• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Workshop med @maria.cerboni ❤️ Vi kör en he Workshop med @maria.cerboni ❤️ 

Vi kör en heldags-workshop för dig som vill bli ännu mer förankrade i dina goda vanor, men också för dig som halkat av banan och behöver en omstart!

NÄR? 
Lördag 4 mars

VAR?
Göteborg- södra skärgård

BOKNING!
Gå in på www.corpo.se/store (direktlänk i stories, highlights + på länken i profilen under rubriken Events) 

Hoppas vi ses! 🥰
✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer ✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer det ett litet reklamavbrott för min samarbetspartner@gutfeelinglabs ✨ 

De hjälper dig att analysera din tarmflora samt har tagit fram ett grymt anti-SIBO tillskott som heter "GutClear". Jag vill reklama båda två för tarmfloreanalysen gör att man kan se att det faktiskt GÅR att påverka sin tarmflora väldigt mycket, både genom kost, beteenden & även känslomässiga tillstånd: stress är t.ex döden för tarnfloran! 😵

✅ GUTCLEAR MOT SIBO 
GutClear är ett kosttillskott som du häller i ett glas vatten varje dag i 10 dagar. Det minskar bakterietillväxten i tunntarmen som ger en svullen, öm och ledsen mage. Flera av er som läser här har också berättat om minskat sötsug! 👌

Misstänker du SIBO (krånglig, konstig mage) så kör en kur GutClear vettja! ❤️ 

@Gutfeelinglabs är ett svenskt företag med bas i Lund som verifierat effektiviteten av GUTCLEAR i mänskliga tester. Har du SIBO är det därför ganska troligt att GutClear kommer att ha effekt på dig! 

Är du bara nyfiken på tarmfloran efter en lång period av en viss diet, ett gäng antibiotikakurer eller bara vill kolla läget så kan du beställa ett test av din tarmflora på gutfeelinglabs.se ✌️

✅ VAD DU FÅR VETA (TEST)
Dina hälsosamma bakterier, sjukdomsalstrande bakterier, artrikedom och potentiellt skadliga bakterier. 

Att bara fylla på med probiotika eller massa fibrer blir lite i blindo eftersom man inte vet riktigt vilka bakterier man göder... finns ju riktigt skadliga som h.pylori men även e.coli som vi vill hålla kort och verkligen inte tillåta att vandra uppåt i tarmkanalen....

✅ RABATTKOD
NEXTLEVELGUT ger 20% rabatt på allt! Anges i kassan! ☝️

Berätta gärna om du testat din tarmflora eller har erfarenhet av Gutclear, jag är supernyfiken!! 🤗
Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS-dieten som har rykte om sig att kunna återställa bakteriefattiga & lite  trassliga tarmar för att i sin tur påverka den viktiga kopplingen mellan tarmen & hjärnan, men 3v har gått sedan jag påbörjade den inledande fasen av dieten & sedan dess har det mesta gått i motsatt riktning (åt helvete alltså 😅) 

Men det var faktiskt väldigt intressant för i samband med mina personliga strävanden kämpade jag med strulig rå-data till en vetenskaplig artikel & bankade huvudet i tangentbordet när ingenting gick ihop! 

Det var då jag insåg en viktig grej i livet såväl som i forskningen, nämligen att det spelar VÄLDIGT stor roll hur vi viktar variabler, alltså värderar effekten av saker realistiskt. Det finns liksom gränser för vad t.ex en kostförändring kan åstadkomma (hur "perfekt" man än äter) särskilt som en isolerad parameter!

Just kost är nog för övrigt det allra vanligaste att övervärdera på bekostnad av allting annat...😬

Inom statistiken använder man därför "vikter" pga variablers olika tyngd. Översatt till livsstil är det typ hur mkt man kan kvitta en dålig vana mot en bättre. Vissa är optimister & viktar sina goda vanor högt, trots uppenbara krafter i motsatt riktning, vilket visar sig genom sparsamma resultat.

Det kan förstås lägga grunden för uppgivenhet, även om jag tror att motmedlet är ärlig granskning av både resultaten & livsstilsfaktorerna ✨i kombination ✨ Så därför skrev jag en halv roman om det här på bloggen med idéer på åtgärder, om du vill nörda in på VAD som faktiskt spelar roll och inte! (Länk i profilen 👆)

Det är högst relevant i forskning såväl som vardag, så det var slående att se det i min egen forskningsdata! Som upplagt för att jag skulle se nånting hos mig själv lite tydligare, presenterat som aviga r-värden...😅

MEN OM GAPS! ☝️
Har inte gett upp, bara haft problem att få nog med energi utan att krascha som en utsvulten sparv efter ett tag... I ketos & allt är känslan att tanken är tom! Just me? 🧐 Det brukar hända vid livsmedelsbegränsning men har också ganska hög förbränning 🔥 (ingen hypertyreos eller så!)
Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetr Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetra ute (direktlänk i stories! 👆) vi pratar om post-covid deppen som många (inklusive vi själva) tycks ha drabbats av och reflekterar lite kring varför och hur man kan ta sig ur gropen. Inget träningssnack alltså utan ett avsnitt om hormonella system kopplat till stress, utbrändhet och livssituation. Enjoy! ❤️
  • Home
  • Tag: diabetes

Inlägg i kategorin diabetes

Hyperinsulinemi: Är du drabbad?

10 November, 2022 51 Comments Written by Martina

hyperinsulinemi

Det här inlägget om hyperinsulinemi postade  jag kort-versionen av på instagram och märkte att det väckte en del intresse!

Det är jättekul, så jag vill uttrycka mig med lite fler ord här på bloggen. Instagram begränsar ju mig till ynka 2000 tecken, så det är mycket som inte blir sagt där men det tar jag igen i det här inlägget!

Inga “kostråd” bara basic biologi!

Mini-disclaimer: Jag vill understryka att det här inlägget inte handlar om att dela ut pekpinnar eller att komma med åsikter om hur eller vad någon ska äta! Syftet med inlägget är att upplysa och informera om det otroligt vanliga fysiologiska fenomenet hyperinsulinemi samt dess följeslagare insulinresistens, eftersom allt fler drabbas utan att veta vad det är eller hur det fungerar. På grund av att jag skrivit mycket om ketogen kost är jag ganska förknippad med den dieten, men jag lovar att jag inte tycker att alla ska vara keto eller göra som jag gör, och jag försöker inte prångla på någon low carb som inte är intresserad. I början av min low carb-frälsning ville jag förstås det, men jag vet bättre nu (tur va! 😉) Så med det sagt är målet att vara ännu mer tydlig kring vad som är vetenskapligt vedertagen biologi, fysiologi, farmakologi och endokrinologi och vad som är mina egna åsikter, även om båda ibland förekommer i samma inlägg! Det står tydligt markerat när något är en åsikt, även om jag efter många års pluggande och forskande anser mig bygga mina åsikter på just vetenskap finns det alltid vattendelare och åsikter kan därför gå isär även bland forskare. Hoppas att jag med texter som dessa är tydlig nog, och att jag lyckas bibehålla den tydligheten i mina inlägg. Säg till annars, för det är väldigt viktig för mig att vara så rak och transparent som det bara går!

Socker i maten respektive blodet

Efter disclaimern går jag rakt in på minfältet och börjar med att prata lite om socker! 😅 Det är tyvärr oundvikligt när det kommer till den fysiologiska responsen jag vill beskriva, för det här är en central del i den mänskliga biologin! Jag vill att fler ska  kunna mer grundläggande humanbiologi för att förstå varför kroppen gör som den gör, och kanske kunna fatta mer välgrundade beslut kring sin hälsa. Därför går det inte att blunda för kopplingen mellan vad vi stoppar i munnen, och vad som sedan händer rent biokemiskt.

Allting metaboliseras!

Det beror på att allt som kommer in i kroppen (livsmedel, vätskor, rök, gas och piller) måste (med väldigt få undantag) alltid metaboliseras, och det är just de metabola effekterna jag forskar på och har intresserat mig för så länge!


Metabolism rör inte endast matsmältningen för metabola processer sker i hela kroppen, hela tiden. Det sker i hjärnan, i levern, i njurarna och kroppsegna ämnen som t.ex östrogen, serotonin, melatonin och dopamin behöver också metaboliseras! När ett hormon eller en signalmolekyl gjort sitt jobb ska den återvinnas för att inte skapa problem i kroppen. Om dessa funktioner blir störda får vi för mycket av något ämne, vilket leder till att sjukdomsprocesser eller besvär av varierande allvarlighetsgrad kan manifestera sig. För mycket av hormoner, substanser eller vissa livsmedel är därför en vanlig grundorsak till hälsoproblem.


För att kunna beskriva hyperinsulinemi korrekt har jag ett frukost-exempel här nedan. Dels för att det finns en stark kost-koppling, men också för att göra det lättare att relatera till samt för att illustrera hur olika metabolism ger helt olika utfall!

20 teskedar socker i frukosten!?

Jag vet inte exakt vad folk äter till frukost nuförtiden, men en vild chansning landade på en tallrik havregrynsgröt med lite mjölk och jordgubbssylt på samt två lingongrova med. smör. Det blir ungefär 80g kolhydrater, vilket jag anser ganska normalt för ett första mål, och för tydlighetens skull översätter jag kolhydraterna till antal teskedar med socker.


Varje tesked socker väger 4 gram, så 80g socker blir då 20 stycken teskedar. Detta är illustrerat på bilden nedan!   

Men stopp och belägg tänker du kanske nu, kan man verkligen översätta kolhydrater till socker bara sådär!?

Ja för kolhydrater, även de som finns i det mörkaste och tråkigaste mest barklika brödet du kan tänka dig börjar redan i munnen brytas ned till mindre beståndsdelar, genom enzymet amylas i saliven. Därefter väntar syrabadet i magen där enzymer och saltsyra går loss på det vi har ätit, och på ett kick har lingongrovan och havregrynsgröten spjälkats till något som kan höja blodsockret ganska snabbt. Det är bara att mäta själv med en blodsockermätare om du inte tror mig, de allra flesta får en tydlig blodsockertopp av frukosten på bilden, och det är en helt normal, frisk respons!


Det finns förstås alltid undantag, t.ex personer med väldigt hög insulinkänslighet eller stor mängd muskler på kroppen. För dessa individer kanske frukosten ovan inte rubbar blodsockret en millimeter, men det är väldigt ovanligt.

1 tesked socker i blodet = normalt blodsocker

Vårt blodsocker ska ligga runt 5 mmol/l ungefär hela tiden, men kommer förstås pendla upp och ned beroende på om vi äter, sover, tränar eller fastar. På en frisk människa pendlar det mellan 3 och 9 ungefär, med ett snittvärde på 5-6. Detta motsvarar 1 tesked socker utspätt i hela blodvolymen.

Hur kan 20 teskedar bli 1 tesked?

Då kommer miljonfrågan… hur i allsindar kan 20 teskedar socker (frukosten) bli till bara 1 tesked? För dessa 20 teskedar som frukosten består av i exemplet, skulle ju ge ett blodsocker på flera gånger mer än vad kroppen klarar av!

Och hur kan de som äter 100 eller 200 teskedar socker om dagen, fortfarande bara ha 1 tesked socker i blodet?

hyperinsulinemi

Mänskliga celler omringade av insulin (illustrerat av nycklarna)

Svaret är förstås insulin!

Insulinet illustreras av nycklarna ovan som kommer och låser upp kroppens celler så att sockret kan åka in där, för ute i blodbanorna kan det inte vara länge, det är väldigt skadligt! På grund av att det är högsta prioritet för kroppen att få ned blodsockret efter en måltid, prioriteras frisättning av insulin väldigt högt och det är ur ett kortsiktigt perspektiv lite “skitsamma” om det råkar bli lite väl mycket insulin. Kroppen gör bara vad den kan för att röja undan sockret så att det problemet är ur världen.

Det är lite som att om vi dricker alkohol kommer kroppen att börja producera alkoholdehydrogenas i stora mängder för att “avväpna” etanolen och konvertera det där rödvinet vi precis drack till först acetaldehyd, därefter ättiksyra och slutligen till koldioxid, vatten och energi som är helt ofarligt för oss. Om vi inte hade kunnat producera alkoholdehydrogenas skulle alkohol vara otroligt farligt, eller om något av stegen stoppas som med t.ex läkemedlet antabus som används för att förhindra alkoholintag hos alkoholister. Antabus får nedbrytningen att stanna vid acetaldehyd så steget till ättiksyra, koldioxid och vatten uteblir. Även små, små doser acetaldehyd är galet otrevligt så personer som t.ex pga sin genetik har någon form av försening i det här nedbrytningssteget, kommer troligen inte att se någon större tjusning med alkohol. De får hjärtklappning, hudrodnad, yrsel, andnöd, tryck över bröstet, illamående… ja helt enkelt en light-variant av vad en person som dricker alkohol på antabus får genomlida!

Okej jag svävade iväg lite där men poängen är att när någonting är extra skadligt för kroppen så prioriteras första bästa grej som kan skydda oss från det, för kroppen gör hela tiden allt den kan för att vi ska överleva! Tänk på det när kroppen känns krånglig, den försöker inte jävlas med dig utan har nästan alltid en god anledning till sitt “beteende!”

Hyperinsulinemi = för mycket insulin

Så om första problemet är att kroniskt högt blodsocker är skadligt, så är andra problemet att mer insulin än vad vi behöver tyvärr också är skadligt! Attans liksom… hur blir det så?


Jag tycker att det verkar som att vissa har en genetisk känslighet för att felreglera insulinet. Min kropp överskjuter t.ex alltid insulin (oavsett om jag är low carb eller high carb, för det var så redan som barn) så jag får något som kallas för reaktiv hypoglycemi. Det betyder att jag kraschar av carbs på grund av “för lågt blodsocker”, för mängden insulin är inte helt matchad mot mängden socker som behövde hanteras.

OBS: kroppen känner inte av högt eller lågt blodsocker utan derivatan, dvs förändringen från baseline. Därför är inte upplevelsen av “lågt blodsocker” helt överensstämmande med det faktiska blodsockret. Ett blodsocker på 6 (normalt) kan kännas avgrundslågt om det nyss var uppe på 9 (högt) och vände!

Klicka på bilden för att komma till en vetenskaplig artikel med fler illustrationer

Vissa har mycket insulin i omlopp eller en kropp som ofta producerar mer insulin än vad som behövs, men alla kraschar inte av det utan kanske tvärtom blir pigga eller lugna. Oavsett vilken reaktion man får av insulinet så har det en väldigt kort halveringstid, vilket göra att topparna blir svåra att fånga med ett vanligt blodtest! Vissa privata testföretag mäter både faste-insulin (fs-insulin) och c-peptid (insulinets föregångare som är en betydligt större molekyl med längre halveringstid!)


Dock fångar testerna sällan hur mycket skada insulinet gör hos en individ, för både faste-insulinet och c-peptidvärdet kan vara väldigt lågt, trots alla symptom på hyperinsulinemi! Det kan bero att insulinet ändå är för högt för just den personen, för högt i förhållande till sin baseline, eller att det är svajjigt och blir otroligt högt när det väl aktiveras men går tillbaka till ett lågt normalvärde under fasta.

Symptom på hyperinsulinemi

Upp och kissa flera gånger på natten är en klassiker liksom central fettinlagring på mitten av kroppen hos både män och kvinnor, men också mer subtila symptom eller tillstånd som menstruationsrubbningar, fertilitetsproblem, polycystiska ovarier (PCOS), konstiga blodfettvärden, trötthet och hjärndimma, sömnsvårigheter, psykologiska problem, nervsmärtor samt fettlever och i förlängningen anses hyperinsulinemi innebära vissa riskökningar såsom ökad risk för stroke, hjärt- och kärlsjukdomar och ökad risk för Alzheimer.


Alzheimer kopplas allt mer till en insulinresistent hjärna med kronisk energibrist. Därför utvecklas Alzheimer-läkemedel i form av insulin-nässpray för att mer näring och energi ska nå hjärnans celler och på så vis få dem att överleva!

Hyperinsulinemi är ett förstadie till insulinresistens, men när insulinresistensen är ett faktum har man per definition hyperinsulinemi och risken för att utveckla typ 2 diabetes har ökat betydligt!

Insulinresistens är ett skydd!

Alla receptorhormon kan orsaka resistens hos celler. Det är en skyddsmekanism från cellens sida! I extremfall kan det till och med ske en receptorinternalisering. Receptorerna som sitter på cellens utsida och tar emot molekyler som t.ex dopamin, insulin eller något annat hormon, gömmer sig då då på insidan av cellen för att skydda den från att haverera. Det här sker dock inte med insulin vågar jag påstå (rätta mig gärna om jag har fel!) men internalisering är ett väldigt drastiskt steg som kan bli permanent!


Receptorinternalisering ses främst hos personer som skadat sig själva med drogmissbruk, för dopamin (neurohormonet med starkast koppling till missbruk) är otroligt toxiskt i höga doser. Det sker därför nästan alltid en tillfällig internalisering hos personer som intar droger som tvingar hjärnan att frisätta allt sitt dopamin på en gång.


Resistens = tolerans! När du behöver mer och mer för att uppnå samma “effekt” vet du att du har tolerans, och på cellnivå föreligger då en receptor-resistens.


Insulinresistens = kroppens skydd mot insulin på toxiska nivåer!

Att mäta insulin!

Det enda säkra sättet att mäta insulin på är genom ett sk insulin-klamptest där man gör en glukos-infusion för att höja blodsockret, och sedan tillsätter insulin tills blodsockret är normalt igen. De flesta vårdinrättningar har tyvärr inte möjlighet att göra det här testet utan gör istället ett glukosbelastningstest som inte alls är samma sak, för där vet vi fortfarande inget om insulinet!

Illustration av insulinklamptestet som kräver en del utrustning!

Insulin-klamptest = kvantifierar din insulinresistens, du får veta exakt hur illa det är med hyperinsulinemin och insulinresistensen.

Resultatet av ett glukosbelastningstest hos frisk person respektive typ 2 diabetiker. OBS: Den friska har troligen mindre mängd frisatt insulin än diabetikern, men det måste inte vara så! Vi har olika nivå för när insulinresistensen resulterar i en diabetesdiagnos!

Glukosbelastningstest = du får veta om du ligger i riskzonen för typ 2 diabetes eller faktiskt redan har utvecklat det, genom att inta en sockerlösning och mäta blodsockret med jämna mellanrum efter intaget.

Vad påverkar insulinet?

Kosten påverkar i allra högsta grad, liksom att inte äta (dvs fasta), träning (alla varianter av fysisk aktivitet), stress (från kemisk till emotionell stress) samt förstås genetik och olika läkemedel. Det finns orättvist nog läkemedel som har insulinresistens som förekommande biverkning.


Kan du komma på någon mer faktor som påverkar insulinet…? Blodsocker, ghrelin, leptin och dopamin samt individuella nivåer av olika peptider och enzymer i kroppen påverkar insulinet, vilka i sin tur påverkas av en kombination av livsstils- och genetiska faktorer.


Min övertygelse (nu försöker jag att vara tydlig med att säga att det här är min egen, personliga åsikt) är att hyperinsulinemi och insulinresistens främst beror på ens förhållande till näring och ätande. Jag kan inte få det till att en kost rik på kolhydrater (även om det inte är mer än vad som anses normalt i det moderna samhället) inte kommer leda till hyperinsulinemi förr eller senare. Det är så många som är drabbade av det, och antalet både ökar och går ned i ålder. Det är dessutom ett hyffsat nytt fenomen som följer med den moderna livsstilen och också nya livsmedel som fruktossirap och majsstärkelse som har kallats för “värstingsockret” i svensk media. Att utesluta kolhydrater så långt man är bekväm med tror jag är det mest effektiva sättet att vända en begynnande insulinresistens.


Men om vi skippar kosten, vad kan man då göra? Jag skulle säga att träning är otroligt effektivt vid både insulinresistens och typ 2 diabetes. Framförallt att bygga mycket muskler för då kan sockret sugas in där genom att vi både ökar och aktiverar våra glukosreceptorer. Det ger kroppen större möjlighet att hantera socker utan att behöva vräka på med insulin, och detta har gott om vetenskapligt stöd bakom sig.


Läkemedel är en viktig faktor som vi inte får glömma. Kolla igenom FASS så att du inte har någon medicin som har insulinresistens som biverkan! Står det “viktuppgång” eller “ökad aptit” under rubriken “vanliga biverkningar” så är det högst misstänkt…!


Stress i alla dess former hjälper i vilket fall inte till med insulinresistens för kortisol och övriga stresshormoner påverkar leptin (mättnadshormonet) som i sin tur påverkar och påverkas av insulin. Kronisk stress och kroniskt förhöjda kortisolnivåer ger samma symptom som insulinresistens (nästan, väldigt överlappande åtminstone) inklusive central fettinlagring. Stress och insulinresistens är definitivt nära släkt med varandra, och då pratar vi alltså allt från kemisk stress (läkemedel, alkohol och droger) till emotionell stress (skilsmässa, utanförskap), fysisk stress (hård träning) och cellulär stress (förhöjt blodsocker) samt sömnbrist eller brist på återhämtning.

Effektiva läkemedel

Om vi tittar  på läkemedel då, vad  kan man göra? Metformin är den mest kända blodsockersänkande medicinen, men GLP-1 analoger är det senaste och trendigaste.


Däremellan finns det en uppsjö av mediciner som kan kombineras med metformin (Pioglitazone, Semaglutide och Glimepirid för att nämna några populära) men jag vill inte namedroppa olika mediciner för jag tänker ju mer farmakologiskt och vill hellre förklara vad de gör!


De finns typ 6-7 olika klasser av diabetesläkemedel och dessa används också vid problem skapade av insulinresistens (som t.ex PCOS eller oönskad viktuppgång) och då räknar jag inte in insulin som faktiskt också skrivs ut vid insulinresistens knäppt nog! Främst till typ 2 diabetiker dock, och inte före insulinresistensen har blivit en svårbehandlad diabetes! Jag tycker personligen att det är hur knäppt och livsfarligt som helst (ur ett långsiktigt perspektiv!) men jag förstår ju varför. More is more! Mer insulin löser problemet med för högt blodsocker, men det löser ju knappast problemet med att insulin i höga doser också blir toxiskt… så då får man fråga sig vad som är värst… är det högt blodsocker eller högt insulin?

Tittar man på MODY2-patienter (en grupp med förhöjt blodsocker utan förhöjt insulin) så har de ingen ökad riskprofil jämfört med friska, så jag vet ju vad jag röstar på…

Grupper av läkemedel avseende på verkansmekanismer

  1. Fördröjer kolhydratupptaget i tarmen genom att hämma enzym som spjälkar dem, exempel på medicin är Glucobay.
  2. DPP4-antagonister: Fördröjer nedbrytningen av GLP-1 och andra peptider som får kroppen att frisätta insulin, sänka det blodsockerhöjande hormonet glukagon, samt gör att magsäckstömningen går långsammare och ökar mättnadskänslan. Januvia är exempel på medicin många använder, från just den här kategorin.
  3. PPAR-agonister: Påverkar insulinkänsligheten inifrån cellerna och gör att kroppen kräver mindre insulin för att få ned blodsockret. Pioglitazone är främsta kandidaten inom PPAR-gamma-agonistiska läkemedel.
  4. GLP-1 analoger: Liknande DPP4 med ökad mängd GLP-1 som ger mättnad och lägre blodsocker. Har många läsare som rapporterar viktnedgång med detta trots den ökade insulinstimuleringen (Victoza verkar mest poppis bland GLP-1 analogerna!)
  5. Minskar leverns aktivitet: minskar leverns glukosproduktion och ökar dess insulinkänslighet som i sin tur påverkar resten av kroppen. Metformin är den främsta här, som också är vanligast vid PCOS-behandling inriktad mot insulinresistensen*.

*Tillägg: PCOS måste inte bero på insulinresistens! 


Ibland funkar inte medicinerna så bra, och då tror jag att det dels är bra att verkligen kolla upp bukspottkörteln lite mer ingående, snabbt testa något annat samt kombinera med livsstilsförändringar.


Många får jättefina resultat och blir helt symptomfria med en livsstils som passar deras biologi, och inte sällan är det något som skiljer sig från mainstream ganska rejält. Det måste inte vara low carb, men det kan inte vara samma kost och livsstil som skapade problemet. Även om det finns en genetisk komponent, är insulinresistens och hyperinsulinemi klassade som “livsstilssjukdomar” och inget annat. Det innebär att vi har makten över dem, om vi orkar, kan och vill!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Har du läst inlägget blir jag superglad för en kommentar! Känner du igen dig i hyperinsulinemi? Har du kanske utvecklat insulinresistens till följd av det…? Eller har du löst det genom livsstilsförändringar eller rätt medicin? Berätta gärna! Jag är supernyfiken!!

Jag godkänner, läser och svarar på allting i tur och ordning, så tar det lite tid för din kommentar att dyka upp så har jag bara inte hunnit godkänna den ännu! ❤

 

Biokemi, Forskning, Hormoner, Kost & Hälsa
hyperinsulinemi, insulin, insulinresistens

Myter om socker │ Svarar dr Mikael & TV4

16 October, 2021 34 Comments Written by Martina

myter om socker
Många low carbers i min internet-sfär blev bestörda av dr Mikaels mythbusting på TV4. Den innehöll tvärsäkra uttalanden om att socker minsann inte är ett gift, men jag är inte riktigt lika bestört utan tänkte komplettera informationen han bjöd på. Dr Mikael alltså, jag gillar honom ändå, han är så charmig! 😍

Är socker är ett gift?

Nä… socker är en förutsättning för liv eftersom vi har det i vårt DNA. Dna-molekylens ryggrad består faktiskt av enkla sockerarter liksom flera livsviktiga molekyler i våra kroppar. Dock är det ju ganska stor skillnad på detta “livssocker” jämfört med till exempel bordssocker eller andra typer som vi får i oss genom maten. Vanligt bordssocker (50% glukos och 50% fruktos) eller honung (druvsocker + fruktsocker) är svårt att förgifta sig själv med för att det är svårt att överäta i sin rena form. Om det däremot kombineras med fett blir det lättare. Fett och socker tillsammans hittar vi i livsmedel som blir “hyperpalatabila” alltså för goda för vårt eget bästa enkelt uttryckt.

“Värstingsockret” bakom fetma & diabetesökning

När socker tillverkas av bearbetad majs (majsstärkelse och majssirap) och kombineras med olika vegetabiliska oljor får vi riktigt ohälsosamma livsmedel som både är hungerdrivande, fetmande och inflammatoriska. Nuförtiden finns det många olika typer av socker som går under många olika namn på innehållsförteckningarna, så det kan vara svårt att veta hur mycket socker man egentligen får i sig. Det blir faktiskt ganska giftigt i större kvantiteter då det är en starkt bidragande orsak till majoriteten av västvärldens sjukdomar. Det är just majsbaserade sockervarianter som kallats för “värstingsockret” i Svensk media, och som har pekats ut som en viktig orsak till den extrema fetma och diabetes-ökningen i USA.

Essentiella kolhydrater existerar ej!

Friska människor tål lite socker, men problemet är att vi äter så fruktansvärt mycket socker nuförtiden för att det är socker i ALLT. Det är inte svårt att få i sig flera hundra gram socker om dagen, och hur mycket behöver vi av det ungefär?

NOLL!

Vi behöver det faktiskt inte alls för att överleva, så att äta flera hundra gram av något som inte behövs… kan man inte lägga de kalorierna på något bättre? Något med näring i?


Socker är främst energi (tänker på de flesta carbs-livsmedel nu) och behovet för en stillasittande kontorsarbetare är inte mer 100-150 gram om dagen. Dock får nästan alla som inte medvetet kolhydratreducerar i sig betydligt mer än så!

Blir barn speedade av socker? 

You be the judge… jag har inga barn så jag kan inte svara utifrån ett personligt perspektiv men om vi tittar på forskningen så har detta faktiskt studerats i många, många studier. Jag blev förvånad över hur många det faktiskt fanns när jag sökte på det!


“Further, we present the hypothesis that the chronic effects of excessive sugar intake may lead to alterations in mesolimbic dopamine signaling, which could contribute to the symptoms associated with ADHD.” (länk)


“There is growing evidence showing that addiction and substance dependence strongly rely on increased arousal, hyperactivity, impulsivity and compulsion following cessation (Crews and Boettiger, 2009). To understand how sucrose overconsumption affects hyperactivity and compulsion, we assessed general locomotor activity using OF. To evaluate impulse control we used the NSF, conflict based anxiety test that has previously been shown to reflect impulsivity-like behavior (Bevilacqua et al., 2010; Angoa-Pérez et al., 2014; Piggott et al., 2020).” (länk)


Jag hittade artiklar som sa att det inte finns någon koppling mellan socker och hyperaktivitet hos barn, men flera av dessa artiklar var sponsrade av livsmedelstillverkare eller hade forskare med koppling till livsmedelsindustrin. Den nedersta punkten här ovan är publicerad i år och är en trevlig och lättläst artikel – rekommenderas för den som vill förkovra sig!

Ger socker diabetes?

För att typ 2 diabetes ska utvecklas så behöver man först bli insulinresistent. Diabetesen är en förlängning av att kroppens celler inte lyssnar på insulinets signaler längre, och därför är blodsockret kroniskt förhöjt. Mycket forskning visar att typ 2 diabetes går att reversera helt och hållet med långsiktig lågkolhydratkost. ADA och EASD har numera inkluderat detta i sina guidelines för behandling av sjukdomen.


Går det att få typ 2 diabetes om man inte äter några kolhydrater alls? Jag skulle säga ett bestämt nej på den frågan, det borde vara helt omöjligt eftersom det då inte finns någonting som kan trötta ut insulinreceptorerna.


Ger socker diabetes? Ja i kombination med massor av andra faktorer inklusive en genetisk känslighet. Kolhydraterna behöver vara med i ekvationen men det räcker inte med dem som enda faktor.

Behöver typ 1 diabetiker specialkost?

Många typ 1 diabetiker har besvär med att reglera sitt blodsocker, och det gäller främst de som envisas med att äta “vanlig mat”, eller “som alla andra”.


Det finns de typ ettor som väljer en strikt lågkolhydratkost och mår betydligt bättre. Givetvis behöver de i många fall sitt basinsulin ändå, men det blir mycket färre insulindoser per dag utan någonting som ökar blodsockret. Jag vet att jag är biased här, men har svårt att se hur massa kolhydrater skulle vara en bra idé…

Får en typ 1 diabetiker inte äta socker?

Alla får förstås äta exakt vad de vill. Får en nötallergiker inte äta nötter? Jo såklart. Jag är allergisk emot både jordnötter och mandel och äter båda ibland. Det är inte bra för mig men det är ju mitt val och mitt ansvar.

Får man cancer av sötningsmedel?

När jag tittar på den samlade vetenskapen kring sötningsmedel och dess cancerrisk så får jag det till att de inte ökar risken för cancer. I djurstudier när forskare har gett försöksdjuren enorma doser av olika sötningsmedel har de kunnat inducera urinblås-cancer, och det finns studier som visar att doserna för en människa behöver motsvara ungefär ett flak cola zero om dagen, varje dag i 35 år för att komma upp i cancerogena doser.


Jag skulle säga att de flesta sötningsmedel är ganska säkra att använda, men precis som med alla kemikalier får man väga fördelarna emot eventuella risker. Personligen väljer jag sötningsmedel framför socker varje gång jag vill ha någonting sött, men det är otroligt sällan. Jag är inte av åsikten att socker är bättre för att det är “naturligt”, för min del äter jag hellre lite kemikalier 😉

Blir man hungrig av sötningsmedel?

I studier där människor som håller på att viktminska fått välja mellan vatten och lightläsk har det visat sig att de som väljer lightläsk lyckas bättre med sin viktminskning. Hypotesen är att de får tillfredsställa sitt sötsug utan att behöva äta/dricka extra kalorier eller påverka sitt blodsocker. De som dricker vatten blir mindre nöjda än de som dricker lightläsk och är därför mer benägna att överäta eller göra avsteg.


Blir du sugen eller hungrig av sötningsmedel? Jag kan tänka mig att det är väldigt olika men för min del blir jag väldigt nöjd av till exempel cola zero om jag skulle vara sugen på något. Det duger liksom, och var min “go to” väldigt ofta i början av min ketoadaptering (typ 2010 nångång). Då var jag så van vid att äta kolhydrater många gånger om dagen så att det var väldigt ovant att inte göra det, men fick jag min cola zero kunde jag “stå ut”.   


Dock vet jag att det finns många studier som visar på potentiellt ökad aptit av sötningsmedel och det finns också en korrelation mellan att dricka MYCKET lightläsk och att vara överviktig.

Summa summarum

Med tanke på den extrema överkonsumtion av socker och skräpmat som vi generellt sett har idag, samt det växande problemet att inte kunna skilja på riktig mat och “fake foods” kanske ett sånt här inslag är lite onödigt av TV4. Vi behöver inte en ursäkt att fortsätta hälla i oss en makronutrient som vi egentligen inte behöver alls, särskilt som många är lika beroende av socker som en alkoholist är beroende av alkohol. Många anser sig helt maktlösa inför socker och söt smak, vilket leder till ett stort lidande och många sjukdomar följer i dess kölvatten.

Berätta gärna vad du tycker!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

 

Biokemi, Forskning, Ketos & ketoner, Kost & Hälsa, sötningsmedel
insulinresistens, socker, svar på tal

Fett höjer inte blodsockret!

3 September, 2020 45 Comments Written by Martina

Det här inlägget är till dig som äter en lågkolhydratkost men fortfarande kämpar med ett envist högt blodsocker! Sammanfattning längst ned. 

Det som diabetiker (typ 2) och personer med insulinresistens behöver förstå är att fett är den enda makronutrienten som inte kommer att höja blodsockret eller påverka insulinet. Givetvis kan man ändå öka i vikt av att konsumera stora mängder fett eftersom fett är energi, men inlagringen sker utan påverkan på blodsockret. Det finns nämligen flera inlagringsvägar i kroppen, men det är ganska svårt (speciellt för en överviktig person) att öka i vikt på en ren, ketogen högfettkost eftersom den är så mättande och mycket sällan triggar överätning. Vältränade, högaktiva människor med låg fettprocent har enklare att öka i vikt på en ketogen kost.

Nedbrytningen av fett

Fetter består av fettsyror sammanlänkade med en glycerolmolekyl.

Detta komplex bryts ned i levern. Glycerol är en alkohol som kan användas i glykolysen där både energi och pyruvat tillverkas. Pyruvatet går vidare till citronsyracykeln och bildar mer energi, medan fettsyrorna används i beta-oxidationen (fettmetabolism) inne i mitokondrien. Där skapas mer energi och restprodukter från den processen (acetyl-CoA) omvandlas till ketonkroppar

Varför fett inte höjer blodsockret

Alla som har smakat på glycerol (finns att köpa på apoteket) vet att det smakar sött. Det smakar sött och kan delta i glykolysen precis som glukos kan, och spjälkas till pyruvat precis som glukos men den omvandlas oftast till Acetyl-Coa i närvaro av syre och hoppar in i citronsyracykeln för att göra mer energi eller lagras in i fettväven i form av droppformade fett-estrar (triacylglycerol).


Om man däremot skulle inta ren glycerol-lösning påverkar den blodsockret. Det har gjorts experiment med det på insulinbehandlade diabetiker som har problem med obehagliga blodsockerdippar. Glycerollösningen har då kunnat visa sig öka blodsockret långsamt, men intaget genom fet mat är det för liten mängd för att kunna göra någon skillnad på blodsockret.

Sammanfattning: Ät mer fett!

Fettet som finns naturligt i kött, fisk och ägg är perfekt för mättnad, blodsockerstabilitet och viktminskning. Smör (och ghee), ister och talg fungerar också bra. Kokosolja och MCT-olja fungerar för många men kan vara irriterande för magen. Grädde, creme fraiche och ost innehåller mer mjölkprotein men fungerar i det fallen det inte leder till okontrollerad överätning. Kokosgrädde kan vara ett alternativ till vispgrädde.


Grönsaker i form av broccoli och blomkål är perfekta fettbärare. Du kan göra broccolimos eller blomkålsmos (koka och mixa med smör) eller bara använda tillagad broccoli som en fett-transportör på tallriken (suga upp fettet från maten). Dra ned på koffeinet (blodsockerhöjande), alla nötter, nötsmör och såklart mejerier i form av yoghurt och fil. Tänk på att grova kolhydrater blir snabba kolhydrater i din kropp. Knäckebröd och havregrynsgröt ger högt blodsocker och är på inga sätt “low carb”.


Inspirationen till det här inlägget kom från kommentarer kring förhöjt blodsocker på lågkolhydratkost, vilket är det mest lättsamma problemet att åtgärda: Ät mer fett! Det är dock något som sitter långt inne för många då fettskräcken vägrar bli begravd i vigd jord utan går igen som ett gammalt tjatigt spöke. För den som har ett kroniskt högt blodsocker trots lågkolhydratkost är det dock ett väldigt belönande experiment att göra.

Blodsockersiffrorna kommer att tala för sig själv! Väldigt bra siffror på blodsockermätaren ger också (oftast) en väldigt stabil viktminskning, i de fallen där det är önskvärt.

Biokemi, Ketos & ketoner, Kost & Hälsa
blodsocker, ketos

Vad är ett normalt blodsocker?

15 February, 2020 40 Comments Written by Martina

De allra flesta vet inte hur deras blodsocker ser ut under en dag eller vilka värden som är normala. Det var många som tyckte att mina blodsockerkurvor jag visade här på bloggen såg helt extrema ut, men om man letar efter blodsockerkurvor från friska personer kan de se mycket värre ut.

Det är också stor skillnad på att sticka sig i fingret då och då jämfört med att mäta sitt blodsocker dygnet runt i flera veckor i streck med en CGM.

  • Problemet vid diabetes är att blodsockret inte går ned igen. Det ligger envist på en förhöjd nivå och sjunker inte utan medicin, längre fasta eller strikt lågkolhydratkost.
  • Man kan också ha diabetes + reaktiv hypoglycemi så att blodsockret först blir jättehögt och sedan kommer insulinet ikapp och sänker blodsockret för mycket.
  • Och man kan vara frisk med reaktiv hypoglycemi (som jag) så att blodsockret går upp normalt men insulinet överskjuter och tar ned blodsockret för mycket. Dessa personer är lite svajjigare än sista  och första gruppen.
  • Den fjärde gruppen är lite ovanligare men deras insulinutsöndring är bättre inställd så blodsockret dippar inte lika lågt och de får inte samma blodsockerkrash som föregående grupp.

Svårdetekterade blodsockerfenomen

Eftersom de flesta människor inte mäter sitt kontinuerliga blodsocker är det inte vida känt hur blodsockret beter sig dygn efter dygn vid intag av olika livsmedel. Det är nämligen inte bara socker som påverkar blodsockret utan också:

  • Stress (kortisol)
  • Dålig sömn
  • Hög fettprocent
  • Histamin (matintoleranser)
  • Tarmflora (diabetiker har en annan tarmflora än friska!)

Hur mycket socker tål vi?

Socker i form av lösgodis och fika inklusive kolhydrater i form av bröd, knäckemackor, pasta, ris, bulgur och couscous blir väldigt mycket socker i kroppen eftersom alla kolhydrater måste brytas ned till sin enklaste form. Väl i blodet har de en blodsockerhöjande effekt. Ju enklare socker ju snabbare höjs blodsockret. Bröd som innehåller en blandning av stärkelse, långsamma kolhydrater och fibrer kan höja blodsockret lite pö om pö.

Att äta flera hundra gram kolhydrater varje dag är mer än vad de flesta tål!


När jag mätte mitt blodsocker och la upp mina kurvor på instagram var det många som bekräftade mina iakttagelser. Till och med fenomenet att blodsockret oförklarligt sticker iväg på natten när man sover, på grund av något man åt under kvällen. En följare kallade detta för “en trojan” och det tyckte jag var kul 🙂

Low carb/fasta enda vägen till platt urva

Det enda sättet att få en helt PLATT blodsockerkurva är att antingen fasta eller äta en striktare lågkolhydratkost. Gärna en som leder till ketos. Det är inte superviktigt för alla men det underlättar om man är insulinresistent, pre-diabetiker eller lider av reaktiv hypoglycemi!

Hur vet man det då? 

Några tecken är: 

  • Envis övervikt oftast mitt på magen
  • Muffintopp (fett som pöser över byxlinningen)
  • Supertrött efter måltiderna
  • Dödshungrig på morgonen eller under dagen (svimfärdig)
  • Ångest och oro (detta är min egen hypotes som många brukar bekräfta)

Känner du igen dig i någon av dessa punkter? Då borde du go low carb eller testa att komma in i ketos!

Biohacking, Biokemi, Ketos & ketoner
blodsocker, insulinresistens, ketos

Katastrofala Diabetesråd 2020 | Del 2

27 January, 2020 39 Comments Written by Martina

Detta är del 2 av min artikelsågning av det nya livsstilsmagasinet Diabetes.
Läs del 1 här.


Tidningen ska ge hjälpsamma råd till diabetiker, men de flesta råden är anpassade för att människor bara ska fortsätta med sin medicin istället för att åtgärda sin livsstil. Nu när både ADA och EASD (American Diabetes Association och dess Europeiska motsvarighet) ändrat sina guidelines till att inkludera lågkolhydratkost som behandling vid insulinresistens och diabetes typ två, känns det lite efter att avråda från just detta.


Det finns i dag tusentals medicinfria typ två diabetiker som hanterar sin sjukdom med kosten. Det är givetvis bättre för hälsan och vikten, och har massor av andra fördelar. Men låt oss titta på deras livsstilsråd. Första delen var ganska katastrofal, men låt oss se om det blir bättre 🙂
1. Sitt mindre och rör dig mer 

Träning är alltid bra men styrketräning är ännu mer idealiskt både för att mer muskler ökar insulinkänsligheten och för att styrketräning i sig suger upp glukos genom att öppna upp GLUT4-receptorerna. Promenad i all ära men att använda stora muskelgrupper är toppen!

2. Håll din vikt på en sund nivå

Så var det det där med att minska portionsstorlekarna igen… suck! Ät mindre och träna mer, råden som är så diffusa, skaminducerande och ineffektiva. Du är tjock för att du äter för mycket och inte rör dig, och det är därför du har diabetes också! Hallå eller… 1980 ringde och ville ha tillbaka sitt pointssystem!

Kroppen är ett HORMONELLT system. Kroppen vet inte om den är tjock eller smal den reagerar bara på sin inre miljö och vad den får för signaler utifrån (utanför kroppen och utanför cellen). Det är inte bra att vara jättestor men det är inte vikten eller fettprocenten som är problemet, det är bara ett symptom. Kroppen har sina anledningar att vara tjock om den tror att den behöver vara det, till exempel om du har massa katabola eller inflammatoriska processer i kroppen använder den överinlagring eller övervikt som ett skydd. Det är därför äldre personer med kroniska inflammationer är friskare om de har lite övervikt, än om de är pinnsmala.

Men hur håller man vikten på en “sund” nivå då? Lättast är nog att inte följa råden och recepten i den här tidningen i alla fall för det var lite väl mycket sött och det ökar risken för att man inte alls kan “minska portionsstorlekarna”.

3. Ät mer vegetariskt 

5-6 portioner grönsaker, frukt, sallad, fullkorn, nötter och frön. VARJE DAG!? Skulle vi inte precis minska portionsstorlekarna? Det låter som ett heltidsjobb och som en riktig mardröm för tarmarna att belastas med så mycket fibrer och antinutrienter. Ett enda äpple kan ge en riktig blodsockerraket för en diabetiker, så varför vill man äta sånt stup i kvarten?

Jag skulle säga ät mindre vegetariskt. Ät mer protein och fett som inte påverkar ditt blodsocker, och de grönsaker du äter kan vara gröna bladgrönsaker, kålväxter och ovanjordsgrönsaker. Dock inte 5-6 portioner, det är för mycket!

4.Välj rätt fett

Hur kan mättade fetter kopplas till insulinresistens, förklara gärna det för mig. Pratar vi epidemiologiska studier baserade på enkätundersökningar? Jag är nästan helt säker på att det är vad som åsyftas. Jag är också ganska säker på att de senaste undersökningarna visar att det inte finns någon koppling mellan mättat fett och hjärt- och kärlsjukdomar (källa 1, 2 & 3 nedan).

5. Välj smarta kolhydrater 

Jag håller med om att vi ska dra ned på processad mat och välja smarta kolhydrater. Men är lättmjölk och lättyoghurt oprocessat? Knappast va? Varför inte bara köpa den vanliga mjölken och yoghurten och spä ut den? Varför betala för dyrt vatten? Och på vilket sätt skiljer sig frukt från fruktjuice? Det är ju exakt lika mycket socker!

7. Välj proteinrika mejeriprodukter 

Sista rådet spinner loss ordentligt med tipset om sojamjölk som det bästa alternativen. Jag trodde vi skulle undvika processat? Vad kan vara mer onaturligt än sojamjölk?


Mejeriprodukter är väldigt rika på protein men kalcium får man lättast i sig genom att öka sitt D-vitaminintag. Vi metaboliserar kalcium väldigt dåligt från kosten ändå och kalciumtillskott för äldre är helt verkningslöst. Sahlgrenska säger att det ökar risken för demens hos kvinnor, och SBU kom 2006 fram till att det inte skyddade nämnvärt och jag tycker personligen det ser ut som nackdelarna överväger fördelarna.

Oavsett vad är de fullfeta mejerierna bäst för blodsockret och vill du ha det riktigt blaskigt är det bara att hälla på vatten från kranen! 😉


Källor: 

  1. https://www.karger.com/Article/Abstract/229002
  2. https://academic.oup.com/ajcn/article/91/3/535/4597110
  3. https://annals.org/aim/article-abstract/1846638/association-dietary-circulating-supplement-fatty-acids-coronary-risk-systematic-review?resultClick=3







Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 0730651281

Biokemi, Hormoner, Inflammation
diabetes typ 2
  • 1
  • 2
  • Next

Senaste kommentarerna

  • Martina on Hjälp att tolka testerInte just nu tyvärr, men hormontest finns men matkänslighet är inte så tillförli…
  • H on Om binjurarna & fettförbränningen!Hej Martina! Jag läser och läser allt vettigt du skriver och har precis fått lån…
  • Elin on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Det handlar också om att bli van vid att drivas av oxytocin istället för dopamin…
  • Erika Åhlander on Hjälp att tolka testerhej, är detta något som du fortfarande gör? och, isf, är det något speciellt tes…
  • Lena-Louise on Nytt Primal Collagen + receptTack fina du, då känns det tryggt att fortsätta med kollagen 😉✌️
  • Martina on Nytt Primal Collagen + receptTack för din kommentar, sorry att du har fått vänta så länge på svar :) Jag tror…
  • Martina on Dissa fläsksvålarna! (om makronutrienter)Minns inte riktigt vad jag hade för idé för 7 år sedan om det här.
  • Martina on Skillnad på gelatin och gelatinDet här är ett gammalt inlägg (7 år) och jag är säkerligen ute och snedseglar om…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson