretter, läkemedel (speciellt vissa och framförallt i höga doser beroende på hur belastad kroppen är i övrigt samt individuell förmåga till avgiftning) droger och övriga gifter.

Passiv livsstil

Passivitet är stressande för kroppen eftersom vi är designade för rörelse. Människodjuret ska springa, hoppa, lyfta, klättra, kasta och simma och inte sitta blixtstilla framför en lysande skärm från morgon till kväll. Passivitet ökar mottagligheten för infektioner och gör oss trötta och veka, samt både sömnen och hela dygnsrytmen.

Kronisk bantning

Evighetslånga bantningskurer svälter kroppen på byggstenar och ger ett accelererat åldrande. Kan också vara väldigt destruktivt för matsmältningen, tarmarna och insulin- och blodsockerregleringen, särskilt om det varvas med överätning.

Psykisk ohälsa

Alla former av psykiska obalanser, från beroende till stress, oro, ångest och depression eftersom vi hamnar i “fel nervsystem” (kronisk sympatikus-aktivering) vilket bidrar till sjukdomar och åldrande. Kronisk stress hämmar kroppens självläkande processer genom att dra ned på djupsömnen och t.ex hämma cellernas “proofreading”-mekanism som ser till att varje celldelning går korrekt till. Vi är inte anpassade för mer än några minuter av akut stress och max några veckor av kronisk, låggradig stress, men nuförtiden är det inte ovanligt att tillbringa ett decennium i fight, flight eller freeze. Vill du läsa mer om hur det funkar rent fysiologiskt föreslår jag en googling på det otroligt spännande området psykoneuroimmunologi! Svenska forskare har nyligen tagit sig an det, så det finns vetenskapliga studier (även från Sverige!) att botanisera bland för den intresserade!

Intoleranser

Intoleranser i form av födoämnen som irriterar tarmslemhinnan eller tarmfloran (där vårt immunförsvar bor), det kan vara dolda intoleranser eller helt uppenbara. Hittas bäst genom lämpligt val av uteslutningsdiet.

Uppbyggande processer

Detox

Inte i form av piller eller pulver utan att låta levern, njurarna och lymfsystemet göra sin grej, främst genom att inte störa med massa skräp. Träning som får dig att svettas är toppen, samt att styrketräning hjälper lymfsystemet att pumpa runt lymfvätskan så att den kan svettas ut eller lämna kroppen via urin och avföring. Bastu är också bra, jag föredrar personligen IR-bastu för att man svettas något helt kopiöst jämfört med en vanlig bastu!

Fitness

Fitness i form av fysisk styrka och uthållighet ger oss mer muskler, tätare benmassa, mer mitokondrier, bättre könshormoner och stabilare blodsocker och insulin, och det finns så mycket vetenskapligt stöd för träning som hjälp för det mesta. Allt ifrån att avprogrammera destruktiva beroende-loopar till att minska depression och ångest, förbättra immunförsvaret, förbättra minne och kognition, minska risken för benskörhet och hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns inte många argument för att inte träna helt enkelt…!

Näring!

Näring är motsatsen till svält och kalorifokus. Att börja välja livsmedel baserat på dess näringstäthet gör otrolig skillnad. Strunta i kalorier, kolhydrater, protein eller fett, äter du naturlig, artegen föda som t.ex kött, fisk, ägg och lite grönsaker och bär efter säsong behövs inga dietplaner. Det är min personliga övertygelse efter att ha ätit ganska ketogent de senaste 10 åren. Först var jag noga med att inte äta kött (var vegetarian), sedan fokus på kolhydraterna (low carb) och sedan fettet (högfettdiet) och däremellan fitness, men jag la till sist ned alltihop och började tänka i andra banor: att kroppen ska bygga upp alla hormoner, signalsubstanser och muskler varje dag och att jag behöver äta som om det vore mitt jobb, och det gjorde underverk både för den mentala hälsan och för resultaten i gymmet! Samma tankesätt kan appliceras på många olika dieter så det kräver inte något aktivt diet-val.

Fasta

Fasta lägger jag till som en punkt i anslutning till kost-snacket här ovan, eftersom fasta ger kroppen en paus och möjlighet att rensa ut skräp, återställa immunförsvaret samt återställa insulin- leptin- och ghrelinnivåerna (fettinlagring, mättnad och hunger) och växla över till fettdrift (ketos) för den som vill experimentera med det. Fasta har förmågan att dra igång skraltiga cellers självmordsprogram och öka aktiviteten i lysosomen – varje cells sopstation. Friska, fräscha celler vill vi ha överallt i kroppen men främst i hjärnan. Alla kemiska reaktioner som äger rum i hjärnan ger upphov till restprodukter som måste städas bort. Det sker under djupsömnen då hjärnans tvättmaskinsprogram kör igång (med hjälp av hjärnans eget lymfsystem “glymfan”) så kroniska sömnproblem försämrar funktionen i frontalloben (viljestyrka, planering och rationellt tänkande) och ökar risken för demenssjukdomar på sikt.

Sömn och återhämtning

Framförallt djupsömn är det som främjar kroppens uppbyggnad och reparation på cellnivå, men alla former av återhämtning är viktigt för att inte var i ett konstant stresstillstånd. Sömnen ska innehålla 1-2h djupsömn, lika mycket REM (dröm)-sömn och resten lätt sömn under totalt 7-8h och helst på “rätt” tider dvs undvika skift/nattjobb så långt det är möjligt!

Tillägg om keto för hjärnhälsa: Jag föredrar personligen ketogen kost (dvs att driva min kropp på ketoner: den lilla energimolekylen som tillverkas av fett, i frånvaro av kolhydrater) just precis för hjärnans skull! Ketondrivna hjärnor får högre GABA (lugnande signalsubstans som b.la beroendepersoner ofta har lågt av) så att alla neurokemiska processer kan ske i ett lugnt och jämnt flöde. Ketogen kost används därför som en alternativ behandlingsmetod för epilepsi, vilket studeras och tillämpas på b.la Sahlgrenska i Göteborg sedan några år tillbaka, även om metoden i sig är över 100 år gammal! Lugnare, klarare hjärnor är det dock många som kan dra nytta av, t.ex personer med ADHD/ADD, bipolaritet eller bara allmänt stora växlingar i humöret. Det finns också en del intressanta studier på ketogen kost vid demenssjukdomar, eftersom man då ger (den oftast insulinresistenta) hjärnan ett alternativt bränsle med mindre mängd restprodukter som bonus!

OBS: Inforutan ovan utgör inte någon rekommendation! Det är endast kuriosa kring ketogen kost som jag personligen vurmar för. Keto-kosten passar långt ifrån alla då den kan uppfattas som både extrem och svår att följa. Läs på ordentligt före du testar! Det här inlägget blandar föreläsningsinnehåll med personliga reflektioner. 

En skrämmande lättnad?

Bildbeskrivning: L-tryptofan (en aminosyra som finns i många vanliga livsmedel) bygger tillsammans med järn, magnesium, kalcium & B-vitaminer upp “må bra hormonet” serotonin, som sen konverterar till sömnhormonet melatonin. 90% av allt serotonin tillverkas i mag-tarmkanalen och är kopplat till allt från IBS till smärta och malande orostankar.

Vissa blir lättade över att faktiskt kunna påverka sin psykiska och fysiska hälsa, medan andra blir oroliga, rädda eller till och med fientliga. Vissa vill helt enkelt inte acceptera någon form av ansvar för hur det är ställt med måendet, för det finns alltid gott om orsaker som inte har med en själv att göra: skador, skilsmässor, allergier, medfödda sjukdomar, sviter från fysiskt arbete eller sjukperioder, kass genetik osv. Men… tittar man på t.ex scheman över hur olika hormoner och signalsubstanser tillverkas kan man snabbt dra slutsatsen att t.ex långvariga näringsbrister inte leder till välmående i alla fall, och tittar man på hur många ungdomar (framförallt unga tjejer) äter idag så kan man ana en en koppling mellan näringsintag och den ökande förekomsten av psykisk ohälsa.


Det är bara vad jag tror, baserat på det jag läst och studerat samt det faktum att jag själv är en kvinna som tillbringade ett decennium som vegetarian, och ytterligare några år med smal- och kalorifokus istället för att bygga upp mig till den starkaste versionen av mig själv. Det fokuset fick jag först några år efter 30… tyvärr, men man kan inte göra bättre förrän man antingen vet bättre eller har kört sig själv i botten.

Kroppens oförnekliga behov

Kroppen behöver vitaminer, mineraler, energi (alltså tillräckligt med kalorier) samt protein (alla aminosyror), kollagen (90% av allt protein i kroppen är kollagen, det finns i magen, tarmarna, våra organ, huden, håret, naglarna osv) så vi behöver fylla på, helst varje dag. Bästa källan (enligt min personliga erfarenhet) är kollagenrikt kött, dvs kött som sitter nära ben och leder. Jag har testat en del tillskott genom åren men måste säga att det kollagenrika köttet är det jag sett störst skillnad med (med andra ord: att faktiskt äta ordentligt med “riktig mat”!) Inte mellanmål, inte risifrutti eller en skål med fil eller yoghurt, inte kex eller finn crisp, inte fröknäcke eller skorpor eller en tallrik gröt, inte shakes eller bars utan MAT utan innehållsförteckning! Det gör sån otrolig skillnad att skippa all “icke-mat” och fokusera på näring. Ta hjälp av t.ex livsmedelsverket.se för att studera näringen i din egen kost, och ta för vana att vända på förpackningarna i affären. Fler än 5 ingredienser? Sätt tillbaka i hyllan!

Det börjar med självkännedom!

Självinventering: vägen till självinsikt!

Fram med papper och penna (eller gör som jag och använd Google Spreadsheet) och logga ett gäng parametrar under en vecka. Du kan logga din mat, men utifrån näringsfokus inte kalorifokus. Näringsinnehåll hittar du på livsmedelsverket.se och det finns även appar för det, t.ex Cronometer. Du kan logga din menscykel (men inte om du använder hormonella preventivmedel eller spiraler), och du kan logga humör, mående, träning eller allmän fysisk aktivitet, sömn och sömnkvalité, mindfulness-aktiviteter, sociala interaktioner osv. När man loggar ett gäng parametrar flera sammanhängande dagar i följd så börjar man se mönster, och kan oftast ringa in de lägst hängande frukterna att plocka för omgående hälsoförbättringar!


Det kan vara att fysisk aktivitet eller egentid lyser med sin frånvaro, det kan vara kroniska sömnproblem eller konstant dåliga livsmedelsval, och det kan vara symptom som tyder på att det är dags för ett läkarbesök. När du börjar logga så ser du vad du behöver göra, men ett tips är att lägga undan tankar på vad du måste göra eller hur du måste vara eller måste se ut.

Bara logga, så neutralt som möjligt!

Ett gäng frågor…

Under mina föreläsningar brukar jag gå igenom några av kroppens olika system. Det kan vara lite svårt att veta vilka de är eller hur de hänger ihop om man inte har ord för det, men det räcker att börja nysta i om man har ett emotionellt eller fysiskt problem, och vilka livsstilsfaktorer som skulle kunna påverka.

En ledtråd… Vad gör du varje dag som du misstänker kan vara ett destruktivt inslag…?
Ledtråd nr 2: Det är ofta vanan som är kantad med ursäkter eller som vi tänker “men det är ju så lite…” eller “inte kan väl… spela så stor roll?” Det är just den grejen som tenderar att spela större roll än vi vill tro!

5 strategiska punkter för att börja biohacka…

Glöm inte att ta kontakt med vårdcentralen om du har dragits med problem länge som inte ger med sig. Vissa tenderar att ta ett allt för stort ansvar till den grad att det blir skuld och skam kring hälsoproblemen, eller en fix idé om att man får “skylla sig själv” som har skapat dem.


Förvisso ger våra vardagsvanor resultat i form av hälsa och ohälsa, men vissa situationer kräver ändå professionell hjälp, rätt läkemedel, terapi eller rådgivning. Jag har själv använt olika typer av läkemedel för att komma tillrätta med mina egna problem, trots att jag anser mig vara en “ansvarstagande biohacker” som försöker mitt bästa. Det är inte alltid man lyckas lösa sina problem ändå, och framförallt kan man göra korkade grejer även när man “vet bättre”.

Den här sista bilden får summera mitt “take home message” och jag kan säga att femte punkten om att “individualisera” är väldigt viktig för jag märker hur både jag själv och andra tittar på hur andra gör, eller lyssnar för mycket på oönskade livsstilsråd. Jag tror att vi har alla (eller nästan alla) svaren inom oss om vi bara lyssnar inåt, så det är vi själva som måste känna in vad som funkar och inte funkar. Envisas inte i månader med något som “borde funka” om det bevisligen inte gör det, titta på resultaten! Där har du svaret svart på vitt!

Mindfulness, medvetenhet och närvaro: gör att vi kan hitta den där rösten som redan vet det vi frågar alla andra om. När det blir tyst och stilla på insidan kan vi höra den klart och tydligt. Många har för vana att döva den om de inte gillar budskapet, men den är kopplad till vår överlevnad så vi bör verkligen lyssna!

Näring och träning: två grundläggande fundament varpå en robust hälsa kan vila.

Självrannsakan och självinventering: Kopplar till första punkten om medvetenhet men det handlar också om total ärlighet, att våga titta i sin egen mörka källare. Det kan vara obehagligt, men leder i princip alltid till stora personliga utvecklingskliv!

80/20: Paretoprincipen syftar både till att 20% av ansträngningarna ger 80% av resultaten, och till att inte försöka vara perfektionist. Ingen gör 100% rätt och det måste man inte heller.

Subjektiv och objektiv feedback: innefattar dels feedbacken från dig själv, hur du mår och vad du ser i spegeln men också blodvärden, läkarkontroller, att ta ansvar genom att kolla upp hälsoproblem och inte skjuta på det eller ignorera kroppens signaler.

Att använda “alla redskap”: inkluderar både egenvård och att boka besök på vårdcentralen, ta emot den hjälpen som finns med ett öppet sinne. Våga testa en ny medicin eller akupunktur eller vad som nu erbjuds, även om du inte tror att det är för dig.

Och avslutningsvis… 

Proaktivt mindset är vad vi jobbar med här! Att hela tiden tänka förebyggande. Det är så mycket lättare att ha en bra hälsa genom att förebygga sjukdom, jämfört med att försöka lösa en uppsjö av problem som har varit närvarande i åratal.


Fortsättningen på detta inlägg finner du här Inlägg om vad friska 100-åringar har gemensamt!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Följ mig gärna på instagram, där uppdaterar jag betydligt oftare men har du läst ända hit så skulle jag bli jätteglad för en kommentar! Jag läser, godkänner och svarar på allting manuellt 🙂

Tillägg: speciellt tack till dig som friade efter föreläsningen i torsdags, högsta betyget jag någonsin fått efter ett event! Nu förväntar jag mig fler frieriet på kommande föreläsningar, ny måttstock nu hörrni! 😅❤️

Biohacking, Event, Hormoner, Inflammation
Allt om hormoner, biohacking, fasta, föreläsning, keto, självinventering

Vem är expert egentligen?

12 September, 2022 16 Comments Written by Martina

  • Vem får skriva om hälsa egentligen?

  • Borde hälsoböcker skrivna av “vanliga” människor förbjudas, som ett skydd mot charlataner?

Jag kan hålla med om att det ibland blir problematiskt när kreti och pleti börjar ge hälsoråd till höger och vänster, och att det finns så mycket olika hälsoterapeuter att en lekman får svårt att skilja på vem som har en “riktig” utbildning och vem som bara gått någon oseriös “influencer-utbildning” och egentligen inte kan någonting alls. Vi lever ju i eran av “informationsöverflöd” och driftiga människor kan starta sina egna utbildningar och licensiera, legitimera och diplomera vem som helst i vad som helst. Jag skulle till exempel kunna ha mina egna utbildningar och diplomera kostrådgivare, men det har jag inte och det finns en god anledning till det. Hela den här grejen att någon godtycklig person ska ge andra diplom i sin egen kunskap kan ibland bli lite märklig, men det beror förstås på vad det är för typ av kunskap. Det finns säkert situationer då det är helt rimligt, men det som smäller högst för mig är inte vilken utbildning någon har gått utan hur väl en person förmedlar sin kunskap och omsätter den i praktiken.


En duktig keramiker kanske inte kan lära mig att dreja, men det finns säkert keramiker som både har den konstnärliga läggningen och ett pedagogiskt sinnelag så att han eller hon kan förmedla sin kunskap. Keramikerns egna verk tillsammans med sina studenters utveckling och vitsord blir den meritlista som behövs, oavsett examen från någon fancy konstskola.

Håller du med mig eller är jag ute och cyklar?  

Trovärdigheten hos den moderna läkarvetenskapen

Att läran om kroppen är så pass korrupt som den är idag är beklagligt men helt logiskt med tanke på hur otroligt mycket industriella vinstintressen som finns. Jag tror inte att läkemedelsbolagen är onda, men det är svårt att bortse från att det finns ett så starkt incitament att sälja mer läkemedel att det ibland ploppar upp helt nya diagnoser. Ta PMDS som exempel, premenstruellt dysforiskt syndrom. Teorin bakom den här förvärrade formen av PMS är att kvinnan är känslig mot nedbrytningsprodukterna av sitt eget livsnödvändiga könshormon progesteron.


Är det rimligt…? Det kanske är rimligt, men det skulle också kunna vara så att… den drabbade har förhöjda inflammationsmarkörer, har en livsstil som förvärrar de hormonella svängningarna, är överlastad på jobbet eller hemma, tar för stort ansvar och är slutkörd, har för höga krav på sig själv, sover dåligt, behöver mer egentid, vila eller har annat näringsbehov i vissa delar av cykeln som hon inte får… men lösningen är förstås inte att leva i samklang med sin biologi utan att antingen ta ett piller som släcker ned hela systemet (konstgjort klimakterium) eller ett piller som lägger en matta ovanpå alla känslor.

Mer rimligt…?

Du bestämmer det rätta svaret, inte jag!


Poängen är att trovärdigheten hos den moderna läkarvetenskapen kanske inte är tipptopp med tanke på att den bevisligen är nedsolkad med ekonomiska intressen, forskningsfusk och faktiskt har fel ibland.

Ja du läste rätt! 

Vetenskapen har faktiskt fel ibland. Forskare är helt vanliga människor som alla är biased. De har alla sina egna idéer, inspirationskällor och trossystem. Vissa är smarta och kan tänka själva, andra följer med strömmen eller gör vad som helst för att bli publicerade någonstans. Jag har varit doktorand i några år nu och har sett den enorma kvalitetsskillnaden studier emellan, träffat köpta professorer och såklart även fått lära mig vad man “får” säga och inte och vad man “får” publicera och inte.

Är din läkare expert på dig?

När det gäller hälsa tror jag stenhårt på att lära sig om sin egen kropp och bli expert på den. De flesta läkare har säkert (förhoppningsvis) hjärtat på rätta stället, men hinner de analysera dig från topp till tå och gå till botten med dina hälsoproblem? Om svaret är ja är det bara att gratulera för det är otroligt  ovanligt!

Oftast är det så att själva grovjobbet med att hålla sig själv frisk får man göra själv.

Vem är expert?

Men om vi pratar experter då, vilka är egentligen experter på hälsa? Jag skulle inte säga att det med självklarhet måste vara en läkare. Det som spelar roll är väl snarare en djup förståelse för kroppens biologiska system och dess behov. En läkare vet mycket om symptomkluster, olika sjukdomar och läkemedel som används vid behandling. De kan skilja en infektion från en inflammation och vara handlingskraftiga när någon är svårt sjuk. Det finns otroliga kirurger, ortopeder och psykiatriker, men frågar jag min läkare om hon förstår varför jag får en helt annan effekt av att ta 1/8 av ett visst tricykliskt läkemedel, eller varför min respons på en glutamat-hämmare inte svarar på frågan om jag har en viss diagnos eller inte, svarar hon nej, för den nivån av farmakologisk kunskap ingår inte i hennes kunskapsbank trots specialistutbildning.


Läkaren kan vara duktig på sitt jobb, men är troligen inte expert på allting som rör kroppen. Djupare kunskap kring receptorfunktion, cellmembranens kommunikation och uppbyggnad, vad statiner gör med hjärtats coQ10-receptorer eller vad som händer med en levercell som får fruktos som energisubstrat är ingen allmän läkarkunskap. Molekylärbiologi, mikrobiologi, biokemi, farmakologi och toxikologi ligger på en djupare nivå, och kan kopplas ihop med fysiologi, men är ganska värdelöst utan förståelse eller självkännedom. Kunskap är till för att användas, och till för att genomföra positiva förändringar! 

Ingenjörer bakom läkemedel och medicinska innovationer

Inte för att jag ska tala om vilken expert jag är bara för att jag är civilingenjör för det ska jag inte, och det är jag inte, utan bara för att jag har märkt att många inte vet att det inte är läkare som uppfinner nya läkemedel, smarta plåster eller sjukhusutrustning. Läkemedelskemi eller medicinska innovationer har sällan med läkare eller läkarvetenskapen att göra utan är mer på den naturvetenskapliga eller tekniska sidan.


Det här inlägget är inspirerat av att min kunskap ibland blir ifrågasatt just på grund av att jag inte är läkare, och tro mig – jag vet mina begränsningar. Jag vet att jag t.ex saknar klinisk erfarenhet, men jag är inte här för att behandla eller diagnosticera någon. Jag vill mest influera till självkännedom samt vill gärna “ta ned” forskningen från sin oförtjänta piedestal och visa att den inte sitter på alla svar utan faktiskt till och med har fel ibland.


Begrunda denna hissnande tanke för en stund: att du kanske inte behöver någon utomstående expert som talar om för dig vad du ska göra… för tänk om det vore så, att du redan har alla svaren inom dig om du bara är beredd att lyssna… ❤

Biohacking, Personligt, Powerthinking
biohacking, inflammation, läkare, läkemedel, självläkning
  • Previous
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • …
  • 403
  • Next

Senaste kommentarerna

  • Anonymous on Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?Det här var ett toppeninlägg 🤗 I det här som du skriver "kvinnor som är igång ko…
  • IC on Om binjurarna & fettförbränningen!Har du testat att D-vitamin i oljeform och har du kollat ditt kalciumvärde? När…
  • Martina on Hjälp att tolka testerInte just nu tyvärr, men hormontest finns men matkänslighet är inte så tillförli…
  • H on Om binjurarna & fettförbränningen!Hej Martina! Jag läser och läser allt vettigt du skriver och har precis fått lån…
  • Elin on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Det handlar också om att bli van vid att drivas av oxytocin istället för dopamin…
  • Erika Åhlander on Hjälp att tolka testerhej, är detta något som du fortfarande gör? och, isf, är det något speciellt tes…
  • Lena-Louise on Nytt Primal Collagen + receptTack fina du, då känns det tryggt att fortsätta med kollagen 😉✌️
  • Martina on Nytt Primal Collagen + receptTack för din kommentar, sorry att du har fått vänta så länge på svar :) Jag tror…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson