Här är studien som figurerade i media under gårdagen, både i Aftonbladet, Expressen, radio, TV 4, BBC och CNN. Stort pådrag med andra ord. Hur kommer det sig? Vad är det för studie och vad säger den egentligen?

Results from meta-analyses that included several large cohort studies in North America and Europe have suggested an association between increased mortality and low carbohydrate intake.

Det är den här meningen från studien som är orsaken till mediapådraget. “Resultaten från metaanalyser från flera kohorta studier i Nord Amerika och Europa har föreslagit en association mellan ökad dödlighet och lågt kolhydratinnehåll.”

Metastudie = En studie av studier, när man slår ihop flera vetenskapliga artiklar för att det ska få mer tyngd.
Kohort studie = studie på en grupp individer med någon bestämd gemensam parameter inom en viss tidsperiod. Används för att kolla på samband mellan till exempel sjukdom och exponering.

Studiens syfte

På grund av det växande intresset för lågkolhydratkost som viktminskningsmetod ville forskarna undersöka långtidseffekterna av att minska kolhydraterna, och titta på sambandet mellan kolhydratintag och dödlighet, med anledning av att effekterna blir olika beroende på om man ersätter kolhydraterna med fett och protein från växter, eller fett och protein från djur.

Min kommentar: Effekterna av lågkolhydratkost blir sannerligen olika om man äter växtbaserat protein och vegetabiliska oljor jämfört med animaliskt protein och fett. Bra idé att göra en långtidsstudie på detta. Låt oss titta på hur det gick till.

Metodik

15 428 personer mellan 45-64 år fick fylla i ett frågeformulär mellan 1987-1989 i en pågående långtidsstudie som kallas för ARIC (Atherosclerosis Risk in Communities). De fick sedan fylla i formulären igen för andra gången 1993-1995, tredje gången 1996-1998, fjärde gången 2011-2013 och femte gången 2016-2017.

Formuläret innehöll 66 frågor och jag har lyckats rota fram ungefär hur det ser ut dock inte hela formuläret. 

Forskarna använde sedan en databas för att få ut makronutrientfördelningen i deltagarnas svar. Så om en deltagare fyllde i att han eller hon åt 1-3 matskedar russin per månad så räknades det ut och plussades in den personens totala energi/näringsintag. De fick också kryssa i sina portionsstorlekar osv.

Datan från ARIC kombinerades med data från 7 andra kohortstudier. 

ARIC analysen justerades för demografi (ålder, kön, ras), energiintag, utbildning, träning, inkomst, rökning och diabetes. Personer som fått hjärt- och kärlsjukdom, diabetes eller stroke före 3e besöket fick inte vara med i de uppdaterade undersökningarna (4 och 5) för att inte sammanblanda faktorerna.

De övriga studierna

PURE-studien: Associations of fats and carbohydrate intake with cardiovascular disease and mortality in 18 countries from five continents (PURE): a prospective cohort study.

Kort om studien: Stor kohorttstudie från 18 länder och 5 kontinenter där de kommer fram till att högt kolhydratintag (mer än 60%) ger ökad dödlighet och ökat fett ger minskad dödlighet. Sponsrad av alla stora läkemedelsbolag.

Low-carbohydrate, high-protein score and mortality in a northern Swedish population-based cohort

Kort om studien: Stor svensk kohortstudie baserad på frågeformulär (samma typ som ARIC) där man försökte utröna effekten av LCHP (Low Carb High Protein) på bland annat cancer och ökad dödlighet men inga särskilda slutsatser kunde dras. Sponsrad av Nordic Health Whole Grain Food.

Low-carbohydrate diets and all-cause and cause-specific
mortality: two cohort studies.

Kort om studien: 26 år lång följetång baserad på frågeformulär med slutsatsen att lågkolhydratkost baserad på animalier ger ökad risk för dödlighet hos både kvinnor och män, medan en vegetabilisk lågkolhydratdiet är associerad med lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom och dödlighet. Sponsrad av National Institute of Health.

Low carbohydrate-high
protein diet and mortality in a cohort of Swedish women.

Kort om studien: 12 år lång studie på 42 000 kvinnor, lågt kolhydratintag och högt proteinintag var associerat med dödlighet i hjärtsjukdom. Studien utfördes genom att kvinnorna fick frågeformulär skickade till sig som sedan analyserades. Sponsrad av Swedish Cancer Society och the Swedish Research Council.

Low-carbohydrate-high-protein diet and long-term
survival in a general population cohort.

Kort om studien: Grekisk studie kring LCHP också utförd genom frågeformulär, här tog man också hänsyn till övervikt, rökning, träning och andra faktorer. Samma slutsats som innan LCHP gav ökad dödlighet. Sponsrad av bland annat Europe Against Cancer Program of the European Commission och the Greek Ministry of Health.

Low-Carbohydrate Diets and All-Cause Mortality: A Systematic Review and Meta-Analysis of Observational Studies

Kort om studien: Stor meta-studie med 17 olika studier där forskarna sammanställt resultaten genom statistisk analys. Slutsatsen är att lågkolhydratkost är associerad med ökad dödlighet. Studien baserades på begränsade observationsstudier.

Den berömda grafen

Här har vi resultatet av ARIC + PURE som gav upphov till U-formationen.

Forskarnas slutsatser

Längst liv får man av 50-55% kolhydratintag och lågkolhydratdieter baserat på animalier bör undvikas. Om en lågkolhydratkost ändå väljs av viktminskningsskäl ska den baseras på vegetabilier för ökad hälsa.

Sponsring: National Institutes of Health (NIH) samt att forskarna var betalda av Novartis (läkemedelsbolag) och Zogenix (läkemedelsbolag).

Mina kommentarer

Det här är en väldigt stor studie utförd av forskare från Harvard som publicerats i The Lancet, vilket är orsaken till allt mediapådrag. De har gjort ett rigoröst arbete med att utröna långtidseffekterna  av lågkolhydratdieter och kommit till en enhetlig slutsats: De förkortar ditt liv.

Spiken i kistan för lågkolhydratdieter?

Är det nu avgjort en gång för alla? Ska vi äta pasta, bröd och ris trots allt? Bör vi välja vegetabiliska oljor och vegetabiliskt protein, framför animaliska källor?

Nej, naturligtvis ska vi fortsätta att äta vår artegna föda. 

Problemet med den här studien och alla de studier som den är baserad på är att samtliga är baserade på observations-associationer som inte kan bevisa någonting. ARIC studien startade under 80-talet när fettskräcken var som störst, så de som kryssade i att de åt mycket fett brydde sig kanske inte om hälsoråd särskilt mycket. När det sedan är trendigt att äta vegetariskt, ökar viljan att kryssa i att man äter mycket vegetariskt. Kanske de mer hälsomedvetna personerna är mer benägna att följa hälsoråd, och då också äter mer grönsaker?

Kanske är självskattningen inte särskilt bra hos människor? Är fettrik kost McDonalds mat eller är det lammrack? Många som inte är så insatta i kost har svårt att uppskatta innehållet i livsmedel och har ingen aning om hur mycket eller lite de äter av en viss makronutrient.

Alla som har coachat människor inom kost har troligen också märkt hur stor skillnad det kan vara på människors uppfattning om hur de äter, och hur de verkligen äter. Jag har träffat många som “äter LCHF” och äter både gröt, flingor, frukt och godis. Hur skulle de ha svarat i en enkätstudie?

Hur sanningsenliga är människor i enkätundersökningar och hur bra är vårt minne för hur vi har ätit den senaste månaden? 

Den här typen av statistisk analys är inte särskilt bra eftersom det går att bevisa lite vad som helst, beroende på incitament. En observation jag själv gjorde direkt från tabellerna var hur deltagarnas inkomster sjönk i takt med deras sjunkande intag av animaliskt protein. En sak är dock klar, och det är att det är väldigt låg sannolikhet att en större mängd människor skulle ha följt en välplanerad lågkolhydratkost under så lång tid, särskilt som lågkolhydratrörelsen inte växte fram förrän 2005-2010 och det är först nu det blivit mer välkänt och accepterat bland gemene man. I USA är fettskräcken fortfarande stor, och det lobbas mycket för halvfabrikat gjort på soja, majs och havre.

Slutsats

Ytterligare en studie som inte säger någonting vettigt eftersom det gång på gång visat sig att människor har oerhört svårt för att skatta sig själva objektivt. Människor är alltid mer benägna att skatta sig enligt hur de tror att de borde äta, snarare än hur de verkligen äter, samt glömmer av och räknar bort sina “undantag”. Det gör att hela poängen med en sådan här undersökning tillintetgörs.

Läs gärna artikeln och kom med dina egna åsikter!
Du hittar den här 

Personligen tycker jag att det är mer givande att titta på rena cellulära och biokemiska effekter av olika mikro- och makronutrienter, samt experimentera själv och optimera mina egna hälsoparametrar, hellre än att låta den här typen av studier ha något som helst inflytande över mina livsval.