• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS-dieten som har rykte om sig att kunna återställa bakteriefattiga & lite  trassliga tarmar för att i sin tur påverka den viktiga kopplingen mellan tarmen & hjärnan, men 3v har gått sedan jag påbörjade den inledande fasen av dieten & sedan dess har det mesta gått i motsatt riktning (åt helvete alltså 😅) 

Men det var faktiskt väldigt intressant för i samband med mina personliga strävanden kämpade jag med strulig rå-data till en vetenskaplig artikel & bankade huvudet i tangentbordet när ingenting gick ihop! 

Det var då jag insåg en viktig grej i livet såväl som i forskningen, nämligen att det spelar VÄLDIGT stor roll hur vi viktar variabler, alltså värderar effekten av saker realistiskt. Det finns liksom gränser för vad t.ex en kostförändring kan åstadkomma (hur "perfekt" man än äter) särskilt som en isolerad parameter!

Just kost är nog för övrigt det allra vanligaste att övervärdera på bekostnad av allting annat...😬

Inom statistiken använder man därför "vikter" pga variablers olika tyngd. Översatt till livsstil är det typ hur mkt man kan kvitta en dålig vana mot en bättre. Vissa är optimister & viktar sina goda vanor högt, trots uppenbara krafter i motsatt riktning, vilket visar sig genom sparsamma resultat.

Det kan förstås lägga grunden för uppgivenhet, även om jag tror att motmedlet är ärlig granskning av både resultaten & livsstilsfaktorerna ✨i kombination ✨ Så därför skrev jag en halv roman om det här på bloggen med idéer på åtgärder, om du vill nörda in på VAD som faktiskt spelar roll och inte! (Länk i profilen 👆)

Det är högst relevant i forskning såväl som vardag, så det var slående att se det i min egen forskningsdata! Som upplagt för att jag skulle se nånting hos mig själv lite tydligare, presenterat som aviga r-värden...😅

MEN OM GAPS! ☝️
Har inte gett upp, bara haft problem att få nog med energi utan att krascha som en utsvulten sparv efter ett tag... I ketos & allt är känslan att tanken är tom! Just me? 🧐 Det brukar hända vid livsmedelsbegränsning men har också ganska hög förbränning 🔥 (ingen hypertyreos eller så!)
Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetr Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetra ute (direktlänk i stories! 👆) vi pratar om post-covid deppen som många (inklusive vi själva) tycks ha drabbats av och reflekterar lite kring varför och hur man kan ta sig ur gropen. Inget träningssnack alltså utan ett avsnitt om hormonella system kopplat till stress, utbrändhet och livssituation. Enjoy! ❤️
Jag blev så himla glad när @asparre ville ha til Jag blev så himla glad när @asparre ville ha tillbaka mig i sin supergrymma och numera väldigt ikoniska podd 4HEALTH, även om det var en sisådär 7 år sedan sist! 😄 Podden är ännu skarpare och proffsigare nu, så det var väldigt roligt att prata bort en stund med Anna! ✨

INNEHÅLL
Avsnittet (nr 324) handlar om hur man kommer igång med biohacking-grejer utan en massa prylar, vi delar mycket praktiska tips samt diskuterar hur man testar och tar sig an vanliga hälsoproblem såsom sömnsvårigheter, förhöjd puls, orolig mage, låg energi, ångest och höga stressnivåer mm! 

Jag försöker alltid vara så öppen som det är lämpligt med mina egna utmaningar, så även om Anna presenterar mig som "expert", så är det mycket mer av en dialog två nördar emellan! ❤ Anna är ett bibliotek av kunskap så jag vågar NÄSTAN lova att du kommer gilla avsnittet väldigt mycket! 👂❤️

Jag är egentligen inte helt bekväm med att "ge tips & råd", särskilt som jag haft ganska tuffa perioder det senaste, men jag pratar gärna om personliga erfarenheter och sätt att förhålla sig till fysisk & psykisk hälsa/ohälsa, förändra vanor, vad som faktiskt spelar roll när det kommer till livsstilsförändringar, vilka de mest potenta tillskotten är (möttes dock med viss skepticism från Anna på sista punkten (med rätta haha! 😂))

VAR LYSSNA? 
Lyssna GRATIS i din telefon, itunes eller på 4health.se (länkat i stories!) och mer detaljer (om avsnittet och annat spännande) hittar du på Annas insta @asparre ❤
[I reklamsamarbete med @arktisnaturals] 🌱 25% R [I reklamsamarbete med @arktisnaturals]
🌱 25% RABATT JANUARI UT MED KODEN MARTINA25 som anges vid köp och dras av i kassan!

Det här blir min 10e månad med CBD-oljan från Arktis Naturals, vilket är lite ovanligt för mig att ett tillskott följer med så länge utan paus! Anledningen är att jag får märkbart positiva effekter på sömnen samtidigt som jag inte ser några nackdelar med den alls (inte än så länge iaf!) Som vanligt kör jag ett gäng droppar av den 30%iga före sänggående. Jag rampade aldrig in den eller så, men så är jag inte den känsliga typen heller! 😅

NYHET: CBD MED GURKMEJA! 🧡
På hemsidan (https://arktisnaturals.se direktlänk i profilen 👆) finns en ny olja med både CBD och gurkmeja i. Den ska jag testa härnäst för gurkmeja är ju den primära SIRT1-aktivatorn (utöver lök, kaffe och grönkål) och för er som inte vet vad SIRT (sirtuiner) är för något så är det signalmolekyler numrerade 1-7 med uppgiften att reglera epigenetiken till vår fördel!

Sirtuinerna (framförallt SIRT1 och SIRT6) skyddar b.la vårt DNA och våra kromosomer från stress och skador. De kan stänga av sjukdomsgener, dämpa inflammation, hjälpa till med avgiftning och mycket annat. 

Faktum är att det finns en koppling mellan i princip alla aktiviteter som vi anser som hälsosamma som t.ex träning, kallbad, fasta osv med antiinflammatoriska processer och/eller uppreglerade sirtuiner! 

Googla/youtube:a t.ex David Sinclairs forskning om sirtuiner om du vill veta mer! Är inte överens med honom i livsstilsfrågor men hans forskning är väldigt cool och inspirerar ofta till fler nyfikna sökningar! 🤓
  • Home
  • Biokemi
  • Kost & Hälsa
  • Hormoner
  • Forskning
  • Hyperinsulinemi: Är du drabbad?

Hyperinsulinemi: Är du drabbad?

10 November, 2022 51 Comments Written by Martina

hyperinsulinemi

Det här inlägget om hyperinsulinemi postade  jag kort-versionen av på instagram och märkte att det väckte en del intresse!

Det är jättekul, så jag vill uttrycka mig med lite fler ord här på bloggen. Instagram begränsar ju mig till ynka 2000 tecken, så det är mycket som inte blir sagt där men det tar jag igen i det här inlägget!

Inga “kostråd” bara basic biologi!

Mini-disclaimer: Jag vill understryka att det här inlägget inte handlar om att dela ut pekpinnar eller att komma med åsikter om hur eller vad någon ska äta! Syftet med inlägget är att upplysa och informera om det otroligt vanliga fysiologiska fenomenet hyperinsulinemi samt dess följeslagare insulinresistens, eftersom allt fler drabbas utan att veta vad det är eller hur det fungerar. På grund av att jag skrivit mycket om ketogen kost är jag ganska förknippad med den dieten, men jag lovar att jag inte tycker att alla ska vara keto eller göra som jag gör, och jag försöker inte prångla på någon low carb som inte är intresserad. I början av min low carb-frälsning ville jag förstås det, men jag vet bättre nu (tur va! 😉) Så med det sagt är målet att vara ännu mer tydlig kring vad som är vetenskapligt vedertagen biologi, fysiologi, farmakologi och endokrinologi och vad som är mina egna åsikter, även om båda ibland förekommer i samma inlägg! Det står tydligt markerat när något är en åsikt, även om jag efter många års pluggande och forskande anser mig bygga mina åsikter på just vetenskap finns det alltid vattendelare och åsikter kan därför gå isär även bland forskare. Hoppas att jag med texter som dessa är tydlig nog, och att jag lyckas bibehålla den tydligheten i mina inlägg. Säg till annars, för det är väldigt viktig för mig att vara så rak och transparent som det bara går!

Socker i maten respektive blodet

Efter disclaimern går jag rakt in på minfältet och börjar med att prata lite om socker! 😅 Det är tyvärr oundvikligt när det kommer till den fysiologiska responsen jag vill beskriva, för det här är en central del i den mänskliga biologin! Jag vill att fler ska  kunna mer grundläggande humanbiologi för att förstå varför kroppen gör som den gör, och kanske kunna fatta mer välgrundade beslut kring sin hälsa. Därför går det inte att blunda för kopplingen mellan vad vi stoppar i munnen, och vad som sedan händer rent biokemiskt.

Allting metaboliseras!

Det beror på att allt som kommer in i kroppen (livsmedel, vätskor, rök, gas och piller) måste (med väldigt få undantag) alltid metaboliseras, och det är just de metabola effekterna jag forskar på och har intresserat mig för så länge!


Metabolism rör inte endast matsmältningen för metabola processer sker i hela kroppen, hela tiden. Det sker i hjärnan, i levern, i njurarna och kroppsegna ämnen som t.ex östrogen, serotonin, melatonin och dopamin behöver också metaboliseras! När ett hormon eller en signalmolekyl gjort sitt jobb ska den återvinnas för att inte skapa problem i kroppen. Om dessa funktioner blir störda får vi för mycket av något ämne, vilket leder till att sjukdomsprocesser eller besvär av varierande allvarlighetsgrad kan manifestera sig. För mycket av hormoner, substanser eller vissa livsmedel är därför en vanlig grundorsak till hälsoproblem.


För att kunna beskriva hyperinsulinemi korrekt har jag ett frukost-exempel här nedan. Dels för att det finns en stark kost-koppling, men också för att göra det lättare att relatera till samt för att illustrera hur olika metabolism ger helt olika utfall!

20 teskedar socker i frukosten!?

Jag vet inte exakt vad folk äter till frukost nuförtiden, men en vild chansning landade på en tallrik havregrynsgröt med lite mjölk och jordgubbssylt på samt två lingongrova med. smör. Det blir ungefär 80g kolhydrater, vilket jag anser ganska normalt för ett första mål, och för tydlighetens skull översätter jag kolhydraterna till antal teskedar med socker.


Varje tesked socker väger 4 gram, så 80g socker blir då 20 stycken teskedar. Detta är illustrerat på bilden nedan!   

Men stopp och belägg tänker du kanske nu, kan man verkligen översätta kolhydrater till socker bara sådär!?

Ja för kolhydrater, även de som finns i det mörkaste och tråkigaste mest barklika brödet du kan tänka dig börjar redan i munnen brytas ned till mindre beståndsdelar, genom enzymet amylas i saliven. Därefter väntar syrabadet i magen där enzymer och saltsyra går loss på det vi har ätit, och på ett kick har lingongrovan och havregrynsgröten spjälkats till något som kan höja blodsockret ganska snabbt. Det är bara att mäta själv med en blodsockermätare om du inte tror mig, de allra flesta får en tydlig blodsockertopp av frukosten på bilden, och det är en helt normal, frisk respons!


Det finns förstås alltid undantag, t.ex personer med väldigt hög insulinkänslighet eller stor mängd muskler på kroppen. För dessa individer kanske frukosten ovan inte rubbar blodsockret en millimeter, men det är väldigt ovanligt.

1 tesked socker i blodet = normalt blodsocker

Vårt blodsocker ska ligga runt 5 mmol/l ungefär hela tiden, men kommer förstås pendla upp och ned beroende på om vi äter, sover, tränar eller fastar. På en frisk människa pendlar det mellan 3 och 9 ungefär, med ett snittvärde på 5-6. Detta motsvarar 1 tesked socker utspätt i hela blodvolymen.

Hur kan 20 teskedar bli 1 tesked?

Då kommer miljonfrågan… hur i allsindar kan 20 teskedar socker (frukosten) bli till bara 1 tesked? För dessa 20 teskedar som frukosten består av i exemplet, skulle ju ge ett blodsocker på flera gånger mer än vad kroppen klarar av!

Och hur kan de som äter 100 eller 200 teskedar socker om dagen, fortfarande bara ha 1 tesked socker i blodet?

hyperinsulinemi

Mänskliga celler omringade av insulin (illustrerat av nycklarna)

Svaret är förstås insulin!

Insulinet illustreras av nycklarna ovan som kommer och låser upp kroppens celler så att sockret kan åka in där, för ute i blodbanorna kan det inte vara länge, det är väldigt skadligt! På grund av att det är högsta prioritet för kroppen att få ned blodsockret efter en måltid, prioriteras frisättning av insulin väldigt högt och det är ur ett kortsiktigt perspektiv lite “skitsamma” om det råkar bli lite väl mycket insulin. Kroppen gör bara vad den kan för att röja undan sockret så att det problemet är ur världen.

Det är lite som att om vi dricker alkohol kommer kroppen att börja producera alkoholdehydrogenas i stora mängder för att “avväpna” etanolen och konvertera det där rödvinet vi precis drack till först acetaldehyd, därefter ättiksyra och slutligen till koldioxid, vatten och energi som är helt ofarligt för oss. Om vi inte hade kunnat producera alkoholdehydrogenas skulle alkohol vara otroligt farligt, eller om något av stegen stoppas som med t.ex läkemedlet antabus som används för att förhindra alkoholintag hos alkoholister. Antabus får nedbrytningen att stanna vid acetaldehyd så steget till ättiksyra, koldioxid och vatten uteblir. Även små, små doser acetaldehyd är galet otrevligt så personer som t.ex pga sin genetik har någon form av försening i det här nedbrytningssteget, kommer troligen inte att se någon större tjusning med alkohol. De får hjärtklappning, hudrodnad, yrsel, andnöd, tryck över bröstet, illamående… ja helt enkelt en light-variant av vad en person som dricker alkohol på antabus får genomlida!

Okej jag svävade iväg lite där men poängen är att när någonting är extra skadligt för kroppen så prioriteras första bästa grej som kan skydda oss från det, för kroppen gör hela tiden allt den kan för att vi ska överleva! Tänk på det när kroppen känns krånglig, den försöker inte jävlas med dig utan har nästan alltid en god anledning till sitt “beteende!”

Hyperinsulinemi = för mycket insulin

Så om första problemet är att kroniskt högt blodsocker är skadligt, så är andra problemet att mer insulin än vad vi behöver tyvärr också är skadligt! Attans liksom… hur blir det så?


Jag tycker att det verkar som att vissa har en genetisk känslighet för att felreglera insulinet. Min kropp överskjuter t.ex alltid insulin (oavsett om jag är low carb eller high carb, för det var så redan som barn) så jag får något som kallas för reaktiv hypoglycemi. Det betyder att jag kraschar av carbs på grund av “för lågt blodsocker”, för mängden insulin är inte helt matchad mot mängden socker som behövde hanteras.

OBS: kroppen känner inte av högt eller lågt blodsocker utan derivatan, dvs förändringen från baseline. Därför är inte upplevelsen av “lågt blodsocker” helt överensstämmande med det faktiska blodsockret. Ett blodsocker på 6 (normalt) kan kännas avgrundslågt om det nyss var uppe på 9 (högt) och vände!

Klicka på bilden för att komma till en vetenskaplig artikel med fler illustrationer

Vissa har mycket insulin i omlopp eller en kropp som ofta producerar mer insulin än vad som behövs, men alla kraschar inte av det utan kanske tvärtom blir pigga eller lugna. Oavsett vilken reaktion man får av insulinet så har det en väldigt kort halveringstid, vilket göra att topparna blir svåra att fånga med ett vanligt blodtest! Vissa privata testföretag mäter både faste-insulin (fs-insulin) och c-peptid (insulinets föregångare som är en betydligt större molekyl med längre halveringstid!)


Dock fångar testerna sällan hur mycket skada insulinet gör hos en individ, för både faste-insulinet och c-peptidvärdet kan vara väldigt lågt, trots alla symptom på hyperinsulinemi! Det kan bero att insulinet ändå är för högt för just den personen, för högt i förhållande till sin baseline, eller att det är svajjigt och blir otroligt högt när det väl aktiveras men går tillbaka till ett lågt normalvärde under fasta.

Symptom på hyperinsulinemi

Upp och kissa flera gånger på natten är en klassiker liksom central fettinlagring på mitten av kroppen hos både män och kvinnor, men också mer subtila symptom eller tillstånd som menstruationsrubbningar, fertilitetsproblem, polycystiska ovarier (PCOS), konstiga blodfettvärden, trötthet och hjärndimma, sömnsvårigheter, psykologiska problem, nervsmärtor samt fettlever och i förlängningen anses hyperinsulinemi innebära vissa riskökningar såsom ökad risk för stroke, hjärt- och kärlsjukdomar och ökad risk för Alzheimer.


Alzheimer kopplas allt mer till en insulinresistent hjärna med kronisk energibrist. Därför utvecklas Alzheimer-läkemedel i form av insulin-nässpray för att mer näring och energi ska nå hjärnans celler och på så vis få dem att överleva!

Hyperinsulinemi är ett förstadie till insulinresistens, men när insulinresistensen är ett faktum har man per definition hyperinsulinemi och risken för att utveckla typ 2 diabetes har ökat betydligt!

Insulinresistens är ett skydd!

Alla receptorhormon kan orsaka resistens hos celler. Det är en skyddsmekanism från cellens sida! I extremfall kan det till och med ske en receptorinternalisering. Receptorerna som sitter på cellens utsida och tar emot molekyler som t.ex dopamin, insulin eller något annat hormon, gömmer sig då då på insidan av cellen för att skydda den från att haverera. Det här sker dock inte med insulin vågar jag påstå (rätta mig gärna om jag har fel!) men internalisering är ett väldigt drastiskt steg som kan bli permanent!


Receptorinternalisering ses främst hos personer som skadat sig själva med drogmissbruk, för dopamin (neurohormonet med starkast koppling till missbruk) är otroligt toxiskt i höga doser. Det sker därför nästan alltid en tillfällig internalisering hos personer som intar droger som tvingar hjärnan att frisätta allt sitt dopamin på en gång.


Resistens = tolerans! När du behöver mer och mer för att uppnå samma “effekt” vet du att du har tolerans, och på cellnivå föreligger då en receptor-resistens.


Insulinresistens = kroppens skydd mot insulin på toxiska nivåer!

Att mäta insulin!

Det enda säkra sättet att mäta insulin på är genom ett sk insulin-klamptest där man gör en glukos-infusion för att höja blodsockret, och sedan tillsätter insulin tills blodsockret är normalt igen. De flesta vårdinrättningar har tyvärr inte möjlighet att göra det här testet utan gör istället ett glukosbelastningstest som inte alls är samma sak, för där vet vi fortfarande inget om insulinet!

Illustration av insulinklamptestet som kräver en del utrustning!

Insulin-klamptest = kvantifierar din insulinresistens, du får veta exakt hur illa det är med hyperinsulinemin och insulinresistensen.

Resultatet av ett glukosbelastningstest hos frisk person respektive typ 2 diabetiker. OBS: Den friska har troligen mindre mängd frisatt insulin än diabetikern, men det måste inte vara så! Vi har olika nivå för när insulinresistensen resulterar i en diabetesdiagnos!

Glukosbelastningstest = du får veta om du ligger i riskzonen för typ 2 diabetes eller faktiskt redan har utvecklat det, genom att inta en sockerlösning och mäta blodsockret med jämna mellanrum efter intaget.

Vad påverkar insulinet?

Kosten påverkar i allra högsta grad, liksom att inte äta (dvs fasta), träning (alla varianter av fysisk aktivitet), stress (från kemisk till emotionell stress) samt förstås genetik och olika läkemedel. Det finns orättvist nog läkemedel som har insulinresistens som förekommande biverkning.


Kan du komma på någon mer faktor som påverkar insulinet…? Blodsocker, ghrelin, leptin och dopamin samt individuella nivåer av olika peptider och enzymer i kroppen påverkar insulinet, vilka i sin tur påverkas av en kombination av livsstils- och genetiska faktorer.


Min övertygelse (nu försöker jag att vara tydlig med att säga att det här är min egen, personliga åsikt) är att hyperinsulinemi och insulinresistens främst beror på ens förhållande till näring och ätande. Jag kan inte få det till att en kost rik på kolhydrater (även om det inte är mer än vad som anses normalt i det moderna samhället) inte kommer leda till hyperinsulinemi förr eller senare. Det är så många som är drabbade av det, och antalet både ökar och går ned i ålder. Det är dessutom ett hyffsat nytt fenomen som följer med den moderna livsstilen och också nya livsmedel som fruktossirap och majsstärkelse som har kallats för “värstingsockret” i svensk media. Att utesluta kolhydrater så långt man är bekväm med tror jag är det mest effektiva sättet att vända en begynnande insulinresistens.


Men om vi skippar kosten, vad kan man då göra? Jag skulle säga att träning är otroligt effektivt vid både insulinresistens och typ 2 diabetes. Framförallt att bygga mycket muskler för då kan sockret sugas in där genom att vi både ökar och aktiverar våra glukosreceptorer. Det ger kroppen större möjlighet att hantera socker utan att behöva vräka på med insulin, och detta har gott om vetenskapligt stöd bakom sig.


Läkemedel är en viktig faktor som vi inte får glömma. Kolla igenom FASS så att du inte har någon medicin som har insulinresistens som biverkan! Står det “viktuppgång” eller “ökad aptit” under rubriken “vanliga biverkningar” så är det högst misstänkt…!


Stress i alla dess former hjälper i vilket fall inte till med insulinresistens för kortisol och övriga stresshormoner påverkar leptin (mättnadshormonet) som i sin tur påverkar och påverkas av insulin. Kronisk stress och kroniskt förhöjda kortisolnivåer ger samma symptom som insulinresistens (nästan, väldigt överlappande åtminstone) inklusive central fettinlagring. Stress och insulinresistens är definitivt nära släkt med varandra, och då pratar vi alltså allt från kemisk stress (läkemedel, alkohol och droger) till emotionell stress (skilsmässa, utanförskap), fysisk stress (hård träning) och cellulär stress (förhöjt blodsocker) samt sömnbrist eller brist på återhämtning.

Effektiva läkemedel

Om vi tittar  på läkemedel då, vad  kan man göra? Metformin är den mest kända blodsockersänkande medicinen, men GLP-1 analoger är det senaste och trendigaste.


Däremellan finns det en uppsjö av mediciner som kan kombineras med metformin (Pioglitazone, Semaglutide och Glimepirid för att nämna några populära) men jag vill inte namedroppa olika mediciner för jag tänker ju mer farmakologiskt och vill hellre förklara vad de gör!


De finns typ 6-7 olika klasser av diabetesläkemedel och dessa används också vid problem skapade av insulinresistens (som t.ex PCOS eller oönskad viktuppgång) och då räknar jag inte in insulin som faktiskt också skrivs ut vid insulinresistens knäppt nog! Främst till typ 2 diabetiker dock, och inte före insulinresistensen har blivit en svårbehandlad diabetes! Jag tycker personligen att det är hur knäppt och livsfarligt som helst (ur ett långsiktigt perspektiv!) men jag förstår ju varför. More is more! Mer insulin löser problemet med för högt blodsocker, men det löser ju knappast problemet med att insulin i höga doser också blir toxiskt… så då får man fråga sig vad som är värst… är det högt blodsocker eller högt insulin?

Tittar man på MODY2-patienter (en grupp med förhöjt blodsocker utan förhöjt insulin) så har de ingen ökad riskprofil jämfört med friska, så jag vet ju vad jag röstar på…

Grupper av läkemedel avseende på verkansmekanismer

  1. Fördröjer kolhydratupptaget i tarmen genom att hämma enzym som spjälkar dem, exempel på medicin är Glucobay.
  2. DPP4-antagonister: Fördröjer nedbrytningen av GLP-1 och andra peptider som får kroppen att frisätta insulin, sänka det blodsockerhöjande hormonet glukagon, samt gör att magsäckstömningen går långsammare och ökar mättnadskänslan. Januvia är exempel på medicin många använder, från just den här kategorin.
  3. PPAR-agonister: Påverkar insulinkänsligheten inifrån cellerna och gör att kroppen kräver mindre insulin för att få ned blodsockret. Pioglitazone är främsta kandidaten inom PPAR-gamma-agonistiska läkemedel.
  4. GLP-1 analoger: Liknande DPP4 med ökad mängd GLP-1 som ger mättnad och lägre blodsocker. Har många läsare som rapporterar viktnedgång med detta trots den ökade insulinstimuleringen (Victoza verkar mest poppis bland GLP-1 analogerna!)
  5. Minskar leverns aktivitet: minskar leverns glukosproduktion och ökar dess insulinkänslighet som i sin tur påverkar resten av kroppen. Metformin är den främsta här, som också är vanligast vid PCOS-behandling inriktad mot insulinresistensen*.

*Tillägg: PCOS måste inte bero på insulinresistens! 


Ibland funkar inte medicinerna så bra, och då tror jag att det dels är bra att verkligen kolla upp bukspottkörteln lite mer ingående, snabbt testa något annat samt kombinera med livsstilsförändringar.


Många får jättefina resultat och blir helt symptomfria med en livsstils som passar deras biologi, och inte sällan är det något som skiljer sig från mainstream ganska rejält. Det måste inte vara low carb, men det kan inte vara samma kost och livsstil som skapade problemet. Även om det finns en genetisk komponent, är insulinresistens och hyperinsulinemi klassade som “livsstilssjukdomar” och inget annat. Det innebär att vi har makten över dem, om vi orkar, kan och vill!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Har du läst inlägget blir jag superglad för en kommentar! Känner du igen dig i hyperinsulinemi? Har du kanske utvecklat insulinresistens till följd av det…? Eller har du löst det genom livsstilsförändringar eller rätt medicin? Berätta gärna! Jag är supernyfiken!!

Jag godkänner, läser och svarar på allting i tur och ordning, så tar det lite tid för din kommentar att dyka upp så har jag bara inte hunnit godkänna den ännu! ❤

 

Like this:

Like Loading...

Relaterade

Biokemi, Forskning, Hormoner, Kost & Hälsa
diabetes, hyperinsulinemi, insulin, insulinresistens
Similar posts
  • Myter om socker │ Svarar dr Mikael &#... — Många low carbers i min internet-sfär blev bestörda av dr Mikaels mythbusting på TV4. Den innehöll tvärsäkra uttalanden om att socker minsann inte är ett gift, men jag är inte riktigt lika bestört utan tänkte komplettera informationen han bjöd på. Dr Mikael alltså, jag gillar honom ändå, han är så charmig! 😍 Är socker är [...]
  • Fett höjer inte blodsockret! — Det här inlägget är till dig som äter en lågkolhydratkost men fortfarande kämpar med ett envist högt blodsocker! Sammanfattning längst ned.  Det som diabetiker (typ 2) och personer med insulinresistens behöver förstå är att fett är den enda makronutrienten som inte kommer att höja blodsockret eller påverka insulinet. Givetvis kan man ändå öka i vikt [...]
  • Vad är ett normalt blodsocker? — De allra flesta vet inte hur deras blodsocker ser ut under en dag eller vilka värden som är normala. Det var många som tyckte att mina blodsockerkurvor jag visade här på bloggen såg helt extrema ut, men om man letar efter blodsockerkurvor från friska personer kan de se mycket värre ut. Det är också stor [...]
  • CGM experiment nr 2 — Nu har jag äntligen kopplat på mig min andra kontinuerliga blodglukosmätare (CGM). Lyxen man har som professionell biohackare 😉 Jag har bara haft den på mig några dagar men jag kan redan konstatera en hel del. Framförallt mår jag otroligt mycket bättre än under min förra CGM-mätning. Då var jag så galet stressad att jag [...]
  • Katastrofala Diabetesråd 2020 | Del... — Detta är del 2 av min artikelsågning av det nya livsstilsmagasinet Diabetes. Läs del 1 här. Tidningen ska ge hjälpsamma råd till diabetiker, men de flesta råden är anpassade för att människor bara ska fortsätta med sin medicin istället för att åtgärda sin livsstil. Nu när både ADA och EASD (American Diabetes Association och dess [...]
Omfattande gratis ketoguide!
Åldrandets gåta är löst! (Podd + text)

51 Comments

  1. Chrisse Chrisse
    21 December, 2022    

    Hej världens bästa Martina!
    Jag har en fråga angående Berberin. Jag tillhör en släkt där alla har smala ben och stora magar och de flesta har fått typ 2 diabetes med åren (jag har inte fått det än). Jag är 35 och har ätit lchf (och carnivore i perioder) större delen av de senaste 10 åren men ändå så försvinner inte fettet på magen! I det senaste har jag ätit mer kolhydrater än vanligt och tänkte att jag kanske kan bli hjälpt av Berberin, för att liksom hantera kolhydraterna och omfördela kurvorna lite. Men jösses vad hungrig jag blir! Avgrundsdjup hunger ca 4h efter intag av Berberin och mat. När jag sedan äter så äter jag som en häst. Jag vaknar hungrig och somnar hungrig. Jag hittar väldigt lite information, eller ingen alls, kring detta. Vet du vad det kan bero på? Jag blir om inte annat väldigt nyfiken, framförallt när du beskriver att du också kan reagera omvänt när det kommer till blodsocker och insulin.
    Jag tänker att jag halverar dosen från och med idag till 250g i samband med måltid och håller mig till lchf igen. Tack för en blogg i världsklass och all hjälp jag fått genom åren genom att läsa här!

    Reply
    • Martina Martina
      21 December, 2022    

      Hej fina du! Tack för din kommentar, jag blir jätteglad! ❤

      Det var otroligt vilken effekt du får av berberin det har jag aldrig hört talas om… låter som du får nånslags rekyl-effekt och upplever en hastig sänkning av blodsockret… jag tycker inte att det låter som att tillskottet hjälper dig riktigt. Men att gå över på low carb tycker jag att du gör rätt i! Du får berätta hur det går 🙂

      Reply
  2. Garlegi Garlegi
    7 December, 2022    

    Hur kan Kitava-folket kan äta en kost som är rik på kolhydrater utan att drabbas av hyperinsulinemi?

    Reply
    • Martina Martina
      8 December, 2022    

      Kitava-folket är bönder som odlar rotsaker, mycket sötpotatis (mycket av den lila varianten taro!) och sen äter de massa fisk, kokosprodukter (kokosolja, kokosgrädde, kokosnötter) och frukt. Jag tror inte det är möjligt att få hyperinsulinemi på den dieten. Jag äter själv rotfrukter och de frukter jag tål (tyvärr få pga allergi) och bibehåller fettdrift.

      En viktig poäng är också att Kitava-folket inte äter processad mat, inga processade carbs, inga processade oljor eller mejeriprodukter och de dricker inte kaffe eller té.

      När jag bodde i asien bekantade jag mig med Kitavas delikatess taro och blev hel-frälst, så synd att den inte finns att köpa här. När jag reste runt i asien så såg jag verkligen hur både alkohol och tillgången på processade livsmedel gjorde enorm skillnad i olika länder. På Filippinerna hade de flesta 10-20kg övervikt med hyperinsulinemi och insulinresistens, och deras diet var katastrof jämfört med t.ex Kitava. Långt ifrån naturlig, bara massa importerat skräp och enorma mängder alkohol. Gick att köpa en liter vodka för 10 spänn… inte bra för ett land att ha den tillgången och så låga priser att alla har råd. Så stor tillgång på processat skräp + stor tillgång på alkohol = sjuklig befolkning. Inte alls som urbefolkningar.

      Reply
      • IC IC
        8 December, 2022    

        Taro finns att köpa här

        Reply
      • Garlegi Garlegi
        11 December, 2022    

        Är sötpotatis nyttigare än vanlig potatis?

        Reply
        • Martina Martina
          11 December, 2022    

          Vissa tycker det pga annan carbssammansättning, kolla en jämförelse mellan vanlig potatis vs sötpotatis och avgör själv vettja 🙂

          Reply
  3. Karin Karin
    16 November, 2022    

    Hej Martina.
    Tack för ett intressant inlägg. Jag tar SSRI, citalopram 15 mg dag sedan 20 år. Det har viktökning som biverkning. Jag kan inte sluta med den tyvärr. provat i åratal. Äter hyfsat low carb nu men en del socker pga depression som även fick mig ur keto dieten jag kört i drygt 2 år innan. Bör jag försöka byta medicin? vet att min är från en äldre generationens läkemedel. samtidigt fungerar den ju bra mot depression.
    hälsningar
    KB

    Reply
    • Martina Martina
      17 November, 2022    

      Tycker du att den fungerar bra finns det ju ingen anledning att byta, och du säger att du inte kan sluta med den så vad är alternativet? Finns flera olika SSRI och sertralin har minst biverkningar, så skulle väl vara att testa den istället? Men den är ju inte heller biverkningsfri, även om 15mg är en väldigt låg dos!

      Reply
      • Karin Karin
        17 November, 2022    

        Nej du har ju rätt 🙈. Finns inget alternativ förutom att kanske prova ett byte till sertralin i så fall. Skall ta upp det med läkaren framöver. Tack för tipset!🙏

        Reply
  4. Nilla Nilla
    14 November, 2022    

    Väldigt intressant, tack 🙂

    Reply
  5. IC IC
    13 November, 2022    

    Du nämner PCOS och insulinresistens, jag läste en ny intressant studie som visade att barn till kvinnor med PCOS är mer benägna att ha insulinresistens, onormala lipidprofiler och diabetes.
    https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35830879/

    Reply
  6. Jennie-Ann Söderlind Jennie-Ann Söderlind
    12 November, 2022    

    Väldigt intressant, alltid lika upplysande att läsa dina texter👍🏻

    Reply
    • Martina Martina
      12 November, 2022    

      Tack du! ❤

      Reply
  7. nokenok nokenok
    11 November, 2022    

    Hej Martina

    Tack för artikeln, det mesta är bekant för mej men en del nytt.
    Men det jag undrar är om du vet var man kan testa insulinnivåerna i Sverige, jag har letat och letat men icke funnit?

    Reply
    • Martina Martina
      12 November, 2022    

      Hm… ja du jag vet att de har mycket resurser i Linköping, och Sahlgrenska i Göteborg har säkerligen kapacitet för sådana tester men annars vet jag inte. Känner inte någon som gjort ett sånt test heller, bara hört berättelser från andra…

      Reply
    • IC IC
      12 November, 2022    

      Du kan ju alltid fråga någon vid Diabetesportalen/Lunds Universitet, där har de länge forskat på just insulinresistens och i Lund finns många medicintekniska företag

      Reply
      • Martina Martina
        13 November, 2022    

        Smart!

        Reply
  8. SonjaS SonjaS
    11 November, 2022    

    det är så intressant och kul, jag älskar att fördjupa mig i sana ämnen som psykoneuroimmunologi och biokemi och hjänkemi osv. har en fråga dock:
    om de ihållande höga koncentrationer av stimulerande receptorligander (agonister) som leder till en minskning av receptortätheten på cellmembranet och de borttagna receptorerna är inte längre tillgängliga för signalöverföring.
    kan man då, om man inte tillför längre de stimulerande substanser som insulin, dopamin etc. reversar denn internaliseringen och höjer soin tolerans igen? t.ex. om nyktra alkoholister tillför inte alkpohol och därmed dopamin längre, går det återställa hjärnkemin och dopaminreceptorerna?
    tack för din kunskap <3

    Reply
    • Martina Martina
      11 November, 2022    

      Absolut!!

      Jag tänker att om folk som tagit meta-amfetamin eller crack i flera år kan bli helt återställda, då måste väl exakt ALLA andra kunna bli det också? Meth och crack är det som går absolut hårdast på hjärnan, och ändå finns det gott om exempel på total återställning. Likaså heroinister och fentanylister som övertrasserat endorfin-kontot många gånger om (i många år), lyckas i många fall gå av opioiderna utan att passera suboxone och metadon! Och även de som tar en omväg via metadonet (som ger lika lång avtändning i månader som år man har varit på) lyckas gå av efter åratals bruk och bli normala (eller bättre än normala) igen.

      Det tycker jag är otroligt hoppfullt gällande ens egna, mindre beroenden och andra destruktiva tendenser 🙂

      Reply
      • SonjaS SonjaS
        16 November, 2022    

        Stort tack! det ger verkligen hopp ffa med insulinet, källa till all det onda typ 😉

        Reply
        • Martina Martina
          16 November, 2022    

          Hehe japp!

          Reply
  9. SonjaS SonjaS
    11 November, 2022    

    oj, det var hard core biokemi men du förklarar alltid sa bra!
    fick dock räknar lite eftersom jag tyckte att 80g KH i frukosten ovan lät lite. och jag kom fram till det dubbla ungefär: 160g KH i ca. 80g havregryn, 150g bröd, 50g sylt och lite mjölk… hur eller med vad nar du räknat?
    tänkte bara att om det skulle vara bara 80g carbs, da kan man ju äter rätt mycket carbs och förblir under 100g/dag.

    Reply
    • Martina Martina
      11 November, 2022    

      Tack du! ❤

      Jag kollade upp vad en portion havregrynsgröt är och det är 40g havregryn, och vad en skiva lingongrova väger (också 40g x 2st lingongrova = 80g bröd) så har baserat kalkylen på det. 50g sylt är ju typ 4 matskedar…? Är inte det lite mycket sylt? 😅

      Men ja äter man 1 portion havregrynsgröt + 2 mackor så har man plats för en hel del mer i carbs-väg om man följer internationella standarden för “low carb”. Den säger ju att allt under 150g klassas som low carb…

      Reply
      • SonjaS SonjaS
        16 November, 2022    

        haha, jag räknade tydligen pa stora portioner. äter själv inte ens frukost eller havregryn/bröd, därför skattade jag väl portionerna lite väl mycket…sorry.

        Reply
  10. Tina Tina
    11 November, 2022    

    Så intressant och bra beskrivet. Jag känner igen mig på många punkter. Tog långtidssocker för något år sedan och det var bra, har också bra socker när jag testar. Men har nu förstått att jag är insulinresistens på någon nivå och har precis tagit prov på c-peptid för att få en indikation. Bra att du skriver hur skadligt högt insulin är, det tror jag många med mig inte är medvetna om. Tack!

    Reply
    • Martina Martina
      11 November, 2022    

      Det luriga är ju att man kan ha skyhögt insulin utan att det syns någonstans… men ändå uppfyller man alla kriterier. Och även smala kan drabbas!

      Reply
  11. Mona Mona
    11 November, 2022    

    önskar jag visste allt det här för 20 år sedan😅 uppvuxen på oboy o barkis. Fattade aldrig i tonåren och vuxen ålder varför jag var smal men stor mage … till slut kraftigt övervikt..hjärtklappning illamående huvudvärk värk i kroppen o framförallt fötter. TRÖTT kunde kollapsa helt efter måltid. normalt blodsocker dock så vården tyckte inte det va några konstigheter. Helt övertygad om att jag haft högt insulin men visste inte ens då att det gick att testa.
    Men efter att ha läst en bok av dig för några år sedan och mycket sökande inledde jag sakta men säkert min resa till lowcarb. i början var det bara bort allt uppenbart socker…sen även bröd pasta etc har nu hittat min kost som jag känner att kroppen sjunger av glädje av 😉 aldrig haft så liten mage och stark kropp…woho ! tack martina för att du sprider din kunskap önskar att man fick den kunskapen med sig redan som barn så mycket lidande många skulle slippa.

    Reply
    • Martina Martina
      11 November, 2022    

      Wow va glad jag blir, hejja dig!!

      Jag är också uppvuxen på oboy, gissar att du är en 80’s kid precis som jag då?

      Reply
  12. Annika Annika
    11 November, 2022    

    Intressant artikel! Vet du varför man måste kissa flera gånger på natten vid hyperinsulimi?

    Reply
    • Martina Martina
      11 November, 2022    

      Det är insulinets effekt på njurarna bland annat, kroppen tror den måste kissa för att bli av med socker.

      Reply
  13. Stefan Sjögren Stefan Sjögren
    10 November, 2022    

    Hej!

    Mycket intressant läsning. Jag själv har nog varit nära att utveckla D2, men i somras så började jag fasta om dagarna o äta under några timmar på kvällen. Jag gör det inte varje dag i veckan och har inte kommit till köra hela dygn än. Men min rörlighet har ökat väldigt mycket, trots mina nästan 130kg. Innan sommaren kunde jag knappt vara med på ett helt pass judo, nu kör jag i princip hela pass. Vikten har börjat dala så smått, 5 kg är borta, men jag har inte bråttom för att kroppen ska få ta det i lugn o ro. Men intressant är det att följa, jag lär mig mycket om mig själv.

    Reply
    • Martina Martina
      11 November, 2022    

      Det låter som att du har gjort otroliga framsteg, grattis!

      Reply
  14. Linda Linda
    10 November, 2022    

    Hej!
    Så otroligt intressant! Har länge varit intresserad av kosten då jag hade graviditetsdiabetes med yngsta sonen, troligtvis även redan med barn nr 2, fast fattade inte det då.. 😅 På Mödravården var de förvånade när jag hade högt blodsocker efter belastningen, då de mer generellt tog det på de med högt BMI.. jag har alltid varit smal, men har typ 2 diabetes på båda sidor i släkten, så det var lite jag som initierade det! Ett år efter sonens födelse ville jag veta hur jag ”låg till” så tjatade till mig glukosbelastning igen. 12.0 efter belastning visade det, år 2010.. Då fick man diagnosen typ 2 diabetes från 12.1 och uppåt.. 😱 Så inte bra. Kollar mina värden varje år. Skulle SÅ gärna vilja veta mitt verkliga problem! Insulinresistens eller vad..?! Har under många år ätit strikt LCHF eller lågkolhydratkost, men orkar inte sen ett par år tillbaka.. Försöker ändå dra ner o undvika mycket ändå såklart. Men har ju utvecklat ganska mycket hypokondri/rädsla för stroke o hjärtinfarkt när jag ibland ”unnar mig”.. Vilka prover skulle man behöva ta för att få veta mer ingående..? För jag känner mig benägen att ta det privat för att få veta.. för jag kanske kan börja äta något läkemedel för att möta Ole i grind så att säga.. Min diabetes-ssk menar bara att när man till slut hamnar på ett högre HbA1C så är det förstå då man sätter in läkemedel. Då snackar man väl bara typ Metformin. Men om jag inte orkar hålla strikt ketogen kost, så kanske man kan motverka att man tippar över kanten och får en typ 2 diabetes tänker jag.. för där räknar de inte mig än, det vet jag. Utan de håller ju koll på mig nu, med tanke på min glukosbelastning då 2010 samt min graviditetsdiabetes. Har du några tips..?! Vilka prover ska man ta..?
    TACK för allt suveränt du alltid publicerar!!
    Mvh Linda

    Reply
    • Martina Martina
      11 November, 2022    

      Problemet är väl i grunden förhöjt insulin och insulinresistens som du behöver hantera på något sätt, antingen genom att öka träningen eller genom att fasta om du inte orkar vara low carb. Sen hålla koll på symptom, inte låta dåligt fysiskt eller psykiskt mående skena iväg. Du kan troligen fråga din vårdcentral efter något läkemedel emot det, metformin brukar inte vara några svårigheter att få med din historik!

      Reply
      • Linda Linda
        11 November, 2022    

        Hej igen!
        Tack snälla för svar! Har ju varit inne på att man kanske borde få börja med Metformin för den eventuella insulinresistensen. Men det ville de inte på VC.. Det vill de vänta med tills/om mitt HbA1C blir tillräckligt dåligt.. Jag tränar redan mycket, men försöker hela tiden hitta fler tillfällen. Ska byta bort ambulansjobbet till dagtidsjobb där jag kan kontrollera sömn och mat på ett bättre sätt. Men tack för tips om fasta, det kanske man ändå ska försöka sig på. Och det blir ju sen när jag bytt jobb betydligt enklare att styra, när mina dagar blir mer ”normala”. Har ju gått från smal till normal och numer när jag närmar mig 50 blivit mer bukfet, så känner att det är viktigt att få styr på många saker…
        Återigen tack för ditt engagemang och fantastiska inlägg..!

        Reply
        • Martina Martina
          11 November, 2022    

          Jättebra att du tränar, don’t over do it! 😉❤

          Coolt jobb du har på ambulansen, men fattar att det kan bli väldigt stressigt!

          Om du inte får testa metformin som är en hyffsat ofarlig medicin som används av personer som inte har ens i närheten av insulinresistens (i biohacking-syfte) fråga en annan läkare, eller gå privat. Du kan testa den utan att ha ett dåligt hba1c! Tur att du inte har ett dåligt värde där förresten, då närmar du dig inte diabetes i alla fall, för då hade hba1c stuckit iväg som tusan kan jag lova!

          Reply
  15. Isabell Isabell
    10 November, 2022    

    Det är så underbart att du börjat skriva långa blogginlägg igen! Du är fantastiskt duktig på att skriva om komplicerade saker på ett enkelt sätt så man förstår.

    Jag hade jämnt reaktiv hypoglycemi när jag åt en vanlig kost, aldrig längre på lowcarb. När jag undantagsvis äter något med mkt kolhydrater kommer det tillbaka, hur orkade jag leva med det? jag visste ju inget annat och tog en kaffe och en kanelbulle till 😊

    Upplever också att jag väldigt lätt drar på mig vätska och fett på magen när jag äter kolhydrater, har förstått sen tidigare att det har med insulinet att göra, men först nu när jag läst detta så förstår jag lite mer hur det faktiskt fungerar!

    Gick upp 7 kilo för ett år sen. jättestressad av jobbet, stressen gjorde givetvis att jag gjorde sämre val när det gäller mat och godis, men även när jag skärpte till mig var det otroligt svårt att gå ner i vikt, jag har läst om kortisolet tidigare men fick en mkt mer utförlig förklaring nu. Efter att ätit mestadels carnivore i några månader ( med mkt fett) fastat och lärt mig att hantera jobb stressen har jag äntligen tappat nästan alla kilon jag gick upp. Är mån om min hormonella hälsa efter all info om den från dig och ville därför inte svälta och tvinga kroppen ner i vikt.

    Carnivore fungerar ganska bra för mig. stabilt blodsocker, lugn, jämn energi. det enda som krånglar är sömnen. Jag behöver lite carbs på kvällen för att kunna somna. Kan jag räkna med att kroppen vänjer sig att vara helt utan carbs? Har du ngt tips för bättre sömn på Carnivore? Tar magnesium på kvällen.

    Reply
    • Martina Martina
      11 November, 2022    

      Tack fina du! ❤

      Japp, jag undrar också hur jag orkade med reaktiv hypoglycemi, så himla jobbigt! 🥵 Skönt att du har fått koll på stressen, den är ändå värst tycker jag.

      Kroppen kommer vänja sig att vara utan carbs om du ökar mängden fett så att ketonerna och kalorierna räcker hela dagen. Annars kommer du nog behöva fortsätta fylla på kvälls-carbs, men det är ingen dum idé ur ett hormonellt perspektiv. Kör på det som funkar och fastna inte för mkt på carbsens vara eller icke-vara 🙂

      Reply
      • Isabell Isabell
        16 November, 2022    

        Jag äter så mycket fett jag bara orkar 🙂 men det är antagligen inte nog.

        Jag skulle vilja testa en längre fasta och sedan en strikt carnivore ett tag för att försöka läka eventuell sibo och läckande tarm. Magen svullnar av nästan allt utom typ ägg fett och kött . Jag har också histaminintolerans som jag skulle vilja läka ut om det går.

        Det känns som en dålig idé att köra 100% carnivore när jag inte sover så bra utan carbs.

        Skulle jag kunna testa carnivore med typ några dl blåbär på kvällen och ändå få den nyttan av carnivore jag är ute efter? Eller finns det andra snälla bättre carbs jag kan “fuska” med? Eller är det bättre att ha lite tålamod och öka mängden fett såpass att jag så småningom kan sova utan carbs?

        Jag har annars inget emot att äta lite carbs varje dag. Det är gott och om det dessutom även gynnar hormonell hälsa så är det ju ännu bättre!

        Reply
        • Martina Martina
          17 November, 2022    

          Blåbär innehåller nästan inget, är det verkligen nog med carbs? Blir ju knappt 10g på 3 dl…!
          Själva nyttan med carnivore är väl främst att man bara äter näringstäta livsmedel, annars kan man ju likaväl vara ketogen på annat sätt. SIBO läker du ut genom att bara inte äta socker, behöver inte vara 100% carnivore för det.

          Reply
          • Isabell Isabell
            17 November, 2022    

            Blåbär var kanske var ett dåligt exempel 🙂
            Aha, det är ju kanonbra, tack så jättemycket för ditt svar!

            Reply
            • Martina Martina
              17 November, 2022    

              Hehe sötpotatis eller nått sånt, eller rotfrukter funkar ju! 🙂

              Reply
  16. Maria Wallin Maria Wallin
    10 November, 2022    

    Mycket intressant. Men jag har sedan den 1/9 ätit så ketogent som möjligt men mitt fasteblodsocker varierar fortfarande mellan 5,4 och 6,9. Hur får jag reda på insulinhalterna? Är det enbart med insulinklamptest?

    Reply
    • Martina Martina
      11 November, 2022    

      Ditt blodsocker är helt normalt 🙂 Många får en svag höjning om de tar bort kolhydraterna, för kroppen börjar kompensera med att göra lite mer glukos i levern. Vill du ha lägre blodsocker (behövs dock inte) så kan du öka mängden fett i maten så att det uppgår till MINST 80% av kalorierna. Då sjunker blodsockret och ketonerna tar över. Många som kör så dominerande högfett-diet har högre ketoner än blodsocker, och det är vad man kallar “terapeutisk ketos” eller “medicinsk ketos” men det är totalt overkill om man inte är intresserad av det eller behöver det av någon anledning.

      Reply
  17. Monica Monica
    10 November, 2022    

    Väldigt intressant. Själv har jag kört hyfsat strikt lchf senaste månaden. Föll till föga och åt köttsoppa (med potatis) Tog blodsocker (som jag hade möjlighet just då) en timma efter måltiden. Blodsockret visade på 11.3 😱 så funderar nu hur insulinresistens jag är, eller om jag har prediabetes. Väldigt intressant artikel hur som helst så tack!.🙏

    Reply
    • Martina Martina
      11 November, 2022    

      Det där är helt klart diabetes-regionen (bs ska inte gå över 9 på en frisk individ!) så du ska nog inte utmana det för mycket utan hålla kolhydraterna låga!

      Reply
  18. Nina Nina
    10 November, 2022    

    Först vill jag bara säga ”tack för alla dina inlägg!”
    Jag vet inte om jag har någon form av resistens pga blodsocker, insulin eller stress.
    Men jag vet att jag har så mycket sämre energi och dippar om jag äter mer och snabbare kolhydrater.
    Mår som bäst när jag begränsar kolhydratsintaget men kanske inte helt och hållet.
    Måste man kissa på natten för att ha hyperinsulinemi?
    Blir också lite mörkrädd över hur mycket socker en vanlig frukost kan innehålla.

    Reply
    • Martina Martina
      11 November, 2022    

      Man måste inte kissa på natten med hyperinsulinemi, men det är många som drabbas av just detta och inte får sova ordentligt :/

      Reply
  19. Petter Petter
    10 November, 2022    

    Lärorikt och lättbegripligt som vanligt från Martina! 🙂

    Reply
    • Martina Martina
      10 November, 2022    

      Tack tack! 😀

      Reply

Leave a Reply Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Senaste kommentarerna

  • IC on Läsarbrev: Skyhögt kolesterol på ketoDet här är mycket intressant och värt att hålla ögonen på https://www.technology…
  • Martina on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Hehe yes den är man skyldig till! 😅✌
  • IC on Optimerad hälsa med inälvor & organKollade lite mer noga så här är två länkar till de nya gränsvärdena för bly och…
  • Moa on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Mitt bästa (eller snarare sämsta) självbedrägeri är att jag i stunden/perioden t…
  • IC on Optimerad hälsa med inälvor & organKadium och bly gäller väl alla organ men just lever från äldre djur äts ju helst…
  • Martina on Läsarbrev: Skyhögt kolesterol på ketoCoolt! Men vet att Ravnskov inte är super-poppis inom "etablissemanget"... bra d…
  • Martina on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Hehe japp prestationsjunkies... en hopplös grupp stressknarkare som avskyr lugnt…
  • Martina on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Ja det är väldigt bra poänger alltihop, det blir en enda soppa men det är ju så…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson

%d bloggers like this: