• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha [Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋‍♀️) är naturligt böjda åt det hållet!

Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!

ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera. 

STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer? 

Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️

Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️

Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!
Hej & Välkommen! Om du är ny följare här, ka Hej & Välkommen! 

Om du är ny följare här, kanske du undrar vad detta är för konto? "Next level biohacking" handlar inte om att chippa sig eller skaffa senaste health tech-prylarna, utan är tvärtom inne på low tech health, basic fysiologi (om hur våra mänskliga kroppar funkar) kryddat med personliga intressen som farmakologi, neurobiologi & hormonlära.

Jag har pluggat biokemi i många år & har snart en PhD i intermedicinska vetenskaper. Det jag lär mig vill jag stöta & blöta med dig som läser här, tillsammans med occasional rants & idéer kring fysiskt & psykiskt välmående. 

Mitt syfte är INTE att visa upp mig själv som "duktig" eller komma med pekpinnar. Då får du följa någon annan, för även om jag befunnit mig i "hälsosfären" i många år, har jag fortfarande mycket att jobba på. Vissa problem som bipolaritet, aspighet osv skriver jag om, andra inte. 

Det finns alltför många frihetsgrader inom konceptet "hälsa" för att någon med säkerhet ska veta allting, så titta gärna mekanistiskt (dvs hur det funkar i form av processer, istället för en massa varför), testa dig fram & glöm inte att ta allt du läser med en nypa oprocessat havssalt *skojar* 😅

Länken i profilen 👆 innehåller mängder med gratis-material så klicka där om du vill läsa mer! ❤️
Nu har snön kommit till mig också!  Videosarna är från igår 👆 djuren hade inga problem alls med lite snöfall, men idag är det plötsligt 2 decimeter och inte ens getterna vågar sig ut i snön. Silkeshönsen ville inte kliva ned från pinnen i morse, så de fick maten serverad där de satt 😅 

Hur mycket snö har du hos dig?
I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på Chalmers & med tanke på det (alltså vad som är toxiskt/giftigt eller inte) kom jag att tänka på en återkommande fråga jag får, nämligen: "jag äter (.....) hur nyttigt/onyttigt/bra/dåligt/farligt är det?"

Jag ser ju allting som relativt & att det därför inte finns något absolut dåligt eller absolut bra. Jag tycker att det beror på massa faktorer - inte minst på vad man jämför med! 

Att börja dagen med en rulle ballerinakex är kanske ingen höjdare, men om det är en person som lär sig att äta igen efter många års ätstörningar är det kanske exakt helt rätt! 

Jag har ju personligen nördat ner mig i en ganska ensidig kost de senaste +10 åren (low carb/keto) så om någon frågar mig om deras frukt-frukost är bra, kommer den inte vara bra från mitt perspektiv. Jag värdesätter andra saker, men även jag (frukt-hataren nummer 1 😅) kan se att frukt-frullen är bättre än ballerina-frullen, men det är fortfarande bara 2 parametrar mot varandra!

Inom toxikologin säger man att det inte är giftet i giftet som är giftigt utan mängden (the dose makes the poison) & jag skulle vilja lägga till att om vi pratar just gifter så har vi alla vår individuella kemiska belastning som påverkar hur mycket som är mycket för just oss. 

Dessutom är vi olika bra på att hantera både livsmedel & olika kemikalier, läkemedel, droger osv eftersom vi har olika genetik & tarmflora, olika avgiftningskapacitet, olika psyken, toleransnivå mm. 

Så jag skulle önska att alla som sitter på en "är (....) nyttigt/onyttig?"-fråga lägger till fler parametrar & kanske tittar på resultaten: dvs energinivå, humör/mående, träningsresultat & övriga hälsoeffekter. 

Det är dock svårt för vem som helst att avgöra hur "dåligt" ett specifikt livsmedel är, för resultaten är ju en kombination av helheten över tid. Men, man kan läsa på, testa att utesluta om man känner sig misstänksam, ersätta med annat, men framförallt känna efter i magen! 

Vad säger magkänslan? 

Det är så jag sållar i vad jag stoppar i mig & det funkar ganska bra! Börjar jag undra "hur dåligt är detta på en skala?" så är det nog inte helt rätt! 

Berätta gärna hur du tänker om det här! ❤️
  • Home
  • Tag: forskning

Inlägg i kategorin forskning

Att läsa och tolka vetenskapliga studier

1 March, 2018 43 Comments Written by Martina

Idag träffade jag Jonas Colting igen för inspelning av ytterligare ett avsnitt av “Coltings Nakna Sanning”. Förra avsnittet pratade vi om veganismlobbyism och falsifierad forskning och den här gången fortsatte vi på samma tema. Det med anledning av studier som kommit upp i media den senaste tiden, som till exempel den 1-åriga Harvardstudien som jämförde lågkolhydrat med lågfettkost och inte såg någon signifikant skillnad mellan de två kosthållningarna. 

När sådana här nyheter kommer upp är det många som accepterar rubrikerna rakt av utan att ha viljan, orken eller förmågan att titta djupare. Det är lite vanskligt för att just koststudier är kända för att vara ganska missvisande, och det beror på att man sällan spärrar in folk och kontrollerar deras matintag. I de fallen där man faktiskt har spärrat in folk, missar man en annan sak nämligen effekten av trigger foods, när deltagare i sin hemmamiljö kanske triggat igång på ett livsmedel och överäter flera hundra kalorier.


Det finns många saker att ta hänsyn till när man studerar studier och just det diskuterade jag och Colting i dagens poddavsnitt (avsnitt 153). Det här inlägget är tänkt som en utförligare förklaring i text.

Hur man börjar läsa vetenskapliga studier

  • https://scholar.google.se/
  • http://bmjopen.bmj.com/
  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/

Börja gräv här. Börja att läsa abstract och skumma sedan igenom artikeln för att hitta grafer och andra figurer som kan vara av intresse. Titta på slutsatsen eller sammanfattningen/diskussionen för att se om artikeln är intressant för dig, och är den det kan du gå tillbaka och läsa hela från början till slut.

Hur är studien utförd?

Där kan det vara intressant att studera metodiken som använts och försöka förstå varför forskarna har gjort som de har gjort. Har de studerat djur eller människor? Har de studerat särskilda grupper eller godtyckliga grupper?

Metodik studerar jag mycket när jag vill förstå hur relevant resultatet är. Om man ger råttor en högfettkost med 90% fett så hamnar de knappt i ketos alls, medan människor som äter 90% fett hamnar i en stark ketos och blir fettdrivna. I vissa fall kan djurstudier vara intressanta men ibland blir resultatet icke-applicerbart.

Vem betalar studien?

Detta måste alltid anges och börjar man titta efter detta så blir man snabbt chockad över mängden industrisponsrad forskning. Sedan får man inte glömma att stora livsmedelsbolag kan starta egna forskningsinstitut också, men deras artiklar brukar sällan eller aldrig publiceras i aktade tidsskrifter, dock kan de sponsra annan forskning som publiceras där.

Läs flera artiklar från samma forskningsgrupp

Det kan vara väldigt intressant för att avgöra en studies kvalité. Alla forskare är inte lika bra, alla universitet är inte lika bra och det är stor skillnad på vilka människor som utför studierna.

Kontakta forskarna i studien

Forskare är vanliga människor, inga superstars så de svarar ofta på mail om man är intresserad av deras forskning. Alla ord och koncept bör förstås googlas först, maila bara om du har konkreta synpunkter på till exempel metodik eller slutsatser.


Jag tror att det skulle vara väldigt bra om forskningsvärlden och “den vanliga världen” närmade sig varandra lite. Mycket prestigetänk och fusk inom forskning kan fortgå just för att de flesta är så oinsatta. Det är viktigt att förstå att en artikel sällan betyder särskilt mycket så om media blåser upp en studie som sensationell, så är det i princip alltid felaktigt eller överdrivet.


Tillägg: Jag har sett att en viss träningsbloggare med följe kommenterar friskt om mig och mina inlägg i sociala medier och det bekommer mig inte ett dugg. Jag har ingenting att oroa mig för, känner mig inte kränkt, ledsen eller “överbevisad” på något plan utan känner mest som Pippi Långstrump skulle uttryckt det: “Är man väldigt stark så måste man också vara väldigt snäll”. Jag har dock förstått att jag verkligen tryckte ned G så mycket mer än vad jag någonsin kunde ana, och det var verkligen inte meningen. Jag ville mest bråka lite sådär som man kan göra med folk man har en grundläggande respekt för, men det går förstås inte när nivåskillnaden är för stor. Nu har det blivit lite som att peta på en arg get med en pinne. Jag kan gå därifrån men geten kommer att fortsätta stånga på allting i sin väg.  

Jag lovar att vara lite mer försiktig i framtiden så att ni som läser här inte blir attackerade av getter och troll. Det är viktigt för mig med öppet och vänligt klimat här inne som vi är så vana vid.

Nästa inlägg kommer att handla om hur man handlar billigt på Iherb 🙂  

 

Forskning
forskningsfusk, Gudiol, vetenskapliga artiklar, vetenskapliga studier

Ny felaktig forskning om lågkolhydratkost

24 February, 2018 31 Comments Written by Martina

forskning
Kostdoktorn har redan kommenterat den här artikeln (läs hans artikel här, den är bra) men jag kan inte hålla mig från att själv säga några ord.

Artikeln i fråga är följande: 

Effect of Low-Fat vs Low-Carbohydrate Diet on 12-Month Weight Loss in Overweight Adults and the Association With Genotype Pattern or Insulin Secretion
The DIETFITS Randomized Clinical Trial

Utförande

600 personer delades under 1 års tid in i två grupper där hälften åt lågkolhydratkost och hälften åt lågfettkost. Båda grupperna fick information om hur man äter hälsosamt och väljer rena livsmedel. De första 8 veckorna åt båda grupperna strikt, under 20g kolhydrater per dygn för lågkolhydratgruppen, och under 20g fett per dygn för lågfettgruppen. Dock utfördes ingen undersökning eller DEXA-scan då, utan istället uppmanades försökspersonerna att “normalisera” sin kost. De som åt low carb ökade kolhydraterna och de som åt low fat ökade fettet, för att skapa en kost som var mer hållbar.


Efter 3 månader gjordes första testerna och då hade de båda grupperna hunnit bli ganska lika, särskilt som lågkolhydratgruppen landade på 130-150g kolhydrater/dygn som inte är ett dugg low carb. Jag skulle med nöd och näppe komma upp i 150g kolhydrater under en re-feed, så det är ganska högt.


Att två ganska lika dieter där ingen är en lågkolhydratkost ger ett ganska lika utfall… det är föga förvånande.

24H diet recall

En annan intressant sak är att kontrollerna utfördes med 24H diet recall som innebar att forskare ringde upp försökspersonerna 3 gånger i månaden, slumpmässigt. Då skulle alltså matintaget för 24h bakåt återges, och alla vet ju hur bra det funkar. Dels kommer man inte ihåg exakt och dels kanske man låter bli att tala om att man var ute och festade, tog en bit kaka på jobbet eller andra saker som inte passar i studien. Sådant går förstås inte att kontrollera.

Viktminskning i antal kg är ointressant

Viktnedgång är dessutom bara en parameter. Uppenbarligen den allra, allra viktigaste parametern vi tittar på i dagens samhälle. Övervikt är verkligen demoniserat och uthängt som orsak till ohälsa när det i själva verket är ett symptom. Vad vi inte får veta i studien är om det fanns andra orsaker till viktminskningen hos deltagarna, om de tränade eller skaffade bättre vanor.

Lågkolhydratkost är inte rocket science

Så varför beter sig majoriteten av alla forskare som om det vore helt omöjligt att designa en vettig studie? Det står i artikeln att deltagarna åt 20g kolhydrater/dag de första veckorna, så varför inte göra ett stickprov precis då?

Ju längre tiden går ju mer ökar risken för att deltagare tröttnar och faller tillbaka i gamla ätmönster. Att genomsnittliga viktminskningen är ca 6 kg är smått fantastiskt givet hur studien designades.

Importance  Dietary modification remains key to successful weight loss. Yet, no one dietary strategy is consistently superior to others for the general population. Previous research suggests genotype or insulin-glucose dynamics may modify the effects of diets.

Felaktighet från artikeln för att lågkolhydratkost är överlägset i studie efter studie på grund av sin hormonella påverkan på insulinutsöndring, hunger, mättnad och sug. Om någon vill skicka mig den fullständiga artikeln kan vi titta på vem som har sponsrat studien.

SVT hoppar på falsk fakta med Maj-Lis Hellenius som hejjarklack

Rubriken “Lite kolhydrater eller fettsnålt? Spelar ingen roll menar ny forskning” från SVT Nyheter är helt felaktig för att artikeln ger sken av att; “nu är det avgjort”, “kriget är vunnet”, “du kan äta vad du vill, ta en kaka till” och problemet med detta är att många nöjer sig med rubriker som säger “Ny forskning” och “Senaste vetenskapen” . Ytterst få klickar sig in på den vetenskapliga artikeln och dissikerar den med kritiska ögon.

Att de sedan har en “professor” som går in som hejjarklack och bekräftar att “ja såhär är det” gör saken ännu värre. Det bidrar till ökad ohälsa och okunskap och ställer högre och högre krav på att individen ska vara sin egen läkare och forskare. Det är inte särskilt rättvist! 


Berätta gärna vad du tycker!


  • Gudiol hyllar meningslös artikel 
  • Dissekerar artikel om mättat fett (video)
  • När forskning och verklihet inte går ihop

forskning om lågkolhydratkost

Forskning
forskningsfusk, lågkolhydratkost, viktminskning

Slutsatser inom forskning som leder till konstiga råd eller felaktiga fakta

21 December, 2017 11 Comments Written by Martina

“Universum är ett hologram”
“Det finns liv på 1200 andra planeter”
“Människan ska äta växtbaserad föda”
“Kött ger cancer”
…Osv…
…Osv..

Känner du igen ovan påståenden? Det finns massa fler såklart, och idag tänkte jag prata lite om länken mellan bra forskning och konstiga råd eller felaktiga fakta. Det händer nämligen alltför ofta, och jag tror att felet sker någonstans i översättningen mellan vetenskap och populärvetenskap.

Det är viktigt att poängtera att man får tro hur man vill, så länge man vet om att det är en tro och inte fakta. Jag tror till exempel på ketogen kost, och det finns bra forskning som stödjer det men det är fortfarande inte 100% garanterat att keto fungerar för alla i 100% av fallen. Ändå tror jag det, och jag vet skillnaden mellan tro och fakta. På samma sätt kommer en vegan att tro motsvarande och ha sina källor som backar upp det.


Som science editor korrar jag mycket artiklar inom grundforskning av två anledningar: 

  1. Inget forskningsfusk
  2. Mer fakta och mindre gissa

Ett tag jobbade jag med lite mer “high level” artiklar men orkade inte med när forskare i slutet av sin artikel börjar skriva världens science fiction. Det är när den typen av artiklar blir kända som journalister tar forskarens flum som “nya rön” och fakta.

“Universum är ett hologram”

Min editor-kollega Yaja som jag har berättat om i ett antal inlägg, som är en ultrasmart fysiker kan berätta hur mycket som helst om senaste kvantfysiken. Hon kan verkligen allt, och understryker ofta att inom “cutting edge quantum physics” kan man inte bevisa ett enda dugg. De senaste teorierna går för tillfället inte att bevisa, men om man antar att de stämmer kan man extrapolera därifrån till hur coola saker som helst. Som att universum är ett hologram, eller att allt består av endimensionella vibrerande strängar. Jag är inte så insatt i fysik så ni får ursäkta om strängteorin är bevisad nu, men sist jag kollade utgick den ifrån 26 påhittade dimensioner som förvisso går ihop matematiskt men som inte går att bekräfta. Rätta mig om jag har fel!


Det är normalt att sväva iväg

Jag har också gjort det, alla gör det. Det är (bland annat) så man får pengar till sin forskning. Man måste berätta varför den är viktig! Det betyder inte att det stämmer eller är sant, det är liksom mer en förhoppning och en riktning.

Här är jag i GP med min strokehjälp år 2012. “Mössan som ska upptäcka stroke redan i ambulansen” Gör den det…? Ptja… det var ju förhoppningen i alla fall, men vad man ser på bilden är tyvärr ingenting användbart i verkligheten. 

Viktigt att skilja fakta från tro

När man läser tidningsrubriker som “Forskarlarm”, “Nu säger forskarna si och så” så är det den där lilla slutklämmen på deras rapporter, som bygger på vad de som personer tror kan vara forsättningen på deras forskning. De bygger på vad de har läst, vad som är vedertaget och så extrapolerar de därifrån. DET är knappast kärnan i rapporten.

Egentligen tycker jag att en forskningsrapport bara skulle innehålla fakta och inte forskarens eget önsketänkande, men då hade nog all forskning fått lika lite pengar som grundforskningen inom matematik. Dessutom fungerar det ju faktiskt så länge man inser att man jobbar med modeller av verkligheten, och inte verkligheten i sig.


Det är viktigt med tro!

Tro är inte mindre värt än fakta, kanske till och med tvärtom. Kanske är tro värt mer, för utan den personliga tron och övertygelsen stannar ju allting. Hur kan man jobba för något man inte tror på? Man måste välja ett trossystem som gynnar en, såsom jag har valt keto och kroppsviktsträning till exempel, för att det gynnar mig.

Det viktiga är bara att lära sig särskilja de här två, och inte ta medias “nya rön” på alltför stort allvar. De kan vara sant, och det kan också inte vara sant. Vi vet inte, vi får välja att tro på det som gynnar oss bäst för tillfället.


Berätta gärna vad du tycker!

Personligt
forskningsrön

När forskning och verklighet inte går ihop

15 July, 2016 50 Comments Written by Martina

Jag har tyvärr tappat förtroendet för majoriteten av all forskning som rör kost och hälsa. Det finns helt enkelt för många intressenter, lobbyister och sponsrade forskare eftersom det finns så mycket pengar i livsmedelsbranschen. Vi kan inte sluta äta, vi äter mat varje dag och många åker till affären flera gånger i veckan. Det är en jätteindustri med mat, tillsammans med alla kosttillskott, all hälsokost och alla läkemedel! Allting vi stoppar i munnen helt enkelt.


Nyligen fick jag en länk till en artikel från International Journal of Obesity – läs hela artikeln HÄR, som påstår att vi inte äter mer när vi äter sötningsmedel och att sötningsmedel inte påverkar vikten.

international journal of obesity

Sötningsmedel innehåller mindre kalorier än socker, det är sant. Men sötningsmedel är sött och får de allra flesta att äta MER. Det är min personliga iakttagelse som går att testa med ett enkelt experiment. Jag använde det här knepet när jag gjorde ett kalori-experiment 2011 (osäker på vilket år, tror 2011 men kan varit tidigare).


Jag var nyfrälst i LCHF och ville testa kalorihypotesen genom att äta så mycket kalorier jag bara kunde trycka i mig. De fetaste jag kunde komma på då var grädde, så för att få i mig maximalt hällde jag sötningsmedel i den vispade grädden. Testa själv! Ta en bunke vispad grädde och försök äta så mycket det går. Häll sedan sötningsmedel i och se om det går lite lättare (ledtråd: det gör det!)


Nu är ju sötningsmedel också svagt insulinhöjande så är man väldigt känslig kommer stora mängder sötningsmedel (i form av till exempel light läsk) absolut att påverka vikten!

Forskningsaggressiva läsare har sällan koppling till forskning 

Nytt ord! “forskningsaggressiv” kallar jag personer som blir helt eld och lågor över en ny vetenskaplig artikel och tolkar texten som en bokstavstroende tolkar bibeln. Min upplevelse är att de här personerna sällan arbetat med forskning själva, eller varit i närheten av stora mängder vetenskapliga artiklar.


När jag skriver ett inlägg på min blogg och någon KRÄVER mig på vetenskapliga artiklar som stödjer inlägget, så kan jag alltid hitta artiklar som stödjer min tes. Men jag kan likagärna hitta artiklar som stödjer motsatsen! Därför har jag en blogg utan alltför många hänvisningar till vetenskapliga artiklar för att kost och hälsa är väldigt subjektivt, och man får se själv vad som fungerar för en själv.


Jag tror till exempel inte på tidsskrifter som “International Journal of Obesity” men de kan säkert komma med någon bra artikel någon gång ibland, vad vet jag. När det kommer till hälsa och hur man vill göra med sin kropp behövs intuition, inte artiklar.


Jag är själv forskare och författare “by heart” mina största intressen är att tänka, läsa och skriva och jag skulle gärna fortsätta att jobba med forskning, fortsätta med min PhD men jag vill verkligen inte ta emot pengar från till exempel livsmedelsverket för att visa något som inte är sant! Tyvärr har många forskare inte någon vidare moral, och inget vidare vidvinkelseende heller. Det är så jag tycker i alla fall.

Håller du med? 


Uppdatering 24/2 2018
Jag gick tillbaka till den här artikeln som visar att sötningsmedel inte påverkar vikten och läste den lite noggrannare än när den här bloggposten skrevs i juli 2016. Vad jag fann var följande:

Competing interests

Peter J Rogers has received grants from Sugar Nutrition, UK in support of research on the effects of sugar on human appetite. Cees de Graaf has received grants from the Dutch Sugar Bureau in support of a study on brain responses to sugars and low energy sweeteners. Suzanne Higgs has received a grant from Canderel in support of research on the effects of low-energy sweeteners on human appetite. Anne Lluch and David J Mela are employees and shareholders of companies that manufacture products containing sugars and low-energy sweeteners. Peter Putz is an employee of ILSI Europe. The remaining authors declare no conflict of interest.

Well, well, well… vad säger vi?


Inlägget är inspirerat av My Westerdahls inlägg som kan läsas här

Forskning
forskningsfusk, socker, sockerberoende, sötningsmedel
  • Previous
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4

Senaste kommentarerna

  • Martina on B3 flush som funkar!Absolut! :)
  • Camilla Timén on B3 flush som funkar!Hej! Jag har lite svårt att svälja tabletter och kapslar. Kan man ta ut innehåll…
  • IC on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratGör ett nytt försök med länken https://martinajohansson.se/skoldkortelhormonet-r…
  • IC on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratHej Frida! Bland annat här har Martina skrivit om det i bloggen och även på fler…
  • Frida Gylner on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratHej Martina! Jag har plötsligt börjat lägga på mig vikt runt rumpa och lår. Dett…
  • IC on Om binjurarna & fettförbränningen!De beskriver att det bla kan vara T4 och T3 som är skevt och kan vara orsaken ti…
  • Nanna on Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?Hej Har en fråga ang carnivore,har ätit det i en vecka(kött/ägg)mätte första ggn…
  • Katarina on Frågor & svar – ALLT om progesteronkräm!Hej Martina! Mycket spännande info här! Efter en stressig period har jag fått sy…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson