• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha [Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋‍♀️) är naturligt böjda åt det hållet!

Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!

ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera. 

STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer? 

Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️

Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️

Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!
Hej & Välkommen! Om du är ny följare här, ka Hej & Välkommen! 

Om du är ny följare här, kanske du undrar vad detta är för konto? "Next level biohacking" handlar inte om att chippa sig eller skaffa senaste health tech-prylarna, utan är tvärtom inne på low tech health, basic fysiologi (om hur våra mänskliga kroppar funkar) kryddat med personliga intressen som farmakologi, neurobiologi & hormonlära.

Jag har pluggat biokemi i många år & har snart en PhD i intermedicinska vetenskaper. Det jag lär mig vill jag stöta & blöta med dig som läser här, tillsammans med occasional rants & idéer kring fysiskt & psykiskt välmående. 

Mitt syfte är INTE att visa upp mig själv som "duktig" eller komma med pekpinnar. Då får du följa någon annan, för även om jag befunnit mig i "hälsosfären" i många år, har jag fortfarande mycket att jobba på. Vissa problem som bipolaritet, aspighet osv skriver jag om, andra inte. 

Det finns alltför många frihetsgrader inom konceptet "hälsa" för att någon med säkerhet ska veta allting, så titta gärna mekanistiskt (dvs hur det funkar i form av processer, istället för en massa varför), testa dig fram & glöm inte att ta allt du läser med en nypa oprocessat havssalt *skojar* 😅

Länken i profilen 👆 innehåller mängder med gratis-material så klicka där om du vill läsa mer! ❤️
Nu har snön kommit till mig också!  Videosarna är från igår 👆 djuren hade inga problem alls med lite snöfall, men idag är det plötsligt 2 decimeter och inte ens getterna vågar sig ut i snön. Silkeshönsen ville inte kliva ned från pinnen i morse, så de fick maten serverad där de satt 😅 

Hur mycket snö har du hos dig?
I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på Chalmers & med tanke på det (alltså vad som är toxiskt/giftigt eller inte) kom jag att tänka på en återkommande fråga jag får, nämligen: "jag äter (.....) hur nyttigt/onyttigt/bra/dåligt/farligt är det?"

Jag ser ju allting som relativt & att det därför inte finns något absolut dåligt eller absolut bra. Jag tycker att det beror på massa faktorer - inte minst på vad man jämför med! 

Att börja dagen med en rulle ballerinakex är kanske ingen höjdare, men om det är en person som lär sig att äta igen efter många års ätstörningar är det kanske exakt helt rätt! 

Jag har ju personligen nördat ner mig i en ganska ensidig kost de senaste +10 åren (low carb/keto) så om någon frågar mig om deras frukt-frukost är bra, kommer den inte vara bra från mitt perspektiv. Jag värdesätter andra saker, men även jag (frukt-hataren nummer 1 😅) kan se att frukt-frullen är bättre än ballerina-frullen, men det är fortfarande bara 2 parametrar mot varandra!

Inom toxikologin säger man att det inte är giftet i giftet som är giftigt utan mängden (the dose makes the poison) & jag skulle vilja lägga till att om vi pratar just gifter så har vi alla vår individuella kemiska belastning som påverkar hur mycket som är mycket för just oss. 

Dessutom är vi olika bra på att hantera både livsmedel & olika kemikalier, läkemedel, droger osv eftersom vi har olika genetik & tarmflora, olika avgiftningskapacitet, olika psyken, toleransnivå mm. 

Så jag skulle önska att alla som sitter på en "är (....) nyttigt/onyttig?"-fråga lägger till fler parametrar & kanske tittar på resultaten: dvs energinivå, humör/mående, träningsresultat & övriga hälsoeffekter. 

Det är dock svårt för vem som helst att avgöra hur "dåligt" ett specifikt livsmedel är, för resultaten är ju en kombination av helheten över tid. Men, man kan läsa på, testa att utesluta om man känner sig misstänksam, ersätta med annat, men framförallt känna efter i magen! 

Vad säger magkänslan? 

Det är så jag sållar i vad jag stoppar i mig & det funkar ganska bra! Börjar jag undra "hur dåligt är detta på en skala?" så är det nog inte helt rätt! 

Berätta gärna hur du tänker om det här! ❤️
  • Home
  • Tag: forskningsartiklar

Inlägg i kategorin forskningsartiklar

Om nya kolhydratstudien i The Lancet

18 August, 2018 33 Comments Written by Martina

Här är studien som figurerade i media under gårdagen, både i Aftonbladet, Expressen, radio, TV 4, BBC och CNN. Stort pådrag med andra ord. Hur kommer det sig? Vad är det för studie och vad säger den egentligen?

Results from meta-analyses that included several large cohort studies in North America and Europe have suggested an association between increased mortality and low carbohydrate intake.

Det är den här meningen från studien som är orsaken till mediapådraget. “Resultaten från metaanalyser från flera kohorta studier i Nord Amerika och Europa har föreslagit en association mellan ökad dödlighet och lågt kolhydratinnehåll.”


Metastudie = En studie av studier, när man slår ihop flera vetenskapliga artiklar för att det ska få mer tyngd.
Kohort studie = studie på en grupp individer med någon bestämd gemensam parameter inom en viss tidsperiod. Används för att kolla på samband mellan till exempel sjukdom och exponering.

Studiens syfte

På grund av det växande intresset för lågkolhydratkost som viktminskningsmetod ville forskarna undersöka långtidseffekterna av att minska kolhydraterna, och titta på sambandet mellan kolhydratintag och dödlighet, med anledning av att effekterna blir olika beroende på om man ersätter kolhydraterna med fett och protein från växter, eller fett och protein från djur.


Min kommentar: Effekterna av lågkolhydratkost blir sannerligen olika om man äter växtbaserat protein och vegetabiliska oljor jämfört med animaliskt protein och fett. Bra idé att göra en långtidsstudie på detta. Låt oss titta på hur det gick till.

Metodik

15 428 personer mellan 45-64 år fick fylla i ett frågeformulär mellan 1987-1989 i en pågående långtidsstudie som kallas för ARIC (Atherosclerosis Risk in Communities). De fick sedan fylla i formulären igen för andra gången 1993-1995, tredje gången 1996-1998, fjärde gången 2011-2013 och femte gången 2016-2017.

Formuläret innehöll 66 frågor och jag har lyckats rota fram ungefär hur det ser ut dock inte hela formuläret. 

Forskarna använde sedan en databas för att få ut makronutrientfördelningen i deltagarnas svar. Så om en deltagare fyllde i att han eller hon åt 1-3 matskedar russin per månad så räknades det ut och plussades in den personens totala energi/näringsintag. De fick också kryssa i sina portionsstorlekar osv.


Datan från ARIC kombinerades med data från 7 andra kohortstudier. 

ARIC analysen justerades för demografi (ålder, kön, ras), energiintag, utbildning, träning, inkomst, rökning och diabetes. Personer som fått hjärt- och kärlsjukdom, diabetes eller stroke före 3e besöket fick inte vara med i de uppdaterade undersökningarna (4 och 5) för att inte sammanblanda faktorerna.

De övriga studierna

PURE-studien: Associations of fats and carbohydrate intake with cardiovascular disease and mortality in 18 countries from five continents (PURE): a prospective cohort study.

Kort om studien: Stor kohorttstudie från 18 länder och 5 kontinenter där de kommer fram till att högt kolhydratintag (mer än 60%) ger ökad dödlighet och ökat fett ger minskad dödlighet. Sponsrad av alla stora läkemedelsbolag.

Low-carbohydrate, high-protein score and mortality in a northern Swedish population-based cohort

Kort om studien: Stor svensk kohortstudie baserad på frågeformulär (samma typ som ARIC) där man försökte utröna effekten av LCHP (Low Carb High Protein) på bland annat cancer och ökad dödlighet men inga särskilda slutsatser kunde dras. Sponsrad av Nordic Health Whole Grain Food.

Low-carbohydrate diets and all-cause and cause-specific
mortality: two cohort studies.

Kort om studien: 26 år lång följetång baserad på frågeformulär med slutsatsen att lågkolhydratkost baserad på animalier ger ökad risk för dödlighet hos både kvinnor och män, medan en vegetabilisk lågkolhydratdiet är associerad med lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom och dödlighet. Sponsrad av National Institute of Health.

Low carbohydrate-high
protein diet and mortality in a cohort of Swedish women.

Kort om studien: 12 år lång studie på 42 000 kvinnor, lågt kolhydratintag och högt proteinintag var associerat med dödlighet i hjärtsjukdom. Studien utfördes genom att kvinnorna fick frågeformulär skickade till sig som sedan analyserades. Sponsrad av Swedish Cancer Society och the Swedish Research Council.

Low-carbohydrate-high-protein diet and long-term
survival in a general population cohort.

Kort om studien: Grekisk studie kring LCHP också utförd genom frågeformulär, här tog man också hänsyn till övervikt, rökning, träning och andra faktorer. Samma slutsats som innan LCHP gav ökad dödlighet. Sponsrad av bland annat Europe Against Cancer Program of the European Commission och the Greek Ministry of Health.

Low-Carbohydrate Diets and All-Cause Mortality: A Systematic Review and Meta-Analysis of Observational Studies

Kort om studien: Stor meta-studie med 17 olika studier där forskarna sammanställt resultaten genom statistisk analys. Slutsatsen är att lågkolhydratkost är associerad med ökad dödlighet. Studien baserades på begränsade observationsstudier.

Den berömda grafen

Här har vi resultatet av ARIC + PURE som gav upphov till U-formationen.

Forskarnas slutsatser

Längst liv får man av 50-55% kolhydratintag och lågkolhydratdieter baserat på animalier bör undvikas. Om en lågkolhydratkost ändå väljs av viktminskningsskäl ska den baseras på vegetabilier för ökad hälsa.

Sponsring: National Institutes of Health (NIH) samt att forskarna var betalda av Novartis (läkemedelsbolag) och Zogenix (läkemedelsbolag).

Mina kommentarer

Det här är en väldigt stor studie utförd av forskare från Harvard som publicerats i The Lancet, vilket är orsaken till allt mediapådrag. De har gjort ett rigoröst arbete med att utröna långtidseffekterna  av lågkolhydratdieter och kommit till en enhetlig slutsats: De förkortar ditt liv.

Spiken i kistan för lågkolhydratdieter?

Är det nu avgjort en gång för alla? Ska vi äta pasta, bröd och ris trots allt? Bör vi välja vegetabiliska oljor och vegetabiliskt protein, framför animaliska källor?

Nej, naturligtvis ska vi fortsätta att äta vår artegna föda. 

Problemet med den här studien och alla de studier som den är baserad på är att samtliga är baserade på observations-associationer som inte kan bevisa någonting. ARIC studien startade under 80-talet när fettskräcken var som störst, så de som kryssade i att de åt mycket fett brydde sig kanske inte om hälsoråd särskilt mycket. När det sedan är trendigt att äta vegetariskt, ökar viljan att kryssa i att man äter mycket vegetariskt. Kanske de mer hälsomedvetna personerna är mer benägna att följa hälsoråd, och då också äter mer grönsaker?


Kanske är självskattningen inte särskilt bra hos människor? Är fettrik kost McDonalds mat eller är det lammrack? Många som inte är så insatta i kost har svårt att uppskatta innehållet i livsmedel och har ingen aning om hur mycket eller lite de äter av en viss makronutrient.


Alla som har coachat människor inom kost har troligen också märkt hur stor skillnad det kan vara på människors uppfattning om hur de äter, och hur de verkligen äter. Jag har träffat många som “äter LCHF” och äter både gröt, flingor, frukt och godis. Hur skulle de ha svarat i en enkätstudie?


Hur sanningsenliga är människor i enkätundersökningar och hur bra är vårt minne för hur vi har ätit den senaste månaden? 


Den här typen av statistisk analys är inte särskilt bra eftersom det går att bevisa lite vad som helst, beroende på incitament. En observation jag själv gjorde direkt från tabellerna var hur deltagarnas inkomster sjönk i takt med deras sjunkande intag av animaliskt protein. En sak är dock klar, och det är att det är väldigt låg sannolikhet att en större mängd människor skulle ha följt en välplanerad lågkolhydratkost under så lång tid, särskilt som lågkolhydratrörelsen inte växte fram förrän 2005-2010 och det är först nu det blivit mer välkänt och accepterat bland gemene man. I USA är fettskräcken fortfarande stor, och det lobbas mycket för halvfabrikat gjort på soja, majs och havre.

Slutsats

Ytterligare en studie som inte säger någonting vettigt eftersom det gång på gång visat sig att människor har oerhört svårt för att skatta sig själva objektivt. Människor är alltid mer benägna att skatta sig enligt hur de tror att de borde äta, snarare än hur de verkligen äter, samt glömmer av och räknar bort sina “undantag”. Det gör att hela poängen med en sådan här undersökning tillintetgörs.

Läs gärna artikeln och kom med dina egna åsikter!
Du hittar den här 


Personligen tycker jag att det är mer givande att titta på rena cellulära och biokemiska effekter av olika mikro- och makronutrienter, samt experimentera själv och optimera mina egna hälsoparametrar, hellre än att låta den här typen av studier ha något som helst inflytande över mina livsval.

Forskning
forskning, kolhydrater, vetenskapliga artiklar

Spiken i kistan för kaffet?

15 August, 2017 81 Comments Written by Martina

kaffetJag och många med mig älskar kaffe och har varit storkonsumenter större delen av livet. Kaffet är livets dryck för oss Skandinaver, och det anses lite udda att inte dricka kaffe. Det är socialt, det är gott, det är uppiggande och otroligt mysigt att vakna till liv på morgonen till det underbara ljudet av en puttrande kaffebryggare. Som om detta inte vore nog, har vi också fått höra att kaffe är en hälsodryck. Det förlänger livet och förbättrar minnet, dessutom botar det huvudvärk. Vad finns det egentligen att klaga på när det kommer till kaffe?

Varför kaffe inte är en hälsodryck

Som biohacker och ketoentusiast vill jag vrida och vända på allting för att förstå min inre kemi. Under en lång period har jag känt (men förnekat) att kaffe kanske inte en hälsodryck trots allt. Jag har försökt sluta, men misslyckats. Nu är jag inne på mitt tredje försök (som är väldigt framgångsrikt) och insikterna haglar. De haglar med hjälp av min blodsockermätare, ketonmätare och mina biokemikunskaper. Jag förstår nu hur kaffet konsekvent har hållt mitt blodsocker 1 mmol högre, gett mig reaktiv hypoglycemi och torterat mina binjurar i onödan. Kaffet har underhållt min “sparris-look” och hindrat min optimala muskelutveckling.

Hur vet jag allt detta?

Jag har ganska mycket samlad data på vad jag äter, mina blodsockervärden, blodketonvärden, hur jag tränar, vad jag lyfter, mina kroppsmått och min vikt. Jag har även grafer över detta som sträcker sig över ganska lång tid.

Efter 3 veckor utan kaffe och koffein har jag identifierat följande:

  • Konsekvent lägre blodsocker (konstant under 4.5 mmol/l)
  • Extremt jämt blodsocker (flat line)
  • Mycket högre blodketonvärden
  • Vikt- och fettminskning
  • Lägre kortisol (på gott och ont)

Wow!?

Jag hade inte själv väntat mig såhär signifikanta skillnader. Mitt incitament för att sluta var att höja mitt naturliga progesteron, så kom allt det där andra som oväntade men positiva bi-effekter.

Det här gjorde mig helt övertygad om att det inte är bra att dricka kaffe, för jag tror ju på mina egna resultat. Dock frågade en vetgirig läsare vad vetenskapen säger om kaffe, är det nyttigt eller inte? Låt oss ta en titt!

kaffet

Kaffe är så mycket mer än bara koffein, även om koffein är en viktig komponent. Kaffet innehåller över 2000 kemiska ämnen och ett gäng mer eller mindre kända mikrotoxiner. Dessa toxiner kommer från bekämpningsmedlen man använder när man odlar kaffebönorna. Forskning på kaffe och dess hälsoeffekter rör ibland kaffe och ibland bara koffein.

Låt oss titta på lite vetenskapliga artiklar:

Koffein, blodtryck och artärstelhet

Jag såg att det har gjorts ett gäng studier på hur kaffe/koffein (ibland använder de kaffe, ibland “koffeinhaltig dryck”) påverkar artärstelhet och blodtryck och det verkar som att kaffet ger lite mindre flexibla kärl direkt efter man druckit det.

Här är två artiklar om det här, varav den ena är publicerad i prestigefyllda American journal of clinical nutrition.

  • Chronic coffee consumption has a detrimental effect on aortic stiffness and wave reflections
  • Acute effect of caffeine on arterial stiffness and aortic pressure waveform

Kaffe och PCOS/Fertilitet

Tre rapporter påstår att fertiliteten minskar med antalet koppar kaffe man dricker per dag, ju mer kaffe ju mindre fertil blir man.

  • Caffeine and women’s fertile health
  • Lifestyle choices, diet, and insulin sensitizers in polycystic ovary syndrome
  • The role of lifestyle modification in polycystic ovary syndrome

PCOS är kopplat till insulinkänslighet och ens nivåer av SHGB (Sex Hormone Binding Globulin) som är ett viktigt protein som produceras av levern. Kvinnor med PCOS har mindre SHGB, som gör att de binder upp och inaktiverar mindre testosteron. De har alltså mer fritt (aktivt) testosteron som bidrar till den hormonella obalansen.

Vissa studier säger att kaffe sänker SHGB, andra studier säger att det inte påverkar.

Det finns överlag inte så mycket studier på PCOS.

Kaffe och diabetes

När det kommer till diabetes finns det gott om studier på hur kaffedrickandet påverkar. Det verkar nämligen som att kaffe initialt ger insulinresistens (temporärt) och därefter ökar insulinkänsligheten något. Insulinkänsligheten förbättras alltså på sikt. Varför? Min hypotes har att göra med det svängande blodsockret och binjurarnas respons till kaffe.

Kaffe minskar alltså risken för diabetes: 

  • Coffee consumption and risk of type 2 diabetes mellitus
  • Coffee consumption and risk for type 2 diabetes mellitus
  • Coffee consumption and risk of type 2 diabetes mellitus among middle-aged Finnish men and women
  • Coffee, decaffeinated coffee, and tea consumption in relation to incident type 2 diabetes mellitus: a systematic review with meta-analysis
  • Coffee consumption and risk of type 2 diabetes mellitus: an 11-year prospective study of 28 812 postmenopausal women

Min hypotes visade sig vara korrekt. En initial respons med förhöjt noradrenalin ger en topp i blodsockret och sänkt insulinkänslighet.

  • Caffeine can decrease insulin sensitivity in humans

Om man dricker kaffe före man äter kolhydrater, lagrar man in mer av kolhydraterna på grund av den temporära insulin-okänsligheten.

  • Consumption of caffeinated coffee and a high carbohydrate meal affects postprandial metabolism of a subsequent oral glucose tolerance test in young, healthy males

Slutsats: kaffe är okej, antagligen också fett-kaffe men inte kaffe och kaka.

Kaffe och mental hälsa

Kaffe verkar ha positiva effekter på minne och kognition, såsom att äldre personer som dricker kaffe verkar ha bättre minne. Jag tror att det beror på den lilla utsöndringen dopamin man får av en kopp kaffe. Jag hittade dock inga intressanta artiklar på det här området, de flesta resultat var insignifikanta.

Dock verkar kaffe vara negativt för ångest, oro men positivt för depression. Det fanns många artiklar på det området.

  • Association between A2a receptor gene polymorphisms and caffeine-induced anxiety
  • Effects of caffeine on anxiety and depression
  • Coffee and caffeine consumption and depression: A meta-analysis of observational studies

Kaffe och cancer

Inga signifikanta kopplingar, dock tror jag att kaffe kan vara negativt för tarmarna om man har IBS eller inflammatoriska tarmtillstånd. Om man hela tiden utsätter tarmarna för något de inte tål, ökar risken för inflammation som i sin tur ökar risken för cancer. Detta är dock långsökt.

Mina funderingar

Min initiala spaning på att kaffe kan vara en hälsodryck om den dricks i rätt mängd, vid rätt tidpunkt verkar stämma. Överdriven konsumption verkar inte ha några fördelar, liksom att kombinera kaffet med andra livsmedel. Allra sämst verkar det vara att kombinera socker och koffein.

Jag tycker också att det är stor skillnad på kaffe och koffein, eftersom kaffe innehåller så mycket fler ämnen, däribland akrylamid och andra gifter. Det borde dock vara försumbart om man dricker ekologiskt kaffe, och skippar sunkigt snabbkaffe.


Olika biokemisk känslighet

Beroende på vår genetiska set-up och vilka mutationer vi har metaboliserar vi olika ämnen på olika sätt. Jag tror att kaffedrickande kan vara bättre för vissa än för andra, särskilt om man kan hålla det till en kopp om dagen.

Mina personliga resultat visar tydligt att kaffet inte påverkar mig i rätt riktning, så jag kommer fortsätta mitt koffeinfria liv. Forskningsartiklarna på artärstelhet och PCOS går inte riktigt hand i hand med annan forskning, så jag tror att de överdrivet positiva artiklarna kan vara något biased. Varför blir PCOS-kvinnor mindre fertila ju mer kaffe de dricker, samtidigt som kaffe ökar insulinkänsligheten och inte påverkar SHGB? Det går liksom inte ihop.

Jag tycker att mycket forskning på sådant som väldigt många människor, konsumerar väldigt mycket av tenderar att bli lite skruvad. Det gäller till exempel forskningen på rödvin och choklad som nästan alltid är extremt positiv. Här får man nog tänka lite kritiskt och fundera över varför resultaten blir så positiva. Hur gjordes studien? Hur levde de som deltog? Vad gjorde de mer än att dricka rödvin, kaffe och äta choklad? Äter öldrickare ofta chips, medan rödvinsdrickarna äter tapas? Allting påverkar!


Hoppas du gillade min kaffestudie, du kan läsa mer på min biohackingsida och i forskningsarkivet!

Biohacking, Biokemi, Kost & Hälsa
biohacking, blodsocker, diabetes, insulinresistens, kaffe, ketoadaptering, koffein, pcos

Senaste kommentarerna

  • Åke i Trosa on B3 flush som funkar!det skall vara nikotinsyra!! Man ta det i höga doser balanserat med andra vitami…
  • Lucas Henriksson on Optimerad hälsa med inälvor & organHej Martina, Jag har en undran kring inälvsmat såsom lever, njure, och hjärta: K…
  • Martina on B3 flush som funkar!Absolut! :)
  • Camilla Timén on B3 flush som funkar!Hej! Jag har lite svårt att svälja tabletter och kapslar. Kan man ta ut innehåll…
  • IC on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratGör ett nytt försök med länken https://martinajohansson.se/skoldkortelhormonet-r…
  • IC on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratHej Frida! Bland annat här har Martina skrivit om det i bloggen och även på fler…
  • Frida Gylner on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratHej Martina! Jag har plötsligt börjat lägga på mig vikt runt rumpa och lår. Dett…
  • IC on Om binjurarna & fettförbränningen!De beskriver att det bla kan vara T4 och T3 som är skevt och kan vara orsaken ti…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson