• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha [Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋‍♀️) är naturligt böjda åt det hållet!

Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!

ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera. 

STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer? 

Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️

Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️

Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats programmera det!
Workshop med @maria.cerboni ❤️ Vi kör en he Workshop med @maria.cerboni ❤️ 

Vi kör en heldags-workshop för dig som vill bli ännu mer förankrade i dina goda vanor, men också för dig som halkat av banan och behöver en omstart!

NÄR? 
Lördag 4 mars

VAR?
Göteborg- södra skärgård

BOKNING!
Gå in på www.corpo.se/store (direktlänk i stories, highlights + på länken i profilen under rubriken Events) 

Hoppas vi ses! 🥰
Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS-dieten (strikt diet för återuppbyggning av tarmfloran + tarmslemhinna för er som inte känner till den) men det gick tyvärr inte så bra. Kämpade på med det ett bra tag, men gav upp pga NOLL energi! Alltså känslan av att "tanken är tom" & det brukar hända vid den här typen av livsmedelsbegränsning. Förbränningen spinner loss totalt, blir helt urlakad. Nån som känner igen sig? 

Det var iaf under dessa strävanden som jag insåg en viktig grej! Medan jag GAPSade på räknade jag som en dåre på forskningsdata som inte gick ihop alls & fattade till sist varför: för att det spelar VÄLDIGT stor roll hur vi viktar variabler! Alltså värderar relativa effekten av saker realistiskt. Det finns t.ex gränser för vad en kostförändring kan åstadkomma (hur "perfekt" man än äter) särskilt som en isolerad parameter!

Just kost är nog för övrigt det allra vanligaste att övervärdera på bekostnad av allting annat... Men stress, sömn, dygnsrytm, rörelse är också basics! 

Inom statistiken använder man därför "vikter" pga variablers olika tyngd. Översatt till livsstil är det typ hur mkt man kan kvitta en dålig vana mot en bättre. Vissa är optimister & viktar sina goda vanor högt, trots uppenbara krafter i motsatt riktning. Det kommer inte funka förrän man rannsakar både resultaten & livsstilsfaktorerna, i kombination!

Så... jag skrev en halv roman om det här på bloggen (länkad i profilen) om vilka faktorer som spelar roll & hur man kan "vikta" dem.

Det är väldigt relevant i forskning såväl som vardag, så det var intressant att se det i min egen forskningsdata! Som upplagt för lite nya insikter!
[Update på nästa bild i flödet! Spoiler alert: [Update på nästa bild i flödet! Spoiler alert: failade GAPS intro, men har fått hjälp & laddar för nytt försök!] 

Många har frågat om hur det går med mitt försök med GAPS-dieten & vad jag tycker om den, så här kommer ett inlägg på temat. Vill du ha fullständig info om HUR man följer GAPS rekommenderar jag dock boken, för tror det är svårt att få ihop det hela bara genom olika listor online, men att googla lite ger absolut ett hum om det hela! 

SNABBINFO 🔍GAPS
Kost anpassad för personer med psykiatriska symptom, kroniska sjukdomar, eller autoimmunitet. Jag freestylar lite nu, men tror upphovsmakaren arbetade mest med autistiska barn i början, sen populariserades GAPS & spreds till fler lämpliga kandidater.

VAD JAG TYCKER OM GAPS: 
Ptja...jag har dragit mig för att börja "by the book" lääänge & kört mer "hipp som happ GAPS". Fått för mig att jag skulle behöva dricka benbuljong & äta fermenterat hela tiden. Inga favoriter, men...

GAPS steg 1 har KÖTTBULJONG & inälvor som bas! Lättare (för mig). Jag har också gallrat bort "allt" utom kaffet. 100% mejerifritt undantaget hemgjord kefir i senare steg.

VARFÖR GAPS? 
Nyfiken på om dieten som påstås fixa tarmslemhinnan, tarmfloran, blod-hjärnbarriären & potentiell neuro/inflammation i kombo med stabil ketos, kunde ha någon positiv effekt (utöver det vanliga)

HUR LÄNGE? 
Så länge det känns rätt, är som sagt inte superpepp på fermenterat som jag ska fasa in sen, det har inte funkat hittills men... skam den som ger sig!

[Ketografen på sista bilden är från KetoMojo. Länkad i profilen!]
  • Home
  • Biohacking

Inlägg i kategorin Inflammation

Egenvård för immunsystemet vid sjukdom

13 December, 2021 85 Comments Written by Martina

Mitt förra inlägg var en topplista för egenvård av immunsystemet för friska människor som vill hålla sig friska. Det här inlägget är till de som inte är friska. Några saker som till exempel träning faller ju automatiskt bort då, även om det beror lite på hur man är sjuk och varför! Sjuk kan ju vara ett spektrum som sträcker sig från att kunna jobba och träna för att sjukdomen är ganska välbehandlad till akut sängliggande.

Här kommer min lista!

Egenvård för immunsystemet vid sjukdom

  1. Prioritera näring framför allt annat
    Lägg alla kostideologier åt sidan och titta på näringsinnehållet i livsmedel. Strunta i hälsoslogans utan gå rakt på innehållsförteckningen. Lägg inte för mycket vikt vid huruvida något är näringsberikat eller inte, det betyder inte så mycket eftersom vi inte automatiskt kan ta upp vitaminer och mineraler bara för att de står listade på en förpackning. Allting behöver vara kompatibelt med vår biologi, och mycket är inte det tyvärr. När du handlar, fundera över om det du lägger ned i kundvagnen är ett näringsrikt livsmedel enligt innehållsförteckningen. Köp inte mat med långa innehållsförteckningar, socker, glukossirap, majsstärkelse, glutamat, konsistensgivare, vegetabiliska oljor och många E-nummer.


  2. Ta bort kända tarmirritanter 
    Utöver att fokusera på näringen så är det också bra att fokusera på det som stör. Jag är ingen “hata gluten”-person utan tycker att; ät ditt gluten om du tål det, men tänk på att växtproteiner kan vara elaka mot magen. Även mjölkproteiner kan vara jobbigt, alltså inte LAKTOS utan proteinerna. Liksom bönor och RÅA grönsaker såsom rå spenat. Nötter och fröer innehåller gott om lektiner och fytinsyra som kan vara elakt emot tarmslemhinnan, liksom de allra flesta fibrer. Vissa älskar fibrer och är du en av dem, go for it! Fibrer kan dock stressa och reta tarmen till att pressa ut mer vätska och göra tarminnehållet lösare och fluffigare, samt sätta fart på magen. Det kan kännas skönt ibland, men kan vara på bekostnad av tarmens hälsa. Och där sitter 80% av immunförsvaret!


  3. Kollagen
    Omtalat och omtvistat. Funkar verkligen kollagen? Jag tycker att det verkligen gör skillnad att ha en kollagenrik kost, på både utsidan och insidan. Utsidan (huden) blir spänstigare, rynkor minskar, och invändigt får tarmen finfint byggmaterial. Kollagenrik benbuljong är dessutom gott och enkelt att dricka när man är sjuk. Salta lite extra (oprocessat havssalt) så får du bra elektrolytbalans också.


  4. C-vitamin
    Lika omtvistat om inte mer. Visst kissar vi ut det ändå? Nej det gör vi inte, men C-vitamin är väldigt vätskedrivande så man kan använda det som en vätskedrivare just. C-vitamin bygger upp massa viktiga komponenter i kroppen, bland annat kollagenstrukturer. Mycket anti-aging preparat innehåller C-vitamin, för att det är en potent ingrediens men allra störst nytta gör den från insidan. Dessutom är den fantastiskt på att ta bort gikt. Testa 5g C-vitamin om dagen om du har gikt. Utspritt. Tacka mig sedan! 😉


  5. D-vitamin
    D-vitaminet är inte så omtvistat men däremot är många oense om HUR man tar sitt D-vitamin. Ska man ta det med K2 eller med A-vitamin? Kan man bli förgiftad? Jag tycker att det mesta är trams och säger istället; ta bara ditt D-vitamin! Det är ett prohormon och superviktig som metabolit i immunförsvaret. Hur du tar det är upp till dig men få upp serumnivåerna till över 150 nmol/l så är du på säkra sidan. Svenska gränsvärdet på 30 nmol/l är för lågt. Om du är riktigt mörk i huden behöver du MER D-vitamin för att ju mörkare hud desto bättre skydd även från bra saker som D-vitamin.


  6. NAC
    N-Acetyl Cystein. Köp på dig detta för snart blir det säkert olagligt igen. Det är fantastisk boost för immunförsvaret, avgiftande och bidrar till metyleringen. Jag äter flera gram NAC om dagen i anti-aging syfte, men det är också slemlösande och har direkt avsvällande effekt om du är öm och inflammerad.


  7. Fasta
    Att ge hela systemet en paus kan vara en bra idé om du är belastad. Kroppen kan gå in i fasteläge automatiskt genom att dra ned aptiten vid sjukdom. Det brukar vara ett tecken på att det är läge att fasta. Om du har en pågående infektion kan det vara bra att pausa matintaget någon/några dagar och bara dricka istället. Kanske koka en god benbuljong?


  8. Meditera
    Oavsett om du är akut sjuk i någon infektion eller kroniskt sjuk är det alltid bra för immunförsvaret att rikta sitt fokus inåt och ge kroppen uppmärksamhet. Istället för att bara ligga i soffan och titta på serier, stäng av allting och titta inåt en stund. Känn efter vad som händer i kroppen och öka förståelsen och den direkta upplevelsen av biokemiska processer!


  9. Respektera cirkadiska rytmen
    Sov på natten och försök komma ut i dagsljus en liten stund varje dag. Att komma ut i dagsljus förbereder kroppen för natten genom att vara i rätt rytm, och det är superviktigt vid alla typer av sjukdom. Det spelar roll om det är natt eller dag, och det spelar roll när du sover. Det är vetenskapligt bevisat att skiftarbetare lever kortare, och att det inte går att “sova ikapp”. På natten frisätts nämligen mängder av hormoner, och kroppen ägnar sig åt avgiftning och reparation.


  10. Undvik pulshöjning
    Om du har en pågående inflammation eller infektion kan du röra på dig litegrann såsom lugna promenad och annat du orkar med. Dock inget pulshöjande överhuvudtaget för då ökar risken att patogener sprider sig till hjärtat (hjärtmuskelinflammation) eller att du blir ännu sjukare. Det är väldigt belastande för kroppen med cardio så spara det tills du är helt frisk. Om du har en kronisk sjukdom som gör att du alltid är lite inflammerad kan du träna styrketräning, yoga, simning (så mycket som kroppen tillåter) men helst ingen cardio.


That’s it, kommentera gärna om det var någon punkt som var extra inspirerande eller om det finns något ämne jag borde skriva mer om 🙂


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Disclaimer: Jag är ingen läkare, framförallt inte din läkare, och har ingen aning om vad jag pratar om annat än vad som fungerar på mig själv. Ingenting på den här sidan ska läsas som rekommendationer eller råd, och absolut inte ersätta vården du får från din primära vårdgivare. Jag skriver primärt i informations- och underhållningssyfte, och det är ditt eget ansvar att söka reda på mer information och vara källkritisk. Gå alltid till läkaren en gång för mycket än en gång för lite och ring 1177 och fråga den kompetenta personalen där om du mår dåligt!

Biohacking, Biokemi
biohacking, immunförsvaret, inflammation, självhjälp

Topplista: Egenvård för immunsystemet

9 December, 2021 25 Comments Written by Martina

Jag fick en trevlig läsarkommentar från Anna på mitt förra inlägg om immunförsvaret:

Kroppen har vissa typer av behov för att dess system ska klara av försvara sig; precis som att en de olika maskinerna i en fabrik har behov av underhåll för att det ska kunna göra slutprodukten.

Jag skulle uppskatta en “Martina topplista på egenvård för immunsystemet”. Vill du göra en sån?

Tycker också mycket om att du lyfter Lymfan och har själv många frågor om hur jag vidare kan påverka den. Detta är generellt ett eftersatt område, så skriv gärna mer om det med.

TACK!


På grund av att immunförsvaret varit en sån het potatis har jag undvikit att skriva någonting om det. Alla som har påstått att det går att påverka har fått bannor, och då skriver jag hellre om något annat, men om jag tar fart från mitt föregående inlägg, kan jag göra en “topplista för egenvård” i samma stil så här kommer den!


Topplista: Egenvård för immunsystemet


  1. Undvik onödig immunbelastning 
    Om du röker – sluta, om du dricker mycket alkohol – minska konsumtionen, om du äter mycket socker och skräpmat – ändra kosten! Ditt immunsystem har bara en viss kapacitet så lägg inte resurser på onödiga saker. Rökning och insulinresistens (en effekt av felätning) är sedan länge associerade med ökad “all cause mortality” på grund av att det är så belastande. Du vet själv vilka dina sämsta vanor är, gör ditt bästa för att sluta med dem.


  2. Fokusera på näring
    Både immunsystemet och kroppens andra funktioner behöver aminosyror, fettsyror, vitaminer och mineraler. Tänk på näringsintag istället för att tänka i kalorier och makros. Det spelar inte jättestor roll om du får i dig socker om dieten är näringsmaxad. Istället för tillskott, hitta naturliga källor till maximalt med näring. En makrill är ett bra exempel på livsmedel som innehåller biotillgängligt protein, bra fettsyror (massor med EPA och DHA) och viktiga vitaminer och mineraler. Lever är en superfood, hitta sätt att tillaga det så att det blir gott! Strunta i produkter med hälsoslogans och fokusera på mat utan innehållsförteckning. Använd vegetabiliska oljor väldigt sparsamt (de är otroligt reaktiva och instabila i kroppen) och fråga dig själv “hade min gammelmormor känt igen den här produkten?” Om svaret är nej. Köp den inte!


  3. Undvik saker du inte tål
    Vadå inte tål? Har du någon gång ätit något som får det att klia på tungan? Har det hänt att du blir täppt eller kliig, eller att magen rasar? Detta är tecken på livsmedelsintoleranser, men det kan vara mycket mer subtilt än så. Det kan också vara trötthet, huvudvärk, förstoppning, svullnad. Var uppmärksam på dessa livsmedel och stryk dem från kosten. Varje gång du äter något du inte tål, blir ditt immunsystem belastat ett tag framöver vilket sänker din allmänna kapacitet att klara patogener och annat.


  4. TRÄNA!
    Att träna är toppen för immunförsvaret. Visste du att om du har mycket god kardiovaskulär hälsa så är din risk att dö i vad som helst “all cause mortality” 5x mindre än om du är otränad. Om din kondition är “ganska god” är risken 3x mindre än om du är helt otränad. Varför? För att du producerar mer immunceller, tillverkar ungdomshormoner, har en högre metabolism, bättre cellstädning och en friskare lymfa med träning.


  5. Meditera!
    Stress är kopplat till både sänkt immunförsvar, för tidigt åldrande och en ökad risk att dö i vad som helst. Det går att stressa sig sjuk och till och med förkorta sitt eget liv rejält genom att stressa. Varför? För att vi bara är anpassade till kortvarig stress, det är boostande för oss, medan långvarig, kronisk stress är sjukdomsalstrande. Människor som mediterar har lägre stresshormoner, högre kapacitet och dessutom mycket mindre risk för demenssjukdomar.


  6. Utnyttja kortvarig (akut) stress
    Som nyss nämnt är kortvarig stress boostande för oss för att vi frisätter adrenalin, noradrenalin och en rad hormoner som kan kicka igång immunsystemet. Kallbad, bastu och fasta har vetenskapligt hälsofrämjande effekter. Om du gör en 3-dagars vattenfasta så har du sedan helt nya, fräscha celler i tarmväggarna och din kropp har städat ut mängder med dysfunktionella celler. Varför? För att cellerna bara har tre lägen: replikation, reparation och underhåll att växla emellan.


  7. Respektera den cirkadiska rytmen
    Att missa dagsljuset varje dag för att du sitter inne vid datorn är förenat med sämre hälsa, sämre psykiskt mående och sämre immunförsvar. Våra kroppar är designade för att leva i en cirkadisk och biologisk rytm där vissa hormoner frisätts när solen går upp och andra när solen går ned. Det blåa, kalla dagsljuset trycker undan melatoninet och solens strålar gör att vi kan tillverka D-vitamin i huden. Det varma skymningsljuset sänker blodsockret och blodtrycket genom att dämpa frisättningen av kortisol så att vi kan bli trötta och sova.


  8. Spendera tid i naturen
    Det är inte bara psykologiskt som naturen har en hälsofrämjande effekt på oss utan också rent biokemiskt. Granar och träd frisätter ämnen som våra hormonsystem kan detektera. Just granar har förmågan att sänka våra stresshormoner med 50%, vilket i sin tur stärker immunsystemet. Det är vetenskapligt bevisat och har blivit en vedertagen metod för att öka välbefinnandet hos utbrända och deprimerade människor. Precis som att vi kan få “FAR” (fysisk aktivitet på recept) kan man nu i många länder får natur på recept.


  9. Undvik toxiska och ambivalenta vänner (IRL & online)
    Visste du att ambivalenta vänner är värre för den psykiska hälsan än fiender? Det blir en bakgrundsstress som ligger på konstant. Visste du att en stor vänkrets inte riktigt räknas, utan att det är få, riktigt nära vänner som är kortisolsänkande? Massor med människor som du känner litegrann har ingen hälsofrämjande effekt, men regelbundna sociala träffar har det. Särskilt om ni gör någonting praktiskt tillsammans! Toxiska människor ska du undvika helt, även online. Gå inte in på youtube eller instagram för att titta på personer som triggar dig, du gör bara dig själv en otjänst och det är inte förenligt med egenvård.


  10. Lyssna på kroppen
    Din kropp pratar med dig hela tiden och du gör bäst i att lyssna. Allting som du kan detektera med dina sinnen är signaler om hur det är ställt på insidan. Svullen mage, klåda, värk, migrän, oro, nervositet, nedstämdhet… vad som helst egentligen, är kroppens sätt att säga “Hallå! Can I have your attention please…?” Människor som inte lyssnar på sina kroppar blir sjukare än dem som gör det. Är du trött? Det kanske är vila du ska göra då istället för att bara dricka mer kaffe? Har du ont någonstans? Ta reda på varför och sök hjälp i tid! Här gäller det också respektera dina egna upplevelser även om ingen annan gör det. Blir du avvisad på vårdcentralen, byt vårdcentral eller be att få komma till en annan läkare. Ge inte upp!


    Hur är detta egenvård kanske du tänker nu? Övriga punkter på listan blir lite meningslösa om du ändå inte kan känna in och respektera kroppens behov. Den här punkten borde egentligen varit först för att om du bara ska göra en enda grej av allting jag har radat upp här – Gör detta!


Hoppas att du inte hade väntat dig en topp-10 lista med olika tillskott! Egenvård för immunsystemet är ett långsiktigt projekt som man får arbeta med varje dag. Tillskott och läkemedel är mer aktuellt för den som redan är sjuk, men är du intresserad av det så kan jag skriva ihop en sådan också! 🙂


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680
Biohacking, Biokemi, Personligt
biohacking, immunförsvar, immunsystem, inflammation

Omöjligt att påverka sitt immunförsvar?

7 December, 2021 16 Comments Written by Martina

Tänk att immunförsvaret skulle bli en sån fruktansvärt het potatis! Så het att man nästan inte vågar ta i den utan att bränna sig rejält och bli stämplad på ett eller annat vis. Den mest politiskt korrekta åsikten just nu verkar vara att det inte går att påverka sitt immunförsvar nästan alls, vilket gör oss till offer för slumpen eller våra genetiska tillkortakommanden. Eftersom jag älskar egenmakt så tycker jag inte alls om det sättet att tänka, men istället för att kasta in handduken och sluta med alla hälsofrämjande åtgärder kan vi titta på det här utifrån ett fysiologiskt perspektiv. Kan grundläggande humanbiologi sprida lite ljus över detta ämne?

Kan du inte påverka din hälsa själv?

Spelar dina vardagsvanor ingen roll? Är det strunt samma om du röker eller inte? Varför sägs det vara så onyttigt med pizza, godis och läsk? Vad är det dåliga med det om det inte påverkar hälsan? Eller är hälsa och immunförsvar olika saker?

Vad är hälsa?

För att bena ut huruvida det går att påverka sin hälsa så behöver vi först förstå vad hälsa är för något. Vad säger WHO om saken?

” Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom (WHO 1948) „

Okej det låter ganska utopiskt men om vi nöjer oss med den fysiska och psykologiska biten borde det innebära att vara fri från krämpor, fri från värk, kronisk låggradig inflammation, allergier och andra kroniska sjukdomar samt fri från ångest, depression, oro osv. Flera av dessa exempel har en direkt koppling till immunförsvaret, inte bara värk, allergier och kronisk, låggradig inflammation utan många fysiska och psykiska sjukdomar har faktiskt sin grund i ett rubbad immunförsvar. Till och med depression kan i många fall kopplas till inflammation. Ett inflammerat mag- och tarmsystem kan bidra till neuroinflammation som i sin tur ökar risken för många psykiatriska tillstånd inklusive manier och psykoser.

Det verkar alltså som att immunförsvaret har med hälsan att göra, och om man påverkar sin hälsa så påverkar man immunförsvaret både direkt och indirekt!

Vad är immunförsvaret?

Immunförsvaret eller immunsystemet är ett system med uppgift att skydda en organism från främmande organismer. Hotande organismer kan vara virus, bakterier, svampar men också tumörceller och annat som antingen beter sig avvikande i kroppen eller som inte känns igen. Vi har flera olika immunförsvar, ett som reagerar snabbt på allt som uppfattas som ett hot och ett som reagerar på hot som redan är kända av immunförsvaret. Det sistnämnda är samma sak som immunitet. Om man redan haft en sjukdom går det snabbare för immunförsvaret att känna igen och agera innan sjukdomen bryter ut. För vissa virussjukdomar går det inte att få immunitet för att virusen muterar så mycket, det gäller till exempel säsongsinfluensan som är “ny” varje år.


Immunförsvaret har sitt säte i magen. Mer än 80% utgörs av tarmfloran och tarmväggens celler. Resten av immunförsvaret utgörs av celler som patrullerar runt i blodet, och lymf- och glymfsystemet samt benmärgen och slemproducerande slemhinnor.

Går tarmfloran att påverka?

Om nu 80% av immunförsvaret utgörs av tarmfloran, och en annan stor del befinner sig i lymfsystemet och slemproducerande slemhinnor (näsa, svalg) så är det alltså detta som man vill påverka om man vill påverka sitt immunförsvar, men går det?

Bild på hur immunförsvaret är helt innästlat i tarmväggarna

Om vi börjar med tarmfloran då. Vad är det för något? Det är bakterier, massor av bakterier. Vad lever dem av? Allting som kommer ned i mag- och tarmsystemet! Hur vet man det? För att forskare har studerat tarmfloran hos olika individer med olika tillstånd och sett att alkoholister har en egen tarmflora, diabetiker har en egen tarmflora, liksom kroniskt överviktiga, liksom anorektiker och så vidare. När man har studerat överviktigas tarmflora har man sett att de har en överhängande mängd firmicuter, en bakterietyp som är extra bra på att utvinna energi ur maten. Man har sett att personer med IBS har en mer sparsam tarmflora (och därmed sämre förmåga att bryta ned viss typ av mat) och att underviktiga personer har en tarmflora som inte är så bra på att utvinna energi. Man har också sett att olika kulturer har olika tarmflora beroende på levnadsvanor och att tarmfloran påverkas mycket av stress.


Det faktum att människor har olika tarmflora och att det påverkar utvecklingen av olika sjukdomar har öppnat upp för nya behandlingsformer med fekalietransplantationer (transplantera bajs från friska till sjuka) samt läkemedelsutvecklad probiotika speciellt för till exempel insulinresistenta personer.

Förstoppning är sjukdomsalstrande!

Förstoppning är riktigt dåligt för tarmfloran för att det utgör en grogrund för opportunistiska bakterier. I värsta fall kan bakterier börjar vandra uppåt till tunntarmen där de absolut inte ska vara. Det ger en skadlig bakterieöverväxt (SIBO) som kan elda på diverse sjukdomar. Dessutom kan den potentiellt dödliga magsårsbakterien h.pylori ta sig hela vägen upp till magsäcken där den i förlängningen kan orsaka magsäckscancer. Många människor har SIBO och en uppsjö av diffusa hälsoproblem såsom olika eksem, akne, ledvärk, migrän, svullen och öm mage och så vidare som kommer direkt från tarmen. Att vara kroniskt förstoppad kan också leda till megakolon (en uttöjd tarm) samt tarmfickor, och det kan i förlängningen leda till tarmcancer. Startskottet för cancer är nästan alltid inflammation, människor får cancer där de är inflammerade. Det är därför magen och tarmarna är ett så vanligt ställe för cancersjukdomar.

Går det att fixa förstoppning för gott? Ja självklart! Tvärtom mot vad många tror är en kost helt fri från fibrer det bästa för förstoppade människor. Testa själv en vecka och se vad som händer!Bild från en studie där deltagarna testade olika fiberintag.

Går det att fixa SIBO? Ja självklart! Det finns tre metoder som jag känner till bara på rak arm. Den första är en kombination av anti-bakteriella läkemedel samt vissa typer av antibiotika, den andra är noll-kolhydratsdiet (svälter ut SIBO) och den tredje är elemental diet (endast snabbt socker och aminosyror, svälter också ut SIBO).

Kosttillskott för immunförsvaret

Nej jag ska inte sälja på dig någonting. Tvärtom! Under den här rubriken vill jag skriva att jag förstår att kosttillskott för immunförsvaret är en lukrativ business, och visst finns det många bra tillskott som har effekt men det är helt lönlöst att ta ett piller om inte de stora pusselbitarna är på plats. Vad ska du med probiotika till om du är kroniskt förstoppad? Det kommer troligen bara förvärra situationen! Många mineraler och vitaminer som zink och D-vitamin är viktiga för immunförsvaret, men vad spelar D-vitaminet för roll om du ändå sover som en kratta, stressar ihjäl dig och röker ett halvt paket cigg om dagen? Det är som att försöka sätta ett litet mussepigg-plåster på ett stort, infekterat köttsår!

Givet den informationen du har fått nu, skulle du säga att tarmfloran går att påverka?

Det verkar så va…?

Men hur är det med de övriga delarna…? 

Går lymfsystemet att påverka?

Jag slänger in en bild på lymfsystemet ifall du har glömt hur det ser ut. Det är ett system av kommunicerande kärl över hela kroppen. Lymfknutorna vid nyckelbenen, armhålorna, ljumskarna är som sopstationer där immunförsvarets makrofager kan “slänga soporna”. Makrofagerna är en viktig enhet i immunförsvaret, en cell som kan omsluta skadliga partiklar och organismer och bryta ned eller transportera bort dem.


Vissa människor (oftast kvinnor) har problem med sitt lymfsystem. De upplever sina lymfsystem som tröga och det kan ta sig uttryck i kraftiga svullnader, värk men också viktuppgång och att man blir lättare sjuk. Lymfsystemet har små pumpar men det behöver också hjälp på traven att röra sig genom korrekt andning (diafragman är som en pump) och genom rörelse och att svettas!


Bastu och svettig träning är toppen för lymfan. En anledning till att träning och bastu sägs vara så bra för immunförsvaret är just för att man svettas ut “gifter” och annat skräp, samt att man sätter lymfan i rörelse. När den står still för länge frodas bakterier och andra patogener som kan göras oss sjuka.

Går de slemproducerande slemhinnorna att påverka?

Visste du att du producerar EN LITER nässlem om dagen? Vad gör allt detta slem? Fångar upp partiklar och andra patogener så att de inte hamnar i dina lungor för väl i lungorna kan de lätt ta sig till blodet genom de små fina blodkärlen som finns där. Därför har vi flimmerhår i näsan och svalget, samt en jäkla massa slem som sagt.

Bild som visar icke-rökare vs rökare (från umo.se) Hela den röda kanalen (näsa/svalg) är täckt med flimmerhår hos icke-rökaren. 

Går det att påverka flimmerhåren? En rökare tar kål på sina flimmerhår vilket gör att skyddet från näsan och svalget ned till lungorna blir kraftigt försämrat. Flimmerhåren behövs också för slemproduktionen. Kanske har du märkt att rökare kan vara lite hostiga? Betyder det att en rökare lättare blir sjuk? Ja, att röka är en välstuderad riskfaktor för mängder med sjukdomar och ökar risken för “all cause mortality”, dvs ökar risken för att dö i lite vad som helst. Varför? Just för att immunförsvaret blir försämrat av att röka.


Går slemproduktionen att påverka? Har du tänkt på att vissa människor håller på och harklar sig stup i kvarten? Har du tänkt på att vissa är beroende av nässpray? Har du tänkt på att vissa ALLTID är snuviga och måste snyta sig, trots att de inte är förkylda? De har en störd slemproduktion och det beror på att deras immunförsvar alltid är påverkat av någonting. Om de inte röker kan det vara att de äter någonting de inte tål. Det kan vara mejeriprodukter eller vad som helst som deras immunförsvar reagerar på. Jag har mejeriprodukter som exempel eftersom det också är slembildande, och många tolererar det dåligt.


Summan av kardemumman är att du vill ha en stabil produktion av nässlem, samt intakta flimmerhår men när dessa två störs av yttre faktorer drabbas din hälsa negativt.

Går immunförsvaret att påverka?

Givet den information du har fått nu… vad skulle du säga om dina möjligheter att påverka ditt eget immunförsvar…?

Ja eller nej?


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

  • Läs gärna mitt förra inlägg om psykoneuroimmunologi där jag skrapade lite på ytan till den omfattande påverkan stress har på kropp och hälsa!
  • Följ mig på instagram för att få dagliga updates: @Nextlevelbiohacking (huvudkanal) och @Biohackingapplied (privat insta)
  • Lämna gärna en kommentar! Jag läser allt och kommenterar det mesta. Tänk på att alla kommentarer godkänns manuellt 🙂
Biohacking, Biokemi, Forskning, Hormoner, Tarmfloran
biohacking, fibrer, förstoppning, immunförsvaret, SIBO, tarmfloran

Psykoneuroimmunologi: roten till ditt problem!

6 December, 2021 51 Comments Written by Martina

Jag får många mail och meddelanden på mina sociala kanaler, nästan alltid är det frågor som rör diverse hälsoproblem. Tidigare brukade jag angripa problemen utifrån symptomen, och försöka förstå vad det är för tillstånd och vad man kan göra åt saken. Efter mycket introspektion och meditation har jag dock börjat tänka på ett helt annat sätt, nämligen hur viktigt det är att förstå den riktiga roten till sina problem. Inte nödvändigtvis den fysiologiska roten även om det också är intressant, utan den emotionella och mentala delen av det.


Låt mig ta ett exempel: en kille mailade mig om sin envisa typ 2 diabetes och när jag frågade om roten till problemet fick jag svaret “det är genetiskt” och så må vara fallet men faktum är att även de sjukdomar som vi tänker på som genetiska inte är renodlat genetiska. Endast några ynka procent är det, och typ 2 diabetes är inte en av dem. Däremot kan vi ha en medfött ökad risk för att utveckla vissa sjukdomar, men det betyder inte att de för den skull är genetiska. Det är fortfarande livsstilsbetingat till största del, dvs påverkas starkt av kost, aktivitetsnivå, sömnhygien, socialt liv och psykiskt mående.


Mitt nya favoritområde som jag håller på att utforska heter psykoneuroimmunologi och handlar om hur psykologiska faktorer som stress, oro, ångest och depression inte bara bidrar till utan även skapar sjukdom i kroppen. Inom psykoneuroimmunologi kan man hitta den riktiga roten till sina hälsoproblem.

Låter det flummigt?

Även om känslor kan uppfattas ganska abstrakt så har varje känsla sin egen biosignatur. Varje känsla och tanke inbegriper en fysiologisk process som involverar inte bara hjärnan utan flera olika organ såsom binjurarna, sköldkörteln, mag- och tarmsystemet med mera.

Introspektion gräver upp emotionella rötter!

Sedan jag började förkovra mig i olika typer av introspektion har jag lyckats koppla ihop livshändelser med fysiologiska och emotionella problem på löpande band. Jag har också sett den här processen hos andra, och det gäller allt från generell ångest till depression, ryggont, autoimmuna tillstånd, menstruationsrubbningar och beroendeutlopp. När jag gjorde den här upptäckten om hur otroligt ihopkopplad vår mentala hälsa är med vårt fysiska välmående, så började jag direkt gräva i det för att se om det fanns någon forskning gjord. Till min glädje forskas det faktiskt väldigt mycket på det, och det finns till exempel en stark koppling mellan autoimmunitet och trauma.

Vad är trauma och är du traumatiserad?

När man säger trauma är det många som tänker att det måste vara stora, hemska händelser men för att någonting ska kvalificeras som ett trauma räcker det med att vara med om en händelse som man inte har den emotionella kapaciteten att processa.


Om man tittar på till exempel sin barndom från sitt vuxna perspektiv kan det se ut som vilken barndom som helst, men utifrån en 5-årings perspektiv kan det ha varit den ena traumatiska upplevelsen efter den andra. Att som 7-åring dyka upp på hockeyträningen i gamla, fula och förstora skridskor kan vara ett trauma, även om det låter jättetramsigt ur en vuxens perspektiv. En mamma som gråter utan att förklara för sin 5-åring vad som har hänt kan vara ett trauma, och ett spädbarn som inte blir upplockat av en förälder trots upprepade skrik och gråt, kan bli ett djupt trauma som inte ens koms ihåg i vuxen ålder.

Trauma, stress och försummelse

Även i vuxen ålder har vi olika kapacitet att hantera känslor och händelser. De flesta kvinnor kan hantera ett smärtsamt break-up, men många män kan inte det. Att frugan vill skilja sig kan vara ett avgrundsdjupt trauma som det inte finns emotionell kapacitet att ta hand om. Att spendera tonåren som utstött eller inte känna sig uppskattad av det motsatta könet kan också vara traumatiserande.


Ett annat kapitel på detta tema är självkänslan. När vi inte tänker särskilt högt om oss själva ökar risken för olika nivåer av försummelse. Det måste inte vara så dramatiskt att andra reagerar för att man har slutat duscha och borsta tänderna, men det kan vara att kvällarnas spenderas med en flaska vin framför teven, eller att dagarna spenderas med dataspel och skräpmat. Kroppen blir mer och mer nedgången, men man gör ingenting åt saken. Den typen av försummelse tyder ofta på ett upplevt lågt egenvärde eller bristande emotionell kapacitet.

Vad leder det till i förlängningen?

Till sjukdom!

Vilken sjukdom? Det mest troliga är någon form av inflammation eftersom man medvetet eller omedvetet belastar kroppen på olika sätt, framförallt de inre organen. Om det finns någon typ av missbruk med i bilden såsom matmissbruk, alkohol, tabletter, dataspel, porr och så vidare, uppstår inte sällan hormonella problem.


Hur kan dataspelsberoende orsaka hormonella problem?

Eller inflammation? Det är en kombination av passivitet, självförsummelse, dåligt näringsintag och obefintlig sömnhygien. Det gäller förstås inte alla gamers, men många är uppe sent, dricker energidrycker framför datorn och äter bara det som går lätt att stoppa in i munnen samtidigt som man spelar. Ett recept för kraschade testosteronnivåer och kronisk låggradig inflammation. Inte för att hänga ut gamers som en enhetlig grupp men de brukar inte vara vältränade unga män med god hållning som äter ekologiskt, även om dessa också finns förstås!

Vad är den riktiga roten till dina problem?

Det kan ta lång tid att komma på alla delar som ledde fram till ett fysiskt eller psykiskt sjukdomstillstånd, men delarna finns där. Det finns en rot eller en kärna. Ingenting “bara är”!

Det finns alltid en anledning bakom kronisk värk, kronisk övervikt, hashimotos, ångest, depression, tvångstankar och diverse skador.

Kan du hitta dem?

Vi måste ta hand om oss själva inifrån och ut, för så fort vi inte gör det lägger vi grunden för sjukdom. Vissa är tåligare än andra och kan köra över sig själva på många olika sätt utan att det blir några större problem av det, men de flesta kan inte det!


Hur många 50-åringar känner du som är i toppform och aldrig klagar över sin hälsa? Ju äldre vi blir desto större risk för sjukdom och ohälsa, men det måste inte vara så. Du kan påverka så otroligt mycket själv!


Det positiva med psykoneuroimmunologi och den emotionella komponenten bakom hälsoproblem är att det gör det hela väldigt lösbart. Med ihärdig självinventering och självarbete kan du laga det som är trasigt och få en friskare kropp på kuppen! Så ihopkopplat är psyket med det fysiska att när du lagar det ena så lagar du det andra. Många som börjar meditera märker av kroppsliga fenomen, som att värk eller andra sjukdomstillstånd blir värre vid djupare meditation, men kan sedan plötsligt bli bättre eller försvinna. Meditation är ett fantastiskt verktyg men dagboksskrivande och olika former av terapi kan också hjälpa.


Jag vill egentligen skriva mer om det här ämnet men jag börjar såhär så länge. Jag vet att många tycker att området är superspännande, så vi kan väl gräva i det tillsammans? Berätta gärna om du läst eller hört något coolt, eller kanske har någon egenupplevd historia! 🙂

Biohacking, Biokemi, Hormoner, Powerthinking
Allt om hormoner, biohacking, inflammation, neurohacking, psykoneuroimmunologi

Är funktionsmedicin bluff och båg?

14 October, 2021 21 Comments Written by Martina

funktionsmedicin

I dagens Expressen kan man läsa en totalsågning av FunMed (läkarledd funktionsmedicinsk klinik-kedja) i synnerhet och funktionsmedicin i allmänhet. Den största kritiken riktas (som vanligt) emot att någon tjänar pengar på människors väl och ve, samt att det sker försäljning av kosttillskott, att det till råga på allt är läkare som ägnar sig åt detta omoraliska tilltag och att diagnoserna (som till exempel SIBO och läckande tarm) är helt ovetenskapliga… är det så?

Är funktionsmedicin bluff och båg?

Det korta svaret är nej, men såklart är det inte lösningen på precis allting och det fungerar inte i 100% av fallen. Det gör ju dock inte den vanliga sjukvården heller, man kan ju undra vad deras success rate är? Hur som helst handlar funktionsmedicin om att gå till botten med patienternas hälsoproblem, och verkligen ta sig tid på ett sätt som den vanliga vården inte gör. Det här blir förstås dyrt eftersom du får sitta face to face med en läkare i en timme istället för 5 minuter. Läkarens tid kostar, testerna kostar och mediciner och tillskott kostar. Det är helt naturligt och jag tycker att det är väldigt olyckligt att det anses så skamligt att tjäna pengar på hälsa. Eller “tjäna pengar på sjuka människor” heter det ju förstås, denna odefinierbara grupp “sjuka” som inte alls verkar kunna ta ett eget ansvar utan faller offer för precis vad som helst.


De sjuka människorna som söker hjälp på en funktionsmedicinsk klinik är ofta människor som inte har fått tillräcklig hjälp av den vanliga vården. De kan ha gått med långdragen värk, envis övervikt som inte svarar på de vanliga metoderna, kronisk depression, utmattning, utbrändhet eller vad som helst. Ofta är det en blandning av problem som vårdcentralen inte har möjlighet att ta tag i annat än att skriva ut något läkemedel som kanske fungerar, kanske inte.

Är diagnoserna fejk?

En av grundbultarna i funktionsmedicin är att se hur det är ställt med tarmarna och tarmfloran. Det beror på att större delen av vårt immunförsvar sitter där. De testar ibland för läckande tarm, svampöverväxt och bakterieöverväxt. Dysbios betyder att tarmfloran är förändrad på ett sätt som gör att den inte riktigt gör sitt jobb längre. Det har skett mycket forskning på dysbios de senaste åren, samt även läckande tarm. Att läckande tarm existerar är bekräftat sedan länge eftersom en del läkemedel verkar genom att perforera tarmens slemhinna, vilket förstås skapar problem på lång sikt. Livsmedel kan också öka avstånden mellan cellerna i tarmväggen så att molekyler som inte hör hemma i blodbanan, ändå lyckas ta sig ut där. Detta tros vara en bakomliggande orsak till autoimmunitet.


Att fokusera på tarmhälsan är ett progressivt sätt att angripa hälsoproblem, men det är förstås inte allt som funktionsmedicin står för. Ibland har patienter näringsbrister, stor D-vitamin eller B12-brist är till exempel vanligt och detta kan ses i vanliga blodprover. Till och med en sådan enkel sak är något som den vanliga vården ofta missar. Jag själv gick med avgrundslåga B12-nivåer och ett CRP (sänka) på 25-30 i flera år utan att någon läkare tog notis om det. Mådde jag bra? Långt ifrån! Det var något jag fick åtgärda själv med bland annat kosttillskott men också en rad andra livsstilsförändringar. Jag hade varit en solklar patient för till exempel FunMed men det fanns tyvärr inte då så jag fick traggla med det själv.

Bra med varierad vård

När den vanliga vården inte räcker till får de stå ut med “konkurrenter” som tar ett holistiskt grepp på vanliga hälsoproblem. Det är ett komplement till vårdcentraler och läkarstationer, inte en ersättare. Nu har vi större frihet än någonsin tidigare att välja vård, och det kommer förstås med ett ansvar också. Vi behöver läsa på mer och förstå mer för att kunna avgöra vad som är vettigt. Eftersom funktionsmedicin kan bli ganska dyrt är det ingenting för den som kan få hjälp av sin vårdcentral. Det skulle vara helt onödigt. En bra vårdcentral kan stå till tjänst med allt från provtagning till psykologsamtal och remisser, men när detta inte är nog, när man vill ha mer hjälp och någon som angriper problem på ett lite annat sätt, då kan funktionsmedicin vara helt rätt! Jag ser det bara som en fördel att läkare utbildar sig inom olika fält. När jag bodde i Kina såg jag att det var många läkare som var utbildade i västerländsk medicin och traditionell kinesisk medicin och använde båda där det passade.

Mer läsning

  • Välskriven vetenskaplig text om läckande tarm: Länk!  (frontiers in immunology)
  • Bra review av vad SIBO är för något: Länk! (Clin Transl Gastroenterol)

Jag rekommenderar en sökning på Google Scholar eller PubMed för den som är intresserad av SIBO, dysbios, autoimmunitet, kopplingen mellan dysbios och depression, läckande tarm och så vidare. Det är bättre att ni går loss själva än att jag länkar massor här. De två länkarna ovan är trevliga och lättlästa och länkar dessutom vidare till många andra referenser.


Tillägg: Tack till lC för länk till Socialstyrelsens text om mitokondriella sjukdomar. Vad säger de om livsstilsfaktorer, vitaminer och mineraler?

“Personer med mitokondriella sjukdomar rekommenderas att inte röka, eftersom rökning påverkar mitokondriernas funktion negativt.”

“Eftersom alla de mitokondriella sjukdomarna är ovanliga och har ett oförutsägbart förlopp är det extremt svårt att utvärdera mediciners effekt. En rad vitaminer, koenzymer och spårämnen behövs i de kemiska reaktionerna i och nära den mitokondriella andningskedjan, och man har därför provat att ge sådana substanser för att försöka förbättra tillståndet hos personer med mitokondriella sjukdomar.”

“Det finns rapporter om en positiv effekt av sådana behandlingar. Beroende på typ av defekt har förbättring ibland kunnat uppnås med tillförsel av vitamin B1 (tiamin) eller B2 (riboflavin).”

“Vitamin C eller vitamin K3 (menadion) ges ibland som antioxidanter. Brist på karnitin, som kan mätas i blodprov eller muskelprov, behandlas.”

“Kreatin och koenzym Q10 (eller dess kemiskt tillverkade motsvarighet idebenone) kan ibland vara av värde när funktionen i elektrontransportkedjan är nedsatt. Framför allt har detta påvisats vid hjärtsjukdom.”


Så till och med Socialstyrelsen skriver om vitaminer och mineraler…? Är det fortfarande bluff då? 

Biokemi, Hormoner
autoimmunitet, funktionsmedicin, FunMed, tillskott
  • Previous
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • …
  • 12
  • Next

Senaste kommentarerna

  • Anna on Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?Jag är också skitstressad över min egen stress och funderar mycket på hur jag sk…
  • Ann-Sofi on Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?Superintressant! Och känner tyvärr igen mig i en del. Sen jag började med antide…
  • Anonymous on Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?Det här var ett toppeninlägg 🤗 I det här som du skriver "kvinnor som är igång ko…
  • IC on Om binjurarna & fettförbränningen!Har du testat att D-vitamin i oljeform och har du kollat ditt kalciumvärde? När…
  • Martina on Hjälp att tolka testerInte just nu tyvärr, men hormontest finns men matkänslighet är inte så tillförli…
  • H on Om binjurarna & fettförbränningen!Hej Martina! Jag läser och läser allt vettigt du skriver och har precis fått lån…
  • Elin on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Det handlar också om att bli van vid att drivas av oxytocin istället för dopamin…
  • Erika Åhlander on Hjälp att tolka testerhej, är detta något som du fortfarande gör? och, isf, är det något speciellt tes…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson