Vad är nyttigt? | Om ogrundad “hälsofakta”

Understrukna ord & meningar i texten är länkade källor och relevanta sidor så klicka på dem för att läsa mer!

Det här inlägget handlar om ogrundad “hälsofakta” och hur man kan tänka mer rationellt kring t.ex kost. Det var efter att jag spanat runt hos olika hälso-influensers som jag slogs av hur ovanligt det  är att få en djupare förklaring eller reflektion kring påståenden som serveras. Mycket presenteras bara som olika påståenden efter varandra, och om det är en snygg eller känd person med övertygande självförtroende är det många som sväljer det med hull och hår.

Det senaste jag scrollade förbi var en hälsoinspiratör som varnade sina följare för kollagen, och påstod att det är livsfarligt och får blodet att koagulera. Ingen fysiologisk förklaring presenterades, och inte ett knyst om att kroppens stödjevävnad (ben, brosk, senor och blodkärl) består av kollagen, liksom hud, hår och naglar. Det innebär att vi behöver dessa byggstenar från kosten, precis som att vi behöver andra former av protein till våra biologiska processer, fett till könshormonerna och vitaminer och mineraler till signalsubstanserna (serotonin, dopamin, melatonin etc). Det är bara sådan vår fysiologi är! Det här fick mig i alla fall att fundera över den här typen av ogrundad “hälso-fakta” som jag kallar det. Jag ville hitta fler exempel och bemöta det på något vis. Inte såga vid fotknölarna, utan bara bredda perspektivet lite!

Exempel på ogrundad “hälso-fakta”

Näringsinformation finns lättillgängligt online, det är bara att surfa in på livsmedelsverkets hemsida där finns en väldigt bra databas som du kan använda för att studera ett livsmedel i detalj. Sök gärna i den! Då kan du snabbt få lite mer information om de återkommande påståenden som jag ger exempel på här nedan, och mer därtill!

🔹️ B12 kommer från bakterier i jorden
🔹️ Omega 3 går att få från alger
🔹️ Bönor och linser är maxat med protein
🔹️ Nötter & frukt är hälso-snacks

Vad är sanningshalten i den här listan? Den är inte noll, men väldigt onyanserad. För vem är nötterna ett bra snack? Varför, och vilka nötter? Funkar det med jordnötssmör? Här vill jag också nämna att nötter är rika på omega 6-fettsyror som driver inflammatoriska processer i kroppen, och många har redan en skev omega 3/6-balans med övervikt mot omega 6. Att ösa på med nötter kan vara väldigt ofördelaktigt, men det beror förstås på vad alternativet är!

Tillägg: Här är 2 bra artiklar om omega 6 från 2018, för den som vill läsa mer. Det finns påståenden om att O6 och O9 behövs i större mängder än vad som är rimligt, men för att förstå det hela rekommenderar jag att titta på MEKANISMERNA! Vad är O6 byggsten till och varför? Vad leder det till? Hint: ledtrådar finnes i översta artikeln! 😉

📌 Omega 6 fatty acids and inflammation
📌 Wound Healing and Omega-6 Fatty Acids: From Inflammation to Repair

En del vego-förespråkare påstår att vitamin B12 finns i jorden (tillverkade av bakterier?), men då borde vitaminet finnas på/i grönsaker och rotfrukter, vilket det inte gör. Tittar vi på livsmedelsverkets hemsida står det att B12 finns i animaliska produkter och att vi inte kan tillgodogöra oss syntetiska eller vegetabiliska former. Det här är viktigt för B12-brist är väldigt allvarligt eftersom det kan ge permanenta nervskador! Vissa näringsämnen kan vi inte strunta i, särskilt inte över tid!

Olika upptag från olika näringskällor!

Varifrån näringsämnen kommer spelar roll för vår förmåga att tillgodogöra oss dem. Protein från bönor och linser är inte lika effektivt som protein från kött eller fisk, eftersom aminosyraprofilen behöver vara komplett för att matcha vår biologi, annars bryts det mest ned till glukos och används eller lagras in som energi och inte som byggstenar.

Biotillgängligheten för proteinet i jordnötter och jordnötssmör ligger på 9% upptag, så på 4 matskedar jordnötssmör (ca 100g) får du ut knappa 3g protein. Alltså inte i närheten av de 25 gram som står på innehållsförteckningen! Det tycker jag bör nämnas i samband med vegetariska proteinkällor, helst utan att någon känner sig kränkt av det. Kunskapen gör ju att den som vill äta vegetariskt kan göra det bättre och smartare!

Det finns ett system för att kombinera vegetabiliska proteiner för att öka upptaget. Två klassiska exempel är att äta ärtor tillsammans med ris, eller rostade mackor med jordnötssmör (gluten + jordnötsproteinet blir komplett!) Ungdomar som äter vegetariskt behöver också veta vilka ämnen de absolut inte kan strunta i, vilka som funkar i syntetisk form och vilka som inte gör det.

Andra populära påståenden…

🔹️ “Mjölkprodukter är inflammatoriska!”
🔹️ “Kött ger cancer!”
🔹️ “Socker är livsfarligt!”

Hur många backar upp den här typen av påstående med grundläggande fysiologi? Alltså inte epidemiologiska studier för de kan säga lite vad som helst beroende på hur de vinklas, utan fysiologi! Även när jag själv skriver vetenskapliga artiklar baserat på longitudinella befolknings-studier (i egenskap av doktorand) så är jag noga med att få in biokemi och fysiologi för att visa att det finns en grund till mina frågeställningar och slutsatser. Läser man vettiga epidemiologiska studier så står den fysiologiska bakgrunden alltid med, och saknas detta tycker jag att det diskvalificerar artikeln! 

Är mjölkprodukter inflammatoriska?

Min bild här är att mjölkprotein, speciellt i sin mest koncentrerade form (vassle-isolat/koncentrat, kaseinprotein) är något som många har problem med. Det kan vara i form av svullen och öm mage eller mer allvarliga problem, och är man en person som både är intolerant mot mjölkprotein och äter mycket av dem (mycket kvarg, proteinpulver, fil, yoghurt, kaffe latte etc) så skapar irritationen successivt en inflammation över tid. Den kan vara lokal eller systemisk. Den kan också nå hjärnan (neuroinflammation) och jag tror personligen att det är ganska vanligt.

Det är dock stor skillnad på mjölksocker, mjölkprotein och mjölkfett så att bara avfärda alla mjölkprodukter som inflammatoriska tror jag inte blir rätt. Fullfeta eller låg-processade mjölkprodukter innehåller mycket näringsämnen för den som tål dem, och fermenterade mejerier som kefir kan vara väldigt bra! Gör du egen kefir vet du att bakterierna överlever, till skillnad från köpt kefir.

Mjölkprotein och molekylär mimikry

För många år sedan stötte jag på begreppet “molekylär mimikry” i samband med kasein, för att peptiderna i kasein påstods kunna efterlikna kroppsegna ämnen och ge upphov till autoimmunitet. Det skulle gå till så att peptiderna kunde slinka igenom tarmbarriären och nå blodomloppet, för att där flaggas som inkräktare av immunförsvaret. Om de då liknade någon kroppsegen komponent kunde kroppen luras att attackera sig själv!

När jag nu söker på kasein och molekylär mimikry i de vetenskapliga arkiven hittar jag inte mycket nytt, men från 90-talet finns en hel del. Nyare publikationer ser mer alternativ-medicinska ut och det är inte första gången ett helt område bara försvinner… visst är det mystiskt? Om du gräver i det här, glöm inte att kolla under rubriken “funding” sist i artiklarna. Jag brukar diskvalificera artiklar som är för företagssponsrade för att jag tycker att det så lätt blir jäv!

Får man cancer av kött?

Den här frågan får jag hyffsat ofta eftersom många som läser här är lågkolhydratare som är oroliga över sitt kött och chark-intag, eller är nyfikna på karnivor-kosten. Media har verkligen skrämt upp oss när det kommer till kött, att rött kött ger cancer har jag hört så länge jag kan minnas och det var en odiskutabel sanning för mig under tiden jag var vegetarian. Åtminstone före jag började förstå fysiologiska och biologiska samband.

Hur skapas cancer?

För att kunna svara på frågan om kött och cancer behöver vi först veta vad cancer är för någonting, och det är inte en sak utan många olika sjukdomar. Grunden till cancersjukdomar kan vara genetisk eller inflammatorisk, och inflammationsteorin är den som verkar leda just nu även om det finns fler orsaker som HPV-virus och den elaka tarmbakterien h.pylori. Tjocktarmscancer är den cancerform som främst nämns i samband med köttätande, och nitriter och nitrosaminer är de ämnen som oftast nämns i dessa orsakssammanhang.

Chark, nitrit och nitrosaminer

Chark har sämst rykte eftersom chark innehåller mer nitriter. Livsmedelsverket varnar inte för dessa ämnen, och i sin naturliga form är det absolut ingen fara eftersom dessa ämnen finns överallt (i allt levande och i människor) men i formen E 249 (kaliumnitrit), E 250 (natriumnitrit), E 251 (natriumnitrat) och E 252 (kaliumnitrat) är de inte så naturliga. Dock behövs fler faktorer än dessa E-ämnen för att cancer ska uppstå, och en omfattande analys från 2019 där alla industri-intressen räknades bort kunde inte visa några negativa hälsoeffekter från varken rött kött eller processat kött.

Det är viktigt att komma ihåg att nästan alla studier på kost och hälsa grundar sig på enkäter, alltså att deltagarna kryssar i färdiga alternativ för hur de äter, samt att forskarna analyserar samband och inte orsak och verkan. Det finns ett samband mellan rött kött och cancer, och processat kött och cancer. Det betyder att när man jämför gruppen som angett att de äter mest rött eller processat kött med gruppen som angett att de äter minst, så har den första gruppen signifikant fler cancerfall. Forskarna kanske lägger till några fler variabler, men vi vet fortfarande väldigt lite om personerna och framförallt har vi ingen aning om hur deras diet faktiskt ser ut!

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att sådana studier ska få ett så stort genomslag, och att all näring som finns i animaliska produkter (som alla B-vitaminer speciellt B2, B6, B9 och B12, hemjärn, coQ10, karnitin, karnosin, zink, A-vitamin osv) glöms bort! Hur kan konstgjord näring (fortifierade produkter) ens vara ett alternativ? Och hur rimligt är det att klassa människans artegna föda som cancerogen egentligen? Jag vet vad jag tycker, men det är baserat på personlig erfarenhet och inte några studier!

Hur dåligt är socker?

Det finns vetenskapligt stöd för att ett överdrivet intag av insulindrivande livsmedel ökar risken för många moderna vällevnadssjukdomar, och det finns en hel del stöd för att socker göder cancer. Nu har till och med Cancerfonden skrivit om socker på sin hemsida (äntligen!!) men många skiljer fortfarande på naturligt och tillsatt socker, medan jag drar alla kolhydrater över en kam (but that’s just me!)

Vi har tidigare diskuterat myter om socker, och det blir ofta en efterföljande diskussion om sötningsmedel eftersom många väljer socker som ett naturligare (och därmed nyttigare) alternativ. Sötningsmedel har sina egna problem (t.ex påverkar tarmfloran) men de är åtminstone inte så insulindrivande som socker är, och jag tror att de flesta kan vara överens om att mindre socker ändå är bättre? Inlägget “myter om socker” besvarar frågeställningen lite mer ingående!

Jag vill kommentera det vanliga påståendet om att “hjärnan behöver socker” med att den faktiskt trivs toppen på ketoner (energimolekylen som driver kroppen under fasta och i frånvaro av kolhydrater) och till och med föredrar ketoner som bränsle, eftersom det är effektivare och ger mindre restprodukter än socker. Om du vattenfastar i en vecka och får slut på glykogen, kommer du inte tuppa av eftersom kroppsfettet börjar omvandlas till ketoner, alltmedan blodsockret hålls stabilt genom nybildning av glukos (blodsocker) från fett och aminosyror. Båda processerna sker i levern.

Hjärnan bränner rejält med kalorier, så sockersug kan vara ett tecken på att den behöver mer (snabb) energi. Det snabbaste “hjärn-sockret” är fruktos! Ketos är dock betydligt stabilare brain-fuel, och jag rekommenderar alla att testa någon gång, bara för att uppleva skillnaden! Att äta ketogent är dock ganska extremt, det är jag fullt medveten om, men att (av nyfikenhet) testa några dagars ketos är inte så stor uppoffring 😊

Även om man kan analysera olika hälso-påståenden lite djupare än en vattenpöl kan det fortfarande vara svårt att avgöra hur nyttiga eller onyttiga specifika livsmedel (eller olika dieter) faktiskt är. Det beror på många faktorer, och här nedan förklarar jag hur jag tänker om detta!

Vad är nyttigt? (egentligen)

Jag ser allting som relativt och att det därför inte finns något absolut dåligt eller absolut bra. Jag tycker att det beror på massa faktorer – inte minst på vad man jämför med! Att börja dagen med en rulle ballerinakex är kanske ingen höjdare, men om det är en person som lär sig att äta igen efter många års ätstörningar är det kanske exakt helt rätt! Onyttigt för en person kan vara nyttigt för någon annan, helt beroende på omständigheterna.

Om någon frågar mig om fruktfrukost är en bra grej kommer jag säga nej eftersom det låter heltokigt från mitt perspektiv, inte bara för att jag hatar frukt (jag är allergisk mot nästan alla frukter och nötter). Men även jag kan se att fruktfrukosten är bättre än ballerinafrukosten, men det  är fortfarande bara två parametrar mot varandra. Vi vet inget mer och har ingen backstory eller tidsaspekt, så det blir svårt att döma dem korrekt.

“Dose makes the poison”

Inom toxikologin säger man att det inte är giftet i giftet som är giftigt utan mängden, alltså att “the dose makes the poison” och jag skulle vilja lägga till att om vi pratar just gifter så har vi alla vår individuella kemiska belastning som påverkar hur mycket som är mycket för just oss som individer. Detta gäller även livsmedel.

Det finns superkänsliga individer som inte tål någonting och det finns de som tvärtom verkar tåla allt. Du känner säkert någon som verkar kunna äta precis allt, och som dricker mest på fest och aldrig blir bakfull? Vi är ju alla någonstans på den skalan, så vi behöver bara ta reda på var! Då vet vi vad som är vår dos och vårt “poison”!

Avgörande faktorer är: genetik, tarmflora, avgiftningskapacitet, ålder, immunförsvar, allergier för att nämna några.

Vad säger magkänslan?

Det är ganska svårt att avgöra hur bra eller dåligt ett specifikt livsmedel är, även om man försöker väga in resultaten så finns det så många variabler som kan samvariera. Men, man kan försöka att utbilda sig mer, testa att utesluta om man känner sig misstänksam men framförallt känna efter i magen och nu menar jag magkänslan!

Om du har mycket tankar i stil med “undra hur dåligt detta är på en skala” så är det nog inte helt rätt, för om du mår bra och känner dig stark och pigg, så kommer inte sådana tankar. Det är vad jag tror i alla fall, men mitt perspektiv är ursprunglig föda och det faktum att våra gener inte ändrat sig på tusentals år, så även om vi tror att vi är anpassade till den moderna maten så känns det inte särskilt sannolikt!

Och jag ogillar verkligen skrämselpropaganda för det leder bara till att folk ger upp och inte orkar bry sig! Uppmuntra hellre till förståelse och reflektion, och skippa dömandet! Att baka ihop kostråd (eller någon form av hälsoråd) med politik och värderingar som inte har ett dugg med näringslära eller fysiologi att göra ger fritt utrymme att skamma folk till höger och vänster. Skamma för att de äter kött eller inte äter kött, skamma för att de tränar eller inte tränar eller skamma de som har en “icke-PK” inställning till något annat som rör deras personliga hälsa. Det leder liksom ingenstans, så jag vill inte bidra till det utan mer öppna upp för diskussion samtidigt som jag berättar hur jag tänker (det här är ju trots allt en personlig blogg, om än lite torr! 😅)

Bidra gärna med dina tankar, jag vill jättegärna veta vad du tycker!

Jag läser och svarar manuellt as usual, och det går såklart bra att ställa en fråga som inte är relaterad till inlägget!  ❤️

• Länk till gammalt inlägg på samma tema (om du vill läsa mer om olika näringsämnen och tillsatser) och du kan även söka efter ämnen i menyn högst upp! 👆