• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Detox & fasta
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Allt om keto
  • Biohacking
  • Webinar
  • Forum
  • Logga in

    Logga in

    Inget konto? Registrera

    Register|Lost your password?

    Continue with Facebook
    Continue with Google
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Detox & fasta
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Allt om keto
  • Biohacking
  • Webinar
  • Forum
  • Logga in

    Logga in

    Inget konto? Registrera

    Register|Lost your password?

    Continue with Facebook
    Continue with Google

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

  • Home
  • Tag: forskning

Inlägg i kategorin forskning

Studie av en Biohacker

30 April, 2022 13 Comments Written by Martina
Inlägget innehåller en länk till min bok Handbok i Biohacking

Hej vänner!

Ledsen för att det varit så låg aktivitet här inne, forskningen har tagit all tid det senaste. Det är typ slutspurten så jag jobbar och jobbar. Tyvärr innebär det mycket anti-hacking (motsatsen till biohacking) med bristande återhämtning, rutiner och alldeles för lite mat och sömn.

Hur som helst är jag själv med i vetenskapliga studier ibland, som deltagare, och nu senast var jag med i ett forskningsprojekt som inkluderar intervjuer med individer med koppling till transhumanism, biohacking och ‘citizen science’ . Jag tyckte att frågorna passade in här, så delar dem med er.

Vad är biohacking för dig, och mer kritiskt, hur är detta potentiellt annorlunda från hur andra definierar det?

För mig är biohacking jakten på självförståelse, att verkligen lära känna sig själv med hjälp av allt från meditation till ny teknik. Förstår du din inre värld, mentalt, emotionellt och fysiskt så kan du hålla dig frisk länge. Du kan göra rätt saker utan att du behöver förlita dig på någon utomstående expert som egentligen inte vet hur du mår eller inte borde veta det mer än vad du själv vet. Jag använder massor av sätt för att uppnå högre självförståelse, och det har även varit en fördel när jag vänder mig till tex primärvården, eftersom jag vet vad jag behöver hjälp med och kan uttrycka det väldigt konkret.


Det skiljer sig lite från andra som är mer insnöade på prylar och mer inne på att ‘toppa’ sin prestanda. Jag är av åsikten att väldigt få individer behöver peak performance utan snarare fokusera på grundläggande behov som mat, sömn, träning, återhämtning, vätskeintag osv. Det är samma inom biohacking som inom fitness att alla vill “deffa” innan de byggt någonting, eller optimera före det finns något att optimera.

Du har den största biohacking-bloggen i Sverige och har även skrivit flera av böcker om ämnen direkt relevant till biohacking: vad har fått dig att vilja dela med dig av just allt det här? Hur anledningen ändrats med tiden?

Min primära anledning för att börja blogga överhuvudtaget var min svåra sociala fobi. Jag ville så gärna ha vänner, men visste inte hur jag skulle söka kontakt med dem. Jag tänkte att om jag visade hur jag är som person, så kunde potentiella vänner kontakta mig. Jag tänkte att det var lättare än tvärtom, och det funkade otroligt nog! Idag är jag helt fri från allt vad social fobi heter.


Bloggen handlade mest om ketogen kost som jag försökte lära mig mer om. Jag är en sån som lär mig själv genom att lära ut, och det är naturligt för mig att skriva så jag började bara skriva om det jag ville förstå bättre. I takt med att min kunskap växte, växte värdet av bloggen och läsarna ökade. Att dela med mig av kunskap kommer också naturligt och är något jag gjort sedan jag var liten. Roliga timmen bestod av att jag höll en ‘miniföreläsning’ i något nytt ämne jag hade studerat, vilket kanske inte var så roligt för de andra barnen. 😅


På en blogg behöver jag inte lägga band på mig utan kan hålla så många ‘miniföreläsningar’ som jag vill. Idag är en del av mitt yrke också att föreläsa på universitetet (som lärare i biokemi, fysiologi osv). Jag märker att den generella kunskapen i de här ämnena är låg, och jag tror att många hade kunna göra bättre, informerade val om kunskapsnivån höjts några snäpp. Det försöker jag göra genom mitt skrivande, samt att jag gillar att förklara forskning på ett enkelt och kul sätt. Göra den tillgänglig. Jag vill inte att folk ska ha bilden att forskare är några supermänniskor och att en forskningsartikel presenterar sanningen för så är det verkligen inte. Jag vill att människor ska ha större tilltro till sig själva än en mossig artikel.


I takt med att jag löst flera av mina egna utmaningar genom ökad självförståelse, har jag också velat inspirera andra att göra samma sak. Jag vet hur tråkigt det är att känna sig helt fast med ett problem, då vill jag gärna vara den som visar att man kanske inte måste vara fast. Att det finns så mycket man kan göra själv!

Du skriver på din websida att ”Vi vet att ’norm’ och ’normalt’ i ett samhälle som är sjukt inte är något att sträva efter”. Vad ser du som samhällets ’sjukdom’? Tror du samhället kan ändras / förbättras? Hur sker sådan förbättring, och vad exakt skulle du vilja se förbättras?

“Samhällets sjukdom” är väl primärt stress för att vi förväntas leva på ett sätt som inte är riktigt naturligt för oss. Upp tidigt varje dag, gå till jobb och spendera 90% av all energi där och sedan hem och försöka få in återhämtning, träning, vänner och familj med  resterande tid och energi. Om du lever ditt liv med näsan ovanför vattenytan blir det svårt att ta den tiden som egentligen krävs för att äta bra mat, träna och vara med människor som verkligen betyder något. Speciellt kvinnor har det otroligt tufft som förväntas att både ha barn och göra karriär samtidigt, det är verkligen inte konstigt att utbrändhet ökar så mycket som det gör just nu, och går ned i åldrarna!


Jag hoppas att politiker, andra makthavare och arbetsgivare förändrar förutsättningarna för hur människor förväntas jobba. Nästan ingen arbetsgivare går idag med på att anställa en person på 30-50% tjänst, det hoppas jag kommer förändras! Likaså möjligheten att arbeta på distans helt eller delvis så att jobbet anpassas till resten av livet istället för tvärtom. I framtiden tror jag att vi kommer titta tillbaka och förfasas över hur konstiga prioriteringar vi har haft.


Om människor får mer tid över finns åtminstone utrymmet att göra mer insatser för hälsan som till exempel att laga mer mat hemma istället för att köpa färdigt, träna och förbättra sömnen.

Hur ser du på framtiden i området biohacking? Kommer det bli mer populärt? Hur kan ny teknik komma att både förbättra, potentiellt försvåra, samt popularisera biohacking i Sverige, och internationellt?

Biohacking så som jag definierar det kommer definitivt att öka mycket på grund av att folkhälsan försämras och fler individer mår dåligt på ett sätt som den vanliga vården inte kan fixa. Då börjar allt fler söka online efter vad man kan göra själv, kanske börjar ta blodprover på eget initiativ och sånt som inte vanliga personer hade tillgång till tidigare.


Health tech-innovationer och wearable technology kommer definitivt att fortsätta trenda eftersom sensorer bara blir bättre och billigare. Jag tror att vi kommer bära mer teknik på oss antingen på huden eller som ett implantat. Saker som tidigare var strikt begränsat till sjukhusen går nu att göra hemma, som att analysera sina hjärnvågor med EEG. Jag gör själv det för att förbättra min meditation!


I intervjuer får jag alltid frågan om det inte blir en stress att hålla på att mäta allting, och jag brukar svara att det beror på vem du är och varför du mäter. Om du jagar perfektion och blir stressad över att en app i mobilen säger att du har sovit dåligt kanske du ska ta en paus från mätandet, men om du använder tekniken för ökad självförståelse och för att kunna göra bättra vardagsval – då ser jag mest fördelar med det!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Så då har ni fått en lång drapa att läsa igen för er som har saknat det. Mer grejer kommer när jag kan allokera min tid lite bättre. Följ mig på instagram så länge – Nextlevelbiohacking och på Youtube för det kommer upp föreläsningar inom kort. 😊


Vill du lära dig mer om just biohacking får du gärna spana in Handbok i Biohacking som fått 4.5 av 5 stjärnor av de som köpt boken på Adlibris och 5 av 5 stjärnor av de som köpt på Bokus. De som handlar på bokus är alltid lite snällare av någon anledning! 😂 Den är på rea på bokus så jag har länkat dit, men den finns såklart som e-bok och ljudbok också på alla ljudboksplattformar.

Hörs snart igen!

Biohacking, Forskning, Personligt
biohacking, intervju, studie

Alkohol ÄR nyttigt! Eller…?

30 July, 2021 33 Comments Written by Martina

En läsare länkade en helt ny studie publicerad i BMC Medicine som handlar om alkoholkonsumtion och hjärthälsa. Jag brukar vara väldigt kritisk till hur lättsamt vi ser på alkohol i det här samhället, och forskningen hjälper verkligen inte mitt case! Det finns många studier som hyllar alkoholen och dess hälsoeffekter. Får det mig att ändra min ståndpunkt? Nej, men låt oss titta på den här studien tillsammans 🙂


Bakgrund: moderat alkoholkonsumtion anses vara skyddande för hjärtat hos friska individer, men den här studien tittar på om detta även gäller personer med kardiovaskulär sjukdom. För att ta reda på detta gjordes en meta-analys.


Vad är en meta-analys? När man tar ett gäng studier och “poolar” datan för att få en riktigt stor grupp människor. 48423 personer fick de ihop på detta vis vilket är en ansenlig mängd!


Metod: De använde färdiga studier och tog ut data på alkoholkonsumtion och all-cause mortality (de har dött av vad som helst), kardiovaskulär död och kardiovaskulära händelser. Datan poolades så som jag förstår det och de byggde en modell med fraktionell polynomial regression (statistisk modell) och justerade för ålder, kön och huruvida de rökte eller inte.


Resultat: De fick en J-formad kurva över risken hos de som drack. Tänk hur ett J ser ut, en högre snutt (de som drack lite) som sen sjunker (de som drack lite mer) och sen ryggen på J:et (de som drack mest). Det betyder alltså att de som drack lite mer fick en reducerad risk (lägsta punkten på J:et). I mängd var lägst risk associerat med 7g alkohol per dag för all-cause mortality, 8g per dag för kardiovaskulär död och 6g per dag för kardiovaskulära händelser. De såg inga signifikanta riskökningar upp till 62, 50 respektive 15g alkohol per dag.


Hur mycket är det? 1 glas vin, 1 starköl eller 4cl starksprit = 12g alkohol så “peak hälsosamt” verkar då vara ungefär halva den mängden, men ingen statistisk riskökning (i den här studien) sågs med att dricka 5 glas vin (för all-cause mortality), 4 glas vin för kardiovaskulär död och drygt 1 glas vin för kardiovaskulär händelse.

Diskussion och slutsats: Den här meta-analysen ger samma resultat som har  identifierats innan och som vi sett på löpsedlarna så många gånger: “Drick mer vin och lev längre” “Alkohol bra för hjärthälsan!” “Så mycket alkohol ska du dricka” och så vidare. Nyheter som folk älskar att läsa om, precis som när det står att vi ska äta choklad och dricka kaffe, och att det faktiskt är mer hälsosamt att gå än att springa. Det som är nytt är att alkoholens förträfflighet även gäller personer med hjärt- och kärlsjukdomar.

Mina åsikter och kommentarer till studien

Trots slutsatserna i en sådan här stor meta-studie tycker jag att alkohol är oerhört problematiskt. En sak jag vill säga om studien är att det i resultat-delen står att resultatet inte gäller patienter med hjärtsvikt vilket är en lite märklig uppdelning eftersom många med hjärt- och kärlsjukdomar får hjärtsvikt som följd. Särskilt vanligt för patienter med förmaksflimmer och det är helt klart vetenskaplig konsensus vid det här laget att alkoholkonsumtion ökar risken för förmaksflimmer. Flimmer kan dessutom aktiveras efter bara något glas vin och vara ganska farligt (källor länkade längst ned). Nu tror jag dock att många hjärtpatienter är väldigt välmedicinerade och medicinerna är effektiva, och verkar alltså fungera väl även tillsammans med alkohol.

Det positiva med alkohol

Om jag ska säga något positivt om alkohol i sig är det att det är blodförtunnande och kolesterolsänkande. Det sänker även blodsockret så diabetiker som tar en liten kvällswhiskey istället för till exempel en bit choklad, har bättre blodsocker och bättre viktminskning.

Det negativa med alkohol

Men! Alkohol är en väldigt, väldigt beroendeframkallande substans som många får allvarliga problem med. På Folkhälsomyndighetens hemsida kan du se statistiken, men man kan ju misstänka att mörkertalet är väldigt stort. Det är ju skamligt att inte kunna “dricka som folk”!


30% av alla mellan 17-84 år uppger vid ett stickprov att de intensivkonsumerat, alltså riskbrukat alkohol de senaste 30 dagarna. 300.000 svenskar vårdas för svår alkoholism, och betänk då att de allra flesta med alkoholproblem inte söker hjälp för det. Alkoholismen uppdagas ofta när de söker för andra problem och rutinblodprov tas, eller att omgivningen börjar reagera på att något inte står rätt till.


Nästan alla känner någon som de vet har alkoholproblem, men som lever i förnekelse över det. Det är ett omfattande problem som inte tas på allvar förrän det är mycket långt gånget, just på grund av vår alkohol-glorifierande kultur och att det är så väldigt viktigt för  många att kunna dricka. Vi samlas kring alkoholen, vi bondar över den och den gör att vi står ut med vår släkt på midsommarafton.

Alkohol ger näringsbrister och sämre stresstålighet

Ibland hjälper jag till att tolka blodprover och kan hajja till rejält när jag ser vissa tendenser och tecken på alkoholskador. Jag vet inte om de som frågar mig om hjälp är ärliga med sin konsumtion, men dagligt drickande (alltså 1-2 glas vin till maten 5-7 dagar i veckan) syns definitivt på ett blodprov. Jag ser det med en gång i form av vissa typiska näringsbrister, läckande tarm och ibland även organskador.


Om man inte kompenserar med en väldigt näringstät kost är det lätt att få näringsbrister, som i sin tur ökar känslan av inre stress, ångest och oro (brist på B-vitaminer). Lågt serotonin och lågt GABA ger alkoholsug, så att supplementera med vitaminer och vissa aminosyror (L-tryptofan, GABA/KSM66, L-glycin, vitamin B3 (gärna flush), B6, B9 och B12) hjälper ofta väldigt väl. Även 5-HTP kan vara hjälpsamt för den som har alkohol som sin stressmedicin.

Alkohol påverkar sömnen

Många upplever alkohol som lugnande och sövande och använder det kvällstid för att varva ned och även somna. Problemet med det är att kroppen inte alls upplever det som sövande, trots stor GABA-påverkan som kan göra att man somnar. Kroppen har fått i sig ett gift och försöker avgifta vilket man kan se på högre puls och sänkt HRV om man mäter sin sömn (med tex Oura). Man får även utebliven djupsömn eftersom frontalloben blir bedövad och inte sällan också utebliven REM-sömn. Det är det som ger den kognitiva försämringen hos de som konsumerar mycket alkohol. Hjärnan får aldrig vila!

Vad jag tror de positiva effekterna egentligen handlar om

Jag tror att alkoholkonsumtion rent generellt egentligen visar på ett rikare socialt liv. De som dricker några enheter per vecka kanske dels har en partner som de kan dela en flaska vin med och dels har trevliga vänner som de kan umgås med över en middag eller ute på pubben. Social samvaro är en av de starkaste faktorerna för att få vara frisk och leva länge! Sedan får man också ta de ångestdämpande effekterna av alkohol i beaktning.


Att gå runt med ständig oro är hälsovådligt. Kronisk ångest och oro är förenat med ökad risk för en mängd sjukdomar, och om de som dricker alkohol varje vecka får en paus från sin oro och kan känna sig glada och avslappnade tror jag att bara där finns ett hälsovärde. Frågan är dock om inte den här effekten hade kunnat uppnås på ett bättre sätt, till exempel genom träning, meditation, terapi och kostomläggning. Jag tror det, men alkoholen är onekligen en krycka för många!


Det här tipset kom från Carin, tack så mycket! Hoppas att jag lyckades ge en nyanserad bild av studien och av alkohol i allmänhet 🙂

Referenser

  • Alcohol Consumption and Risk of Atrial Fibrillation: A Meta-Analysis

  • Alcohol and Atrial Fibrillation: A Sobering Review

  • Dansk stor studie om de positiva och negativa effekterna av alkohol

  • Folkhälsomyndigheten om alkohol
Forskning
alkohol, beroende, vetenskapliga artiklar

Öppet brev till sajten Wellness angående felaktig keto-artikel!

12 May, 2021 30 Comments Written by Martina

TLDR: Wellness har ändrat keto-artikeln och korrigerat de värsta grodorna. Vi får hoppas att Ingrid Larsson med Brödinstitutet och lobbyist-organisationen Swedish Nutrition Foundation (SNF) som uppdragsgivare inte får uttala sig om ketogen kost i fortsättningen! Läs nedanstående artikeln om du vill ha lite kött på benen kring varför en artegen kost med färre kolhydrater och framförallt spannmål är en god idé för bättre hälsa!


Öppet brev till hälsosajten Wellness, Maria Ahlsén, kostexpert och doktor i fysiologi samt Ingrid Larsson docent och näringsfysiolog från Sahlgrenska.
sajten wellnessDen 10e maj publicerades artikeln ”Detta är keto: Allt du behöver veta om dieten” på nätsajten Wellness. En artikel så full av direkta felaktigheter att jag inte kan låta bli att kommentera den.


Den första meningen jag möts av säger att keto är en så extrem diet att personer har dött av den, och att anledningen till detta ska vara selenbrist. Andra meningen berättar att man kan få mycket positiva effekter av dieten och den tredje meningen innehåller ytterligare en varning. Näringsfysiolog Ingrid Larsson säger att man absolut inte ska försöka äta keto. Det är helt enkelt för farligt. Så här fortsätter det hela artikeln igenom tills jag bara blir mer och mer förvirrad.

Bröd är mer näringsrikt än ketogena livsmedel?

Ingrid Larsson säger många gånger i texten att dieten är extrem och farlig för att vissa näringsämnen inte kommer med. En ketogen kost påstås innehålla väldigt lite selen och fiberrikt fullkornsbröd sägs vara näringsrikt jämfört med ketogena livsmedel. Bröd innehåller nämligen just selen samt B-vitaminer och viktiga mineraler, enligt Larsson.


Det här påståendet är dock helt felaktigt. Om jag går till livsmedelsverket.se och söker på selen kan jag läsa att ”De livsmedel som innehåller mest selen är fisk, inälvsmat, nötter/fröer, mjölk, ost och ägg.” märkligt nog nämner de inte bröd, utan exakt de livsmedel som ingår i ketogen kost! Faktum är att bröd inte ens är med på topp 20-listan. Men B-vitaminer då? De är otroligt viktiga för våra psykiska hälsa eftersom de ingår i syntesen av alla våra signalsubstanser. Kan vi få B-vitaminer från bröd?


Låt mig citera livsmedelsverket igen: ”B-vitaminer finns främst i animaliska livsmedel som fisk, kött, skaldjur, ägg, lever, mjölk och ost. Fermenterade produkter, alltså jästa eller mjölksyrade, kan också innehålla lite vitamin B12. Det finns även inaktiva former av vitamin B12 i kosten, särskilt i vegetabilier. De inaktiva formerna av vitaminet kan våra kroppar inte tillgodogöra sig.”


Så att försöka få i sig B-vitaminer från bröd och andra vegetabiliska produkter verkar alltså inte möjligt? Berätta gärna om jag misstolkar något här!

Nästa stycke i Wellness-artikeln berättar att det är viktigt med rätt fett. Det håller jag verkligen med om eftersom den ketogena kosten ersätter kalorierna från kolhydrater med kalorier från fett. Det duger då inte med vilket fett som helst utan måste vara av hög kvalitet.


I artikeln får jag dock veta att de mest stabila fetterna (de animaliska) som tål upphettning bra, inte bildar transfetter och inte håller inflammatoriska omega 6-fettsyror är farliga! Kan det verkligen stämma? Skulle processade vegetabiliska oljor vara bättre? Nej den här informationen är också felaktig.


Det finns en uppsjö vetenskapliga artiklar som bekräftar det. Förra året publicerades till exempel en meta-analys av 15 randomiserade kontrollerade studier (den högsta kvalitén på evidens) publicerade mellan 1966 och 2006, som visade att mättat fett inte påverkar den kardiovaskulära hälsan. Det här är inget unikt utfall, många studier visar på samma sak varför Time Magazine redan 1999 hade stekta ägg på omslagen till sin tidning med texten ”Cholesterol the good news”. 2014 fick framsidan utgöra en klick smör med texten ”Eat butter. Scientists labeled fat the enemy. Why they were wrong.” Den vetenskapliga evidensen kring att mättat fett inte är ett dugg dåligt för hälsan går inte att bortse ifrån!

Bli rusig av ketos?

Några positiva saker nämns dock i Wellness-artikeln, som att man kan bränna fett hela dagen på en ketogen kost samt att man upplever ökad fysisk och mental energi av ketos. Det gör man definitivt! Det är därför många väljer en ketogen livsstil för vem vill inte bränna fett varje dag och vara full av energi?


Dock får jag veta i artikeln att ketos kan ”upplevas som ett rus” och nä, så roligt är det tyvärr inte att välja bort spannmål, godsaker och alkohol. Något som ligger närmare den föreställningen är en kost rik på kolhydrater, särskilt snabba kolhydrater. Hos vissa ger det en så stark påverkan på kroppen och hjärnan att det blir som ett rus och kan göra det väldigt svårt att begränsa sig oavsett om det gäller mackor eller pasta eller fikabröd.

Ketogen kost inget för sjuka?

Maria Ahlzén som också är docent på Sahlgrenska säger dock i artikeln att ketogen kost troligen inte är farligt om man är frisk, men faktum är att den ketogena kosten används medicinskt vid flera sjukdomstillstånd. Epilepsi är ett exempel från Sahlgrenska till och med. Det forskas på ketogen kost och Alzheimer, cancer och hjärtsjukdomar. Det beror på att ketonerna, de energimolekyler som produceras i ketos, är ett så effektivt bränsle för både hjärtat och hjärnan.

Hyper-karnivor eller brödätare?

Den senaste stora antropologiska studien från två Universitet (Tel Aviv University och University of Minho i Portugal) visar att den förhistoriska människan sannolikt var en hyper-karnivor. Mycket pekar på att människan tillbringade 2 miljoner år med att äta mestadels kött och fett, en mycket lång tid jämfört med de 10.000-20.000 år som det funnits spannmål. Dessutom kan man nog lugnt säga att just spannmål och kolhydratrika livsmedel har förändrats en hel del de senaste 50-100 åren och är betydligt onyttigare nu för tiden.


Ketos är ett naturligt tillstånd för människor, vi föds i ketos men sedan tränas vi successivt till att bli kolhydratdrivna och helt beroende av att äta var tredje timma. Bara för att det är normalt att leva så idag betyder det inte att det är det mest hälsosamma.

Ketogen kost för typ 2 diabetes och insulinresistens

Många människor med typ 2 diabetes lyckas förbättra sin hälsa och bli helt medicinfria med hjälp av lågkolhydratkost, något som inte är möjligt om man vill tro Ingrid Larsson: ”Det är helt fel att säga att om man äter ketogen kost så förbättrar man sin typ 2-diabetes. Det är personer som har åsikter, som inte tar något medicinskt ansvar för vad de säger. De presenterar ju sin åsikt. Men vi som jobbar inom vården har ett medicinskt ansvar och måste ge korrekt fakta.”


Om det vore viktigt med korrekt fakta kanske det är värt att nämna att det uppkommit så mycket vetenskaplig evidens för att lågkolhydratkost fungerar som behandling vid diabetes typ två att både ADA (American Diabetes Association) och EASD (European Association for the Study of Diabetes) godkänt det som behandlingsmetod 2019.


Såhär säger ADA: ”Reducing overall carbohydrate intake for individuals with diabetes has demonstrated the most evidence for improving glycemia and may be applied in a variety of eating patterns that meet individual needs and preferences.”

Vad innebär medicinskt ansvar?

Och det här med att ta medicinskt ansvar. Man kan tycka att vården borde ta mer ansvar genom att uppdatera sig på senaste forskningen, men det verkar inte ingå i begreppet. Ingrid har dock rätt i att det är mycket åsikter online och det ska man ha klart för sig när man läser på internet. Det är därför jag försöker utbilda så mycket som möjligt kring hur saker och ting fungerar biokemiskt och fysiologiskt så att människor ska kunna göra informerade val utifrån en mer robust kunskapsbas. Sedan vet jag inte allting, nej absolut inte, men jag har läst ganska mycket biokemi på Chalmers (är civilingenjör), doktorerar inom medicin och föreläser på både Chalmers och GU. Därför försöker jag vara tydlig med när jag pratar om basic science och när jag pratar om mina egna åsikter. Dessutom uppmuntrar jag alltid mina läsare till att inte tro blint på mig utan göra egen research och framförallt skaffa sig egen erfarenhet.

Kolhydratreduktion är inte farligt!

Att ta bort kolhydrater i kosten är absolut inte farligt. Det finns inga essentiella kolhydrater för att alla vitaminer och mineraler vi behöver finns faktiskt i kött, fisk, ägg och inälvsmat. I lever hittar du till och med C-vitamin, även om behovet av just c-vitamin minskar väldigt mycket om man inte äter några kolhydrater.


Det problematiska med en sådan här artikel är att många människor blir snuvade på en bättre hälsa. Den ”fakta” som presenteras är dessutom direkt felaktig. Ni uppmuntrar människor att välja blodsockerhöjande och mer näringsfattig mat framför artegen föda fullproppad med näring. 52% av Sveriges befolkning är överviktiga, för att inte tala om ökningen av metabola sjukdomar. Den här ökningen beror knappast på att folk äter för mycket riktig mat, utan för att de desperat försöker kontrollera sig till att äta ”lagom” av moderna livsmedel rika på kolhydrater och vegetabiliska fetter.


Alla människor behöver inte äta ketogen diet, jag håller helt med om att det inte passar alla, men att två docenter är så otroligt ouppdaterade på sitt eget ämne är skrämmande!


Fakta kring ketogen kost

  • Är ett ofarligt metabolt tillstånd
  • Uppmuntrar intag av livsmedel rika på livsviktiga vitaminer och mineraler
  • Normaliserar blodsocker- och insulinnivåerna såväl som ”det onda” LDL-kolesterol, triglycerider och långtidssocker (HbA1c).
  • Underlättar viktminskning inte på grund av färre kalorier utan på grund av en mer fördelaktig hormonell miljö i kroppen
  • Har vetenskaplig evidens för behandling av typ 2 diabetes och epilepsi
  • Har funnits som behandlingsmetod för olika sjukdomar sedan 1917 då den första ketokokboken gavs ut.
  • Ökar ofta ”det goda” kolesterolet HDL som för tillbaka överflödigt kolesterol tillbaka till levern.

Referenser (ett axplock)

  • Meta-analysen med 15 studier (mättat fett) (2020)
  • Tel-Aviv studien om människan som hyper-karnivor (2021)
  • Långtidsstudie på ketogen kost för viktminskning (2004)
  • Annan bra långtidsstudie på ketogen kost från (2009)
  • Senaste randomiserade cross-over studien på ketogen kost och Alzheimer (2021)
  • ADAs uttalande om att kostbehandla T2D med lågkolhydratkost (2019)

Martina Johansson 
M.Sc Bioteknik och doktorand inom medicin inriktning inflammation och metabol hälsa som följt en ketogen kost sedan 2009.


Uppdatering: Det har framkommit att Ingrid Larsson är i gott sällskap av andra som inte vill att lågkolhydratkost ska få fäste, framförallt inte att det ska säljas mindre spannmål. Vad gör Larsson som en av de undertecknade i ett öppet brev från Brödinstitutet? Är hon med där för att vara snäll…? Pro bono…? Vad tror du?

Forskning, Ketos & ketoner
ketogen kost, ketos, svar på tal

2 Nya studier om Ketogen kost!

8 March, 2021 6 Comments Written by Martina

Jag brukar lägga ut videos på IGTV ibland där jag diskuterar olika saker kopplade till kost och hälsa. Jag tycker att formatet fungerar bättre för mig än Youtube eftersom många av mina följare finns på instagram, men för er som inte använder instagram regelbundet kommer dessa videos här med länk till artiklarna jag pratar om.


De är baserade på två nya forskningsstudier om ketogen kost. Den ena har gett ett positivt utfall på patienter med Ahlzeimer, och den andra har gett ett negativt utfall på hjärtsjukdom. Båda artiklarna publicerades i februari i år så de är rykande färska 🙂

Video 1: Ketogen kost & Ahlzeimer

 

View this post on Instagram

 

A post shared by Martina Johansson (@nextlevelbiohacking)

Länk till studien: “Randomized crossover trial of a modified ketogenic diet in Alzheimer’s disease”

Det här är den första kliniska randomiserade cross-over studien som gjorts på ketogen kost och Ahlzeimer vilket är väldigt spännande. Resultaten i studien blev väldigt tydligt och den största nackdelen patienterna upplevde var i princip bara att det var svårt att följa dieten.

Video 2: Ketogen kost & hjärtsjukdom

 

View this post on Instagram

 

A post shared by Martina Johansson (@nextlevelbiohacking)

Länk till studien: “Ketogenic diets inhibit mitochondrial biogenesis and induce cardiac fibrosis”

Nature är en prestigefylld tidskrift men har gått åt det pre-kliniska hållet vilket innebär att studierna ofta är gjorda på djur. I den här studien användes råttor för att studera den ketogen kosten.


Berätta gärna om dina tankar! 🙂

Biokemi, Ketos & ketoner
ahlzeimer, ketogen kost

Forskningens tre ben

15 January, 2021 7 Comments Written by Martina

En liten video om forskningens tre ben.

Vilka är dessa då?

1. Forska och ta fram nya rön
2. Utbilda i akademisk kontext
3. Utbilda allmänheten

Men vad är egentligen nya rön? Det är att förmedla de observationer man gjort under diverse experiment, alltså inte den absoluta sanningen eller 100% korrekt fakta. Varför skriver jag detta då? Jo för att många ofta kräver vetenskapliga referenser som om de vore fakta, och inte för vad det faktiskt är. När man forskar inom (till exempel) medicin så börjar man med en hypotes och testar den genom antingen en laborativ studie eller en statistisk observation. Utfallet beror på massor av omständigheter och kommer aldrig att visa “sanningen”.


Att utbilda i akademisk kontext = basic science. Kurser på universitetet ligger lite närmare faktisk fakta eftersom det är basic (etablerad) science som bygger upp kunskapen som krävs för att kunna bygga vidare senare. Grundläggande kemi, biokemi, biologi eller fysik är vad det är. Man får anta att den stämmer vid det här laget.


Att utbilda allmänheten. Det tredje benet handlar om att rönen ska komma ut till allmänheten, samt att ta ned tröskeln så att forskning blir mer tillgänglig. Detta innebär att allsköns motstridig information kommer ut, vilket kan göra många frustrerade. Vad stämmer egentligen, kan man undra. Det vet vi förstås inte eftersom det bara är observationer! I videon har jag ett exempel med insulinresistens som många observerat är ett livsstilsrelaterat fenomen som man kan åtgärda genom att förändra sin livsstil. Till och med ADA och EASD har godkänt lågkolhydratkost som behandling vid diabetes typ 2, så varför forskar man fortfarande på det? Case closed, eller? Nej, det är just så det är med forskning. Det finns alltid fler pusselbitar!

Summa summarum

Nya rön och idéer är till för att skapa intresse, nyfikenhet och debatt! Ta det inte på blodigt allvar! Fundera själv över hur det stämmer med din bild, och är du intresserad rekommenderar jag ett besök på Google Scholar för att läsa mer! Du kommer hitta mängder med vetenskapliga artiklar som säger tvärtemot varandra, och så är det för att det mesta bygger på just observationer… that’s science 🙂

  • Relaterad video på IGTV och motstridiga hälsoråd
Forskning
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • Next

Senaste kommentarerna

  • IC on Vad är värst och hur illa är det?Ladda ner den här och ha som komplement när du komponerar dina måltider Det kan…
  • Martina on Vad är värst och hur illa är det?Ge det några veckor :) Jag kan inte ge exempel på sådana livsmedel eftersom det…
  • Alice on Järnbrist, inflammation och överviktsent, men kanske bättre sent än aldrig. Råkade se din kommentar nu... Att kvinno…
  • Nadja on Vad är värst och hur illa är det?Hej Martina, Om jag vill ha koll på "allting som höjer mitt blodsocker mer än 3…
  • T on Järnbrist, inflammation och överviktKan "för mycket" fett leda till fettlever?
  • Madelen on Jag testade leverreningen (Recension)Missade ett intag av Epsom saltet fick knappt effekt. Andra gången gjorde ja alt…
  • IC on Ladda ned gratis checklistaSkriv ut den här, den är mycket bra att ha även för de som kallas "hemmasittare"…
  • IC on Ladda ned gratis checklistaHinner du inte se det så är ju namnen/studien lite vägledning https://rme.nu/Akt…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson

  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Detox & fasta
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Allt om keto
  • Biohacking
  • Webinar
  • Forum
  • Logga in

    Logga in

    Inget konto? Registrera

    Register|Lost your password?

    Continue with Facebook
    Continue with Google