Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

  • Home
  • Tag: vetenskapliga artiklar

Inlägg i kategorin vetenskapliga artiklar

Alkohol ÄR nyttigt! Eller…?

30 July, 2021 33 Comments Written by Martina

En läsare länkade en helt ny studie publicerad i BMC Medicine som handlar om alkoholkonsumtion och hjärthälsa. Jag brukar vara väldigt kritisk till hur lättsamt vi ser på alkohol i det här samhället, och forskningen hjälper verkligen inte mitt case! Det finns många studier som hyllar alkoholen och dess hälsoeffekter. Får det mig att ändra min ståndpunkt? Nej, men låt oss titta på den här studien tillsammans 🙂

Bakgrund: moderat alkoholkonsumtion anses vara skyddande för hjärtat hos friska individer, men den här studien tittar på om detta även gäller personer med kardiovaskulär sjukdom. För att ta reda på detta gjordes en meta-analys.

Vad är en meta-analys? När man tar ett gäng studier och “poolar” datan för att få en riktigt stor grupp människor. 48423 personer fick de ihop på detta vis vilket är en ansenlig mängd!

Metod: De använde färdiga studier och tog ut data på alkoholkonsumtion och all-cause mortality (de har dött av vad som helst), kardiovaskulär död och kardiovaskulära händelser. Datan poolades så som jag förstår det och de byggde en modell med fraktionell polynomial regression (statistisk modell) och justerade för ålder, kön och huruvida de rökte eller inte.

Resultat: De fick en J-formad kurva över risken hos de som drack. Tänk hur ett J ser ut, en högre snutt (de som drack lite) som sen sjunker (de som drack lite mer) och sen ryggen på J:et (de som drack mest). Det betyder alltså att de som drack lite mer fick en reducerad risk (lägsta punkten på J:et). I mängd var lägst risk associerat med 7g alkohol per dag för all-cause mortality, 8g per dag för kardiovaskulär död och 6g per dag för kardiovaskulära händelser. De såg inga signifikanta riskökningar upp till 62, 50 respektive 15g alkohol per dag.

Hur mycket är det? 1 glas vin, 1 starköl eller 4cl starksprit = 12g alkohol så “peak hälsosamt” verkar då vara ungefär halva den mängden, men ingen statistisk riskökning (i den här studien) sågs med att dricka 5 glas vin (för all-cause mortality), 4 glas vin för kardiovaskulär död och drygt 1 glas vin för kardiovaskulär händelse.

Diskussion och slutsats: Den här meta-analysen ger samma resultat som har  identifierats innan och som vi sett på löpsedlarna så många gånger: “Drick mer vin och lev längre” “Alkohol bra för hjärthälsan!” “Så mycket alkohol ska du dricka” och så vidare. Nyheter som folk älskar att läsa om, precis som när det står att vi ska äta choklad och dricka kaffe, och att det faktiskt är mer hälsosamt att gå än att springa. Det som är nytt är att alkoholens förträfflighet även gäller personer med hjärt- och kärlsjukdomar.

Mina åsikter och kommentarer till studien

Trots slutsatserna i en sådan här stor meta-studie tycker jag att alkohol är oerhört problematiskt. En sak jag vill säga om studien är att det i resultat-delen står att resultatet inte gäller patienter med hjärtsvikt vilket är en lite märklig uppdelning eftersom många med hjärt- och kärlsjukdomar får hjärtsvikt som följd. Särskilt vanligt för patienter med förmaksflimmer och det är helt klart vetenskaplig konsensus vid det här laget att alkoholkonsumtion ökar risken för förmaksflimmer. Flimmer kan dessutom aktiveras efter bara något glas vin och vara ganska farligt (källor länkade längst ned). Nu tror jag dock att många hjärtpatienter är väldigt välmedicinerade och medicinerna är effektiva, och verkar alltså fungera väl även tillsammans med alkohol.

Det positiva med alkohol

Om jag ska säga något positivt om alkohol i sig är det att det är blodförtunnande och kolesterolsänkande. Det sänker även blodsockret så diabetiker som tar en liten kvällswhiskey istället för till exempel en bit choklad, har bättre blodsocker och bättre viktminskning.

Det negativa med alkohol

Men! Alkohol är en väldigt, väldigt beroendeframkallande substans som många får allvarliga problem med. På Folkhälsomyndighetens hemsida kan du se statistiken, men man kan ju misstänka att mörkertalet är väldigt stort. Det är ju skamligt att inte kunna “dricka som folk”!

30% av alla mellan 17-84 år uppger vid ett stickprov att de intensivkonsumerat, alltså riskbrukat alkohol de senaste 30 dagarna. 300.000 svenskar vårdas för svår alkoholism, och betänk då att de allra flesta med alkoholproblem inte söker hjälp för det. Alkoholismen uppdagas ofta när de söker för andra problem och rutinblodprov tas, eller att omgivningen börjar reagera på att något inte står rätt till.

Nästan alla känner någon som de vet har alkoholproblem, men som lever i förnekelse över det. Det är ett omfattande problem som inte tas på allvar förrän det är mycket långt gånget, just på grund av vår alkohol-glorifierande kultur och att det är så väldigt viktigt för  många att kunna dricka. Vi samlas kring alkoholen, vi bondar över den och den gör att vi står ut med vår släkt på midsommarafton.

Alkohol ger näringsbrister och sämre stresstålighet

Ibland hjälper jag till att tolka blodprover och kan hajja till rejält när jag ser vissa tendenser och tecken på alkoholskador. Jag vet inte om de som frågar mig om hjälp är ärliga med sin konsumtion, men dagligt drickande (alltså 1-2 glas vin till maten 5-7 dagar i veckan) syns definitivt på ett blodprov. Jag ser det med en gång i form av vissa typiska näringsbrister, läckande tarm och ibland även organskador.

Om man inte kompenserar med en väldigt näringstät kost är det lätt att få näringsbrister, som i sin tur ökar känslan av inre stress, ångest och oro (brist på B-vitaminer). Lågt serotonin och lågt GABA ger alkoholsug, så att supplementera med vitaminer och vissa aminosyror (L-tryptofan, GABA/KSM66, L-glycin, vitamin B3 (gärna flush), B6, B9 och B12) hjälper ofta väldigt väl. Även 5-HTP kan vara hjälpsamt för den som har alkohol som sin stressmedicin.

Alkohol påverkar sömnen

Många upplever alkohol som lugnande och sövande och använder det kvällstid för att varva ned och även somna. Problemet med det är att kroppen inte alls upplever det som sövande, trots stor GABA-påverkan som kan göra att man somnar. Kroppen har fått i sig ett gift och försöker avgifta vilket man kan se på högre puls och sänkt HRV om man mäter sin sömn (med tex Oura). Man får även utebliven djupsömn eftersom frontalloben blir bedövad och inte sällan också utebliven REM-sömn. Det är det som ger den kognitiva försämringen hos de som konsumerar mycket alkohol. Hjärnan får aldrig vila!

Vad jag tror de positiva effekterna egentligen handlar om

Jag tror att alkoholkonsumtion rent generellt egentligen visar på ett rikare socialt liv. De som dricker några enheter per vecka kanske dels har en partner som de kan dela en flaska vin med och dels har trevliga vänner som de kan umgås med över en middag eller ute på pubben. Social samvaro är en av de starkaste faktorerna för att få vara frisk och leva länge! Sedan får man också ta de ångestdämpande effekterna av alkohol i beaktning.

Att gå runt med ständig oro är hälsovådligt. Kronisk ångest och oro är förenat med ökad risk för en mängd sjukdomar, och om de som dricker alkohol varje vecka får en paus från sin oro och kan känna sig glada och avslappnade tror jag att bara där finns ett hälsovärde. Frågan är dock om inte den här effekten hade kunnat uppnås på ett bättre sätt, till exempel genom träning, meditation, terapi och kostomläggning. Jag tror det, men alkoholen är onekligen en krycka för många!

Det här tipset kom från Carin, tack så mycket! Hoppas att jag lyckades ge en nyanserad bild av studien och av alkohol i allmänhet 🙂

Referenser

Forskning
, ,

Vetenskap eller common sense?

4 September, 2018 52 Comments Written by Martina

Ser du hur irritationen fullkomligt lyser igenom texten? Det eskalerade såklart av mina frågor och sedan raderade personen sig själv från konversationen. Det sista hon sa var att hon tappade allt förtroende och respekt för mig, trots att jag inte ens fick en chans att dela med mig av källor. De här konversationerna sker snabbt, och det är inte så att jag sitter redo vid mobilen non-stopp, jag satt faktiskt i sköljen hos frisören.

Aggressivt ha-begär sänker min motivation

Det är inte ovanligt att människor aggressivt ber om källor till det jag skriver på min blogg, det räcker tydligen inte med 2 disclaimers och att jag ibland lägger in disclaimers i mina inlägg.

Det här är en BLOGG och det betyder att jag BLOGGAR om saker jag tycker är intressanta eller som jag går och funderar på. Jag skriver precis vad jag vill här, hur ofta jag vill, för att få input från mina smarta läsare, stöta och blöta grejer, dela med mig av idéer och tankar. Det är lite så en blogg fungerar, vi lär oss av varandra och har ett litet community här på grund av våra gemensamma intressen.

Om jag skulle ha vetenskapliga referenser till varenda grej jag skriver här skulle det sluta vara en blogg och istället bli en “authority website” vilket jag sagt flera gånger att bloggen ALDRIG kommer bli. Det här är min frizon där jag connectar med människor med liknande intressen och vädrar idéer, punkt slut. 

Med det sagt så kan jag gärna dela vetenskapliga artiklar när jag känner för det eller om någon ber mig på ett trevligt sätt, mitt arkiv är oändligt.

Vetenskap eller common sense?

Jag träffade en kompis förra veckan som är professor och han skrattade gott åt att det är så viktigt med “vetenskapliga källor” för folk som aldrig läst en artikel i hela sitt liv, och samtidigt sväljer så mycket annat med hull och hår. Nej sa han, folk behöver inte en artikel de ändå aldrig kommer att läsa, de behöver common sense.

Jag höll med. 

Jag har märkt allt för många gånger att de som skriker högst efter vetenskapliga “belägg” är de som inte hade kunnat särskilja en bra artikel från en dålig i alla fall och då är det så omotiverande att dela med sig av det. Det känns bara som att jag ska hålla på och “bevisa mig”.

Dessutom undrar jag om den här typen av personer hade köpt vad jag säger rakt av om jag hade varit läkare? Om jag hade haft PhD bakom mitt namn? Det är på G förresten. Om jag hade varit “Herr Professor-Doktor”? 😀

Några källor om effekter av vegetarisk kost

Long story long… låt oss titta på lite källor med anledning av mitt inlägg kring barn som blir vegetarianer.

Som sagt finns det hur mycket som helst men här är ett axplock: 

1.Vegetarian diet and mental disorders: results from a representative community survey

“Vegetarians displayed elevated prevalence rates for depressive disorders, anxiety disorders and somatoform disorders. ”

2. How does the health and well-being of young Australian vegetarian and semi-vegetarian women compare with non-vegetarians?

“Semi-vegetarians and vegetarians had poorer mental health, with 21–22% reporting depression compared with 15% of non-vegetarians (P < 0.001). Low iron levels and menstrual symptoms were also more common in both vegetarian groups.”

3. Dietary (n-3) Fatty Acids and Brain Development

“Reduced DHA is associated with impairments in cognitive and behavioral performance, effects which are particularly important during brain development.” (DHA kan bara fås från animaliska källor då växtbaserat DHA inte tas upp av kroppen)

4. Vitamin B12 and brain development

“This is a report of a 11/2-year-old male with megaloblastic anaemia and a progressive neurological disorder clinically resembling leucodystrophy. The child was exclusively breast fed and his mother had been a strict vegetarian for more than 4 years before the child was born. ”

5. Maternal vegan diet causing a serious infantile neurological disorder due to vitamin B12 deficiency

“We present a 9-month-old exclusively breastfed baby of a strict vegetarian mother who had excluded all animal proteins from her diet. The patient’s symptoms included dystrophy, weakness, muscular atrophy, loss of tendon reflexes, psychomotor regression and haematological abnormalities”

6. Irreversible subacute sclerotic combined degeneration of the spinal cord in a vegan subject

“A 57-y-old man, member of a vegan cult for 13 y, developed weakness, paraplegia, hyper-reflexia, distal symmetric muscular hypotrophy, impairment of superficial sensation in the hands and feet, loss of deep sensation in the lower limbs, and neurogenic bladder and bowel.”

7. Serum sex hormones and endurance performance after a lacto-ovo vegetarian and a mixed diet.

“During exercise after 6 wk on the diets total T was also significantly lower on the V than on the M diet (P < 0.05).”

8. Diet and Reproductive Hormones: A Study of Vegetarian and Nonvegetarian Postmenopausal Women

“In comparison with matched nonvegetarian women, postmenopausal vegetarian women were found to have lower urinary levels of estriol and total estrogens, lower plasma prolactin levels, and higher plasma sex hormone-binding globulin (SHBG) levels.”

9. A maternal vegetarian diet in pregnancy is associated with hypospadias

“As vegetarians have a greater exposure to phytoestrogens than do omnivores, these results support the possibility that phytoestrogens have a deleterious effect on the developing male reproductive system.”

Det finns mer studier men det är bara att gå in på google scholar och kolla, där finns allt. Konsekvent är det lägre könshormoner och sämre mental prestanda som gäller för vegetariskt leverne.

Varför blir det så?

För att människan är en karnivor (köttätare) i första hand och en omnivor i andra hand. Alla naturstammar äter och har alltid ätit en animaliebaserad högfettdiet, människor väljer i sitt naturliga tillstånd att äta växtdelar sist av allt. Oftast endast vid svält. 

Alla veganer och vegetarianer påstår ofta  att de mår toppen, för de tänker att de i alla fall mår bättre än om de hade ätit kött. Det är inte sant såklart, de har bara vant sig vid att må dåligt. Titta på deras hud, ögon och hårkvalité, titta på muskelmassa och fettprocent. Jag ser människors metabola status direkt och det tar mig en sekund att identifiera en vegan.

Forskning, Kost & Hälsa
, ,

Studie: Keto diet ger insulinresistens

20 August, 2018 33 Comments Written by Martina

keto ger insulinresistens

Lördagens analys kring senaste kolhydratstudien som publicerades i The Lancet blev populär, så jag passar på att göra en till av bara farten. Den här tog mig en halv minut att dissekera, så den är inte lika intressant men jag vill ändå visa hur tokigt det kan bli inom forskning.

Artikeln: 

Short-term feeding of a ketogenic diet induces more severe hepatic insulin resistance than a obesogenic high-fat diet

Studien ifrågasätter huruvida en ketogen diet verkligen är hälsosam gällande risken för insulinresistens. Precis som i den större studien i The Lancet skriver de att lågkolhydratkost eller ketogen diet är en populär viktminskningsmetod, men att den behöver undersökas noggrannare. Det är jättebra att de vill granska den här typen av kost, men hur kan de misslyckas gång på gång med att förstå vad lågkolhydratkost är och framförallt vad ketogen kost är?

Utförande

De gav möss en “ketogen diet” respektive en fetmande högfettkost och såg att mössen blev mer insulinresistenta av keto.

Hur kom det fram till detta? Låt oss titta på vad mössen fick äta:

Kasein, härdade vegetabiliska oljor (margarin) och majsolja. Det låter ju som en mumsig ketodiet. Hand upp alla som mumsar i sig ett paket margarin om dagen i sin kost!

Vad bestod den fetmande högfettkosten av då, den som inte ledde till insulinresistens? 

Ister?

Så ister, något som vi faktiskt använder inom keto ledde inte till insulinresistens men “keto” baserat på margarin gjorde det. Ja det var ju sannerligen en ambitiös studie kring ketogen kost. Hur kan forskarna missa poängen så fatalt? Det är väl inte så att det saknas information om ketogen kost?

Vad tror du? 

Var blir det fel? 

Jag skickade min bok “The Keto Guidebook” till huvudförfattaren Gerald Grandl som en present. Hoppas han blir glad! 🙂

Forskning
,

Om nya kolhydratstudien i The Lancet

18 August, 2018 33 Comments Written by Martina

Här är studien som figurerade i media under gårdagen, både i Aftonbladet, Expressen, radio, TV 4, BBC och CNN. Stort pådrag med andra ord. Hur kommer det sig? Vad är det för studie och vad säger den egentligen?

Results from meta-analyses that included several large cohort studies in North America and Europe have suggested an association between increased mortality and low carbohydrate intake.

Det är den här meningen från studien som är orsaken till mediapådraget. “Resultaten från metaanalyser från flera kohorta studier i Nord Amerika och Europa har föreslagit en association mellan ökad dödlighet och lågt kolhydratinnehåll.”

Metastudie = En studie av studier, när man slår ihop flera vetenskapliga artiklar för att det ska få mer tyngd.
Kohort studie = studie på en grupp individer med någon bestämd gemensam parameter inom en viss tidsperiod. Används för att kolla på samband mellan till exempel sjukdom och exponering.

Studiens syfte

På grund av det växande intresset för lågkolhydratkost som viktminskningsmetod ville forskarna undersöka långtidseffekterna av att minska kolhydraterna, och titta på sambandet mellan kolhydratintag och dödlighet, med anledning av att effekterna blir olika beroende på om man ersätter kolhydraterna med fett och protein från växter, eller fett och protein från djur.

Min kommentar: Effekterna av lågkolhydratkost blir sannerligen olika om man äter växtbaserat protein och vegetabiliska oljor jämfört med animaliskt protein och fett. Bra idé att göra en långtidsstudie på detta. Låt oss titta på hur det gick till.

Metodik

15 428 personer mellan 45-64 år fick fylla i ett frågeformulär mellan 1987-1989 i en pågående långtidsstudie som kallas för ARIC (Atherosclerosis Risk in Communities). De fick sedan fylla i formulären igen för andra gången 1993-1995, tredje gången 1996-1998, fjärde gången 2011-2013 och femte gången 2016-2017.

Formuläret innehöll 66 frågor och jag har lyckats rota fram ungefär hur det ser ut dock inte hela formuläret. 

Forskarna använde sedan en databas för att få ut makronutrientfördelningen i deltagarnas svar. Så om en deltagare fyllde i att han eller hon åt 1-3 matskedar russin per månad så räknades det ut och plussades in den personens totala energi/näringsintag. De fick också kryssa i sina portionsstorlekar osv.

Datan från ARIC kombinerades med data från 7 andra kohortstudier. 

ARIC analysen justerades för demografi (ålder, kön, ras), energiintag, utbildning, träning, inkomst, rökning och diabetes. Personer som fått hjärt- och kärlsjukdom, diabetes eller stroke före 3e besöket fick inte vara med i de uppdaterade undersökningarna (4 och 5) för att inte sammanblanda faktorerna.

De övriga studierna

PURE-studien: Associations of fats and carbohydrate intake with cardiovascular disease and mortality in 18 countries from five continents (PURE): a prospective cohort study.

Kort om studien: Stor kohorttstudie från 18 länder och 5 kontinenter där de kommer fram till att högt kolhydratintag (mer än 60%) ger ökad dödlighet och ökat fett ger minskad dödlighet. Sponsrad av alla stora läkemedelsbolag.

Low-carbohydrate, high-protein score and mortality in a northern Swedish population-based cohort

Kort om studien: Stor svensk kohortstudie baserad på frågeformulär (samma typ som ARIC) där man försökte utröna effekten av LCHP (Low Carb High Protein) på bland annat cancer och ökad dödlighet men inga särskilda slutsatser kunde dras. Sponsrad av Nordic Health Whole Grain Food.

Low-carbohydrate diets and all-cause and cause-specific
mortality: two cohort studies.

Kort om studien: 26 år lång följetång baserad på frågeformulär med slutsatsen att lågkolhydratkost baserad på animalier ger ökad risk för dödlighet hos både kvinnor och män, medan en vegetabilisk lågkolhydratdiet är associerad med lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom och dödlighet. Sponsrad av National Institute of Health.

Low carbohydrate-high
protein diet and mortality in a cohort of Swedish women.

Kort om studien: 12 år lång studie på 42 000 kvinnor, lågt kolhydratintag och högt proteinintag var associerat med dödlighet i hjärtsjukdom. Studien utfördes genom att kvinnorna fick frågeformulär skickade till sig som sedan analyserades. Sponsrad av Swedish Cancer Society och the Swedish Research Council.

Low-carbohydrate-high-protein diet and long-term
survival in a general population cohort.

Kort om studien: Grekisk studie kring LCHP också utförd genom frågeformulär, här tog man också hänsyn till övervikt, rökning, träning och andra faktorer. Samma slutsats som innan LCHP gav ökad dödlighet. Sponsrad av bland annat Europe Against Cancer Program of the European Commission och the Greek Ministry of Health.

Low-Carbohydrate Diets and All-Cause Mortality: A Systematic Review and Meta-Analysis of Observational Studies

Kort om studien: Stor meta-studie med 17 olika studier där forskarna sammanställt resultaten genom statistisk analys. Slutsatsen är att lågkolhydratkost är associerad med ökad dödlighet. Studien baserades på begränsade observationsstudier.

Den berömda grafen

Här har vi resultatet av ARIC + PURE som gav upphov till U-formationen.

Forskarnas slutsatser

Längst liv får man av 50-55% kolhydratintag och lågkolhydratdieter baserat på animalier bör undvikas. Om en lågkolhydratkost ändå väljs av viktminskningsskäl ska den baseras på vegetabilier för ökad hälsa.

Sponsring: National Institutes of Health (NIH) samt att forskarna var betalda av Novartis (läkemedelsbolag) och Zogenix (läkemedelsbolag).

Mina kommentarer

Det här är en väldigt stor studie utförd av forskare från Harvard som publicerats i The Lancet, vilket är orsaken till allt mediapådrag. De har gjort ett rigoröst arbete med att utröna långtidseffekterna  av lågkolhydratdieter och kommit till en enhetlig slutsats: De förkortar ditt liv.

Spiken i kistan för lågkolhydratdieter?

Är det nu avgjort en gång för alla? Ska vi äta pasta, bröd och ris trots allt? Bör vi välja vegetabiliska oljor och vegetabiliskt protein, framför animaliska källor?

Nej, naturligtvis ska vi fortsätta att äta vår artegna föda. 

Problemet med den här studien och alla de studier som den är baserad på är att samtliga är baserade på observations-associationer som inte kan bevisa någonting. ARIC studien startade under 80-talet när fettskräcken var som störst, så de som kryssade i att de åt mycket fett brydde sig kanske inte om hälsoråd särskilt mycket. När det sedan är trendigt att äta vegetariskt, ökar viljan att kryssa i att man äter mycket vegetariskt. Kanske de mer hälsomedvetna personerna är mer benägna att följa hälsoråd, och då också äter mer grönsaker?

Kanske är självskattningen inte särskilt bra hos människor? Är fettrik kost McDonalds mat eller är det lammrack? Många som inte är så insatta i kost har svårt att uppskatta innehållet i livsmedel och har ingen aning om hur mycket eller lite de äter av en viss makronutrient.

Alla som har coachat människor inom kost har troligen också märkt hur stor skillnad det kan vara på människors uppfattning om hur de äter, och hur de verkligen äter. Jag har träffat många som “äter LCHF” och äter både gröt, flingor, frukt och godis. Hur skulle de ha svarat i en enkätstudie?

Hur sanningsenliga är människor i enkätundersökningar och hur bra är vårt minne för hur vi har ätit den senaste månaden? 

Den här typen av statistisk analys är inte särskilt bra eftersom det går att bevisa lite vad som helst, beroende på incitament. En observation jag själv gjorde direkt från tabellerna var hur deltagarnas inkomster sjönk i takt med deras sjunkande intag av animaliskt protein. En sak är dock klar, och det är att det är väldigt låg sannolikhet att en större mängd människor skulle ha följt en välplanerad lågkolhydratkost under så lång tid, särskilt som lågkolhydratrörelsen inte växte fram förrän 2005-2010 och det är först nu det blivit mer välkänt och accepterat bland gemene man. I USA är fettskräcken fortfarande stor, och det lobbas mycket för halvfabrikat gjort på soja, majs och havre.

Slutsats

Ytterligare en studie som inte säger någonting vettigt eftersom det gång på gång visat sig att människor har oerhört svårt för att skatta sig själva objektivt. Människor är alltid mer benägna att skatta sig enligt hur de tror att de borde äta, snarare än hur de verkligen äter, samt glömmer av och räknar bort sina “undantag”. Det gör att hela poängen med en sådan här undersökning tillintetgörs.

Läs gärna artikeln och kom med dina egna åsikter!
Du hittar den här 

Personligen tycker jag att det är mer givande att titta på rena cellulära och biokemiska effekter av olika mikro- och makronutrienter, samt experimentera själv och optimera mina egna hälsoparametrar, hellre än att låta den här typen av studier ha något som helst inflytande över mina livsval.

Forskning
, ,

Att läsa och tolka vetenskapliga studier

1 March, 2018 43 Comments Written by Martina

Idag träffade jag Jonas Colting igen för inspelning av ytterligare ett avsnitt av “Coltings Nakna Sanning”. Förra avsnittet pratade vi om veganismlobbyism och falsifierad forskning och den här gången fortsatte vi på samma tema. Det med anledning av studier som kommit upp i media den senaste tiden, som till exempel den 1-åriga Harvardstudien som jämförde lågkolhydrat med lågfettkost och inte såg någon signifikant skillnad mellan de två kosthållningarna. 

När sådana här nyheter kommer upp är det många som accepterar rubrikerna rakt av utan att ha viljan, orken eller förmågan att titta djupare. Det är lite vanskligt för att just koststudier är kända för att vara ganska missvisande, och det beror på att man sällan spärrar in folk och kontrollerar deras matintag. I de fallen där man faktiskt har spärrat in folk, missar man en annan sak nämligen effekten av trigger foods, när deltagare i sin hemmamiljö kanske triggat igång på ett livsmedel och överäter flera hundra kalorier.

Det finns många saker att ta hänsyn till när man studerar studier och just det diskuterade jag och Colting i dagens poddavsnitt (avsnitt 153). Det här inlägget är tänkt som en utförligare förklaring i text.

Hur man börjar läsa vetenskapliga studier

Börja gräv här. Börja att läsa abstract och skumma sedan igenom artikeln för att hitta grafer och andra figurer som kan vara av intresse. Titta på slutsatsen eller sammanfattningen/diskussionen för att se om artikeln är intressant för dig, och är den det kan du gå tillbaka och läsa hela från början till slut.

Hur är studien utförd?

Där kan det vara intressant att studera metodiken som använts och försöka förstå varför forskarna har gjort som de har gjort. Har de studerat djur eller människor? Har de studerat särskilda grupper eller godtyckliga grupper?

Metodik studerar jag mycket när jag vill förstå hur relevant resultatet är. Om man ger råttor en högfettkost med 90% fett så hamnar de knappt i ketos alls, medan människor som äter 90% fett hamnar i en stark ketos och blir fettdrivna. I vissa fall kan djurstudier vara intressanta men ibland blir resultatet icke-applicerbart.

Vem betalar studien?

Detta måste alltid anges och börjar man titta efter detta så blir man snabbt chockad över mängden industrisponsrad forskning. Sedan får man inte glömma att stora livsmedelsbolag kan starta egna forskningsinstitut också, men deras artiklar brukar sällan eller aldrig publiceras i aktade tidsskrifter, dock kan de sponsra annan forskning som publiceras där.

Läs flera artiklar från samma forskningsgrupp

Det kan vara väldigt intressant för att avgöra en studies kvalité. Alla forskare är inte lika bra, alla universitet är inte lika bra och det är stor skillnad på vilka människor som utför studierna.

Kontakta forskarna i studien

Forskare är vanliga människor, inga superstars så de svarar ofta på mail om man är intresserad av deras forskning. Alla ord och koncept bör förstås googlas först, maila bara om du har konkreta synpunkter på till exempel metodik eller slutsatser.

Jag tror att det skulle vara väldigt bra om forskningsvärlden och “den vanliga världen” närmade sig varandra lite. Mycket prestigetänk och fusk inom forskning kan fortgå just för att de flesta är så oinsatta. Det är viktigt att förstå att en artikel sällan betyder särskilt mycket så om media blåser upp en studie som sensationell, så är det i princip alltid felaktigt eller överdrivet.

Tillägg: Jag har sett att en viss träningsbloggare med följe kommenterar friskt om mig och mina inlägg i sociala medier och det bekommer mig inte ett dugg. Jag har ingenting att oroa mig för, känner mig inte kränkt, ledsen eller “överbevisad” på något plan utan känner mest som Pippi Långstrump skulle uttryckt det: “Är man väldigt stark så måste man också vara väldigt snäll”. Jag har dock förstått att jag verkligen tryckte ned G så mycket mer än vad jag någonsin kunde ana, och det var verkligen inte meningen. Jag ville mest bråka lite sådär som man kan göra med folk man har en grundläggande respekt för, men det går förstås inte när nivåskillnaden är för stor. Nu har det blivit lite som att peta på en arg get med en pinne. Jag kan gå därifrån men geten kommer att fortsätta stånga på allting i sin väg.  

Jag lovar att vara lite mer försiktig i framtiden så att ni som läser här inte blir attackerade av getter och troll. Det är viktigt för mig med öppet och vänligt klimat här inne som vi är så vana vid.

Nästa inlägg kommer att handla om hur man handlar billigt på Iherb 🙂  

 

Forskning
, , ,

Senaste kommentarerna

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680