![[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋♀️) är naturligt böjda åt det hållet!
Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!
ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera.
STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer?
Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️
Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️
Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!](https://martinajohansson.se/wp-content/plugins/instagram-feed/img/placeholder.png)
Här är studien som figurerade i media under gårdagen, både i Aftonbladet, Expressen, radio, TV 4, BBC och CNN. Stort pådrag med andra ord. Hur kommer det sig? Vad är det för studie och vad säger den egentligen?
Results from meta-analyses that included several large cohort studies in North America and Europe have suggested an association between increased mortality and low carbohydrate intake.
Det är den här meningen från studien som är orsaken till mediapådraget. “Resultaten från metaanalyser från flera kohorta studier i Nord Amerika och Europa har föreslagit en association mellan ökad dödlighet och lågt kolhydratinnehåll.”
Metastudie = En studie av studier, när man slår ihop flera vetenskapliga artiklar för att det ska få mer tyngd.
Kohort studie = studie på en grupp individer med någon bestämd gemensam parameter inom en viss tidsperiod. Används för att kolla på samband mellan till exempel sjukdom och exponering.
Studiens syfte
På grund av det växande intresset för lågkolhydratkost som viktminskningsmetod ville forskarna undersöka långtidseffekterna av att minska kolhydraterna, och titta på sambandet mellan kolhydratintag och dödlighet, med anledning av att effekterna blir olika beroende på om man ersätter kolhydraterna med fett och protein från växter, eller fett och protein från djur.
Min kommentar: Effekterna av lågkolhydratkost blir sannerligen olika om man äter växtbaserat protein och vegetabiliska oljor jämfört med animaliskt protein och fett. Bra idé att göra en långtidsstudie på detta. Låt oss titta på hur det gick till.
Metodik
15 428 personer mellan 45-64 år fick fylla i ett frågeformulär mellan 1987-1989 i en pågående långtidsstudie som kallas för ARIC (Atherosclerosis Risk in Communities). De fick sedan fylla i formulären igen för andra gången 1993-1995, tredje gången 1996-1998, fjärde gången 2011-2013 och femte gången 2016-2017.
Formuläret innehöll 66 frågor och jag har lyckats rota fram ungefär hur det ser ut dock inte hela formuläret.
Forskarna använde sedan en databas för att få ut makronutrientfördelningen i deltagarnas svar. Så om en deltagare fyllde i att han eller hon åt 1-3 matskedar russin per månad så räknades det ut och plussades in den personens totala energi/näringsintag. De fick också kryssa i sina portionsstorlekar osv.
Datan från ARIC kombinerades med data från 7 andra kohortstudier.
ARIC analysen justerades för demografi (ålder, kön, ras), energiintag, utbildning, träning, inkomst, rökning och diabetes. Personer som fått hjärt- och kärlsjukdom, diabetes eller stroke före 3e besöket fick inte vara med i de uppdaterade undersökningarna (4 och 5) för att inte sammanblanda faktorerna.
De övriga studierna
PURE-studien: Associations of fats and carbohydrate intake with cardiovascular disease and mortality in 18 countries from five continents (PURE): a prospective cohort study.
Kort om studien: Stor kohorttstudie från 18 länder och 5 kontinenter där de kommer fram till att högt kolhydratintag (mer än 60%) ger ökad dödlighet och ökat fett ger minskad dödlighet. Sponsrad av alla stora läkemedelsbolag.
Low-carbohydrate, high-protein score and mortality in a northern Swedish population-based cohort
Kort om studien: Stor svensk kohortstudie baserad på frågeformulär (samma typ som ARIC) där man försökte utröna effekten av LCHP (Low Carb High Protein) på bland annat cancer och ökad dödlighet men inga särskilda slutsatser kunde dras. Sponsrad av Nordic Health Whole Grain Food.
Low-carbohydrate diets and all-cause and cause-specific
mortality: two cohort studies.
Kort om studien: 26 år lång följetång baserad på frågeformulär med slutsatsen att lågkolhydratkost baserad på animalier ger ökad risk för dödlighet hos både kvinnor och män, medan en vegetabilisk lågkolhydratdiet är associerad med lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom och dödlighet. Sponsrad av National Institute of Health.
Low carbohydrate-high
protein diet and mortality in a cohort of Swedish women.
Kort om studien: 12 år lång studie på 42 000 kvinnor, lågt kolhydratintag och högt proteinintag var associerat med dödlighet i hjärtsjukdom. Studien utfördes genom att kvinnorna fick frågeformulär skickade till sig som sedan analyserades. Sponsrad av Swedish Cancer Society och the Swedish Research Council.
Low-carbohydrate-high-protein diet and long-term
survival in a general population cohort.
Kort om studien: Grekisk studie kring LCHP också utförd genom frågeformulär, här tog man också hänsyn till övervikt, rökning, träning och andra faktorer. Samma slutsats som innan LCHP gav ökad dödlighet. Sponsrad av bland annat Europe Against Cancer Program of the European Commission och the Greek Ministry of Health.
Low-Carbohydrate Diets and All-Cause Mortality: A Systematic Review and Meta-Analysis of Observational Studies
Kort om studien: Stor meta-studie med 17 olika studier där forskarna sammanställt resultaten genom statistisk analys. Slutsatsen är att lågkolhydratkost är associerad med ökad dödlighet. Studien baserades på begränsade observationsstudier.
Den berömda grafen
Här har vi resultatet av ARIC + PURE som gav upphov till U-formationen.
Forskarnas slutsatser
Längst liv får man av 50-55% kolhydratintag och lågkolhydratdieter baserat på animalier bör undvikas. Om en lågkolhydratkost ändå väljs av viktminskningsskäl ska den baseras på vegetabilier för ökad hälsa.
Sponsring: National Institutes of Health (NIH) samt att forskarna var betalda av Novartis (läkemedelsbolag) och Zogenix (läkemedelsbolag).
Mina kommentarer
Det här är en väldigt stor studie utförd av forskare från Harvard som publicerats i The Lancet, vilket är orsaken till allt mediapådrag. De har gjort ett rigoröst arbete med att utröna långtidseffekterna av lågkolhydratdieter och kommit till en enhetlig slutsats: De förkortar ditt liv.
Spiken i kistan för lågkolhydratdieter?
Är det nu avgjort en gång för alla? Ska vi äta pasta, bröd och ris trots allt? Bör vi välja vegetabiliska oljor och vegetabiliskt protein, framför animaliska källor?
Nej, naturligtvis ska vi fortsätta att äta vår artegna föda.
Problemet med den här studien och alla de studier som den är baserad på är att samtliga är baserade på observations-associationer som inte kan bevisa någonting. ARIC studien startade under 80-talet när fettskräcken var som störst, så de som kryssade i att de åt mycket fett brydde sig kanske inte om hälsoråd särskilt mycket. När det sedan är trendigt att äta vegetariskt, ökar viljan att kryssa i att man äter mycket vegetariskt. Kanske de mer hälsomedvetna personerna är mer benägna att följa hälsoråd, och då också äter mer grönsaker?
Kanske är självskattningen inte särskilt bra hos människor? Är fettrik kost McDonalds mat eller är det lammrack? Många som inte är så insatta i kost har svårt att uppskatta innehållet i livsmedel och har ingen aning om hur mycket eller lite de äter av en viss makronutrient.
Alla som har coachat människor inom kost har troligen också märkt hur stor skillnad det kan vara på människors uppfattning om hur de äter, och hur de verkligen äter. Jag har träffat många som “äter LCHF” och äter både gröt, flingor, frukt och godis. Hur skulle de ha svarat i en enkätstudie?
Hur sanningsenliga är människor i enkätundersökningar och hur bra är vårt minne för hur vi har ätit den senaste månaden?
Den här typen av statistisk analys är inte särskilt bra eftersom det går att bevisa lite vad som helst, beroende på incitament. En observation jag själv gjorde direkt från tabellerna var hur deltagarnas inkomster sjönk i takt med deras sjunkande intag av animaliskt protein. En sak är dock klar, och det är att det är väldigt låg sannolikhet att en större mängd människor skulle ha följt en välplanerad lågkolhydratkost under så lång tid, särskilt som lågkolhydratrörelsen inte växte fram förrän 2005-2010 och det är först nu det blivit mer välkänt och accepterat bland gemene man. I USA är fettskräcken fortfarande stor, och det lobbas mycket för halvfabrikat gjort på soja, majs och havre.
Slutsats
Ytterligare en studie som inte säger någonting vettigt eftersom det gång på gång visat sig att människor har oerhört svårt för att skatta sig själva objektivt. Människor är alltid mer benägna att skatta sig enligt hur de tror att de borde äta, snarare än hur de verkligen äter, samt glömmer av och räknar bort sina “undantag”. Det gör att hela poängen med en sådan här undersökning tillintetgörs.
Läs gärna artikeln och kom med dina egna åsikter!
Du hittar den här
Personligen tycker jag att det är mer givande att titta på rena cellulära och biokemiska effekter av olika mikro- och makronutrienter, samt experimentera själv och optimera mina egna hälsoparametrar, hellre än att låta den här typen av studier ha något som helst inflytande över mina livsval.
Underbart att du förklarar och slår hål på påståendet eller förklarar hur saker verkligen ligger till.
Det Marcus Oscarsson är för politiken är du Martina för hälsovärlden.
Måtte du alltid finna drivkraft i ditt fantastiska arbete.
Mycket viktigt arbete och bra jobbat Martia!
En fråga: “jag som äter strint LCHF, tror du att det är okej att jag kastar in 100 g sötpotatis till en måltid eller måste jag först trappa upp mina kolhydrater sakta för att få kroppen att vänja sig av mer kolhydrater ifrån en sötpotatis?
Jag tror att jag har råkat ut för Keto-utslag “keto rash”. Det har kliat som fan i flera dagar på kroppen, får fula utslag. Jag trodde att det först var värmeutslat, men nu så är jag rädd för att det är Keto-utslag, så jag måste nog gå ur ketos. ? jag smörjer mig om dagarna och jag får i mig svavel varje dag, men det hjälper inte.
100g sötpotatis = 20g carbs, det är nog helt lugnt ?
Tack snälla Martina för svaret! ? jag ska göra någon paleo-rätt ikväll med sötpotatis. ?
‘Personligen tycker jag att det är mer givande att titta på rena cellulära och biokemiska effekter av olika mikro- och makronutrienter, samt experimentera själv och optimera mina egna hälsoparametrar, hellre än att låta den här typen av studier ha något som helst inflytande över mina livsval.’
100%!!!
😀
Tack för att du så generöst bjuder på dina kunskaper!
Tack r genomgång väl utförd och jag håller fullständigt med i dina kommentarer.
Martina, your rock! Tack så väldigt mycket för din snabba analys. Du ärbäst! ?☺
Jag noterade att andelen män/kvinnor också skilde sig mycket mellan grupperna. Såg du om de tagit med kön som förklarande faktor eller struntade i det?
/statistiker
Superbra artikel och analys Martina, tack!
“Personer som fått hjärt- och kärlsjukdom, diabetes eller stroke före 3e besöket fick inte vara med i de uppdaterade undersökningarna (4 och 5) ”
Nä för vi kan ju inte ta med folk som är sjuka och dör i vår MORTALITY study… Undrar vilken kosthållning dessa sjuklingar hade, och varför de plockades bort.
En annan grej är ju att om man, mitt i fettskräcken, väljer att ta bort kolhydrater och äta mer fett så är det ju antingen så att man inte bryr sig om sin hälsa alls, som du säger, eller att man är såpass sjuk och överviktig att man är beredd att prova till och med den livsfarliga atkinsdieten. Kanske dessa människor haft tjugo år kortare liv än norm, istället för fyra år kortare?
Aja, skit samma – epidemiologi och frågeformulär är ju viktiga för att bygga en hypotes. Som ju SEDAN kan bli bevisad med riktig vetenskap och kontrollerade, rigorösa studier. Skandal att media skriver så mycket om detta.
Intressant analys av studien. Hur hinner du?
Dessutom är flera av studierna High Protein, vilket är en annan sak. Epidemiolgiska studier är också svåra att tolka, det går att hitta de samband man vill. Om man skulle titta på skillnader mellan dödlighet mellan katt och hundägare? Det går säkert att koppla det till kostvanor om man vill. Metaanalyser är i och för sig svåra att kritisera men jag tror mer på som du säger att starta en studie nu när lågkolhydratkosten finns och inte retrospektivt då vårat minne är kort. Dessutom åt vi mindre kolhydrater på 70 och 80 tal fra mindre socker och fettskräcken hade inte slagit igenom. Dock tror jag mer på att titta på kosten i de “blå zonerna ” och försöka dra slutsatser av det. Dessutom tror jag att normal till undervikt är det som betyder något oavsett kost (förutom svält undernäring av usel matkvalitet osv) Man kan bli fet av allt och då är den dieten man blivit fet av ohälsosam även om makronutrienter är rätt. Om vi rör på oss hela tiden har vi inte tid att äta. Dessutom är maten för god vilket gör att vi äter mer. En bekant sa att “inte konstigt att vi inte var överviktiga förr, med den äckliga maten” Om mna äter tråkig ensidig men näringsmässigt bra kost och rör på sig dagligen håller man sig frisk ( om man har rätt gener)
Tack!
Det där tog mig inte många minuter 🙂
Tror inte vi behöver vara rädda för varken fett eller kolhydrater. Vår arts modersmjölk innehåller ca 35 e% socker, ca 55 e% fett.
Skulle vara intressant att veta hur en vuxen person skulle må på modersmjölk, jag tror inte alls att det skulle passa en vuxen person som har vuxit klart i både kropp och knopp på samma sätt som en växande baby dock.
Många dricker ju en annan arts modersmjölk, kossans, även i vuxen ålder. Men det går nog inget vidare på bara det. Det jag tänker är att vi verkar behöva mycket fett och socker under en så otroligt viktig del av livet och att sen helt plötsligt blir det dåligt för oss. Jag menar, när då? Och varför?
Ja, fast större delen av jordens befolkning kan ju inte bryta ner mjölksockret efter en viss ålder och mår ju verkligen inte bra av det då, det säger ju i alla fall en hel del om att vi inte är anpassade att äta/dricka på samma sätt när vi blir lite äldre. Jag har personligen svårt att tro att att vare sig fett eller socker är farligt för oss i vuxen ålder heller, åtminstone inte så länge det kommer ifrån ren mat och wholefood/komplexa kolhydrater, men beroende på vem man är, hur mycket man rör sig, om man har några sjukdomar osv behöver man nog försöka anpassa kosten efter det och inse att vi alla inte kan äta likadant och må bra då, det tror i alla fall inte jag.
Håller med dig!
Alla livsstilsförändringar bör börja med att man testar sin kropp för att få reda hur just mina förutsättningar ser ut.
“Alla som har coachat människor inom kost har troligen också märkt hur stor skillnad det kan vara på människors uppfattning om hur de äter, och hur de verkligen äter. Jag har träffat många som “äter LCHF” och äter både gröt, flingor, frukt och godis. Hur skulle de ha svarat i en enkätstudie?”
Yes! Jag har haft en klient nu i 6mnd på paleo/lchf som har fått lov att dricka 1-2 glas alkohol iveckan, antingen rödvin eller whiskey på helgen. Men hen har bytt ut rödvin till prosecco och druckit i XL vin glas så hens två glas var egentligen 5-6 glas… Vet inte HUR många av mina klienter som också byter ut tex kyckling mot “tofu chicken nuggets” och kött mot “grönsaksbiffar” som innehåller veteprotein. Numera får alla mina klienter fota sin mat och även innehållsförtäckningarna för det är helt omöjligt att veta vad någon egentligen ätit vs vad den tror att den har ätit.
SÄRSKILLT eftersom vi hela tiden matas med rubriker ( som du skrev i inläggen innan ) att choklad, exotiska frukter och medelhavskost är superfood, och sen förvränger gemene man det lagom till Fredag att marabou “mörk” choklad, ananas och fullkornspasta är toppen.
Och detta gäller även mina mer avancerade och erfarna klienter, inte bara nybörjare.
Jag märker dock att ju mer strikt högfetts kost ju lättare har klienter att hålla sig till sin matplan, jämnfört med paleo där dom ligger i gränslandet och äter frukt ibland. Men det är mycket svårare att sälja i högfettskost här i Holland till folk som också lider av extrem fett skräck – men när jag väl fått med dom på tåget så är det ingen som har ångrat sig. Litar mer på dessa erfarenheter än studien ovan, eftersom i slutändan handlar det om att det faktiskt ska fungera i praktiken – inte bara sälja tidningar.
Underbart med någon som förstår exakt den delen, tack! Mina erfarenheter är exakt detsamma.
Sen är det stort skillnad på lågkolhydratkost och lågkolhydratkost. I studien ansågs det att 40% (eller mindre) energiintag från till exempel ris, pasta eller potatis vara ett lågt intag. Inte riktigt i linje med LCHF, en kosthållning som studien ändå i viss mån försöker undersöka.
Hur hittade du vem som låg till grund för studierna? Läste jag slarvigt? 🙂
Läs igen under funding.
Så bra och tydlig genomgång Martina. Tack!
Tack själv 🙂
Menar du att de med lägst inkomster var de som hade bäst hälsa då, enligt forskarna? Jag trodde kanske att det skulle vara tvärtom.
Nej, deras inkomster sjönk över tid i takt med att mindre animaliskt protein konsumerades, främst i höginkomstgruppen.
Aha intressant! Men blev de då långlivade därför?
Nej haha!
Verkligen värdefullt att du går igenom detta. Många har läst rubrikerna på aftonbladet osv och sett korta nyhetsinslag. Efter det blir de oroliga men söker inte fördjupad kunskap om stidien och andra studier. Det är ändå en möjlighet att fördjupade artiklar som din här når ut via facebook och annat! <3