• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha [Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋‍♀️) är naturligt böjda åt det hållet!

Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!

ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera. 

STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer? 

Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️

Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️

Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!
Hej & Välkommen! Om du är ny följare här, ka Hej & Välkommen! 

Om du är ny följare här, kanske du undrar vad detta är för konto? "Next level biohacking" handlar inte om att chippa sig eller skaffa senaste health tech-prylarna, utan är tvärtom inne på low tech health, basic fysiologi (om hur våra mänskliga kroppar funkar) kryddat med personliga intressen som farmakologi, neurobiologi & hormonlära.

Jag har pluggat biokemi i många år & har snart en PhD i intermedicinska vetenskaper. Det jag lär mig vill jag stöta & blöta med dig som läser här, tillsammans med occasional rants & idéer kring fysiskt & psykiskt välmående. 

Mitt syfte är INTE att visa upp mig själv som "duktig" eller komma med pekpinnar. Då får du följa någon annan, för även om jag befunnit mig i "hälsosfären" i många år, har jag fortfarande mycket att jobba på. Vissa problem som bipolaritet, aspighet osv skriver jag om, andra inte. 

Det finns alltför många frihetsgrader inom konceptet "hälsa" för att någon med säkerhet ska veta allting, så titta gärna mekanistiskt (dvs hur det funkar i form av processer, istället för en massa varför), testa dig fram & glöm inte att ta allt du läser med en nypa oprocessat havssalt *skojar* 😅

Länken i profilen 👆 innehåller mängder med gratis-material så klicka där om du vill läsa mer! ❤️
Nu har snön kommit till mig också!  Videosarna är från igår 👆 djuren hade inga problem alls med lite snöfall, men idag är det plötsligt 2 decimeter och inte ens getterna vågar sig ut i snön. Silkeshönsen ville inte kliva ned från pinnen i morse, så de fick maten serverad där de satt 😅 

Hur mycket snö har du hos dig?
I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på Chalmers & med tanke på det (alltså vad som är toxiskt/giftigt eller inte) kom jag att tänka på en återkommande fråga jag får, nämligen: "jag äter (.....) hur nyttigt/onyttigt/bra/dåligt/farligt är det?"

Jag ser ju allting som relativt & att det därför inte finns något absolut dåligt eller absolut bra. Jag tycker att det beror på massa faktorer - inte minst på vad man jämför med! 

Att börja dagen med en rulle ballerinakex är kanske ingen höjdare, men om det är en person som lär sig att äta igen efter många års ätstörningar är det kanske exakt helt rätt! 

Jag har ju personligen nördat ner mig i en ganska ensidig kost de senaste +10 åren (low carb/keto) så om någon frågar mig om deras frukt-frukost är bra, kommer den inte vara bra från mitt perspektiv. Jag värdesätter andra saker, men även jag (frukt-hataren nummer 1 😅) kan se att frukt-frullen är bättre än ballerina-frullen, men det är fortfarande bara 2 parametrar mot varandra!

Inom toxikologin säger man att det inte är giftet i giftet som är giftigt utan mängden (the dose makes the poison) & jag skulle vilja lägga till att om vi pratar just gifter så har vi alla vår individuella kemiska belastning som påverkar hur mycket som är mycket för just oss. 

Dessutom är vi olika bra på att hantera både livsmedel & olika kemikalier, läkemedel, droger osv eftersom vi har olika genetik & tarmflora, olika avgiftningskapacitet, olika psyken, toleransnivå mm. 

Så jag skulle önska att alla som sitter på en "är (....) nyttigt/onyttig?"-fråga lägger till fler parametrar & kanske tittar på resultaten: dvs energinivå, humör/mående, träningsresultat & övriga hälsoeffekter. 

Det är dock svårt för vem som helst att avgöra hur "dåligt" ett specifikt livsmedel är, för resultaten är ju en kombination av helheten över tid. Men, man kan läsa på, testa att utesluta om man känner sig misstänksam, ersätta med annat, men framförallt känna efter i magen! 

Vad säger magkänslan? 

Det är så jag sållar i vad jag stoppar i mig & det funkar ganska bra! Börjar jag undra "hur dåligt är detta på en skala?" så är det nog inte helt rätt! 

Berätta gärna hur du tänker om det här! ❤️
  • Home
  • Tag: dagbok

Inlägg i kategorin dagbok

Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?

22 June, 2022 74 Comments Written by Martina

Min kompis Maggan skriver alltid så bra på sin blogg, och nu har hon uppdaterat med två inlägg (här) som handlar om att förhålla sig till matintoleranser (och andra livsfaktorer) som gör att man kanske inte mår riktigt bra!

Det jag fastnade för var nedanstående bild, som jag bara måste brodera ut texten lite kring! Vad vi ser här är olika antikroppar (mot till exempel pälsdjur, pollen, jordnötter, ägg, komjölk eller sina kroppsegna celler) och dess aktiva tid. Det ger oss en aning om hur kroppsegna reaktioner funkar och vilket tidsperspektiv man behöver ha om man vill läka.   

Antikroppar i det mänskliga immunförsvaret 

Tejpa inte över varningslamporna!

“Ta minsta lilla förändring på allvar och tejpa inte över varningslamporna. Vaknar jag på morgonen och känner att något inte stämmer funderar jag på vad som varit annorlunda…” skriver Maggan, och jag tänker på hur många som fungerar tvärtom och istället har strutsbeteende.

Det man inte vet, har man inte ont av…! Eller…? 🧐

Det är ju just det man har, men det går att vänja sig vid det mesta och ju mer man strutsar desto mer normaliserar man svullen mage, ledvärk, torra ögon, dålig hy, konstig mage osv. Trots att det inte är ett dugg normalt, bara väldigt vanligt.

“Men vad ska jag göra då!?” Utbrister du kanske frustrerat, och ja det är just det det här inlägget handlar om. Vad du ska göra!

Observera mera!

Observera utan att döma. Försök att bara notera. Det kan vara svårt med laddade saker som vikt, men det är också en markör. Den mesta viktuppgången är inte fett utan vätska och tarminnehåll. Att börja lagra massa vätska kan vara ett starkt tecken på intoleranser. Om du äter ägg och sväller upp som en ballong, till exempel.


Svullna tarmar är ett uppenbart tecken på att de är irriterade. Någonting som kommit ned i magen har rispat och retat tarmslemhinnan.


Långt ifrån alla intoleranser ger utslag, klåda, nysningar eller ens en direkt reaktion. Om du tittar på bilden ovan kan du tänka dig att vissa reaktioner nog är ganska långsamma! Vi behöver inte heller koppla matintoleranser till magen. Du kan ha en lugn och fin mage, men till exempel psoriasis eller rosacea. Dessa två åkommor har en stark koppling till tarmen.

För dagbok & bli en spårhund!

Har du tydliga symptom blir det “enkelt” för du har något väldigt tydligt att gå på. Har du diffusa symptom är det betydligt svårare. När jag började lägga om livsstilen var allting otroligt diffust. Jag visste inte ens om hur jag “skulle” må, det fanns ingen frisk referens.

Inflammation bakom de flesta tillstånd

Med en sänka på 30 (en inflammationsmarkör där värden nära 0 är eftersträvansvärt) hade jag lätt att bli sjuk, lätt att blossa upp i allergiska reaktioner och lätt för att känna mig fysiskt ur form, trött, nervös och ångestfylld. När kroppen är kroniskt inflammerad, även vid lättare inflammationer är ofta hjärnan lika illa drabbad. Det ter sig som just ångest, panikångest, tvångstankar, tvångshandlingar, nervositet, stissighet, sömnproblem med mera. Inflammationen i hjärnan kommer inte sällan från en irritation/inflammation i tarmarna (länkar till lite artiklar längst ned i inlägget!)

Anteckna så mycket du orkar

Det är inte farligt att dra dina egna slutsatser. De må vara fel men då förkastar du dem bara och testar något annat spår. Kanske tål du inte ägg? Testa att utesluta och se vad som händer! Kanske är du en nyttig green smoothie-entusiast men råkar vara vansinnigt intolerant mot de flesta gröna grejer. Nötter? Vanligt! Kaffe? Åh så vanligt, många tål egentligen inte kaffe alls! Té? Kan innehålla mikrotoxiner. Bönor och linser? Innehåller växtgifter som kan vara hårda mot tarmen.

“When in doubt – leave it out!”

Uteslutningsdieter kan vara intressanta för dig som har mycket reaktioner på allt möjligt. 4 veckor strikt carnivore diet (CD): Endast kött från fyrbenta djur och fett från ister och talg (den mest strikta varianten) men det går att göra den mildare genom att inkludera smör, fisk och även mejeriprodukter med måtta. Jag har några artiklar om carnivore diet här på bloggen så sök bara i sökrutan så kommer det flera! Personligen har jag varit både äcklad, skeptisk, rädd och frälst och nu är jag neutralt inställd till CD. Tacksam att jag vågade testa eftersom det gav mig insikter om intoleranser jag inte visste att jag hade.

Nu äter jag dock “allt” men inte alltid (allt med modifikation, dvs inte värsta skräpet från McD men däremot lösgodis och pizza om jag vill. Because I can!)

Men sen då? Och vad mer?

4 veckor uteslutningsdiet är en ganska intressant sak att göra eftersom det är så många problem som är kopplade till hur vi äter. Dock är det verkligen inte ALLT!

Nej, långt ifrån!

Vi kan ha den mest perfekta dieten och det är ändå inte bra. Det jag själv tror är allra viktigast är sömnen. Att verkligen sova bra, sova djupt och utan avbrott. Det är hälsohacket nummer ett. Nummer två skulle jag säga är mental återhämtning. Att inte känna att “allting går i ett” utan att det finns andrum. Jag blir fysiskt sjuk om jag inte får egentid, jag måste kunna stänga in mig och ha det helt tyst annars funkar ingenting!

Använd känslokompassen!

Vi är utrustade med en så finstämd kompass och den borde vi verkligen använda oftare. Tänk dig att du träffar en kompis för en trevlig middag och när du går därifrån sent på kvällen så känner du dig ledsen! Du viftar bort det och tänker “äh, försvinn med dig konstiga känsla!” Men gör inte det, låt den berätta vad som är fel. Vi får så många hintar från oss själva hela tiden, och det gör att vi egentligen vet precis hur vi känner om saker och ting. När vi säger till oss själva (eller andra) “jag vet inte vad jag tycker om….” “jag vet inte hur jag känner inför…” så är det inte sant. Vi vet, även om vi kanske inte är fullt medvetna. Allt sånt där dyker upp när vi spenderar tid med oss själva i tystnad, det är därför det är så viktigt att ta tid för sig själv. I stillhet. Inga hörlurar!


Om kosten och träningen är on point är det dags att utforska livsstilsfaktorerna inklusive sociala relationer. 


Gå inte med långvariga problem utan att söka läkarhjälp. Om du känner dig sjuk, trött, har gått upp eller ned mycket i vikt på ett oförklarligt sätt, fått förändrade toalettvanor eller annat avvikande: Ring vårdcentralen! Bättre att gå till läkaren en gång för mycket än en gång för lite! Allting kan inte fixas med livsstilsförändringar, ibland behövs rätt medicin. Det kan göra världens skillnad, särskilt för psykiska problem.


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Läst hela inlägget? Lämna gärna en kommentar! Jag läser, svarar och godkänner allting manuellt 🙂

Lite länkar

  • Brain-Gut Interactions in Inflammatory Bowel Disease
  • Signaling inflammation across the gut-brain axis
  • The gut-brain axis: is intestinal inflammation a silent driver of Parkinson’s disease pathogenesis?

  • Food intolerances and inflammation

  • Carnivore-artikeln från Harvard
Biohacking, Inflammation
biohacking, inflammation, meditation, Mindfulness, självinventering

Kan tankar påverka kroppen?

29 December, 2020 50 Comments Written by Martina

Kan man få riktiga symptom om det “sitter i huvudet”? 

Absolut! 

Nästan alla fysiska symptom har en emotionell eller spirituell komponent, och majoriteten av alla fysiska problem har sin grund i någonting psykiskt. Misstaget många gör är att anta att bara för att någonting är psykiskt så är det inte “på riktigt” och även läkare gör ibland så, även fast det är otroligt omodernt. Att somatisera (förkroppsliga) psykiska eller emotionella problem betyder inte att man inbillar sig sina sjukdomar. Det betyder heller inte att det är mindre “på riktigt”. Tankar och känslor är inte alls så abstrakta som man kan tro, för varje tanke och känsla har en egen biosignatur. Det betyder att varje tanke och känsla frisätter vissa specifika signalsubstanser som influerar kroppen på olika sätt.

Att tänka sig till smärta

Går det att tänka sig till smärta? Ja, men mekanismen för det är inte så enkel som att man bara tänker att man har ont någonstans och så får man det. Nej, smärtan fungerar som en signal från kroppen, för de som stängt ned sina känslor och inte lyssnar på dem. Migrän och kroppsliga smärtor är ofta ett resultat av stress och oro och fibromyalgi har en koppling till serotoninsystemet. Serotonin är “må bra” hormonet som vid rätt nivåer ger en känsla av att känna sig kärleksfull och tillfreds. Nu generaliserar jag för enkelhetens skull, men typiska lågt-serotonin-tankar ger raka motsatsen, dvs förakt, oro och missnöje. Det ökar också smärtkänsligheten avsevärt.

Kroppens signalsystem

Vissa människor drabbas av depression, ångest eller oro medan andra har svårare för att uppfatta dessa känslor, och inte reagerar förrän något riktigt allvarligt händer. En del går med klinisk depression i åratal utan att notera det, dels för att det blir normalt att må dåligt och för att många förväxlar depression med att känna sig “deppig”. Depression handlar mer om att ge upp på sig själv och att känna att ingenting spelar någon roll. Vardagen funkar för att den går på rutin men det finns ingen entusiasm inför att göra saker.


Mänskliga behov går dock inte att förneka så uppfylls de inte på konstruktiva sätt så uppfylls de på destruktiva sätt till exempel att närhet och kärlek ersätts med porr, spänning ersätts med shopping och närhet och trygghet ersätts med mat. Detta leder till fysiska sjukdomar i kroppen, inte med en gång, men över tid.

Varför och hur då?

För att när man överger sig själv och ersätter sina behov med destruktiva utlopp är det många viktiga saker som uteblir: träning, socialt samspel, hälsosam mat, högkvalitativ sömn, återhämtande aktiviteter och att sträva efter inspirerande mål. Det gör att kroppen blir i lite sämre skick för varje år som går.

Hälsoångest och kroppsliga symptom

Det förekommer ibland att personer åker ambulans i ilfart till sjukhuset för att de är övertygade om att de fått en stroke eller en hjärtinfarkt. Efter idoga undersökningar hittas dock inga spår av detta och det visar sig att alltihopa var psykosomatiskt, till exempel konsekvenserna av en panikångestattack. Hur är det möjligt? Beroende på hur man reagerar på stark ångest kan man få alla möjliga symptom där bröstsmärtor och andningssvårigheter inte är helt ovanligt. Även hälsoångest (konstant oro för att vara sjuk) kan manifestera fysiska symptom. Stark oro drar upp nivåerna av noradrenalin, adrenalin och kortisol som påverkar signaleringen till hjärnans smärtcentrum. Det kan även påverka tarmrörelserna och ge kraftig IBS. Därför skrivs SSRI (antidepp) ofta ut vid IBS, och det fungerar!

Din personliga sanning

Det är viktigt att se sina känslor som ett uttryck för sin personliga sanning. Inte kväva dem eller tycka att de är fel eller för mycket. Det är trots allt bara en spegling av vad som händer på insidan. Jag märker att många är otroligt rädda för känslor, både sina egna och andras. Att ge efter för negativa känslor möts ofta med stor bekymran och en önskan om att dämpa; “sluta må dåligt nu, här är några alternativ så att du kan må bättre nu med en gång!” Ju mer jag mediterar och noterar alltings förgänglighet ju märkligare blir det synsättet. Känslorna är ju bara vågor på ytan!


Lyssna in. Vad säger dem? Vilka tankar behöver du tro på för att känna som du gör? Anteckna, vrid och vänd på dem. Är de sanna? Tänk på att inga känslor är farliga att känna, de kan inte skada dig även om de är obehagliga. Dessutom är obehagliga känslor ganska kortlivade, särskilt om man riktar sitt fokus mot dem. En intressant meditationsövning är att sitta med sina obehagliga känslor som fokus-ankare. Vad man upptäcker (spoiler-alert!) är hur föränderliga de är, och att ingenting negativt överlever i ljuset av ens medvetande.

Att lära sig navigera bland känslor

Meditation och dagboksskrivande är två väldigt bra redskap för att lära sig navigera bland sina känslor. Checka in hos dig själv en stund varje dag för att ta tempen på din emotionella status. En knep som egentligen är riktat till skönlitterära författare för att komma runt skrivkramp är att börja morgonen med “free flow journaling”. Det innebär att man öppnar ett skriv-dokument på datorn (eller tar fram papper och penna) och bara skriver allting som kommer ut oavsett hur konstigt eller osammanhängande det blir. Det är ett sätt att “tömma hjärnan” och komma i kontakt med sitt undermedvetna. Den här övningen är otroligt bra första steg för den som vill börja med självinventering!

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680
Powerthinking
känslor, meditation, Mindfulness, powerthinking

Praktiska dagbokstips

18 December, 2019 33 Comments Written by Martina

Anna skriver: Jag skulle bli väldigt tacksam för praktiska tips på hur man gör när man skriver dagbok. Vill du ge några konkreta och tydliga tips på hur såna som jag kan sparka igång den här rutinen i ett inlägg? Typ “skriv såhär i boken på morgonen.” “Tänk på det här varje söndag”, eller liknande.

Free flow journaling

Hur? Öppna ett word-dokument på din dator varje morgon. Skriv exakt allting som kommer ut under några minuter. Tänk inte på stavning eller om det är läsbart eller lämpligt överhuvudtaget. Allt ska ut!
Varför? För att få ut allting som åker runt på insidan. Det här är egentligen ett tips för skrivande människor (som arbetar med text) för att efter allt blaha har fått komma ut, blir det lättare att skriva något vettigt. Som en bonus är det otroligt terapeutiskt.

Future self journaling

Hur? Skriv 3 egenskaper som ditt framtida jag ska ha, hur det får dig att känna dig och vad ditt framtida jag kommer att få uppleva mer av till följd av det. Jag brukar även avsluta med en påminnelselista av målen jag jobbar med just nu. Detta är också en daglig rutin men det måste inte vara på morgonen.
Varför? Som en motvikt till allt annat självprat som tjatas runt. Bättre att tjata om sina mål och sin planer för självförbättring.

Vecko/månadsplan/utvärdering

Hur? Varje söndag och varje ny månad frågar du dig själv om du är nöjd med månaden/veckan när det kommer till ekonomi, träning & hälsa, sociala interaktioner osv. Vad blev riktigt bra och vad kunde du gjort bättre? Gör sedan en ny plan för nästa vecka/månad och kategori-indela och sortera efter prioritet.
Varför? Få koll på vad du faktiskt gör, vad som går bra och vad som går mindre bra.


That’s it, det är bara detta jag gör och tycker att det är otroligt effektivt 🙂

Det handlar om att medvetandegöra tankar och känslor och definiera upp mål och önskningar för sig själv. När detta är gjort börjar processen för att arbeta emot sin livsstilsoptimering.

Relaterade inlägg

  • Dagboksrutiner för fokus & framgång
  • “Göra mål” vs “ha gjort mål” 
  • Självmedvetenhet & målfokus
Lifestyledesign, Personligt
livsstilsdesign

Dagboksrutiner för fokus & framgång

15 May, 2019 3 Comments Written by Martina

Jag tänkte dela med mig av mina dagboksrutiner, även om jag har gjort det tidigare. Det har säkert tillkommit lite nytt sedan sist. Jag minns att jag har berättat om min söndagsrutin där jag sammanfattar och utvärderar veckan, och sätter mål för nästa vecka. Det är en väldigt bra rutin som jag har haft i drygt fyra år nu – still going strong!

Vässa fokuset skriftligt

Att sätta sig ned med papper och penna är väldigt effektivt för att vässa sitt fokus kring vem man vill vara, vad man vill göra och ha. Det försöker jag göra varje dag: i skrift fokusera på vad jag vill uppnå och varför och hitta sätt att att bli mer av det – varje dag!


Det kan handla om hur jag vill lösa konflikter, hur jag vill uttrycka min integritet eller hur jag vill äta, träna eller vad jag vill uppnå i gymmet eller karriärmässigt. Jag tycker att det är otroligt givande att få en kontinuerlig skriftlig påminnelse om det – och en bra rutin att ha i samband med meditationen.


Många frågar om hur man förändrar vanor eller förändrar sitt sätt att tänka och jag tycker just dagboksskrivande är effektivt här. Skriv ned vad du vill förändra och varför, reflektera runt det, analysera dina beteenden. Meditera på det.

  • Ett bra instagramkonto på ämnet är The Holistic Psychologist som har riktigt klockrena tips på sånthär.
  • Läs mitt inlägg “Eyes on the prize” om fokus
Biohacking, Lifestyledesign, Personligt, Powerthinking
fokus, meditation

Senaste kommentarerna

  • Åke i Trosa on B3 flush som funkar!det skall vara nikotinsyra!! Man ta det i höga doser balanserat med andra vitami…
  • Lucas Henriksson on Optimerad hälsa med inälvor & organHej Martina, Jag har en undran kring inälvsmat såsom lever, njure, och hjärta: K…
  • Martina on B3 flush som funkar!Absolut! :)
  • Camilla Timén on B3 flush som funkar!Hej! Jag har lite svårt att svälja tabletter och kapslar. Kan man ta ut innehåll…
  • IC on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratGör ett nytt försök med länken https://martinajohansson.se/skoldkortelhormonet-r…
  • IC on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratHej Frida! Bland annat här har Martina skrivit om det i bloggen och även på fler…
  • Frida Gylner on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratHej Martina! Jag har plötsligt börjat lägga på mig vikt runt rumpa och lår. Dett…
  • IC on Om binjurarna & fettförbränningen!De beskriver att det bla kan vara T4 och T3 som är skevt och kan vara orsaken ti…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson