Förra inlägget om vad friska 100-åringar har gemensamt hittar du här!
I slutet av förra veckan hade jag äran att spela in ett poddavsnitt tillsammans med Statens forskningsföretag Vinnova och min biohacker-vän Linus, som är expert på läkemedel mot åldrande. Det är inte bara ett intresse för honom utan han arbetar som konsult för olika läkemedelsbolag i egenskap av Civilingenjör inom bioteknik (samma utbildning som mig alltså, fast inriktning mot läkemedelstillverkning) och är ett äkta proffs på det här området!
Det var en ära att få podda med Vinnova och Linus, så jag hoppas att du finner avsnittet både givande och intresseväckande! Om du lyssnar kommer du att märka att vi har lite olika förhållningssätt kring både biohacking och åldrande, men i slutet är vi ändå mer överens än inte, så jag tycker att vi kompletterade varandra bra! Berätta gärna vad du tycker! 🙂
Klicka på bilden för att komma till podden!
Vad är åldrande?
Du har säkert hört uttrycket “åldrandets gåta”, och hört forskare i TV uttrycka sig om åldrande som att vi inte har en aning om varför vi åldras. Det är inte längre sant för 2013 publicerades den uppseendeväckande och inflytelserika artikeln “The Hallmarks of Aging” som i detalj kunde beskriva 9 molekylära mekanismer bakom det mänskliga åldrandet! De illustreras i bilden nedan, och this is it!
Det finns alltså inte fler mekanismer än så, vilket innebär att den som löser dessa löser ALLT. “Åldrande” kommer då att höra till det förgångna, och den här verkligheten ligger inte långt bort!
Våra barnbarn kommer att säga… “kan du tänka dig att på mormors tid fick folk rynkig hud, de kunde krympa flera centimeter och behövde ibland gå med käpp! Det var före de hade botat åldrande!”
Klicka på bilden för att komma till artikeln som är publicerad i The Cell.
Alla människor drabbas av mekanismerna på bilden, och åldras alltså på precis samma sätt – fast i väldigt olika takt!
40-åringar ser som vi vet väldigt olika ut. 40, och framförallt 50-åringar kan ha olika hud, olika fitness-nivå, olika kognitiv förmåga… och ju äldre vi blir desto tydligare blir skillnaderna. Två 70- eller 80-åringar kan ju verkligen vara olika, trots att de är födda samma år.
Här visar sig livsstil och genetik tydligt!
“Åldrandets gåta” (med förklaringar)
Här nedan presenterar jag hela “åldrandegåtan” med förklaringar så gott jag förmår. Fråga gärna om något är oklart, och rätta mig om jag skriver fel någonstans! 🙂
1. Förändrad intra-cellulär kommunikation
Cellen gör inte vad den ska, t.ex “går inte ut med soporna” (dvs blir trögfungerande) och skickar inte rätt signaler till omgivningen. IGF-1 (tillväxtfaktor), insulin (ökar tillväxt och inlagring) och mTOR (kontrollerar tillväxt) är exempel på några viktiga intra-cellulära kommunikatörer. Det här kan ge upphov till cancer och ökad inflammation i kroppen.
2. “Stamcellsbrist”
Även vuxna människor har pluripotenta celler och stamceller som gör att mycket kan förnyas i kroppen, men om det inte längre sker någon förnyelse för att den funktionen är utmattad, har vi bara våra skraltiga celler kvar. Det är vad vi ser i progressivt åldrande. Tänk en 100-åring, inte mycket regenerering kvar att hämta där inte…
3. Destruktiv epigenetik
Epigenetik betyder “ovanpå” genetiken, och är det lager av signaler som ligger “ovanpå” vårt ärvda bibliotek av gener, och bestämmer vilken information som ska användas och vilken som inte ska användas. Det är via epigenetiken som sjukdomsgener kan sättas igång eller stängas av!
Vi vill ha våra sjukdomsgener avstängda, och det är möjligt om vi vet hur vi ska påverka våra epigenetiska switchar!
Forskning visar att många saker i vår livsstil påverkar switcharna, t.ex stress har i studie efter studie visat sig kunna dra igång en uppsjö av sjukdomsfaktorer och till och med påverka generna så mycket att effekterna går i arv! Först såg man det på barn vars mödrar levt under svältlika förhållanden, sen har man sett det på barn vars mödrar har mått psykiskt dåligt under graviditeten. Ett mer positivt exempel är barn vars mödrar som varit i mycket god fysisk form före och under graviditeten och lyckats ärva den “nya” genetiken som uppstått från mammans träningsintresse!
Destruktiv epigenetik = livsstilen har “switchat på” sjukdomsgener så till den grad att det blir svårt att slå av dem, och man får leva med resultatet av sina vardagsvanor. Detta vill vi till varje pris undvika!
4. Mitokondriell dysfunktion
Mitokondrierna är vår energi-producerande enhet inuti cellen. Den har sitt eget DNA och tros ha varit en egen organism en gång i tiden (för många miljoner år sedan.) Välfungerande mitokondrier kopplas till hälsa och ungdom, och ett sätt att öka antalet mitokondrier är att träna! Ju mer muskler vi har på kroppen desto fler mitokondrier får vi! Både styrke- och konditionsträning är mitokondrie-främjande aktiviteter.
När mitokondrierna är slöa upplevs det ofta som trötthet. Det känns svårt att få upp energin och det blir svårare att “avgifta” sig eftersom hela systemet är trögare. Detta drabbar den övergripande hälsan negativt och gör vi inte något åt saken, får vi färre och sämre mitokondrier med åldern.
Mitokondriell dysfunktion = Hjärt- & kärlsjukdom, insulinresistens, diabetes, inflammerade kärl
5. Instabilt DNA
Celler delar sig ett gäng gånger under sin livscykel och för varje delning kopieras allt DNA från den gamla cellen till den nya, och då gäller det att korrekturläsarna är på plats och kan fixa om något blir fel!
Instabilt DNA är ett resultat av många celldelningar, samt att korrläsaren har tagit semester. Det kan hända då vi är utsatta för någon form av stress – t.ex kemisk stress i form av rökning eller andra destruktiva livsstilsvanor. Jag tar rökning som exempel för att det är ett av de mest DNA-skadande aktiviteterna man kan ägna sig åt!
Om du röker – se till att få i dig ditt nikotin på något annat sätt!
6. “Pensionärsceller”
När en cell delat sig många gånger och bedömer att den inte kan dela sig ytterligare en gång utan risk, ska dess självmordsprogram gå igång så att den inte riskerar att skicka felaktiga signaler, bidra till mutationer eller genskador eller på annat sätt skapa problem i kroppen. Vad som ibland händer är att dock att celler struntar i sitt självmordsprogram och bara går i pension istället, dvs fortsätter leva men har slutat arbeta för längesedan. Dessa pensionärsceller åker sedan runt och stör andra cellers arbete, och kan ge upphov till mängder med sjukdomar!
Ju äldre man är desto fler pensionärsceller har man, och det är ett så stort problem att många läkemedelsbolag nischar sig mot just detta område. Vill du googla på fenomenet som innebär att eliminera pensionärsceller från systemet ska du använda sökordet “senolytics” (senescent cells = pensionärsceller, lysis = nedbrytning, senolytics = nedbrytning av senescenta celler).
När kroppen städar undan skräpceller minskar oftast inflammatoriska processer och man känner sig piggare och får förnyade krafter!
7. Skadade telomerer
Telomerer är kromosomernas “ändsnuttar” som varje celldelning tenderar att slita på. “Telomer-teorin” var en av de mest populära teorierna bakom “åldrandets gåta”, och innebar att vi föds med olika långa ändsnuttar och när de är slut så går det inte att bli äldre. Forskare sa då att en människa (baserat på denna teori) kunde bli 120 år gammal som mest men inte mer. Minns du siffran? Jag minns den från 90-talets Vetenskapens Värld om jag inte är helt ute och cyklar! 🙂
Men är det sant…? Nej, inte så länge vi kan hålla nere vår biologiska ålder! Det är den som räknas och det är ju lite av ett vetenskapligt break through att kronologisk och biologisk ålder är två helt olika saker! Hela fältet “biologiskt åldrande” är väldigt spännande, särskilt hur man gör för att “åldras baklänges”, men det förtjänar ett eget inlägg tycker jag. Spoiler alert: stresshantering… mindset… träning… don’t poison yourself… 😉
8. Felreglerad näringsrespons
Ett exempel är insulinresistens, dvs när celler inte tar upp glukos som de ska för att kroppen har bedömt att anstormningen av insulin är så stor att den behöver skydda sig själv genom att göra receptorerna resistenta (längre inlägg om det här!) Detta händer ALLA receptor-hormon, även t.ex dopamin osv. Om hjärnans celler drabbas av insulinresistens så får hjärncellerna energibrist och dör. Det är tyvärr väldigt många äldre som drabbas av den här typen av kognitiva skador, men alla former av felreglerad näringsrespons går att justera med kosten. Det är i alla fall vad jag tror, men det finns säkert de som inte håller med! 😉
Men… bara för att jag är jag så måste jag ju bara klämma in att kroppen inte måste vara glukosberoende utan kan drivas på fett och ketoner! Äter man inga carbs, produceras signifikant mindre insulin. Det går att mäta och visa på alla! En annan viktig grej angående just socker är att fruktsocker havererar framförallt leverceller väldigt snabbt. Fruktos i alla dess former ökar risken för neurodegenerativa sjukdomar, för icke-alkoholrelaterad fettlever (som man får av en insulinresistent lever) är många gånger ett förstadium till demens. Jag skrev en “övnings-review-artikel” om just detta för något år sedan (ej publicerad) och läste då väldiga mängder vetenskapliga artiklar om just detta. Den finns här med 28 referenser inkluderade!
Summa summarum: man måste inte vara super low carb, men hur man väljer sina livsmedel spelar roll för cellernas förmåga att ta emot och använda näring, samt för att bibehålla den förmågan över tid!
9. Felreglerad proteinsignalering inuti cellen
När de flesta tänker på protein så tänker de kanske främst på typ tonfisk, kycklingfiléer och träningstillskott, men proteiner är också små ihoptrasslade “garnnystan” inuti och utanför våra celler som styr mängder med kommunikation i kroppen. De här proteinerna kommunicerar genom sin struktur, de veckar sig på olika sätt och de kan integrera och dis-integrera för att signalera olika saker.
Proteinskador i den åldrade cellen hade jag faktiskt som sommarjobb 2007 *skryt skryt* 😅 Det har jag berättat om många gånger tidigare, men jag spenderade en sommar med att stressa stackars oskyldiga celler och på så vis “förtidsåldra” dem för att studera processen. Det finns många sjukdomar där bristande proteinfunktion är en av bakgrundsfaktorerna, och för att inte upprepa mig så hänvisar jag bara till den kända raddan av livsstilssjukdomar vi allt för väl känner till…
Fortsättning följer…!
Jag avslutar här och låter istället nästa inlägg handla om lösningsförslag på dessa 9 molekylära faktorer bakom åldrande. Det vill du inte missa! 😉
Har du läst ända hit får du gärna lämna en kommentar!
Jag läser och svarar på allting i mån av tid, och väntar du på ett svar från mig kan du spana in mina senaste artiklar så länge eller varför inte följa mig på instagram!
