• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS-dieten som har rykte om sig att kunna återställa bakteriefattiga & lite  trassliga tarmar för att i sin tur påverka den viktiga kopplingen mellan tarmen & hjärnan, men 3v har gått sedan jag påbörjade den inledande fasen av dieten & sedan dess har det mesta gått i motsatt riktning (åt helvete alltså 😅) 

Men det var faktiskt väldigt intressant för i samband med mina personliga strävanden kämpade jag med strulig rå-data till en vetenskaplig artikel & bankade huvudet i tangentbordet när ingenting gick ihop! 

Det var då jag insåg en viktig grej i livet såväl som i forskningen, nämligen att det spelar VÄLDIGT stor roll hur vi viktar variabler, alltså värderar effekten av saker realistiskt. Det finns liksom gränser för vad t.ex en kostförändring kan åstadkomma (hur "perfekt" man än äter) särskilt som en isolerad parameter!

Just kost är nog för övrigt det allra vanligaste att övervärdera på bekostnad av allting annat...😬

Inom statistiken använder man därför "vikter" pga variablers olika tyngd. Översatt till livsstil är det typ hur mkt man kan kvitta en dålig vana mot en bättre. Vissa är optimister & viktar sina goda vanor högt, trots uppenbara krafter i motsatt riktning, vilket visar sig genom sparsamma resultat.

Det kan förstås lägga grunden för uppgivenhet, även om jag tror att motmedlet är ärlig granskning av både resultaten & livsstilsfaktorerna ✨i kombination ✨ Så därför skrev jag en halv roman om det här på bloggen med idéer på åtgärder, om du vill nörda in på VAD som faktiskt spelar roll och inte! (Länk i profilen 👆)

Det är högst relevant i forskning såväl som vardag, så det var slående att se det i min egen forskningsdata! Som upplagt för att jag skulle se nånting hos mig själv lite tydligare, presenterat som aviga r-värden...😅

MEN OM GAPS! ☝️
Har inte gett upp, bara haft problem att få nog med energi utan att krascha som en utsvulten sparv efter ett tag... I ketos & allt är känslan att tanken är tom! Just me? 🧐 Det brukar hända vid livsmedelsbegränsning men har också ganska hög förbränning 🔥 (ingen hypertyreos eller så!)
Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetr Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetra ute (direktlänk i stories! 👆) vi pratar om post-covid deppen som många (inklusive vi själva) tycks ha drabbats av och reflekterar lite kring varför och hur man kan ta sig ur gropen. Inget träningssnack alltså utan ett avsnitt om hormonella system kopplat till stress, utbrändhet och livssituation. Enjoy! ❤️
Jag blev så himla glad när @asparre ville ha til Jag blev så himla glad när @asparre ville ha tillbaka mig i sin supergrymma och numera väldigt ikoniska podd 4HEALTH, även om det var en sisådär 7 år sedan sist! 😄 Podden är ännu skarpare och proffsigare nu, så det var väldigt roligt att prata bort en stund med Anna! ✨

INNEHÅLL
Avsnittet (nr 324) handlar om hur man kommer igång med biohacking-grejer utan en massa prylar, vi delar mycket praktiska tips samt diskuterar hur man testar och tar sig an vanliga hälsoproblem såsom sömnsvårigheter, förhöjd puls, orolig mage, låg energi, ångest och höga stressnivåer mm! 

Jag försöker alltid vara så öppen som det är lämpligt med mina egna utmaningar, så även om Anna presenterar mig som "expert", så är det mycket mer av en dialog två nördar emellan! ❤ Anna är ett bibliotek av kunskap så jag vågar NÄSTAN lova att du kommer gilla avsnittet väldigt mycket! 👂❤️

Jag är egentligen inte helt bekväm med att "ge tips & råd", särskilt som jag haft ganska tuffa perioder det senaste, men jag pratar gärna om personliga erfarenheter och sätt att förhålla sig till fysisk & psykisk hälsa/ohälsa, förändra vanor, vad som faktiskt spelar roll när det kommer till livsstilsförändringar, vilka de mest potenta tillskotten är (möttes dock med viss skepticism från Anna på sista punkten (med rätta haha! 😂))

VAR LYSSNA? 
Lyssna GRATIS i din telefon, itunes eller på 4health.se (länkat i stories!) och mer detaljer (om avsnittet och annat spännande) hittar du på Annas insta @asparre ❤
[I reklamsamarbete med @arktisnaturals] 🌱 25% R [I reklamsamarbete med @arktisnaturals]
🌱 25% RABATT JANUARI UT MED KODEN MARTINA25 som anges vid köp och dras av i kassan!

Det här blir min 10e månad med CBD-oljan från Arktis Naturals, vilket är lite ovanligt för mig att ett tillskott följer med så länge utan paus! Anledningen är att jag får märkbart positiva effekter på sömnen samtidigt som jag inte ser några nackdelar med den alls (inte än så länge iaf!) Som vanligt kör jag ett gäng droppar av den 30%iga före sänggående. Jag rampade aldrig in den eller så, men så är jag inte den känsliga typen heller! 😅

NYHET: CBD MED GURKMEJA! 🧡
På hemsidan (https://arktisnaturals.se direktlänk i profilen 👆) finns en ny olja med både CBD och gurkmeja i. Den ska jag testa härnäst för gurkmeja är ju den primära SIRT1-aktivatorn (utöver lök, kaffe och grönkål) och för er som inte vet vad SIRT (sirtuiner) är för något så är det signalmolekyler numrerade 1-7 med uppgiften att reglera epigenetiken till vår fördel!

Sirtuinerna (framförallt SIRT1 och SIRT6) skyddar b.la vårt DNA och våra kromosomer från stress och skador. De kan stänga av sjukdomsgener, dämpa inflammation, hjälpa till med avgiftning och mycket annat. 

Faktum är att det finns en koppling mellan i princip alla aktiviteter som vi anser som hälsosamma som t.ex träning, kallbad, fasta osv med antiinflammatoriska processer och/eller uppreglerade sirtuiner! 

Googla/youtube:a t.ex David Sinclairs forskning om sirtuiner om du vill veta mer! Är inte överens med honom i livsstilsfrågor men hans forskning är väldigt cool och inspirerar ofta till fler nyfikna sökningar! 🤓
  • Home
  • Forskning
  • Om nya kolhydratstudien i The Lancet

Om nya kolhydratstudien i The Lancet

18 August, 2018 33 Comments Written by Martina

Här är studien som figurerade i media under gårdagen, både i Aftonbladet, Expressen, radio, TV 4, BBC och CNN. Stort pådrag med andra ord. Hur kommer det sig? Vad är det för studie och vad säger den egentligen?

Results from meta-analyses that included several large cohort studies in North America and Europe have suggested an association between increased mortality and low carbohydrate intake.

Det är den här meningen från studien som är orsaken till mediapådraget. “Resultaten från metaanalyser från flera kohorta studier i Nord Amerika och Europa har föreslagit en association mellan ökad dödlighet och lågt kolhydratinnehåll.”


Metastudie = En studie av studier, när man slår ihop flera vetenskapliga artiklar för att det ska få mer tyngd.
Kohort studie = studie på en grupp individer med någon bestämd gemensam parameter inom en viss tidsperiod. Används för att kolla på samband mellan till exempel sjukdom och exponering.

Studiens syfte

På grund av det växande intresset för lågkolhydratkost som viktminskningsmetod ville forskarna undersöka långtidseffekterna av att minska kolhydraterna, och titta på sambandet mellan kolhydratintag och dödlighet, med anledning av att effekterna blir olika beroende på om man ersätter kolhydraterna med fett och protein från växter, eller fett och protein från djur.


Min kommentar: Effekterna av lågkolhydratkost blir sannerligen olika om man äter växtbaserat protein och vegetabiliska oljor jämfört med animaliskt protein och fett. Bra idé att göra en långtidsstudie på detta. Låt oss titta på hur det gick till.

Metodik

15 428 personer mellan 45-64 år fick fylla i ett frågeformulär mellan 1987-1989 i en pågående långtidsstudie som kallas för ARIC (Atherosclerosis Risk in Communities). De fick sedan fylla i formulären igen för andra gången 1993-1995, tredje gången 1996-1998, fjärde gången 2011-2013 och femte gången 2016-2017.

Formuläret innehöll 66 frågor och jag har lyckats rota fram ungefär hur det ser ut dock inte hela formuläret. 

Forskarna använde sedan en databas för att få ut makronutrientfördelningen i deltagarnas svar. Så om en deltagare fyllde i att han eller hon åt 1-3 matskedar russin per månad så räknades det ut och plussades in den personens totala energi/näringsintag. De fick också kryssa i sina portionsstorlekar osv.


Datan från ARIC kombinerades med data från 7 andra kohortstudier. 

ARIC analysen justerades för demografi (ålder, kön, ras), energiintag, utbildning, träning, inkomst, rökning och diabetes. Personer som fått hjärt- och kärlsjukdom, diabetes eller stroke före 3e besöket fick inte vara med i de uppdaterade undersökningarna (4 och 5) för att inte sammanblanda faktorerna.

De övriga studierna

PURE-studien: Associations of fats and carbohydrate intake with cardiovascular disease and mortality in 18 countries from five continents (PURE): a prospective cohort study.

Kort om studien: Stor kohorttstudie från 18 länder och 5 kontinenter där de kommer fram till att högt kolhydratintag (mer än 60%) ger ökad dödlighet och ökat fett ger minskad dödlighet. Sponsrad av alla stora läkemedelsbolag.

Low-carbohydrate, high-protein score and mortality in a northern Swedish population-based cohort

Kort om studien: Stor svensk kohortstudie baserad på frågeformulär (samma typ som ARIC) där man försökte utröna effekten av LCHP (Low Carb High Protein) på bland annat cancer och ökad dödlighet men inga särskilda slutsatser kunde dras. Sponsrad av Nordic Health Whole Grain Food.

Low-carbohydrate diets and all-cause and cause-specific
mortality: two cohort studies.

Kort om studien: 26 år lång följetång baserad på frågeformulär med slutsatsen att lågkolhydratkost baserad på animalier ger ökad risk för dödlighet hos både kvinnor och män, medan en vegetabilisk lågkolhydratdiet är associerad med lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom och dödlighet. Sponsrad av National Institute of Health.

Low carbohydrate-high
protein diet and mortality in a cohort of Swedish women.

Kort om studien: 12 år lång studie på 42 000 kvinnor, lågt kolhydratintag och högt proteinintag var associerat med dödlighet i hjärtsjukdom. Studien utfördes genom att kvinnorna fick frågeformulär skickade till sig som sedan analyserades. Sponsrad av Swedish Cancer Society och the Swedish Research Council.

Low-carbohydrate-high-protein diet and long-term
survival in a general population cohort.

Kort om studien: Grekisk studie kring LCHP också utförd genom frågeformulär, här tog man också hänsyn till övervikt, rökning, träning och andra faktorer. Samma slutsats som innan LCHP gav ökad dödlighet. Sponsrad av bland annat Europe Against Cancer Program of the European Commission och the Greek Ministry of Health.

Low-Carbohydrate Diets and All-Cause Mortality: A Systematic Review and Meta-Analysis of Observational Studies

Kort om studien: Stor meta-studie med 17 olika studier där forskarna sammanställt resultaten genom statistisk analys. Slutsatsen är att lågkolhydratkost är associerad med ökad dödlighet. Studien baserades på begränsade observationsstudier.

Den berömda grafen

Här har vi resultatet av ARIC + PURE som gav upphov till U-formationen.

Forskarnas slutsatser

Längst liv får man av 50-55% kolhydratintag och lågkolhydratdieter baserat på animalier bör undvikas. Om en lågkolhydratkost ändå väljs av viktminskningsskäl ska den baseras på vegetabilier för ökad hälsa.

Sponsring: National Institutes of Health (NIH) samt att forskarna var betalda av Novartis (läkemedelsbolag) och Zogenix (läkemedelsbolag).

Mina kommentarer

Det här är en väldigt stor studie utförd av forskare från Harvard som publicerats i The Lancet, vilket är orsaken till allt mediapådrag. De har gjort ett rigoröst arbete med att utröna långtidseffekterna  av lågkolhydratdieter och kommit till en enhetlig slutsats: De förkortar ditt liv.

Spiken i kistan för lågkolhydratdieter?

Är det nu avgjort en gång för alla? Ska vi äta pasta, bröd och ris trots allt? Bör vi välja vegetabiliska oljor och vegetabiliskt protein, framför animaliska källor?

Nej, naturligtvis ska vi fortsätta att äta vår artegna föda. 

Problemet med den här studien och alla de studier som den är baserad på är att samtliga är baserade på observations-associationer som inte kan bevisa någonting. ARIC studien startade under 80-talet när fettskräcken var som störst, så de som kryssade i att de åt mycket fett brydde sig kanske inte om hälsoråd särskilt mycket. När det sedan är trendigt att äta vegetariskt, ökar viljan att kryssa i att man äter mycket vegetariskt. Kanske de mer hälsomedvetna personerna är mer benägna att följa hälsoråd, och då också äter mer grönsaker?


Kanske är självskattningen inte särskilt bra hos människor? Är fettrik kost McDonalds mat eller är det lammrack? Många som inte är så insatta i kost har svårt att uppskatta innehållet i livsmedel och har ingen aning om hur mycket eller lite de äter av en viss makronutrient.


Alla som har coachat människor inom kost har troligen också märkt hur stor skillnad det kan vara på människors uppfattning om hur de äter, och hur de verkligen äter. Jag har träffat många som “äter LCHF” och äter både gröt, flingor, frukt och godis. Hur skulle de ha svarat i en enkätstudie?


Hur sanningsenliga är människor i enkätundersökningar och hur bra är vårt minne för hur vi har ätit den senaste månaden? 


Den här typen av statistisk analys är inte särskilt bra eftersom det går att bevisa lite vad som helst, beroende på incitament. En observation jag själv gjorde direkt från tabellerna var hur deltagarnas inkomster sjönk i takt med deras sjunkande intag av animaliskt protein. En sak är dock klar, och det är att det är väldigt låg sannolikhet att en större mängd människor skulle ha följt en välplanerad lågkolhydratkost under så lång tid, särskilt som lågkolhydratrörelsen inte växte fram förrän 2005-2010 och det är först nu det blivit mer välkänt och accepterat bland gemene man. I USA är fettskräcken fortfarande stor, och det lobbas mycket för halvfabrikat gjort på soja, majs och havre.

Slutsats

Ytterligare en studie som inte säger någonting vettigt eftersom det gång på gång visat sig att människor har oerhört svårt för att skatta sig själva objektivt. Människor är alltid mer benägna att skatta sig enligt hur de tror att de borde äta, snarare än hur de verkligen äter, samt glömmer av och räknar bort sina “undantag”. Det gör att hela poängen med en sådan här undersökning tillintetgörs.

Läs gärna artikeln och kom med dina egna åsikter!
Du hittar den här 


Personligen tycker jag att det är mer givande att titta på rena cellulära och biokemiska effekter av olika mikro- och makronutrienter, samt experimentera själv och optimera mina egna hälsoparametrar, hellre än att låta den här typen av studier ha något som helst inflytande över mina livsval.

Like this:

Like Loading...

Relaterade

Forskning
forskning, forskningsartiklar, kolhydrater, vetenskapliga artiklar
Similar posts
  • Vikten av olika livsstilsfaktorer �... — Inlägget innehåller reklam för min samarbetspartner Gutfeelinglabs (rabattkod, länkar & info hittas i separat, färgmarkerat avsnitt längst ned!) Som du märker går temat kring livsstilsfaktorer som en lång röd tråd genom de senaste inläggen, och inte bara “vad” utan kanske främst “hur” vi ska kunna genomföra de förändringar som krävs för resultaten vi längtar efter. [...]
  • Ogrundad hälsofakta | Del 2 — Mitt förra inlägg om “Ogrundad hälsofakta” var en uppmaning till att tänka mer rationellt kring kost, kropp och hälsa, och istället för att låta sig skrämmas eller bara svälja allt med hull och hår, reflektera lite mer kring mekanismerna! Även på diverse hälsoutbildningar presenteras ofta olika påståenden efter varandra, utan djupare förklaring. Det är mycket [...]
  • Studie av en Biohacker — Inlägget innehåller en länk till min bok Handbok i Biohacking Hej vänner! Ledsen för att det varit så låg aktivitet här inne, forskningen har tagit all tid det senaste. Det är typ slutspurten så jag jobbar och jobbar. Tyvärr innebär det mycket anti-hacking (motsatsen till biohacking) med bristande återhämtning, rutiner och alldeles för lite mat [...]
  • Alkohol ÄR nyttigt! Eller…? — En läsare länkade en helt ny studie publicerad i BMC Medicine som handlar om alkoholkonsumtion och hjärthälsa. Jag brukar vara väldigt kritisk till hur lättsamt vi ser på alkohol i det här samhället, och forskningen hjälper verkligen inte mitt case! Det finns många studier som hyllar alkoholen och dess hälsoeffekter. Får det mig att ändra [...]
  • Öppet brev till sajten Wellness angåe... — TLDR: Wellness har ändrat keto-artikeln och korrigerat de värsta grodorna. Vi får hoppas att Ingrid Larsson med Brödinstitutet och lobbyist-organisationen Swedish Nutrition Foundation (SNF) som uppdragsgivare inte får uttala sig om ketogen kost i fortsättningen! Läs nedanstående artikeln om du vill ha lite kött på benen kring varför en artegen kost med färre kolhydrater och [...]
VARNING! För lite kolhydrater förkortar livet!
Studie: Keto diet ger insulinresistens

32 Comments

  1. Mikael Tuneskog Mikael Tuneskog
    21 August, 2018    

    Underbart att du förklarar och slår hål på påståendet eller förklarar hur saker verkligen ligger till.

    Det Marcus Oscarsson är för politiken är du Martina för hälsovärlden.

    Måtte du alltid finna drivkraft i ditt fantastiska arbete.

    Reply
  2. Robert Robert
    20 August, 2018    

    Mycket viktigt arbete och bra jobbat Martia!

    Reply
  3. Alexxx Alexxx
    19 August, 2018    

    En fråga: “jag som äter strint LCHF, tror du att det är okej att jag kastar in 100 g sötpotatis till en måltid eller måste jag först trappa upp mina kolhydrater sakta för att få kroppen att vänja sig av mer kolhydrater ifrån en sötpotatis?

    Jag tror att jag har råkat ut för Keto-utslag “keto rash”. Det har kliat som fan i flera dagar på kroppen, får fula utslag. Jag trodde att det först var värmeutslat, men nu så är jag rädd för att det är Keto-utslag, så jag måste nog gå ur ketos. ? jag smörjer mig om dagarna och jag får i mig svavel varje dag, men det hjälper inte.

    Reply
    • Martina Martina
      19 August, 2018    

      100g sötpotatis = 20g carbs, det är nog helt lugnt ?

      Reply
      • Alexxx Alexxx
        19 August, 2018    

        Tack snälla Martina för svaret! ? jag ska göra någon paleo-rätt ikväll med sötpotatis. ?

        Reply
  4. SonjaS SonjaS
    19 August, 2018    

    ‘Personligen tycker jag att det är mer givande att titta på rena cellulära och biokemiska effekter av olika mikro- och makronutrienter, samt experimentera själv och optimera mina egna hälsoparametrar, hellre än att låta den här typen av studier ha något som helst inflytande över mina livsval.’

    100%!!!

    Reply
    • Martina Martina
      19 August, 2018    

      😀

      Reply
  5. Maria Maria
    19 August, 2018    

    Tack för att du så generöst bjuder på dina kunskaper!

    Reply
  6. Hmm Hmm
    19 August, 2018    

    Tack r genomgång väl utförd och jag håller fullständigt med i dina kommentarer.

    Reply
  7. Malin Malin
    18 August, 2018    

    Martina, your rock! Tack så väldigt mycket för din snabba analys. Du ärbäst! ?☺

    Reply
  8. Y Y
    18 August, 2018    

    Jag noterade att andelen män/kvinnor också skilde sig mycket mellan grupperna. Såg du om de tagit med kön som förklarande faktor eller struntade i det?
    /statistiker

    Reply
  9. Susann Oksson Susann Oksson
    18 August, 2018    

    Superbra artikel och analys Martina, tack!

    Reply
  10. Tee Tee
    18 August, 2018    

    “Personer som fått hjärt- och kärlsjukdom, diabetes eller stroke före 3e besöket fick inte vara med i de uppdaterade undersökningarna (4 och 5) ”
    Nä för vi kan ju inte ta med folk som är sjuka och dör i vår MORTALITY study… Undrar vilken kosthållning dessa sjuklingar hade, och varför de plockades bort.

    En annan grej är ju att om man, mitt i fettskräcken, väljer att ta bort kolhydrater och äta mer fett så är det ju antingen så att man inte bryr sig om sin hälsa alls, som du säger, eller att man är såpass sjuk och överviktig att man är beredd att prova till och med den livsfarliga atkinsdieten. Kanske dessa människor haft tjugo år kortare liv än norm, istället för fyra år kortare?

    Aja, skit samma – epidemiologi och frågeformulär är ju viktiga för att bygga en hypotes. Som ju SEDAN kan bli bevisad med riktig vetenskap och kontrollerade, rigorösa studier. Skandal att media skriver så mycket om detta.

    Reply
  11. maran maran
    18 August, 2018    

    Intressant analys av studien. Hur hinner du?
    Dessutom är flera av studierna High Protein, vilket är en annan sak. Epidemiolgiska studier är också svåra att tolka, det går att hitta de samband man vill. Om man skulle titta på skillnader mellan dödlighet mellan katt och hundägare? Det går säkert att koppla det till kostvanor om man vill. Metaanalyser är i och för sig svåra att kritisera men jag tror mer på som du säger att starta en studie nu när lågkolhydratkosten finns och inte retrospektivt då vårat minne är kort. Dessutom åt vi mindre kolhydrater på 70 och 80 tal fra mindre socker och fettskräcken hade inte slagit igenom. Dock tror jag mer på att titta på kosten i de “blå zonerna ” och försöka dra slutsatser av det. Dessutom tror jag att normal till undervikt är det som betyder något oavsett kost (förutom svält undernäring av usel matkvalitet osv) Man kan bli fet av allt och då är den dieten man blivit fet av ohälsosam även om makronutrienter är rätt. Om vi rör på oss hela tiden har vi inte tid att äta. Dessutom är maten för god vilket gör att vi äter mer. En bekant sa att “inte konstigt att vi inte var överviktiga förr, med den äckliga maten” Om mna äter tråkig ensidig men näringsmässigt bra kost och rör på sig dagligen håller man sig frisk ( om man har rätt gener)

    Reply
    • Martina Martina
      18 August, 2018    

      Tack!

      Det där tog mig inte många minuter 🙂

      Reply
  12. Johan Johan
    18 August, 2018    

    Tror inte vi behöver vara rädda för varken fett eller kolhydrater. Vår arts modersmjölk innehåller ca 35 e% socker, ca 55 e% fett.

    Reply
    • Estelle Estelle
      18 August, 2018    

      Skulle vara intressant att veta hur en vuxen person skulle må på modersmjölk, jag tror inte alls att det skulle passa en vuxen person som har vuxit klart i både kropp och knopp på samma sätt som en växande baby dock.

      Reply
      • Johan Johan
        19 August, 2018    

        Många dricker ju en annan arts modersmjölk, kossans, även i vuxen ålder. Men det går nog inget vidare på bara det. Det jag tänker är att vi verkar behöva mycket fett och socker under en så otroligt viktig del av livet och att sen helt plötsligt blir det dåligt för oss. Jag menar, när då? Och varför?

        Reply
        • Estelle Estelle
          19 August, 2018    

          Ja, fast större delen av jordens befolkning kan ju inte bryta ner mjölksockret efter en viss ålder och mår ju verkligen inte bra av det då, det säger ju i alla fall en hel del om att vi inte är anpassade att äta/dricka på samma sätt när vi blir lite äldre. Jag har personligen svårt att tro att att vare sig fett eller socker är farligt för oss i vuxen ålder heller, åtminstone inte så länge det kommer ifrån ren mat och wholefood/komplexa kolhydrater, men beroende på vem man är, hur mycket man rör sig, om man har några sjukdomar osv behöver man nog försöka anpassa kosten efter det och inse att vi alla inte kan äta likadant och må bra då, det tror i alla fall inte jag.

          Reply
          • Johan Johan
            20 August, 2018    

            Håller med dig!

            Reply
  13. Anders Rosén Anders Rosén
    18 August, 2018    

    Alla livsstilsförändringar bör börja med att man testar sin kropp för att få reda hur just mina förutsättningar ser ut.

    Reply
  14. Isabelle Isabelle
    18 August, 2018    

    “Alla som har coachat människor inom kost har troligen också märkt hur stor skillnad det kan vara på människors uppfattning om hur de äter, och hur de verkligen äter. Jag har träffat många som “äter LCHF” och äter både gröt, flingor, frukt och godis. Hur skulle de ha svarat i en enkätstudie?”

    Yes! Jag har haft en klient nu i 6mnd på paleo/lchf som har fått lov att dricka 1-2 glas alkohol iveckan, antingen rödvin eller whiskey på helgen. Men hen har bytt ut rödvin till prosecco och druckit i XL vin glas så hens två glas var egentligen 5-6 glas… Vet inte HUR många av mina klienter som också byter ut tex kyckling mot “tofu chicken nuggets” och kött mot “grönsaksbiffar” som innehåller veteprotein. Numera får alla mina klienter fota sin mat och även innehållsförtäckningarna för det är helt omöjligt att veta vad någon egentligen ätit vs vad den tror att den har ätit.
    SÄRSKILLT eftersom vi hela tiden matas med rubriker ( som du skrev i inläggen innan ) att choklad, exotiska frukter och medelhavskost är superfood, och sen förvränger gemene man det lagom till Fredag att marabou “mörk” choklad, ananas och fullkornspasta är toppen.
    Och detta gäller även mina mer avancerade och erfarna klienter, inte bara nybörjare.
    Jag märker dock att ju mer strikt högfetts kost ju lättare har klienter att hålla sig till sin matplan, jämnfört med paleo där dom ligger i gränslandet och äter frukt ibland. Men det är mycket svårare att sälja i högfettskost här i Holland till folk som också lider av extrem fett skräck – men när jag väl fått med dom på tåget så är det ingen som har ångrat sig. Litar mer på dessa erfarenheter än studien ovan, eftersom i slutändan handlar det om att det faktiskt ska fungera i praktiken – inte bara sälja tidningar.

    Reply
    • Martina Martina
      18 August, 2018    

      Underbart med någon som förstår exakt den delen, tack! Mina erfarenheter är exakt detsamma.

      Reply
  15. Elisabeth Elisabeth
    18 August, 2018    

    Sen är det stort skillnad på lågkolhydratkost och lågkolhydratkost. I studien ansågs det att 40% (eller mindre) energiintag från till exempel ris, pasta eller potatis vara ett lågt intag. Inte riktigt i linje med LCHF, en kosthållning som studien ändå i viss mån försöker undersöka.
    Hur hittade du vem som låg till grund för studierna? Läste jag slarvigt? 🙂

    Reply
    • Martina Martina
      18 August, 2018    

      Läs igen under funding.

      Reply
  16. kicki kicki
    18 August, 2018    

    Så bra och tydlig genomgång Martina. Tack!

    Reply
    • Martina Martina
      18 August, 2018    

      Tack själv 🙂

      Reply
  17. Carin Carin
    18 August, 2018    

    Menar du att de med lägst inkomster var de som hade bäst hälsa då, enligt forskarna? Jag trodde kanske att det skulle vara tvärtom.

    Reply
    • Martina Martina
      18 August, 2018    

      Nej, deras inkomster sjönk över tid i takt med att mindre animaliskt protein konsumerades, främst i höginkomstgruppen.

      Reply
      • Carin Carin
        18 August, 2018    

        Aha intressant! Men blev de då långlivade därför?

        Reply
        • Martina Martina
          18 August, 2018    

          Nej haha!

          Reply
          • Carin Carin
            18 August, 2018    

            Verkligen värdefullt att du går igenom detta. Många har läst rubrikerna på aftonbladet osv och sett korta nyhetsinslag. Efter det blir de oroliga men söker inte fördjupad kunskap om stidien och andra studier. Det är ändå en möjlighet att fördjupade artiklar som din här når ut via facebook och annat! <3

            Reply

No Pings Yet

  1. Lever LCHF-are kortare? on 18 August, 2018 at 18:54

Leave a Reply Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Senaste kommentarerna

  • IC on Läsarbrev: Skyhögt kolesterol på ketoDet här är mycket intressant och värt att hålla ögonen på https://www.technology…
  • Martina on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Hehe yes den är man skyldig till! 😅✌
  • IC on Optimerad hälsa med inälvor & organKollade lite mer noga så här är två länkar till de nya gränsvärdena för bly och…
  • Moa on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Mitt bästa (eller snarare sämsta) självbedrägeri är att jag i stunden/perioden t…
  • IC on Optimerad hälsa med inälvor & organKadium och bly gäller väl alla organ men just lever från äldre djur äts ju helst…
  • Martina on Läsarbrev: Skyhögt kolesterol på ketoCoolt! Men vet att Ravnskov inte är super-poppis inom "etablissemanget"... bra d…
  • Martina on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Hehe japp prestationsjunkies... en hopplös grupp stressknarkare som avskyr lugnt…
  • Martina on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Ja det är väldigt bra poänger alltihop, det blir en enda soppa men det är ju så…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson

%d bloggers like this: