• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha [Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋‍♀️) är naturligt böjda åt det hållet!

Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!

ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera. 

STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer? 

Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️

Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️

Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats programmera det!
Workshop med @maria.cerboni ❤️ Vi kör en he Workshop med @maria.cerboni ❤️ 

Vi kör en heldags-workshop för dig som vill bli ännu mer förankrade i dina goda vanor, men också för dig som halkat av banan och behöver en omstart!

NÄR? 
Lördag 4 mars

VAR?
Göteborg- södra skärgård

BOKNING!
Gå in på www.corpo.se/store (direktlänk i stories, highlights + på länken i profilen under rubriken Events) 

Hoppas vi ses! 🥰
Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS-dieten (strikt diet för återuppbyggning av tarmfloran + tarmslemhinna för er som inte känner till den) men det gick tyvärr inte så bra. Kämpade på med det ett bra tag, men gav upp pga NOLL energi! Alltså känslan av att "tanken är tom" & det brukar hända vid den här typen av livsmedelsbegränsning. Förbränningen spinner loss totalt, blir helt urlakad. Nån som känner igen sig? 

Det var iaf under dessa strävanden som jag insåg en viktig grej! Medan jag GAPSade på räknade jag som en dåre på forskningsdata som inte gick ihop alls & fattade till sist varför: för att det spelar VÄLDIGT stor roll hur vi viktar variabler! Alltså värderar relativa effekten av saker realistiskt. Det finns t.ex gränser för vad en kostförändring kan åstadkomma (hur "perfekt" man än äter) särskilt som en isolerad parameter!

Just kost är nog för övrigt det allra vanligaste att övervärdera på bekostnad av allting annat... Men stress, sömn, dygnsrytm, rörelse är också basics! 

Inom statistiken använder man därför "vikter" pga variablers olika tyngd. Översatt till livsstil är det typ hur mkt man kan kvitta en dålig vana mot en bättre. Vissa är optimister & viktar sina goda vanor högt, trots uppenbara krafter i motsatt riktning. Det kommer inte funka förrän man rannsakar både resultaten & livsstilsfaktorerna, i kombination!

Så... jag skrev en halv roman om det här på bloggen (länkad i profilen) om vilka faktorer som spelar roll & hur man kan "vikta" dem.

Det är väldigt relevant i forskning såväl som vardag, så det var intressant att se det i min egen forskningsdata! Som upplagt för lite nya insikter!
[Update på nästa bild i flödet! Spoiler alert: [Update på nästa bild i flödet! Spoiler alert: failade GAPS intro, men har fått hjälp & laddar för nytt försök!] 

Många har frågat om hur det går med mitt försök med GAPS-dieten & vad jag tycker om den, så här kommer ett inlägg på temat. Vill du ha fullständig info om HUR man följer GAPS rekommenderar jag dock boken, för tror det är svårt att få ihop det hela bara genom olika listor online, men att googla lite ger absolut ett hum om det hela! 

SNABBINFO 🔍GAPS
Kost anpassad för personer med psykiatriska symptom, kroniska sjukdomar, eller autoimmunitet. Jag freestylar lite nu, men tror upphovsmakaren arbetade mest med autistiska barn i början, sen populariserades GAPS & spreds till fler lämpliga kandidater.

VAD JAG TYCKER OM GAPS: 
Ptja...jag har dragit mig för att börja "by the book" lääänge & kört mer "hipp som happ GAPS". Fått för mig att jag skulle behöva dricka benbuljong & äta fermenterat hela tiden. Inga favoriter, men...

GAPS steg 1 har KÖTTBULJONG & inälvor som bas! Lättare (för mig). Jag har också gallrat bort "allt" utom kaffet. 100% mejerifritt undantaget hemgjord kefir i senare steg.

VARFÖR GAPS? 
Nyfiken på om dieten som påstås fixa tarmslemhinnan, tarmfloran, blod-hjärnbarriären & potentiell neuro/inflammation i kombo med stabil ketos, kunde ha någon positiv effekt (utöver det vanliga)

HUR LÄNGE? 
Så länge det känns rätt, är som sagt inte superpepp på fermenterat som jag ska fasa in sen, det har inte funkat hittills men... skam den som ger sig!

[Ketografen på sista bilden är från KetoMojo. Länkad i profilen!]
  • Home
  • Tag: kolhydrater

Inlägg i kategorin kolhydrater

Om nya kolhydratstudien i The Lancet

18 August, 2018 33 Comments Written by Martina

Här är studien som figurerade i media under gårdagen, både i Aftonbladet, Expressen, radio, TV 4, BBC och CNN. Stort pådrag med andra ord. Hur kommer det sig? Vad är det för studie och vad säger den egentligen?

Results from meta-analyses that included several large cohort studies in North America and Europe have suggested an association between increased mortality and low carbohydrate intake.

Det är den här meningen från studien som är orsaken till mediapådraget. “Resultaten från metaanalyser från flera kohorta studier i Nord Amerika och Europa har föreslagit en association mellan ökad dödlighet och lågt kolhydratinnehåll.”


Metastudie = En studie av studier, när man slår ihop flera vetenskapliga artiklar för att det ska få mer tyngd.
Kohort studie = studie på en grupp individer med någon bestämd gemensam parameter inom en viss tidsperiod. Används för att kolla på samband mellan till exempel sjukdom och exponering.

Studiens syfte

På grund av det växande intresset för lågkolhydratkost som viktminskningsmetod ville forskarna undersöka långtidseffekterna av att minska kolhydraterna, och titta på sambandet mellan kolhydratintag och dödlighet, med anledning av att effekterna blir olika beroende på om man ersätter kolhydraterna med fett och protein från växter, eller fett och protein från djur.


Min kommentar: Effekterna av lågkolhydratkost blir sannerligen olika om man äter växtbaserat protein och vegetabiliska oljor jämfört med animaliskt protein och fett. Bra idé att göra en långtidsstudie på detta. Låt oss titta på hur det gick till.

Metodik

15 428 personer mellan 45-64 år fick fylla i ett frågeformulär mellan 1987-1989 i en pågående långtidsstudie som kallas för ARIC (Atherosclerosis Risk in Communities). De fick sedan fylla i formulären igen för andra gången 1993-1995, tredje gången 1996-1998, fjärde gången 2011-2013 och femte gången 2016-2017.

Formuläret innehöll 66 frågor och jag har lyckats rota fram ungefär hur det ser ut dock inte hela formuläret. 

Forskarna använde sedan en databas för att få ut makronutrientfördelningen i deltagarnas svar. Så om en deltagare fyllde i att han eller hon åt 1-3 matskedar russin per månad så räknades det ut och plussades in den personens totala energi/näringsintag. De fick också kryssa i sina portionsstorlekar osv.


Datan från ARIC kombinerades med data från 7 andra kohortstudier. 

ARIC analysen justerades för demografi (ålder, kön, ras), energiintag, utbildning, träning, inkomst, rökning och diabetes. Personer som fått hjärt- och kärlsjukdom, diabetes eller stroke före 3e besöket fick inte vara med i de uppdaterade undersökningarna (4 och 5) för att inte sammanblanda faktorerna.

De övriga studierna

PURE-studien: Associations of fats and carbohydrate intake with cardiovascular disease and mortality in 18 countries from five continents (PURE): a prospective cohort study.

Kort om studien: Stor kohorttstudie från 18 länder och 5 kontinenter där de kommer fram till att högt kolhydratintag (mer än 60%) ger ökad dödlighet och ökat fett ger minskad dödlighet. Sponsrad av alla stora läkemedelsbolag.

Low-carbohydrate, high-protein score and mortality in a northern Swedish population-based cohort

Kort om studien: Stor svensk kohortstudie baserad på frågeformulär (samma typ som ARIC) där man försökte utröna effekten av LCHP (Low Carb High Protein) på bland annat cancer och ökad dödlighet men inga särskilda slutsatser kunde dras. Sponsrad av Nordic Health Whole Grain Food.

Low-carbohydrate diets and all-cause and cause-specific
mortality: two cohort studies.

Kort om studien: 26 år lång följetång baserad på frågeformulär med slutsatsen att lågkolhydratkost baserad på animalier ger ökad risk för dödlighet hos både kvinnor och män, medan en vegetabilisk lågkolhydratdiet är associerad med lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom och dödlighet. Sponsrad av National Institute of Health.

Low carbohydrate-high
protein diet and mortality in a cohort of Swedish women.

Kort om studien: 12 år lång studie på 42 000 kvinnor, lågt kolhydratintag och högt proteinintag var associerat med dödlighet i hjärtsjukdom. Studien utfördes genom att kvinnorna fick frågeformulär skickade till sig som sedan analyserades. Sponsrad av Swedish Cancer Society och the Swedish Research Council.

Low-carbohydrate-high-protein diet and long-term
survival in a general population cohort.

Kort om studien: Grekisk studie kring LCHP också utförd genom frågeformulär, här tog man också hänsyn till övervikt, rökning, träning och andra faktorer. Samma slutsats som innan LCHP gav ökad dödlighet. Sponsrad av bland annat Europe Against Cancer Program of the European Commission och the Greek Ministry of Health.

Low-Carbohydrate Diets and All-Cause Mortality: A Systematic Review and Meta-Analysis of Observational Studies

Kort om studien: Stor meta-studie med 17 olika studier där forskarna sammanställt resultaten genom statistisk analys. Slutsatsen är att lågkolhydratkost är associerad med ökad dödlighet. Studien baserades på begränsade observationsstudier.

Den berömda grafen

Här har vi resultatet av ARIC + PURE som gav upphov till U-formationen.

Forskarnas slutsatser

Längst liv får man av 50-55% kolhydratintag och lågkolhydratdieter baserat på animalier bör undvikas. Om en lågkolhydratkost ändå väljs av viktminskningsskäl ska den baseras på vegetabilier för ökad hälsa.

Sponsring: National Institutes of Health (NIH) samt att forskarna var betalda av Novartis (läkemedelsbolag) och Zogenix (läkemedelsbolag).

Mina kommentarer

Det här är en väldigt stor studie utförd av forskare från Harvard som publicerats i The Lancet, vilket är orsaken till allt mediapådrag. De har gjort ett rigoröst arbete med att utröna långtidseffekterna  av lågkolhydratdieter och kommit till en enhetlig slutsats: De förkortar ditt liv.

Spiken i kistan för lågkolhydratdieter?

Är det nu avgjort en gång för alla? Ska vi äta pasta, bröd och ris trots allt? Bör vi välja vegetabiliska oljor och vegetabiliskt protein, framför animaliska källor?

Nej, naturligtvis ska vi fortsätta att äta vår artegna föda. 

Problemet med den här studien och alla de studier som den är baserad på är att samtliga är baserade på observations-associationer som inte kan bevisa någonting. ARIC studien startade under 80-talet när fettskräcken var som störst, så de som kryssade i att de åt mycket fett brydde sig kanske inte om hälsoråd särskilt mycket. När det sedan är trendigt att äta vegetariskt, ökar viljan att kryssa i att man äter mycket vegetariskt. Kanske de mer hälsomedvetna personerna är mer benägna att följa hälsoråd, och då också äter mer grönsaker?


Kanske är självskattningen inte särskilt bra hos människor? Är fettrik kost McDonalds mat eller är det lammrack? Många som inte är så insatta i kost har svårt att uppskatta innehållet i livsmedel och har ingen aning om hur mycket eller lite de äter av en viss makronutrient.


Alla som har coachat människor inom kost har troligen också märkt hur stor skillnad det kan vara på människors uppfattning om hur de äter, och hur de verkligen äter. Jag har träffat många som “äter LCHF” och äter både gröt, flingor, frukt och godis. Hur skulle de ha svarat i en enkätstudie?


Hur sanningsenliga är människor i enkätundersökningar och hur bra är vårt minne för hur vi har ätit den senaste månaden? 


Den här typen av statistisk analys är inte särskilt bra eftersom det går att bevisa lite vad som helst, beroende på incitament. En observation jag själv gjorde direkt från tabellerna var hur deltagarnas inkomster sjönk i takt med deras sjunkande intag av animaliskt protein. En sak är dock klar, och det är att det är väldigt låg sannolikhet att en större mängd människor skulle ha följt en välplanerad lågkolhydratkost under så lång tid, särskilt som lågkolhydratrörelsen inte växte fram förrän 2005-2010 och det är först nu det blivit mer välkänt och accepterat bland gemene man. I USA är fettskräcken fortfarande stor, och det lobbas mycket för halvfabrikat gjort på soja, majs och havre.

Slutsats

Ytterligare en studie som inte säger någonting vettigt eftersom det gång på gång visat sig att människor har oerhört svårt för att skatta sig själva objektivt. Människor är alltid mer benägna att skatta sig enligt hur de tror att de borde äta, snarare än hur de verkligen äter, samt glömmer av och räknar bort sina “undantag”. Det gör att hela poängen med en sådan här undersökning tillintetgörs.

Läs gärna artikeln och kom med dina egna åsikter!
Du hittar den här 


Personligen tycker jag att det är mer givande att titta på rena cellulära och biokemiska effekter av olika mikro- och makronutrienter, samt experimentera själv och optimera mina egna hälsoparametrar, hellre än att låta den här typen av studier ha något som helst inflytande över mina livsval.

Forskning
forskning, forskningsartiklar, vetenskapliga artiklar

VARNING! För lite kolhydrater förkortar livet!

17 August, 2018 39 Comments Written by Martina

Nu hoppas jag att du sitter med en kanelbulle i högsta hugg så att du inte trillar av pinnen innan du har läst klart. Det är nämligen mycket viktigt att inte äta för LITE kolhydrater, det är rentav livsfarligt! Varför då undrar du… ptja… alla kolhydrater bryts ned till socker i magen och… socker behövs i blodsocker, det kan ju ett barn förstå. Förvisso bara en tesked som levern kan tillverka själv av fett och protein, men lika bra att vara på säkra sidan. Det är ju knappast så att diabetes, fetma och en rad välfärdssjukdomar exploderar världen över på grund av ett exponentiellt ökat intag av kolhydrater de senaste decennierna.


Kolhydrater har dessutom ingått i vår kost sedan urminnes tider. De tidiga människorna, pastafarisarna, var ute på savannen och kokade pasta för glatta livet. Protein och fett är ett helt onaturligt nytt påfund stenhårt lobbat av köttmaffian som försöker få oss att äta mer djur.

Jag tycker att det är bra att både Aftonbladet och TV4-nyheterna går ut och bekräftar ett beteende vi redan gör, det vill säga – äter för mycket kolhydrater så att vi inte ska känna någon skuld i det. Tvärtom kan vi klappa oss för bröstet och känna att vi nog är rätt duktiga ändå. Hälsomedvetna. Gör det vi kan för att hålla oss friska. Som den strålande nyheten som Aftonbladet presenterade förra veckan att man kan bromsa åldrandet med choklad. Fantastiskt!


Slår man ihop dessa nyheter så kan man nu alltså äta alla typer av kolhydrater, från pasta till choklad med riktigt gott samvete. Om man dessutom tittar på alla studier som slår fast hur förträffligt nyttigt det är med alkohol och kaffe, så kan man götta till det ordentligt. 


Är det någon mer än jag som ska festa till det med en bag-in-box, storpack Marabou och en liten pastarätt? Det är ju fredag! Och, glöm inte lösgodiset om du har snålat med kolhydraterna i veckan.


***OBS artikeln skriven med en stor dos ironi, nästa uppdatering kommer handla om kolhydratstudien som publicerades i Lancet igår (16/8 2018)***

Forskning
forskning, hälsa, media, the lancet, vetenskapliga studier

Bra och dåliga kolhydrater och varför man ej bör skilja dem åt

20 September, 2017 39 Comments Written by Martina

Vad är egentligen bra och dåliga kolhydrater? Vi vet så mycket som att det inte finns någon essentiell kolhydrat, så vad är då en bra kolhydrat? 

En kolhydrat utan gluten? Utan fruktos? En kolhydrat utan mjölkprotein? Tänk på att kroppen faktiskt klarar sig på 0g kolhydrater egentligen, enda tvistefrågan här är väl de prebiotiska fibrerna men det är ett kapitel för sig. 


Vad är en kolhydrat?

De enda som skiljer olika kolhydrater från varandra är egentligen bara hur stora molekylerna är.

Om vi börjar från början, så är kolhydrater helt enkelt hydrater av kol och består som man hör av namnet av, kol, väte och syre. Alla kolhydrater har i princip samma kemiska formel fast med olika mängd kol, det finns dock en kolhydrat som har helt annan formula och det är Deoxyribos – de socker som är D:et i DNA, men det är inget vi behöver tänka på här!

Dåliga kolhydrater

Med ”dåliga kolhydrater” brukar många mena de enkla kolhydraterna, mono- och disackarider.

En monosackarid är den enklaste formen av socker. Kroppen kan inte bryta ned en monosackarid till en mindre sockermolekyl. Ett exempel på en sådan sockermolekyl är vårt blodsocker! Du behöver ungefär 1 tesked socker löst i hela blodvolymen (på ~5L) för att ha normalt blodsocker, och att ha ett normalt blodsocker är så otroligt viktigt för kroppen att sockret inte ens behöver komma utifrån.


En annan monosackarid som du känner till är fruktos, den finns i bland annat frukt som du hör på namnet. Många tror att fruktos är en ”bra kolhydrat” för att frukt är nyttigt, men så är de inte alls! Frukt innehåller fibrer (komplexa kolhydrater) och fruktos (enkla kolhydrater) och några få simmande vitaminer, mineraler och antioxidanter (ja, dessa är såklart nyttiga!) men som du ser av sammansättningen så är frukt mestadels kolhydrater.

Fruktos (inte fett) leder till fettlever

Fruktos kan enbart metaboliseras i levern, det är därför överdriven konsumtion av frukt kan leda till fettlever! Fettlever innebär att fettcellerna gör om kolhydrater, i form av alkohol eller socker, till triglycerider (alltså fett) i sådan stor mängd att leverns funktion rubbas eller sätts ur spel helt. Fruktos har även den intressanta egenskapen att stänga av eller hämma kroppens mättnadssignaler. Det innebär att om man äter livsmedel med fruktos i, eller frukt, så vet inte kroppen när den är mätt. Detsamma gäller godis, kakor, glass och bullar som innehåller disackarider (två stycken sammanlänkade monosackarider). Det är därför det alltid finns ”lite plats” för godis eller efterrätt efter maten!


Disackarider = insulinhöjning

Kroppen vet inte om den har högt eller lågt blodsocker, den känner bara av de relativa skillnaderna.

Disackarider är helt enkelt vanligt socker, de du använder när du bakar. Disackarider gör så att blodsockret hoppar upp snabbt med insulinhöjning som följd. Insulinet talar om för kroppens muskler och fettvävnad att ta upp sockret från blodet, och då får du istället en liten dipp i blodsockernivån där blodsockret tillfälligt blir lite lägre än de du hade från början. Den här lilla dippen upplever du som hunger (och/eller irritation och trötthet)

Så, vad har vi mer för socker? Jo oligosackarider och polysackarider! Nu börjar vi komma in på de ”bra kolhydraterna.” Oligosackarider är 3-9 st monosackarider som sitter ihop. En polysackarid kan bestå av flera tusen monosackarider som sitter ihop. Olika typer av polysackarider är stärkelse, kostfiber, glykogen och cellulosa. Dessa finns i fullkornsprodukter, frukt, grönsaker och livsmedel som ris, potatis, pasta och bröd.

Kostfiber och cellulosa är kolhydrater som människan inte kan bryta ned, de finns inga enzymer i vår mag-tarmkanal som kan hantera dessa så de passerar rakt igenom utan att någon energi upptas. Kostfiber binder vatten i tarmen och förhindrar därmed förstoppning. Utöver kostfibrer finns vattenlösliga fibrer från grönsaker och frukt som har ungefär samma effekt, men för mycket fibrer gör magen uppsvälld och orolig och alla tål inte fiberrik mat.


Stärkelse bryts ned till glykogen som kan lagras in i fettvävnaden, musklerna och levern och användas som energi. När energin behövs spjälkas glykogenet till glukos (en monosackarid) som vidare bryts ned i glykolysen och tillverkar energi (ATP) till musklerna. Förutom den här skillnaden i upptag mellan enkla och komplexa kolhydrater, så höjer polysackarider vårt blodsocker på samma sätt som monosackarider gör, och de är inte heller särskilt mättande.

Vad blir man mest mätt av, en tallrik fett och protein eller en tallrik pasta eller gröt? Du får hursomhelst samma typ av svängande blodsocker av en tallrik gröt som du får av en kanelbulle. Okej, det här visste du kanske redan så vad är min poäng?

Jo, min poäng är att det inte är någon idé att skilja på kolhydrater och kolhydrater. Man skulle kunna säga att de kolhydrater som finns i grönsaker är ”bättre” än de som finns i en kanelbulle, men de skulle vara falskt. I både grönsaker och kanelbullar finns komplexa kolhydrater som fungerar på precis samma sätt. Anledningen till att man bör välja grönsakerna istället för kanelbullen är helt andra, det är för att sammansättningen av mikronutrienter är bättre i grönsakerna! Grönsaker triggar i regel inte överätning, mängden kolhydrater är oftast under 5% och man får alla de fördelar från fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter som spannmål och socker saknar helt.


När man talar om ”bra kolhydrater” tittar man på helt fel parametrar enligt mig. Det är inte där du ska titta för att bedöma om ett livsmedel är bra eller ej. Ett livsmedel blir inte bättre ju komplexare form av kolhydrater de innehåller. Om du kommer ihåg de jag sa inledningsvis, att det inte finns några essentiella kolhydrater, kan du istället titta på mängden fibrer (lösliga, olösliga), vilken typ av antioxidanter som finns, hur näringstätt livsmedlet är, hur mycket protein och fett det innehåller och om det innehåller några viktiga vitaminer eller mineraler.

Om du ska vara lite modern kan du till och med skala bort fibrer som viktig parameter. Fett gör samma jobb galant och irriterar dessutom inte tarmarna!


Biokemi, Kost & Hälsa, Mat och recept
bra kolhydrater, dåliga kolhydrater, fibrer, fruktos, kostfibrer

Senaste kommentarerna

  • Anna on Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?Jag är också skitstressad över min egen stress och funderar mycket på hur jag sk…
  • Ann-Sofi on Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?Superintressant! Och känner tyvärr igen mig i en del. Sen jag började med antide…
  • Anonymous on Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?Det här var ett toppeninlägg 🤗 I det här som du skriver "kvinnor som är igång ko…
  • IC on Om binjurarna & fettförbränningen!Har du testat att D-vitamin i oljeform och har du kollat ditt kalciumvärde? När…
  • Martina on Hjälp att tolka testerInte just nu tyvärr, men hormontest finns men matkänslighet är inte så tillförli…
  • H on Om binjurarna & fettförbränningen!Hej Martina! Jag läser och läser allt vettigt du skriver och har precis fått lån…
  • Elin on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Det handlar också om att bli van vid att drivas av oxytocin istället för dopamin…
  • Erika Åhlander on Hjälp att tolka testerhej, är detta något som du fortfarande gör? och, isf, är det något speciellt tes…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson