Programmet Kaliber i P1 har gjort en granskande reportageserie om fasta. Jag intervjuades till reportaget om vattenfasta och redan i intervjun blev det lite märkligt. De påstod nämligen att det inte fanns några kliniska studier gjorda på fasta överhuvudtaget, för det hade deras experter (vilka?) minsann sagt. Vinklingen var också mycket kring ansvaret som till exempel jag (och andra) med stor räckvidd på sociala medier har, när det handlar om att skriva om så extrema saker som vattenfasta och torrfasta. Jag har lite kommentarer till det, så låt oss granska den här granskningen!

Bloggar & forum är en resurs!

Reportaget försöker med en ganska tafatt offermentalitet där de i princip säger att bara för att alla människor inte är lämpliga för fasta, ska åsikter eller information om fasta inte existera någonstans på nätet. Ingen får förespråka fasta, påstå hälsoeffekter eller berätta om sina egna upplevelser. Som exempel har de en 18-åring som fastade i flera veckor och vägde 38kg. Givetvis ingen som var lämplig för fasta, men för den sakens skull är det inte rimligt att moralisera kring vad folk uttrycker på sociala medier och inte. Särskilt inte i intressebaserade online-communities. Jag har bloggat i 10 år och har flera disclaimers på min sida för att påminna nya besökare om att det här är en blogg innehållande personliga reflektioner. Mina trogna läsare har fått följa med i utvecklingen från att jag började intressera mig för lågkolhydratkost till att skriva böcker och så småningom doktorera. Här på bloggen har jag stött och blött funderingar om kost och hälsa i många år och lärt mig massor tillsammans med dig som läser här. Det finns idag över 50.000 kommentarer på mina blogginlägg och nu även ett forum (gratis) för att främja diskussion och nyfikenhet.

Detta sättet att läsa, skriva och diskutera saker på är ett ypperligt sätt att fördjupa sin förståelse och ta in nya perspektiv. Det betyder inte att allting jag skriver är rätt eller bra, det är bara mer eller mindre genomtänkta reflektioner som jag vill dela med mig av. Bloggar och forum är på det här sättet en stor resurs för människor med gemensamma intressen. På mina sociala kanaler diskuterar vi alla dimensioner av hälsa, på någon annans kanal kanske det diskuteras mode eller krukväxter eller inredning. Det är det som är det fina med sociala medier att det är ett evigt givande och tagande när det kommer till idéer och inspiration, men…

Vem tar ansvar?

Den som driver en blogg, ett instagramkonto eller en youtube-kanal har förstås ansvar för att innehållet inte bryter mot några lagar och besökaren/följaren/läsaren har i sin tur ansvar för vilken information han eller hon konsumerar. Vuxna människor kan inte skyddas från innehållet på internet men däremot kan föräldrar skydda sina barn genom att blockera sidor som de tror är skadliga för barnen. Hela internet är inte anpassat för barn bara för att barn existerar och det går inte att förbjuda bloggar och forum från att diskutera fasta, träning eller olika dieter bara för att det finns människor med ätstörningar. Jag tycker inte heller om precis allting på internet, och då undviker jag helt enkelt att konsumera det.

Är vattenfasta farligt?

Låt oss gå vidare till fastan. Är fasta farligt? Det beror helt på vem som fastar. Periodisk fasta passar bäst för män. Många crossfit-entusiaster tycker om OMAD (One Meal A Day) för att man kan äta massor vid ett tillfälle och ändå ha en låg fettprocent. Kvinnor får ofta tillfälligt sänkt fertilitet och menstruationsrubbningar av för mycket fastande, men det är också individuellt. Långa fastor (flera dagar) är något som utförs väldigt sällan och kräver en förmåga som behöver övas upp. Om en person som är beroende av mat var fjärde timma ska fasta 5 dagar så kommer den personen få problem och troligen avbryta fastan. De flesta som håller på med fasta äter i grunden lågkolhydratkost eller ketogen kost, alltså en kost med väldigt lite kolhydrater som inte ger något svängande blodsocker. Att hoppa över mål är då väldigt enkelt eftersom kroppen har sitt back-up bränsle fett och ketoner.

Jag förespråkar självkännedom och livsstilsinventering mest av allt. För att testa en ny kost eller olika fastor får man känna sig fram så att man vet vad den egna kroppen klarar av.

Är torrfasta farligt?

Från SR: “…Lars Ståhle säger att det man däremot vet är att personer som fallit i hemmet och blivit liggande utan mat och vatten några dagar, och med andra ord torrfastat, kan påverkas mycket negativt av detta. De kan vara väldigt nära att få livshotande njurskador, det är inte sällan som såna patienter hamnar i dialys, det är direkt skadligt, säger Lars Ståhle.” (Länk!)

Torrfasta innebär att man varken äter eller dricker under en viss tidsperiod. Det delas in i “soft dry fast” och “hard dry fast” där den hårda torrfastan inte tillåter någon kontakt med vatten överhuvudtaget. Inte ens att duscha eller borsta tänderna. Här är en artikel om det på PubMed. Anledningen till att man vill göra en torrfasta är att få samma effekter som en vattenfasta men på kortare tid. De som utför dessa fastor är oftast personer som är väldigt vana att fasta och har fasta eller strikt ketogen kost som sin livsstil. Det är absolut inte åldringar som faller i hemmet och blir liggande utan mat och vatten!

“Finns ingen forskning!”

Någonting som återkom under intervjun var påståendet om att det inte finns någon forskning gjord på fasta. Åtminstone inte på människor. Det påståendet är inte sant, men det upprepades så många gånger att jag började tvivla på mig själv och var tvungen att researcha lite. Eftersom Kaliber påstod att de hemskt gärna ville se studierna så mailade jag ett axplock, men fick inget svar och de fortsatte ändå att köra sin skrämselbaserade agenda.

Detta mailet skickade jag:

Hej Clara,

Det har gjorts mycket studier på långtidsfasta och människor, du kan söka själv på google scholar eller pubmed för att hitta hundratals, så jag tar bara några exempel här:

1. https://academic.oup.com/ajcn/article/102/2/464/4564588
   American Journal of Clinical Nutrition har en ganska god genomgång (review) av de studier som gjorts på människor och vilka resultat det har visat.
2. Nutrition Reviews presenterar ganska bra material här: https://academic.oup.com/nutritionreviews/article/73/10/661/1849182
3. Cell metabolism har en spännande artikel om de cellulära mekanismerna: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1550413113005032
4. Här är en väldigt stor studie på över 1000 personer som fastar i 4-21 dagar https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6314618/ dock publicerad i Plos One som har lite lägre status internationellt sett men ändå peer reviewed.
5. Vill man se kliniska studier på människor som fastar kan man kika in på clinicaltrials.gov där hittar man både genomförda och kommande studier samt studier som ansöker om att bli godkända. Klinisk studie är undersökningar på friska eller sjuka människor. https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT03757767
6. Metabolomics https://www.researchgate.net/publication/225366330_Metabolomics_of_prolonged_fasting_in_humans_reveals_new_catabolic_markers
7. Åhus universitetssjukhus i Danmark gör en studie på långtidsfasta och låter män fasta i 3-dygn: https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0200817 
8. Den prestigefyllda tidsskriften Metabolism publicerade en studie om långtidsfasta redan 1956 med kvinnor som fastade 1 resp 2 veckor https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/002604956590079X
9. Journal of Physiology publicerade en amerikansk väldigt kontrollerad fastestudie där de stängde in friska frivilliga försöksobjekt för att långtidsfasta.  experiment: https://journals.physiology.org/doi/pdf/10.1152/jappl.2001.90.1.155

Det var lite blandad kompott om studier på människor som långtidsfastar på olika sätt och vilka metabola markörer som förbättras av det. Gällande det vi pratade om kring vad som är ett vetenskapligt tillvägagångssätt hittar du alltid studiedesignen, antal människor och hur länge de fastade under metoddelen i artikeln!

Om autofagi
Vi pratade också om autofagi och huruvida autofagin blir mer kraftfull vid en längre fasta. 2016 års nobelpris i fysiologi och medicin tilldelades en forskare som studerade just detta, man kan läsa lite om det här https://www.scielo.br/pdf/clin/v73s1/1807-5932-clin-73-e814s.pdf det verkar ta ungefär 72h för autofagin att köra igång ordentligt, det är förvisso mest observerat i möss men har kunnat observeras hos människor också. Här tar de upp vad som händer efter 72h i både möss och människor: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4102383/

Övriga rekommendationer:
Jag rekommenderar boken Metabolic Autophagy som är en populärvetenskaplig bok (intressant och lättläst) fylld med vetenskapliga referenser kring hur mänsklig autofagi fungerar under fasta: https://www.amazon.com/Metabolic-Autophagy-Intermittent-Resistance-Longevity-ebook/dp/B07MLJ4T1L

Boken The Diabetes Code av diabetsläkaren Jason Fung är också välfylld med mänskliga studier kring fasteprotokoll och enkel att ta till sig. Han har ett imponerande track-record av att bota diabetiker med fasta och faste-imiterande dieter.

Som du märker är det här ett område jag tycker är ganska intressant och jag hade kunnat fortsätta ösa upp studier men dessa är en bra början.

Vänliga hälsningar,

Martina Johansson

Jag vet inte riktigt vad P1 har för agenda här men detta var mina kommentarer till programmet Kalibers granskande reportage om fasta.

Berätta gärna vad du tycker, både om det jag skriver här, om fasta och om programmet i P1! 🙂