• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Workshop med @maria.cerboni ❤️ Vi kör en he Workshop med @maria.cerboni ❤️ 

Vi kör en heldags-workshop för dig som vill bli ännu mer förankrade i dina goda vanor, men också för dig som halkat av banan och behöver en omstart!

NÄR? 
Lördag 4 mars

VAR?
Göteborg- södra skärgård

BOKNING!
Gå in på www.corpo.se/store (direktlänk i stories, highlights + på länken i profilen under rubriken Events) 

Hoppas vi ses! 🥰
✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer ✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer det ett litet reklamavbrott för min samarbetspartner@gutfeelinglabs ✨ 

De hjälper dig att analysera din tarmflora samt har tagit fram ett grymt anti-SIBO tillskott som heter "GutClear". Jag vill reklama båda två för tarmfloreanalysen gör att man kan se att det faktiskt GÅR att påverka sin tarmflora väldigt mycket, både genom kost, beteenden & även känslomässiga tillstånd: stress är t.ex döden för tarnfloran! 😵

✅ GUTCLEAR MOT SIBO 
GutClear är ett kosttillskott som du häller i ett glas vatten varje dag i 10 dagar. Det minskar bakterietillväxten i tunntarmen som ger en svullen, öm och ledsen mage. Flera av er som läser här har också berättat om minskat sötsug! 👌

Misstänker du SIBO (krånglig, konstig mage) så kör en kur GutClear vettja! ❤️ 

@Gutfeelinglabs är ett svenskt företag med bas i Lund som verifierat effektiviteten av GUTCLEAR i mänskliga tester. Har du SIBO är det därför ganska troligt att GutClear kommer att ha effekt på dig! 

Är du bara nyfiken på tarmfloran efter en lång period av en viss diet, ett gäng antibiotikakurer eller bara vill kolla läget så kan du beställa ett test av din tarmflora på gutfeelinglabs.se ✌️

✅ VAD DU FÅR VETA (TEST)
Dina hälsosamma bakterier, sjukdomsalstrande bakterier, artrikedom och potentiellt skadliga bakterier. 

Att bara fylla på med probiotika eller massa fibrer blir lite i blindo eftersom man inte vet riktigt vilka bakterier man göder... finns ju riktigt skadliga som h.pylori men även e.coli som vi vill hålla kort och verkligen inte tillåta att vandra uppåt i tarmkanalen....

✅ RABATTKOD
NEXTLEVELGUT ger 20% rabatt på allt! Anges i kassan! ☝️

Berätta gärna om du testat din tarmflora eller har erfarenhet av Gutclear, jag är supernyfiken!! 🤗
Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS-dieten som har rykte om sig att kunna återställa bakteriefattiga & lite  trassliga tarmar för att i sin tur påverka den viktiga kopplingen mellan tarmen & hjärnan, men 3v har gått sedan jag påbörjade den inledande fasen av dieten & sedan dess har det mesta gått i motsatt riktning (åt helvete alltså 😅) 

Men det var faktiskt väldigt intressant för i samband med mina personliga strävanden kämpade jag med strulig rå-data till en vetenskaplig artikel & bankade huvudet i tangentbordet när ingenting gick ihop! 

Det var då jag insåg en viktig grej i livet såväl som i forskningen, nämligen att det spelar VÄLDIGT stor roll hur vi viktar variabler, alltså värderar effekten av saker realistiskt. Det finns liksom gränser för vad t.ex en kostförändring kan åstadkomma (hur "perfekt" man än äter) särskilt som en isolerad parameter!

Just kost är nog för övrigt det allra vanligaste att övervärdera på bekostnad av allting annat...😬

Inom statistiken använder man därför "vikter" pga variablers olika tyngd. Översatt till livsstil är det typ hur mkt man kan kvitta en dålig vana mot en bättre. Vissa är optimister & viktar sina goda vanor högt, trots uppenbara krafter i motsatt riktning, vilket visar sig genom sparsamma resultat.

Det kan förstås lägga grunden för uppgivenhet, även om jag tror att motmedlet är ärlig granskning av både resultaten & livsstilsfaktorerna ✨i kombination ✨ Så därför skrev jag en halv roman om det här på bloggen med idéer på åtgärder, om du vill nörda in på VAD som faktiskt spelar roll och inte! (Länk i profilen 👆)

Det är högst relevant i forskning såväl som vardag, så det var slående att se det i min egen forskningsdata! Som upplagt för att jag skulle se nånting hos mig själv lite tydligare, presenterat som aviga r-värden...😅

MEN OM GAPS! ☝️
Har inte gett upp, bara haft problem att få nog med energi utan att krascha som en utsvulten sparv efter ett tag... I ketos & allt är känslan att tanken är tom! Just me? 🧐 Det brukar hända vid livsmedelsbegränsning men har också ganska hög förbränning 🔥 (ingen hypertyreos eller så!)
Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetr Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetra ute (direktlänk i stories! 👆) vi pratar om post-covid deppen som många (inklusive vi själva) tycks ha drabbats av och reflekterar lite kring varför och hur man kan ta sig ur gropen. Inget träningssnack alltså utan ett avsnitt om hormonella system kopplat till stress, utbrändhet och livssituation. Enjoy! ❤️
  • Home
  • Tag: forskning

Inlägg i kategorin forskning

Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!

27 January, 2023 19 Comments Written by Martina

Inlägget innehåller reklam för min samarbetspartner Gutfeelinglabs (rabattkod, länkar & info hittas i separat, färgmarkerat avsnitt längst ned!)

Som du märker går temat kring livsstilsfaktorer som en lång röd tråd genom de senaste inläggen, och inte bara “vad” utan kanske främst “hur” vi ska kunna genomföra de förändringar som krävs för resultaten vi längtar efter. Som jag sagt många gånger innan är det sällan brist på information som gör att vi inte gör det vi “ska”, för nog har de allra flesta en vag spaning om att det kan vara vettigt att lägga sig i tid, äta lagad mat från grunden och kanske chilla med rökning och solariesolande (som några utstuderade exempel) men min senaste iakttagelse handlar inte om vad som är bra eller dåligt, utan om vikten på respektive livsstilsfaktor och hur vi kan bedöma det mer korrekt!

Ansatser med självbedräglig grund

Jag nämnde i några tidigare inlägg att jag loggat livsstilsfaktorer väldigt rigoröst hela 2022. Min mest omfattande loggning någonsin!


Dock hittade jag inte riktigt vad jag väntat mig utan vad som uppenbarade sig var att det fanns ett flertal faktorer (som inte loggades så himla noga) med större negativt inflytande än jag hade anat. Det skapade en kontrast mellan loggen och verkligheten, och framförallt lös mina förväntade resultat med sin frånvaro! Jag har sett fenomenet många gånger hos andra men… hos mig!? Ja, jag var då inte förskonad från att vikta positiva aktiviteter högre än de förtjänade och vice versa… jag förstod ju att någon typ av självbedrägeri hade ägt rum och började skriva lite diffust kring mina spaningar, men jag hade inte riktigt en bra formulering på det hela förrän nu!

Min besvärliga forskningsartikel som fick poletten att trilla ned!

Men så var det så att jag satt och kämpade mig halvt från vetten med mitt senaste dataset (i forskningen alltså) med den ena häftiga variabeln efter den andra, för att med större precision kunna observera riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Allting såg helt perfekt ut och jag hade verkligen sett fram emot den här unika, minst sagt omfattande datan, med det besvärande problemet var att ingenting gick ihop!


Inte ens de mest förväntade eller etablerade sambanden gick att visa, trots att jag körde det ena mer avancerade testet efter det andra. Plottade variabel för variabel och insåg efter någon veckas frenetiskt plottande att variablerna hade långt ifrån samma “tyngd” och kanske inte hade kapaciteten att visa så mycket överhuvudtaget! Det är min arbetsteori i alla fall för en variabel kan ju vara otroligt värdefull medan en annan inte säger så mycket alls. Oavsett om det är sant i mitt dataset eller inte så finns i alla fall fenomenet i vår vardag och har ett (vad jag tror) stort genomslag!


Min spaning är att vikten (alltså själva värderingen) av våra olika livsstilsfaktorer spelar större roll än vanorna var för sig, för ingen gör allting rätt hela tiden, men vissa verkar komma undan och andra inte. Är det slump, tur eller har vissa en mer förlåtande eller oförlåtande genetik? 

Vad väger en livsstilsvariabel?

Det är en väldigt bra fråga. Hur mycket chips kan man egentligen äta per gympass? Hur många glas vin eller sena nätter kommer man undan med om man trots allt sover ikapp ibland och äter sina jätte-braiga tillskott?

Det tråkiga svaret är att det beror väldigt mycket på grundförutsättningar som genetik, ålder, kön och summan av alla livsstilsfaktorer tillsammans med särskilt fokus på alla riskfaktorer. Det innebär att om du t.ex röker… ja den variabeln kommer tyvärr överskugga många friskfaktorer!

Cirkeldiagram lånad från följande artikel (länk)

Jag snodde det här cirkeldiagrammet mest för att det såg snyggt ut och verkade någorlunda vettigt. Jag har ärligt talat inte läst artikeln men det ser ut som att de viktar matvanor ganska tungt, tyngre än rökning och därefter högt blodtryck. Jag tror blodtrycksgrejen kan vara en varierande risk beroende på anledningen till det. Artärstelhet är värre än att ha någon natrium-kalium obalans, och det finns såklart fler exempel som påverkar blodtrycket liksom kolesterolet som också kan vara förhöjt av många anledningar som inte enbart är dåliga (till en viss gräns förstås!)

Statistik eller verklighet?

Det är dock viktigt att komma ihåg att sådana diagram som ovan är baserat på observerade samband i någon större grupp av människor i något land under några omständigheter (kallas för en kohort i forskningssammanhang) och det betyder att det absolut inte behöver representera dig överhuvudtaget.


Vi har alla olika (b.la genetiska) förutsättningar så självklart finns det de som kan röka 2 paket cigg om dagen och ändå bli 98 år gamla, precis som att det finns individer som inte kan äta en broccoli utan att blossa upp i en autoimmun kavalkad av besvärliga tillstånd!

5 punkter om att värdera & (förhoppningsvis) eliminera konsekvenserna av negativa livsstilsfaktorer!

1. Backtracka från resultaten!

Vad jag kom fram till var att det enda sättet att egentligen säga om vi viktar våra livsstilsfaktorer fel är att titta på resultaten och backtracka därifrån.

Om vi tränar och tränar och inte ser tillstymmelse till resultat… då måste något vara lite avigt, eller hur? Eller om vi mediterar varje dag och varken har sinnesro eller självinsikt… eller äter så nyttigt vi bara förmår och ändå inte mår ett dugg bättre. Då är det dags för lite ärlig självrannsakan… vad har vi för spöken i garderoben egentligen…? Är det ett stort och läskigt spöke som vi helst inte vill titta närmare på? Eller är det små, oskyldiga spöken, fast väldigt många av dem?

Jag är mer typen som har EN megagigantisk variabel med mer negativ tyngd än allt det positiva tillsammans och det är en trend som funnits med så länge jag kan minnas. Ett exempel från Chalmerstiden är att jag under en period ersatte sömn med socker och koffein, och sen sov i ett helt upplyst rum, både för att det var dag och för att jag var mörkrädd. Det låter ganska idiotiskt för att vara ett påhitt av en Chalmersstudent men jag har gjort en hel del idiotiska grejer, det verkar ha mer med omdöme att göra än intelligens (har jag hört, det är inte min officiella ursäkt! 😅)

2. Hur hög är motivationen till förändring? 

Huruvida vi är redo att lösa problemet, vilket kan översättas till en slags motivationsvariabel, är nog en viktigare fråga än HUR vi löser det, för om det trots allt gynnar mig att plugga hela natten istället för att sova för att jag då klarar tentan och får mitt CSN… är jag verkligen motiverade till att typ… inte göra det? På riktigt liksom? Det är ju högst tveksamt om det saknas alternativ, och om jag har fått för mig att just nattplugg är det allra bästa, att sömn är nått jag kan hålla på med vid något annat tillfälle och alla runtomkring mig verkar ha lika dåliga vanor och normaliserar eländet!


Negativa faktorer har ju ofta ett gott syfte… även det mest destruktiva man kan komma på har uppstått som någon slags “lösning” någon gång, även om det kanske i slutändan blir mer av ett problem…

3. En kraftfull reality-check! 

Ett bra knep jag lärt mig är att ta en dålig vana och rada upp de kortsiktiga fördelarna och de långsiktiga nackdelarna (jämte varandra) och sedan jämföra dessa två kolumner med en lista på vad vi värderar allra, allra högst!


Det är riktigt, riktigt kraftfullt även för en sak som typ jobbstress. Vi vet att det är jättedåligt att hålla på med överdriven jobbstress, men vi värderar den där hetsiga, mitt-i-natten-insatsen så himla högt för att det var en viktig deadline och allt det där, men om man zoomar ut lite så bleknar det liksom i jämförelse med kostnaden över tid.


Det är sådant man absolut INTE tänker på när man är 20 men som man MÅSTE tänka på om man är typ 40… som kvinna kommer hormonsystemet att säga ifrån om inte annat, antingen äggstockarna eller sköldkörteln om inte binjurarna brakar först. Stress är en grej man bara inte ska spela hasardspel med, men ÄNDÅ gör vi det… (eller jag gör ska jag säga, för jag hoppas att du som läser här tar kronisk stress på allvar!)

4. Lista alternativa beteenden

Beroende på vad ens negativa faktorer är så kan man titta på alternativen när man är redo för det. Det kommer att ta emot, för om man t.ex jobbar mindre så kan det bli så att man tjänar mindre, eller om man äter mindre så kan man bli hungrig eller vad det nu kan vara som inte är så önskvärt men som ändå behöver åtgärdas någon gång. Det är helt okej att ta hjälp om man inte kan klura ut vägen själv, man måste faktiskt inte lösa allting själv!


Jag kan säga att för egen del fick jag köra lite ärlig självrannsakan och erkänna att vissa vanor kanske inte är helt hållbara och behöver strykas helt. Mitt nervsystem är som jag nämnt tidigare lite väl “hooked” på stress och vill kicka på det, även om jag kan observera de negativa konsekvenserna av det.


Jag vet att många av er har samma “störning” (ursäkta ordvalet) men alltså arbetsnarkomaner, träningsnarkomaner, adrenalin-junkies osv som frivilligt utsätter sig för onödig belastning för någon slags “belöning” som i slutändan inte är värd så mycket. Det är problematiskt i ett samhälle som värderar prestation så otroligt högt, men titta bara på det växande antalet utbrända… det är ganska uppenbart att prestationstrenden kommer att behöva vända, även om det är svårt att förutspå när…

5. Radikal eliminering eller successiv ersättning?

Om de destruktiva vanorna grundar sig i ett beroende är det lite av en uppförsbacke att bara ersätta med något annat, men ingenting är omöjligt om man bibehåller sitt fokus, sin medvetenhet och påminner sig om den riktiga kostnaden. Vissa beteenden är ju tyvärr bara att dumpa rakt av (som mitt exempel med rökning) medan andra kanske kan få ha någon övergångsfas eller har en värdig ersättare?


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Jag ber om ursäkt om jag upprepar mig lite kring det här ämnet men jag känner att det är en sån viktig kärnpunkt i vilken typ av “biohacking” man än vill göra. Det är viktigare än alla coola biohacks i världen för om vi ändå inte GÖR dem, vad är det då värt?

Forskningen jag ägnar mig åt är relaterad till livsstilssjukdomar, vilket betyder sjukdomar med stark koppling till livsstil (dvs dagliga vanor) snarare än genetisk predisposition. Det innebär att vi (rent teoretiskt i alla fall) har så mycket mer makt än vi tror, om vi bara förstår alla de där hur och varför-grejerna som jag själv försöker få grepp om, men jag är också medveten om (och har stor empati för) att allting inte faller sig så lätt rent praktiskt… det gör mig dock ännu mer intresserad av att hitta triggern (i brist på bättre ord) till en hållbar, positiv förändring hos både mig själv och andra! Det är först då riktigt coola förändringar kan äga rum!

Berätta gärna om dina tankar kring det här med att vikta livsstilsfaktorer, eller något annat du kommer på!


Jag läser, godkänner och svarar på alla kommentarer även om mitt fokus är på lite annat håll just nu, men kollar alltid och försöker svara nått bra så fort jag får tillfälle! 🙂 


Reklam i samarbete med Gutfeelinglabs!

Har du läst ända hit kan du som är nyfiken på att testa din tarmflora stötta mitt arbete med b.la bloggen genom att ta del av min rabattkod NEXTLEVELGUT som ger 20% rabatt på alla produkter hos Gutfeelinglabs.se (inkl. SIBO-tillskottet GUTCLEAR som är framtaget genom mänskliga tester och fått bra respons av mina läsare!) All info finns hemsidan och det är ett svenskt forskningsföretag som jag själv gör tester hos regelbundet! Stabilt och bra med andra ord 🙂

Biohacking, Lifestyledesign, Personligt, Powerthinking
biohacking, livsstilsfaktorer, livsstilsförändring, powerthinking, självdestruktivitet

Ogrundad hälsofakta | Del 2

2 December, 2022 14 Comments Written by Martina

Mitt förra inlägg om “Ogrundad hälsofakta” var en uppmaning till att tänka mer rationellt kring kost, kropp och hälsa, och istället för att låta sig skrämmas eller bara svälja allt med hull och hår, reflektera lite mer kring mekanismerna!


Även på diverse hälsoutbildningar presenteras ofta olika påståenden efter varandra, utan djupare förklaring. Det är mycket korvstoppning och väldigt lite grundläggande biokemi. Det är dock detta jag studerat i över ett decennium, samtidigt som jag utbildar mig inom internmedicin (som doktorand) så mitt syfte är att skapa en brygga mellan medicinen och de kemiska processer som äger rum i våra kroppar varje sekund. Kostkopplingen har jag aktivt valt bort i min egen forskning, så både kost och kalorier är egentligen ganska ointressant.

Biokemiska och fysiologiska mekanismer är däremot vansinnigt spännande, även om det finns en ganska stor matematisk frihetsgrad här. Går man mer åt kemi-hållet minskar frihetsgraderna, och det som går att mäta i blodet eller studera i ett mikroskop ökar trovärdigheten!

Så vad är det vi ska diskutera idag?

Kalori-tesen är väl det mest klassiska korvstoppningsexemplet som finns! Nu när jag har börjat träna igen, efter ett långt uppehåll så reagerar jag på att det fortfarande, är så många som “vågfrossar” (tack Gunnar för ett nytt, talande uttryck! 😅)

Vad är då vågfrossa? Det är när man låter vågens siffror diktera både välmående och vardagsval, utan att reflektera över livsstilen i stort eller att t.ex ha en genomtänkt plan för att bygga en balanserad fysik.

Exempel:

– “Ajdå… upp ett halvt kilo idag… 😥 jag skippar jobb-fikan och tar en löptur på lunchen!”
– “Yes!! Minus 1.5kg!! 🥳 Då unnar jag mig lite fredagsmys ikväll ändå! 🥳” eller…
– “Neeeejjjj Plus TRE kilo, vad i hela… 😱🤬😡👿😭😩😵 nu blir det Viktväktarna för hela slanten, och 10 paket Modifast på vägen hem från jobbet! 😡”

Vad saknas här? En logisk och rationell approach! Mindre affekt och djupare reflektion kring livsstilen och framförallt förståelse för vad det är som väger: är det tarminnehåll, gaser, muskler, fett, vätska, primär/sekundärurin eller lymfvätska?


Siffrorna på vågen är för många förknippade med starka känslor, och impulsen att kompensera, begränsa eller bestraffa. Det är gissningsvis vanligare bland kvinnor än män, för kalori-apparnas användare är till 80% kvinnor. Dock är det fortfarande gängse praxis att ta kontroll över vikten genom att ta kontroll över kalorierna.

Mitt syfte med det här inlägget är inte att totalsåga användningen av kaloriräkning, utan att bredda perspektivet lite!

Jorden är platt & en kalori är en kalori

Förenklad bild av människans metabolism (förbränning)

Förenklad bild av människans metabolism (förbränning) 

Om vi går rakt på poängen så tycker jag att det är lite beklämmande när personer som jobbar med att coacha människor reducerar klientens hälsa till sin vikt, och reducerar vikten till ett resultat av +/- energiintaget!

Klassiska fenotypen för kalori-fantaster!

“Äter du mindre än du gör av med så går du ned i vikt!” Säger PTn med självförtroende i rösten och armarna i kors över de vältränade bröstmusklerna som t-shirten sitter tight om. För herr PT kunde det inte bli mer självklart. Stackars tjockisar som inte fattar detta enkla tänker han, och försöker innerligt att inte känna sig allt för överlägsen. Han har räknat sina kalorier och gjort sin cardio, och han vet att det funkar! Han tycker att människor som “förnekar kalorihypotesen” är lite samma pack som förnekar att jorden är rund.

Kaloriräkning funkar!

Jag tänker inte förneka att kaloriräkning funkar. Det går jättebra att räkna ihop dagens energiintag eller ännu hellre veckans snitt. Jag brukar rekommendera människor att göra det som ett första steg i att få grepp om energi- och näringsintaget. Den som inte orkar väga och fylla i siffror i en app kan fota maten under en vecka istället. Det ger också en aha-upplevelse om man inte har gjort det innan!


Veckans snitt visar din ungefärliga förbrukning, och går du stadigt upp i vikt så äter du mer än du gör av med. Så långt är jag och “herr PT” rörande överens! Det jag vänder mig emot är att använda detta svartvita tänk i viktminskningssyfte, utan vidare analys av livsmedelsintag, livsstil, vardagsvanor eller den allmänna hälsan.

Vad är en kalori?

Kalori är en energienhet, motsvarande 4,184 joule. Enhetssymbolen är cal. Ofta används även kilokalori, som förkortas kcal. 1 kcal = 1 000 cal = 4,184 kJ = 4 184 J. 1 J = 1 Ws (wattsekund). Kalori har använts inom kemin samt för att mäta energi i värme. Till exempel angavs effekten för värmepannor i megakalorier per timme, vilket i SI motsvarar 1,163 kilowatt. Ordet stammar från latinets calor som betyder värme. (Från Wikipedia)

Follow that car!

Vart tar kalorierna vägen?

Du stoppar in en kanelbulle i munnen som börjar spjälkas av enzymerna i saliven. Sen sväljer du ned den och den hamnar i syrabadet i magsäcken och knådas därefter av tarmarna, tills allt innehåll är spjälkat till sin minsta beståndsdel.


Men vart tog kalorierna vägen? Gick alla 450 kalorierna igenom tarmväggen och ut till citronsyracykeln på bilden ovan? Har vi några energiförluster någonstans? Togs hela bullen upp? Hur snabb var passagen genom tarmarna? Vilka hormonella effekter hade bullen, och vad hände med blodsockret? Sögs det bara upp av ett par aktiva GLUT4-receptorer längst vägen, eller var receptorerna upptagna så att sockret fick leta länge och väl efter en mottaglig receptor, och hann skapa rejält med tumult på sin väg genom kroppen?

100g kanelbulle = +1 hekto på vågen? ⚖

Vart tar den vägen?

Låt oss säga att en kanelbulle väger 100 gram. Går du då upp dessa 100 gram av att äta den? Kan du gå upp mer än bullen väger?


Vad har hänt om en veckas pulverdietande resulterar i +/- noll på vågen, eller om du börjar gå upp i vikt av din träning när målet var att viktminska? Alla som någon gång försökt kontrollera sin vikt med  kaloriräkning och konditionsträning har säkert upptäckt att det helt enkelt inte stämmer.

Kaloriräkning på crosstrainer & app

Gymmets crosstrainer säger att du har bränt 900 kcal, när du i själva verket bränt 200 kcal, och kaloriappen säger att du ligger på -500 kcal när du i själva verket är i energibalans!

Varför blir det såhär? För att gymmets maskiner inte är korrekta, och för att kaloriapparna inte är korrekta, och för att vi inte har exakt data på vad exakt allting innehåller så vi uppskattar bara kanelbullens energiinnehåll, vi vet inte på decimalen utan på ett ungefär. Framförallt vet vi inte vad kanelbullen (och alla andra livsmedel i kombination har för effekt i kroppen). Triggas någon intolerans? Blir blodsockret svajjigt? Irriterar den tarmväggarna? Ofullständig nedbrytning? Floating poo.? 💩 Titta på den metabola kartan högre upp och försök hitta kalorierna där! 

De glömda variablerna

Om “herr PT” hade vägt in fler variabler för sin klient, som t.ex typ av preventivmedel eller andra läkemedel, livsmedelsval (alltså inte dess energiinnehåll utan makro- och mikroinnehåll, tittat på om det är det mycket mjölmat, mjölkprodukter, ersättningsprodukter, pulversoppor eller kött, fisk och grönsaker?) Vilken tid på dygnet äter klienten? Får han eller hon någon tarmvila? Hur är matsmältningen? Hur väl fungerar immunförsvaret? Stressnivå? Sömnkvalitet? Nikotinberoende? Nikotin ökar t.ex risken för insulinresistens!


Med allt detta i åtanke, blir kommentaren “äter du mindre än du gör av med, så går du ned i vikt” lite väl förenklad minst sagt, för det är ju helt självklart, samtidigt som anledningen till att en person inte går ned i vikt oftast finns någon helt annanstans. Nedan bild visar ett av många exempel.

Exempel på tillstånd där kaloriräkning inte gör så stor nytta

Varför vissa är tjockare än andra, eller har svårare för att nå en viss vikt, har väldigt lite med kalorier att göra och väldigt mycket med hormoner, inflammationer, förgiftningar, trögt lymfsystem, lipödem och inflammerade fettceller, biverkningar från läkemedel, livsmedelsintoleranser, livsmedelsval, sömnkvalité, stressnivå, trauman, HPAG-status (hypotalamus-hypofys-binjurar-könskörtlar), NEAT (non-exercise activity thermogenesis), ätstörningar, beroendeproblem (inte bara mat-relaterat utan även läkemedel, droger och alkohol), kronisk jojo-bantning, svält och långvariga näringsbrister bara för att nämna några faktorer…

Sen får vi lägga till att den samlade medicinska vetenskapen inte vet allting ännu. Det finns fler okända variabler här, annars hade piller mot övervikt skrivits ut och gjort succé! Toppen nu är alla smala, mission accomplished liksom! Eller om alla bara kunde ta och “äta mindre kalorier än de gör av med” hur svårt ska det vara!?

Jag tycker att det är ganska uppenbart att det inte är någon lätt sak, och långt, långt mer komplicerat än vi kan förstå. Som jag skrev i den första gröna rutan så har den mänskliga biologin för många matematiska frihetsgrader, så vi kan inte förstå mer genom att förenkla allting till kalorier, utan vi måste gå åt andra hållet. Vi måste titta på kemin, hitta grejer att mäta och studera vad som faktiskt händer. Hade människor varit värmepannor hade det blivit mer logiskt med kaloritesen, men med alla hormoner, enzymer, proteiner och alla system och interna processer faller det platt!

Medicinska vetenskapernas fastcementerade självklarheter

Nu valde jag kalorier som exempel i det här inlägget men jag hade likaväl kunna prata om bakterier, blodsocker eller kolesterol. Av någon anledning blir det ofta sådana här fastcementerade självklarheter inom medicinen, som upprör väldigt när de ifrågasätts!

Ta bakteriernas vara eller icke vara som exempel. För bara ett sekel sedan dog nyblivna mödrar och deras barn för att läkaren kom direkt från obduktion upp till förlossningen, och hade inte tvättat händerna emellan. Den som misstänkte att det kunde finnas “osynliga partiklar” som läkaren förde med sig från att ha karvat i ett lik, till den födande kvinnan, blev snabbt idiotförklarad!* Vadå för osynliga partiklar!? Visa dem! Nej just det, det gick ju inte förrän de faktiskt gick att se i ett mikroskop! Läkarna började tvätta händerna, och dödligheten gick ned omedelbart!

Det finns så många exempel av den här typen. Temat är ofta detsamma. Vi förenklar någonting som egentligen är väldigt komplext, gör det till en sanning som inte får ifrågasättas, och papegojar den vidare.


Det är inte särskilt vetenskapligt, och kanske blir medicinen extra drabbad för att det är mer humaniora än t.ex fysikalisk kemi och liknande. Hur som helst önskar jag lite mer reflektion, och uppmärksamhet på alla förenklingar som dyker upp!

Sverker från TV-programmet Plus kastar grejer i sin berömda soptunna!

Så nästa gång någon kommer med ett hälso-påstående, kan vi istället för att eka det vidare, reflektera lite över det? Fundera över rimligheten, väga in fler variabler, kanske fundera över vem mottagaren är? Ibland plockar vi upp grejer som egentligen inte är för oss, utan som hör hemma i Sverkers soptunna! 😉


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Berätta gärna vad du tycker om det här, jag läser alla kommentarer och godkänner och svarar manuellt! ❤ Följ mig gärna på instagram också om du inte redan gör det vettja!

Wiki om handtvättens fader (i sista gröna rutan om bakterier & handtvätt!)
Läs gärna mitt populära inlägg: “Därför är du tjock!” på samma tema!

Biohacking, Biokemi, Forskning, Hormoner, Inflammation, Kost & Hälsa
ätstörning, bantning, kalorier, kaloritesen, vikt

Studie av en Biohacker

30 April, 2022 25 Comments Written by Martina
Inlägget innehåller en länk till min bok Handbok i Biohacking

Hej vänner!

Ledsen för att det varit så låg aktivitet här inne, forskningen har tagit all tid det senaste. Det är typ slutspurten så jag jobbar och jobbar. Tyvärr innebär det mycket anti-hacking (motsatsen till biohacking) med bristande återhämtning, rutiner och alldeles för lite mat och sömn.

Hur som helst är jag själv med i vetenskapliga studier ibland, som deltagare, och nu senast var jag med i ett forskningsprojekt som inkluderar intervjuer med individer med koppling till transhumanism, biohacking och ‘citizen science’ . Jag tyckte att frågorna passade in här, så delar dem med er.

Vad är biohacking för dig, och mer kritiskt, hur är detta potentiellt annorlunda från hur andra definierar det?

För mig är biohacking jakten på självförståelse, att verkligen lära känna sig själv med hjälp av allt från meditation till ny teknik. Förstår du din inre värld, mentalt, emotionellt och fysiskt så kan du hålla dig frisk länge. Du kan göra rätt saker utan att du behöver förlita dig på någon utomstående expert som egentligen inte vet hur du mår eller inte borde veta det mer än vad du själv vet. Jag använder massor av sätt för att uppnå högre självförståelse, och det har även varit en fördel när jag vänder mig till tex primärvården, eftersom jag vet vad jag behöver hjälp med och kan uttrycka det väldigt konkret.


Det skiljer sig lite från andra som är mer insnöade på prylar och mer inne på att ‘toppa’ sin prestanda. Jag är av åsikten att väldigt få individer behöver peak performance utan snarare fokusera på grundläggande behov som mat, sömn, träning, återhämtning, vätskeintag osv. Det är samma inom biohacking som inom fitness att alla vill “deffa” innan de byggt någonting, eller optimera före det finns något att optimera.

Du har den största biohacking-bloggen i Sverige och har även skrivit flera av böcker om ämnen direkt relevant till biohacking: vad har fått dig att vilja dela med dig av just allt det här? Hur anledningen ändrats med tiden?

Min primära anledning för att börja blogga överhuvudtaget var min svåra sociala fobi. Jag ville så gärna ha vänner, men visste inte hur jag skulle söka kontakt med dem. Jag tänkte att om jag visade hur jag är som person, så kunde potentiella vänner kontakta mig. Jag tänkte att det var lättare än tvärtom, och det funkade otroligt nog! Idag är jag helt fri från allt vad social fobi heter.


Bloggen handlade mest om ketogen kost som jag försökte lära mig mer om. Jag är en sån som lär mig själv genom att lära ut, och det är naturligt för mig att skriva så jag började bara skriva om det jag ville förstå bättre. I takt med att min kunskap växte, växte värdet av bloggen och läsarna ökade. Att dela med mig av kunskap kommer också naturligt och är något jag gjort sedan jag var liten. Roliga timmen bestod av att jag höll en ‘miniföreläsning’ i något nytt ämne jag hade studerat, vilket kanske inte var så roligt för de andra barnen. 😅


På en blogg behöver jag inte lägga band på mig utan kan hålla så många ‘miniföreläsningar’ som jag vill. Idag är en del av mitt yrke också att föreläsa på universitetet (som lärare i biokemi, fysiologi osv). Jag märker att den generella kunskapen i de här ämnena är låg, och jag tror att många hade kunna göra bättre, informerade val om kunskapsnivån höjts några snäpp. Det försöker jag göra genom mitt skrivande, samt att jag gillar att förklara forskning på ett enkelt och kul sätt. Göra den tillgänglig. Jag vill inte att folk ska ha bilden att forskare är några supermänniskor och att en forskningsartikel presenterar sanningen för så är det verkligen inte. Jag vill att människor ska ha större tilltro till sig själva än en mossig artikel.


I takt med att jag löst flera av mina egna utmaningar genom ökad självförståelse, har jag också velat inspirera andra att göra samma sak. Jag vet hur tråkigt det är att känna sig helt fast med ett problem, då vill jag gärna vara den som visar att man kanske inte måste vara fast. Att det finns så mycket man kan göra själv!

Du skriver på din websida att ”Vi vet att ’norm’ och ’normalt’ i ett samhälle som är sjukt inte är något att sträva efter”. Vad ser du som samhällets ’sjukdom’? Tror du samhället kan ändras / förbättras? Hur sker sådan förbättring, och vad exakt skulle du vilja se förbättras?

“Samhällets sjukdom” är väl primärt stress för att vi förväntas leva på ett sätt som inte är riktigt naturligt för oss. Upp tidigt varje dag, gå till jobb och spendera 90% av all energi där och sedan hem och försöka få in återhämtning, träning, vänner och familj med  resterande tid och energi. Om du lever ditt liv med näsan ovanför vattenytan blir det svårt att ta den tiden som egentligen krävs för att äta bra mat, träna och vara med människor som verkligen betyder något. Speciellt kvinnor har det otroligt tufft som förväntas att både ha barn och göra karriär samtidigt, det är verkligen inte konstigt att utbrändhet ökar så mycket som det gör just nu, och går ned i åldrarna!


Jag hoppas att politiker, andra makthavare och arbetsgivare förändrar förutsättningarna för hur människor förväntas jobba. Nästan ingen arbetsgivare går idag med på att anställa en person på 30-50% tjänst, det hoppas jag kommer förändras! Likaså möjligheten att arbeta på distans helt eller delvis så att jobbet anpassas till resten av livet istället för tvärtom. I framtiden tror jag att vi kommer titta tillbaka och förfasas över hur konstiga prioriteringar vi har haft.


Om människor får mer tid över finns åtminstone utrymmet att göra mer insatser för hälsan som till exempel att laga mer mat hemma istället för att köpa färdigt, träna och förbättra sömnen.

Hur ser du på framtiden i området biohacking? Kommer det bli mer populärt? Hur kan ny teknik komma att både förbättra, potentiellt försvåra, samt popularisera biohacking i Sverige, och internationellt?

Biohacking så som jag definierar det kommer definitivt att öka mycket på grund av att folkhälsan försämras och fler individer mår dåligt på ett sätt som den vanliga vården inte kan fixa. Då börjar allt fler söka online efter vad man kan göra själv, kanske börjar ta blodprover på eget initiativ och sånt som inte vanliga personer hade tillgång till tidigare.


Health tech-innovationer och wearable technology kommer definitivt att fortsätta trenda eftersom sensorer bara blir bättre och billigare. Jag tror att vi kommer bära mer teknik på oss antingen på huden eller som ett implantat. Saker som tidigare var strikt begränsat till sjukhusen går nu att göra hemma, som att analysera sina hjärnvågor med EEG. Jag gör själv det för att förbättra min meditation!


I intervjuer får jag alltid frågan om det inte blir en stress att hålla på att mäta allting, och jag brukar svara att det beror på vem du är och varför du mäter. Om du jagar perfektion och blir stressad över att en app i mobilen säger att du har sovit dåligt kanske du ska ta en paus från mätandet, men om du använder tekniken för ökad självförståelse och för att kunna göra bättra vardagsval – då ser jag mest fördelar med det!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Så då har ni fått en lång drapa att läsa igen för er som har saknat det. Mer grejer kommer när jag kan allokera min tid lite bättre. Följ mig på instagram så länge – Nextlevelbiohacking och på Youtube för det kommer upp föreläsningar inom kort. 😊


Vill du lära dig mer om just biohacking får du gärna spana in Handbok i Biohacking som fått 4.5 av 5 stjärnor av de som köpt boken på Adlibris och 5 av 5 stjärnor av de som köpt på Bokus. De som handlar på bokus är alltid lite snällare av någon anledning! 😂 Den är på rea på bokus så jag har länkat dit, men den finns såklart som e-bok och ljudbok också på alla ljudboksplattformar.

Hörs snart igen!

Biohacking, Forskning, Personligt
biohacking, intervju, studie

Alkohol ÄR nyttigt! Eller…?

30 July, 2021 33 Comments Written by Martina

En läsare länkade en helt ny studie publicerad i BMC Medicine som handlar om alkoholkonsumtion och hjärthälsa. Jag brukar vara väldigt kritisk till hur lättsamt vi ser på alkohol i det här samhället, och forskningen hjälper verkligen inte mitt case! Det finns många studier som hyllar alkoholen och dess hälsoeffekter. Får det mig att ändra min ståndpunkt? Nej, men låt oss titta på den här studien tillsammans 🙂


Bakgrund: moderat alkoholkonsumtion anses vara skyddande för hjärtat hos friska individer, men den här studien tittar på om detta även gäller personer med kardiovaskulär sjukdom. För att ta reda på detta gjordes en meta-analys.


Vad är en meta-analys? När man tar ett gäng studier och “poolar” datan för att få en riktigt stor grupp människor. 48423 personer fick de ihop på detta vis vilket är en ansenlig mängd!


Metod: De använde färdiga studier och tog ut data på alkoholkonsumtion och all-cause mortality (de har dött av vad som helst), kardiovaskulär död och kardiovaskulära händelser. Datan poolades så som jag förstår det och de byggde en modell med fraktionell polynomial regression (statistisk modell) och justerade för ålder, kön och huruvida de rökte eller inte.


Resultat: De fick en J-formad kurva över risken hos de som drack. Tänk hur ett J ser ut, en högre snutt (de som drack lite) som sen sjunker (de som drack lite mer) och sen ryggen på J:et (de som drack mest). Det betyder alltså att de som drack lite mer fick en reducerad risk (lägsta punkten på J:et). I mängd var lägst risk associerat med 7g alkohol per dag för all-cause mortality, 8g per dag för kardiovaskulär död och 6g per dag för kardiovaskulära händelser. De såg inga signifikanta riskökningar upp till 62, 50 respektive 15g alkohol per dag.


Hur mycket är det? 1 glas vin, 1 starköl eller 4cl starksprit = 12g alkohol så “peak hälsosamt” verkar då vara ungefär halva den mängden, men ingen statistisk riskökning (i den här studien) sågs med att dricka 5 glas vin (för all-cause mortality), 4 glas vin för kardiovaskulär död och drygt 1 glas vin för kardiovaskulär händelse.

Diskussion och slutsats: Den här meta-analysen ger samma resultat som har  identifierats innan och som vi sett på löpsedlarna så många gånger: “Drick mer vin och lev längre” “Alkohol bra för hjärthälsan!” “Så mycket alkohol ska du dricka” och så vidare. Nyheter som folk älskar att läsa om, precis som när det står att vi ska äta choklad och dricka kaffe, och att det faktiskt är mer hälsosamt att gå än att springa. Det som är nytt är att alkoholens förträfflighet även gäller personer med hjärt- och kärlsjukdomar.

Mina åsikter och kommentarer till studien

Trots slutsatserna i en sådan här stor meta-studie tycker jag att alkohol är oerhört problematiskt. En sak jag vill säga om studien är att det i resultat-delen står att resultatet inte gäller patienter med hjärtsvikt vilket är en lite märklig uppdelning eftersom många med hjärt- och kärlsjukdomar får hjärtsvikt som följd. Särskilt vanligt för patienter med förmaksflimmer och det är helt klart vetenskaplig konsensus vid det här laget att alkoholkonsumtion ökar risken för förmaksflimmer. Flimmer kan dessutom aktiveras efter bara något glas vin och vara ganska farligt (källor länkade längst ned). Nu tror jag dock att många hjärtpatienter är väldigt välmedicinerade och medicinerna är effektiva, och verkar alltså fungera väl även tillsammans med alkohol.

Det positiva med alkohol

Om jag ska säga något positivt om alkohol i sig är det att det är blodförtunnande och kolesterolsänkande. Det sänker även blodsockret så diabetiker som tar en liten kvällswhiskey istället för till exempel en bit choklad, har bättre blodsocker och bättre viktminskning.

Det negativa med alkohol

Men! Alkohol är en väldigt, väldigt beroendeframkallande substans som många får allvarliga problem med. På Folkhälsomyndighetens hemsida kan du se statistiken, men man kan ju misstänka att mörkertalet är väldigt stort. Det är ju skamligt att inte kunna “dricka som folk”!


30% av alla mellan 17-84 år uppger vid ett stickprov att de intensivkonsumerat, alltså riskbrukat alkohol de senaste 30 dagarna. 300.000 svenskar vårdas för svår alkoholism, och betänk då att de allra flesta med alkoholproblem inte söker hjälp för det. Alkoholismen uppdagas ofta när de söker för andra problem och rutinblodprov tas, eller att omgivningen börjar reagera på att något inte står rätt till.


Nästan alla känner någon som de vet har alkoholproblem, men som lever i förnekelse över det. Det är ett omfattande problem som inte tas på allvar förrän det är mycket långt gånget, just på grund av vår alkohol-glorifierande kultur och att det är så väldigt viktigt för  många att kunna dricka. Vi samlas kring alkoholen, vi bondar över den och den gör att vi står ut med vår släkt på midsommarafton.

Alkohol ger näringsbrister och sämre stresstålighet

Ibland hjälper jag till att tolka blodprover och kan hajja till rejält när jag ser vissa tendenser och tecken på alkoholskador. Jag vet inte om de som frågar mig om hjälp är ärliga med sin konsumtion, men dagligt drickande (alltså 1-2 glas vin till maten 5-7 dagar i veckan) syns definitivt på ett blodprov. Jag ser det med en gång i form av vissa typiska näringsbrister, läckande tarm och ibland även organskador.


Om man inte kompenserar med en väldigt näringstät kost är det lätt att få näringsbrister, som i sin tur ökar känslan av inre stress, ångest och oro (brist på B-vitaminer). Lågt serotonin och lågt GABA ger alkoholsug, så att supplementera med vitaminer och vissa aminosyror (L-tryptofan, GABA/KSM66, L-glycin, vitamin B3 (gärna flush), B6, B9 och B12) hjälper ofta väldigt väl. Även 5-HTP kan vara hjälpsamt för den som har alkohol som sin stressmedicin.

Alkohol påverkar sömnen

Många upplever alkohol som lugnande och sövande och använder det kvällstid för att varva ned och även somna. Problemet med det är att kroppen inte alls upplever det som sövande, trots stor GABA-påverkan som kan göra att man somnar. Kroppen har fått i sig ett gift och försöker avgifta vilket man kan se på högre puls och sänkt HRV om man mäter sin sömn (med tex Oura). Man får även utebliven djupsömn eftersom frontalloben blir bedövad och inte sällan också utebliven REM-sömn. Det är det som ger den kognitiva försämringen hos de som konsumerar mycket alkohol. Hjärnan får aldrig vila!

Vad jag tror de positiva effekterna egentligen handlar om

Jag tror att alkoholkonsumtion rent generellt egentligen visar på ett rikare socialt liv. De som dricker några enheter per vecka kanske dels har en partner som de kan dela en flaska vin med och dels har trevliga vänner som de kan umgås med över en middag eller ute på pubben. Social samvaro är en av de starkaste faktorerna för att få vara frisk och leva länge! Sedan får man också ta de ångestdämpande effekterna av alkohol i beaktning.


Att gå runt med ständig oro är hälsovådligt. Kronisk ångest och oro är förenat med ökad risk för en mängd sjukdomar, och om de som dricker alkohol varje vecka får en paus från sin oro och kan känna sig glada och avslappnade tror jag att bara där finns ett hälsovärde. Frågan är dock om inte den här effekten hade kunnat uppnås på ett bättre sätt, till exempel genom träning, meditation, terapi och kostomläggning. Jag tror det, men alkoholen är onekligen en krycka för många!


Det här tipset kom från Carin, tack så mycket! Hoppas att jag lyckades ge en nyanserad bild av studien och av alkohol i allmänhet 🙂

Referenser

  • Alcohol Consumption and Risk of Atrial Fibrillation: A Meta-Analysis

  • Alcohol and Atrial Fibrillation: A Sobering Review

  • Dansk stor studie om de positiva och negativa effekterna av alkohol

  • Folkhälsomyndigheten om alkohol
Forskning
alkohol, beroende, vetenskapliga artiklar

Öppet brev till sajten Wellness angående felaktig keto-artikel!

12 May, 2021 30 Comments Written by Martina

TLDR: Wellness har ändrat keto-artikeln och korrigerat de värsta grodorna. Vi får hoppas att Ingrid Larsson med Brödinstitutet och lobbyist-organisationen Swedish Nutrition Foundation (SNF) som uppdragsgivare inte får uttala sig om ketogen kost i fortsättningen! Läs nedanstående artikeln om du vill ha lite kött på benen kring varför en artegen kost med färre kolhydrater och framförallt spannmål är en god idé för bättre hälsa!


Öppet brev till hälsosajten Wellness, Maria Ahlsén, kostexpert och doktor i fysiologi samt Ingrid Larsson docent och näringsfysiolog från Sahlgrenska.
sajten wellnessDen 10e maj publicerades artikeln ”Detta är keto: Allt du behöver veta om dieten” på nätsajten Wellness. En artikel så full av direkta felaktigheter att jag inte kan låta bli att kommentera den.


Den första meningen jag möts av säger att keto är en så extrem diet att personer har dött av den, och att anledningen till detta ska vara selenbrist. Andra meningen berättar att man kan få mycket positiva effekter av dieten och den tredje meningen innehåller ytterligare en varning. Näringsfysiolog Ingrid Larsson säger att man absolut inte ska försöka äta keto. Det är helt enkelt för farligt. Så här fortsätter det hela artikeln igenom tills jag bara blir mer och mer förvirrad.

Bröd är mer näringsrikt än ketogena livsmedel?

Ingrid Larsson säger många gånger i texten att dieten är extrem och farlig för att vissa näringsämnen inte kommer med. En ketogen kost påstås innehålla väldigt lite selen och fiberrikt fullkornsbröd sägs vara näringsrikt jämfört med ketogena livsmedel. Bröd innehåller nämligen just selen samt B-vitaminer och viktiga mineraler, enligt Larsson.


Det här påståendet är dock helt felaktigt. Om jag går till livsmedelsverket.se och söker på selen kan jag läsa att ”De livsmedel som innehåller mest selen är fisk, inälvsmat, nötter/fröer, mjölk, ost och ägg.” märkligt nog nämner de inte bröd, utan exakt de livsmedel som ingår i ketogen kost! Faktum är att bröd inte ens är med på topp 20-listan. Men B-vitaminer då? De är otroligt viktiga för våra psykiska hälsa eftersom de ingår i syntesen av alla våra signalsubstanser. Kan vi få B-vitaminer från bröd?


Låt mig citera livsmedelsverket igen: ”B-vitaminer finns främst i animaliska livsmedel som fisk, kött, skaldjur, ägg, lever, mjölk och ost. Fermenterade produkter, alltså jästa eller mjölksyrade, kan också innehålla lite vitamin B12. Det finns även inaktiva former av vitamin B12 i kosten, särskilt i vegetabilier. De inaktiva formerna av vitaminet kan våra kroppar inte tillgodogöra sig.”


Så att försöka få i sig B-vitaminer från bröd och andra vegetabiliska produkter verkar alltså inte möjligt? Berätta gärna om jag misstolkar något här!

Nästa stycke i Wellness-artikeln berättar att det är viktigt med rätt fett. Det håller jag verkligen med om eftersom den ketogena kosten ersätter kalorierna från kolhydrater med kalorier från fett. Det duger då inte med vilket fett som helst utan måste vara av hög kvalitet.


I artikeln får jag dock veta att de mest stabila fetterna (de animaliska) som tål upphettning bra, inte bildar transfetter och inte håller inflammatoriska omega 6-fettsyror är farliga! Kan det verkligen stämma? Skulle processade vegetabiliska oljor vara bättre? Nej den här informationen är också felaktig.


Det finns en uppsjö vetenskapliga artiklar som bekräftar det. Förra året publicerades till exempel en meta-analys av 15 randomiserade kontrollerade studier (den högsta kvalitén på evidens) publicerade mellan 1966 och 2006, som visade att mättat fett inte påverkar den kardiovaskulära hälsan. Det här är inget unikt utfall, många studier visar på samma sak varför Time Magazine redan 1999 hade stekta ägg på omslagen till sin tidning med texten ”Cholesterol the good news”. 2014 fick framsidan utgöra en klick smör med texten ”Eat butter. Scientists labeled fat the enemy. Why they were wrong.” Den vetenskapliga evidensen kring att mättat fett inte är ett dugg dåligt för hälsan går inte att bortse ifrån!

Bli rusig av ketos?

Några positiva saker nämns dock i Wellness-artikeln, som att man kan bränna fett hela dagen på en ketogen kost samt att man upplever ökad fysisk och mental energi av ketos. Det gör man definitivt! Det är därför många väljer en ketogen livsstil för vem vill inte bränna fett varje dag och vara full av energi?


Dock får jag veta i artikeln att ketos kan ”upplevas som ett rus” och nä, så roligt är det tyvärr inte att välja bort spannmål, godsaker och alkohol. Något som ligger närmare den föreställningen är en kost rik på kolhydrater, särskilt snabba kolhydrater. Hos vissa ger det en så stark påverkan på kroppen och hjärnan att det blir som ett rus och kan göra det väldigt svårt att begränsa sig oavsett om det gäller mackor eller pasta eller fikabröd.

Ketogen kost inget för sjuka?

Maria Ahlzén som också är docent på Sahlgrenska säger dock i artikeln att ketogen kost troligen inte är farligt om man är frisk, men faktum är att den ketogena kosten används medicinskt vid flera sjukdomstillstånd. Epilepsi är ett exempel från Sahlgrenska till och med. Det forskas på ketogen kost och Alzheimer, cancer och hjärtsjukdomar. Det beror på att ketonerna, de energimolekyler som produceras i ketos, är ett så effektivt bränsle för både hjärtat och hjärnan.

Hyper-karnivor eller brödätare?

Den senaste stora antropologiska studien från två Universitet (Tel Aviv University och University of Minho i Portugal) visar att den förhistoriska människan sannolikt var en hyper-karnivor. Mycket pekar på att människan tillbringade 2 miljoner år med att äta mestadels kött och fett, en mycket lång tid jämfört med de 10.000-20.000 år som det funnits spannmål. Dessutom kan man nog lugnt säga att just spannmål och kolhydratrika livsmedel har förändrats en hel del de senaste 50-100 åren och är betydligt onyttigare nu för tiden.


Ketos är ett naturligt tillstånd för människor, vi föds i ketos men sedan tränas vi successivt till att bli kolhydratdrivna och helt beroende av att äta var tredje timma. Bara för att det är normalt att leva så idag betyder det inte att det är det mest hälsosamma.

Ketogen kost för typ 2 diabetes och insulinresistens

Många människor med typ 2 diabetes lyckas förbättra sin hälsa och bli helt medicinfria med hjälp av lågkolhydratkost, något som inte är möjligt om man vill tro Ingrid Larsson: ”Det är helt fel att säga att om man äter ketogen kost så förbättrar man sin typ 2-diabetes. Det är personer som har åsikter, som inte tar något medicinskt ansvar för vad de säger. De presenterar ju sin åsikt. Men vi som jobbar inom vården har ett medicinskt ansvar och måste ge korrekt fakta.”


Om det vore viktigt med korrekt fakta kanske det är värt att nämna att det uppkommit så mycket vetenskaplig evidens för att lågkolhydratkost fungerar som behandling vid diabetes typ två att både ADA (American Diabetes Association) och EASD (European Association for the Study of Diabetes) godkänt det som behandlingsmetod 2019.


Såhär säger ADA: ”Reducing overall carbohydrate intake for individuals with diabetes has demonstrated the most evidence for improving glycemia and may be applied in a variety of eating patterns that meet individual needs and preferences.”

Vad innebär medicinskt ansvar?

Och det här med att ta medicinskt ansvar. Man kan tycka att vården borde ta mer ansvar genom att uppdatera sig på senaste forskningen, men det verkar inte ingå i begreppet. Ingrid har dock rätt i att det är mycket åsikter online och det ska man ha klart för sig när man läser på internet. Det är därför jag försöker utbilda så mycket som möjligt kring hur saker och ting fungerar biokemiskt och fysiologiskt så att människor ska kunna göra informerade val utifrån en mer robust kunskapsbas. Sedan vet jag inte allting, nej absolut inte, men jag har läst ganska mycket biokemi på Chalmers (är civilingenjör), doktorerar inom medicin och föreläser på både Chalmers och GU. Därför försöker jag vara tydlig med när jag pratar om basic science och när jag pratar om mina egna åsikter. Dessutom uppmuntrar jag alltid mina läsare till att inte tro blint på mig utan göra egen research och framförallt skaffa sig egen erfarenhet.

Kolhydratreduktion är inte farligt!

Att ta bort kolhydrater i kosten är absolut inte farligt. Det finns inga essentiella kolhydrater för att alla vitaminer och mineraler vi behöver finns faktiskt i kött, fisk, ägg och inälvsmat. I lever hittar du till och med C-vitamin, även om behovet av just c-vitamin minskar väldigt mycket om man inte äter några kolhydrater.


Det problematiska med en sådan här artikel är att många människor blir snuvade på en bättre hälsa. Den ”fakta” som presenteras är dessutom direkt felaktig. Ni uppmuntrar människor att välja blodsockerhöjande och mer näringsfattig mat framför artegen föda fullproppad med näring. 52% av Sveriges befolkning är överviktiga, för att inte tala om ökningen av metabola sjukdomar. Den här ökningen beror knappast på att folk äter för mycket riktig mat, utan för att de desperat försöker kontrollera sig till att äta ”lagom” av moderna livsmedel rika på kolhydrater och vegetabiliska fetter.


Alla människor behöver inte äta ketogen diet, jag håller helt med om att det inte passar alla, men att två docenter är så otroligt ouppdaterade på sitt eget ämne är skrämmande!


Fakta kring ketogen kost

  • Är ett ofarligt metabolt tillstånd
  • Uppmuntrar intag av livsmedel rika på livsviktiga vitaminer och mineraler
  • Normaliserar blodsocker- och insulinnivåerna såväl som ”det onda” LDL-kolesterol, triglycerider och långtidssocker (HbA1c).
  • Underlättar viktminskning inte på grund av färre kalorier utan på grund av en mer fördelaktig hormonell miljö i kroppen
  • Har vetenskaplig evidens för behandling av typ 2 diabetes och epilepsi
  • Har funnits som behandlingsmetod för olika sjukdomar sedan 1917 då den första ketokokboken gavs ut.
  • Ökar ofta ”det goda” kolesterolet HDL som för tillbaka överflödigt kolesterol tillbaka till levern.

Referenser (ett axplock)

  • Meta-analysen med 15 studier (mättat fett) (2020)
  • Tel-Aviv studien om människan som hyper-karnivor (2021)
  • Långtidsstudie på ketogen kost för viktminskning (2004)
  • Annan bra långtidsstudie på ketogen kost från (2009)
  • Senaste randomiserade cross-over studien på ketogen kost och Alzheimer (2021)
  • ADAs uttalande om att kostbehandla T2D med lågkolhydratkost (2019)

Martina Johansson 
M.Sc Bioteknik och doktorand inom medicin inriktning inflammation och metabol hälsa som följt en ketogen kost sedan 2009.


Uppdatering: Det har framkommit att Ingrid Larsson är i gott sällskap av andra som inte vill att lågkolhydratkost ska få fäste, framförallt inte att det ska säljas mindre spannmål. Vad gör Larsson som en av de undertecknade i ett öppet brev från Brödinstitutet? Är hon med där för att vara snäll…? Pro bono…? Vad tror du?

Forskning, Ketos & ketoner
ketogen kost, ketos, svar på tal
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • Next

Senaste kommentarerna

  • Anonymous on Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?Det här var ett toppeninlägg 🤗 I det här som du skriver "kvinnor som är igång ko…
  • IC on Om binjurarna & fettförbränningen!Har du testat att D-vitamin i oljeform och har du kollat ditt kalciumvärde? När…
  • Martina on Hjälp att tolka testerInte just nu tyvärr, men hormontest finns men matkänslighet är inte så tillförli…
  • H on Om binjurarna & fettförbränningen!Hej Martina! Jag läser och läser allt vettigt du skriver och har precis fått lån…
  • Elin on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Det handlar också om att bli van vid att drivas av oxytocin istället för dopamin…
  • Erika Åhlander on Hjälp att tolka testerhej, är detta något som du fortfarande gör? och, isf, är det något speciellt tes…
  • Lena-Louise on Nytt Primal Collagen + receptTack fina du, då känns det tryggt att fortsätta med kollagen 😉✌️
  • Martina on Nytt Primal Collagen + receptTack för din kommentar, sorry att du har fått vänta så länge på svar :) Jag tror…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson