Hej! 👋 Jag skriver numera om andra saker än livsstilsoptimering/biohacking, men de inläggen finns kvar här på bloggen. Fokuserar alltså mindre på prestation & mer på livskvalité i största allmänhet. Delar lite tankar om det när jag får feeling! 
Mina punkter för vad som spelar roll för att må bra psykiskt, mina tankar kring kopplingen mellan fysiskt och psykisk hälsa. Tyvärr inte en hel bok, men däremot gott om idéer för vad du kan söka vidare på själv. –> Klicka här för att läsa!
Dokumentet är mitt bidrag till Mental Health Awareness Month 2022 🙂
Inlägget innehåller en länk till min bok Handbok i Biohacking
Hej vänner!
Ledsen för att det varit så låg aktivitet här inne, forskningen har tagit all tid det senaste. Det är typ slutspurten så jag jobbar och jobbar. Tyvärr innebär det mycket anti-hacking (motsatsen till biohacking) med bristande återhämtning, rutiner och alldeles för lite mat och sömn.
Hur som helst är jag själv med i vetenskapliga studier ibland, som deltagare, och nu senast var jag med i ett forskningsprojekt som inkluderar intervjuer med individer med koppling till transhumanism, biohacking och ‘citizen science’ . Jag tyckte att frågorna passade in här, så delar dem med er.
Vad är biohacking för dig, och mer kritiskt, hur är detta potentiellt annorlunda från hur andra definierar det?
För mig är biohacking jakten på självförståelse, att verkligen lära känna sig själv med hjälp av allt från meditation till ny teknik. Förstår du din inre värld, mentalt, emotionellt och fysiskt så kan du hålla dig frisk länge. Du kan göra rätt saker utan att du behöver förlita dig på någon utomstående expert som egentligen inte vet hur du mår eller inte borde veta det mer än vad du själv vet. Jag använder massor av sätt för att uppnå högre självförståelse, och det har även varit en fördel när jag vänder mig till tex primärvården, eftersom jag vet vad jag behöver hjälp med och kan uttrycka det väldigt konkret.
Det skiljer sig lite från andra som är mer insnöade på prylar och mer inne på att ‘toppa’ sin prestanda. Jag är av åsikten att väldigt få individer behöver peak performance utan snarare fokusera på grundläggande behov som mat, sömn, träning, återhämtning, vätskeintag osv. Det är samma inom biohacking som inom fitness att alla vill “deffa” innan de byggt någonting, eller optimera före det finns något att optimera.
Du har den största biohacking-bloggen i Sverige och har även skrivit flera av böcker om ämnen direkt relevant till biohacking: vad har fått dig att vilja dela med dig av just allt det här? Hur anledningen ändrats med tiden?
Min primära anledning för att börja blogga överhuvudtaget var min svåra sociala fobi. Jag ville så gärna ha vänner, men visste inte hur jag skulle söka kontakt med dem. Jag tänkte att om jag visade hur jag är som person, så kunde potentiella vänner kontakta mig. Jag tänkte att det var lättare än tvärtom, och det funkade otroligt nog! Idag är jag helt fri från allt vad social fobi heter.
Bloggen handlade mest om ketogen kost som jag försökte lära mig mer om. Jag är en sån som lär mig själv genom att lära ut, och det är naturligt för mig att skriva så jag började bara skriva om det jag ville förstå bättre. I takt med att min kunskap växte, växte värdet av bloggen och läsarna ökade. Att dela med mig av kunskap kommer också naturligt och är något jag gjort sedan jag var liten. Roliga timmen bestod av att jag höll en ‘miniföreläsning’ i något nytt ämne jag hade studerat, vilket kanske inte var så roligt för de andra barnen. 😅
På en blogg behöver jag inte lägga band på mig utan kan hålla så många ‘miniföreläsningar’ som jag vill. Idag är en del av mitt yrke också att föreläsa på universitetet (som lärare i biokemi, fysiologi osv). Jag märker att den generella kunskapen i de här ämnena är låg, och jag tror att många hade kunna göra bättre, informerade val om kunskapsnivån höjts några snäpp. Det försöker jag göra genom mitt skrivande, samt att jag gillar att förklara forskning på ett enkelt och kul sätt. Göra den tillgänglig. Jag vill inte att folk ska ha bilden att forskare är några supermänniskor och att en forskningsartikel presenterar sanningen för så är det verkligen inte. Jag vill att människor ska ha större tilltro till sig själva än en mossig artikel.
I takt med att jag löst flera av mina egna utmaningar genom ökad självförståelse, har jag också velat inspirera andra att göra samma sak. Jag vet hur tråkigt det är att känna sig helt fast med ett problem, då vill jag gärna vara den som visar att man kanske inte måste vara fast. Att det finns så mycket man kan göra själv! 
Du skriver på din websida att ”Vi vet att ’norm’ och ’normalt’ i ett samhälle som är sjukt inte är något att sträva efter”. Vad ser du som samhällets ’sjukdom’? Tror du samhället kan ändras / förbättras? Hur sker sådan förbättring, och vad exakt skulle du vilja se förbättras?
“Samhällets sjukdom” är väl primärt stress för att vi förväntas leva på ett sätt som inte är riktigt naturligt för oss. Upp tidigt varje dag, gå till jobb och spendera 90% av all energi där och sedan hem och försöka få in återhämtning, träning, vänner och familj med resterande tid och energi. Om du lever ditt liv med näsan ovanför vattenytan blir det svårt att ta den tiden som egentligen krävs för att äta bra mat, träna och vara med människor som verkligen betyder något. Speciellt kvinnor har det otroligt tufft som förväntas att både ha barn och göra karriär samtidigt, det är verkligen inte konstigt att utbrändhet ökar så mycket som det gör just nu, och går ned i åldrarna!
Jag hoppas att politiker, andra makthavare och arbetsgivare förändrar förutsättningarna för hur människor förväntas jobba. Nästan ingen arbetsgivare går idag med på att anställa en person på 30-50% tjänst, det hoppas jag kommer förändras! Likaså möjligheten att arbeta på distans helt eller delvis så att jobbet anpassas till resten av livet istället för tvärtom. I framtiden tror jag att vi kommer titta tillbaka och förfasas över hur konstiga prioriteringar vi har haft.
Om människor får mer tid över finns åtminstone utrymmet att göra mer insatser för hälsan som till exempel att laga mer mat hemma istället för att köpa färdigt, träna och förbättra sömnen.
Hur ser du på framtiden i området biohacking? Kommer det bli mer populärt? Hur kan ny teknik komma att både förbättra, potentiellt försvåra, samt popularisera biohacking i Sverige, och internationellt?
Biohacking så som jag definierar det kommer definitivt att öka mycket på grund av att folkhälsan försämras och fler individer mår dåligt på ett sätt som den vanliga vården inte kan fixa. Då börjar allt fler söka online efter vad man kan göra själv, kanske börjar ta blodprover på eget initiativ och sånt som inte vanliga personer hade tillgång till tidigare.
Health tech-innovationer och wearable technology kommer definitivt att fortsätta trenda eftersom sensorer bara blir bättre och billigare. Jag tror att vi kommer bära mer teknik på oss antingen på huden eller som ett implantat. Saker som tidigare var strikt begränsat till sjukhusen går nu att göra hemma, som att analysera sina hjärnvågor med EEG. Jag gör själv det för att förbättra min meditation!
I intervjuer får jag alltid frågan om det inte blir en stress att hålla på att mäta allting, och jag brukar svara att det beror på vem du är och varför du mäter. Om du jagar perfektion och blir stressad över att en app i mobilen säger att du har sovit dåligt kanske du ska ta en paus från mätandet, men om du använder tekniken för ökad självförståelse och för att kunna göra bättra vardagsval – då ser jag mest fördelar med det!
Så då har ni fått en lång drapa att läsa igen för er som har saknat det. Mer grejer kommer när jag kan allokera min tid lite bättre. Följ mig på instagram så länge – Nextlevelbiohacking och på Youtube för det kommer upp föreläsningar inom kort. 😊
Vill du lära dig mer om just biohacking får du gärna spana in Handbok i Biohacking som fått 4.5 av 5 stjärnor av de som köpt boken på Adlibris och 5 av 5 stjärnor av de som köpt på Bokus. De som handlar på bokus är alltid lite snällare av någon anledning! 😂 Den är på rea på bokus så jag har länkat dit, men den finns såklart som e-bok och ljudbok också på alla ljudboksplattformar.
Hörs snart igen!
Sammanfattning längst ned!
Tillägg skrivet 14/3 2022:
🔥 Förtydligande kring kalorier och kaloriräkning.
🔥 Förklaring till Randle cycle och vilken typ av “burner” du är.
Jag skulle egentligen varit med i My Westerdahls pod Viktig! och pratat om varför man är tjock, men på grund av att My fick prioritera sitt bokskrivande la hon ned podden innan vårt avsnitt hann spelas in. Ämnet “därför är du tjock” är dock så intressant att jag ville prata lite om det ändå, så att du kan ta del av infon även om det inte blir i poddform.
Nu är det ju dock så att jag själv aldrig varit överviktig, men angriper ämnet ur ett biokemiskt/fysiologiskt perspektiv, så även om jag inte har personlig erfarenhet av “övervikt” är jag en extremnörd när det kommer till biokemi!
Här nedan följer således min förståelse för “övervikt” baserat på biokemi och fysiologi, och svarar på varför man är eller blir tjock.
Kaloriräkningen stämmer inte!
Det är en definitionsfråga vem som är tjock och inte men låt oss säga att “tjock” är BMI 35 så har vi tagit lite höjd för extrem muskelmassa och annat som kan ge högt BMI. Jag vet att BMI är ett trubbigt verktyg som togs fram av en matematiker, men BMI 35 är i vilket fall i klassen fetma. Många tror att tjocka personer äter mycket mer än smala, och att de därför är tjocka. Det här är sant ibland men oftast inte. Om du tittar på genomsnittligt kaloriintag hos vuxna kvinnor och män så rör det sig över ett ganska smalt spann. Vissa äter 1500kcal och andra 3500kcal och det är inte uppenbart vem som äter lite och vem som äter mycket. Det finns tjockisar som äter 1500kcal och smalisar som äter 3500kcal och vice versa. Det finns ingen generell kalorigräns för “här blir man tjock” eller “här blir man smal”.
När man tittar på viktminskningsappar så har de räknat ut hur mycket man ska äta för att väga en viss vikt. Detta stämmer sällan. Många knappar in önskevikten, blir tilldelade ett antal kalorier, och följer detta men det händer inget ändå. Om du känner igen dig så är det inte dig det är fel på. En app kan inte veta vad du ska äta!
De flesta som blir tjocka upplever att de gör samma sak som innan men plötsligt börjar vikten skena. Det är väldigt få som plötsligt dubblar eller tripplar sitt matintag. Finns säkert dem som gör det men det verkar inte vara det vanliga.
Vilka hormoner har vi då som påverkar vikt?
Låt oss säga att du lever under otrolig stress en period på grund av sjukdom eller annat. Binjurarna pumpar kortisol och noradrenalin dygnet runt. Kortisol är ett katabolt (nedbrytande) hormon för muskler, men anabolt (uppbyggande) hormon för fett. Det betyder att kortisol kan göra att du tappar vikt i början, men det är musklerna som ryker! Om du på grund av stressen sover dåligt, så sjunker viktiga könshormoner och tillväxthormon. Nattsömnen är superviktig för friska nivåer av östrogen, progesteron och testosteron samt tillväxthormon. Om du får en plötslig dipp här, är ett av symptomen ökad fettinlagring.
Ett annat tillfälle då könshormonerna kan gå bananas är vid pubertet, graviditet och klimakteriet. Dessa hormonella svängningar kan också starta igång en omfattande fettinlagring.
Binjurarna påverkar sköldkörteln: kronisk stress (emotionell, fysiologisk, psykologisk, metabol, cellulär stress – alltså ALLA typer av stress) påverkar sköldkörteln negativt. Sköldkörtelns hormoner (TSH, T4 och T3 sjunker!!) Du märker att ditt T3 gått ned om du plötsligt blir ännu mer känslig för stress.
Känner du dig överväldigad ofta? Det kan vara lågt T3!
Det finns en process i kroppen som kallas för Randle cykeln, som bland annat har att göra med det faktum att kroppen måste välja mellan förbränna kolhydrater eller fett. Ja alltså självklart förbränner vi båda, men vi är olika bra på att förbränna kolhydrater, fett (och protein). Vissa är väldigt bra på att förbränna skräpmat, medan andra (de flesta?) inte är det. Du kan själv testa att experimentera med det för då kommer du se att det kan skilja över 1000 kcal i vad som behövs för att upprätthålla din vikt, beroende på vad din kropp föredrar.
Om du äter ketogen kost (högfettkost) kan du träna kroppen att förbränna fett så att den blir överlägsen på det, men de flesta är inte ketogena utan har en naturlig lutning mot det ena eller andra. Personligen är jag en väldigt bra carb-burner, medan personer med tex insulinresistens/diabetes typ 2/envis övervikt oftast inte är det. Bränner man inte carbs bra är det ingen bra idé att käka majoriteten av energin från kolhydrater, och vice versa. Inte nödvändigtvis för att man blir tjock av det, utan för att ens metabolism blir helt motvals.
Är du en amino-burner?
Vissa är varken bra fettförbrännare eller kolhydratförbrännare. De kan behöva rikta in sig på aminosyror istället. Dessa finns det gott om i kött, fisk, ägg, kyckling, kalkon, bönor och linser. Även magra mejerier som keso räknas in här.
Om du testat att äta både high carb och low carb och inget funkar, testa då high protein och se hur det känns! Inte för att gå ned i vikt nödvändigtvis utan se om det känns bra i kroppen. Om du känner dig mätt och nöjd.
Utöver att välja livsmedel som vi har lätt att förbränna kan man också tänka på att vissa livsmedel är termogena. De ökar vår förbränning. Exempel på termogena livsmedel är just proteinrika livsmedel, men även vissa grönsaker som sparris och kålväxter till exempel. Termogena livsmedel gör att man kan äta mer mat och lättare känner sig mätt och nöjd.
Ett viktigt koncept att förstå för att förstå förhållandet mellan fett och muskler på kroppen är nutrition partitioning. Det hör ihop med Randle cykeln: att du till viss del kan styra vart energin från maten ska “sätta sig”. Om du tränar mycket och bygger muskler, så är energin mer benägen att gå till musklerna där den behövs. Tränar du före du äter, det kan räcka med 50 air squats (knäböj utan stång) så öppnar du upp GLUT4-receptorerna på muskelcellernas yta och kan slänga in näringen där.
Träning är effektivt för att det hjälper kroppens energitillverkning, det hjälper mitokondriernas arbete och det hjälper näringen att hamna där den gör bäst nytta.
Bilden ovan är från American Journal of Physiology. Titta på staplarna! Ser du hur otroligt stor skillnad träning gör? Det fina är att receptorerna är alerta flera timmar efteråt, och tränar du hårt 5 ggr i veckan så är de alerta nästan jämnt. Därför är regelbunden (hårdare) träning så effektivt att det (oftast) kan reversera typ 2 diabetes!
Vilken träning? Jag säger styrketräning men älskar du cardio så kör cardio. Det är inte jätteviktigt vilket men ansträngningsnivån behöver vara hög. Vid styrketräning så behöver musklerna pumpas igång ordentligt så att det bränner och svider. Du ska känna att de riktigt suuuuger energi! Yoga är inte tillräckligt men ett längre pass simning duger! Och kom ihåg att det INTE handlar om att “bränna kalorier för att bli smal”, det handlar om att FÖRÄNDRA den metabola miljön i kroppen till att bli mer fördelaktig för dig.
Målet? Mer energi, styrka och fysisk förmåga!
“Men Martina jag kan inte träna, vad ska jag göra?” Jag är helt medveten om att träning inte är för alla. Det är okej! Det är ETT verktyg i verktygslådan för att förändra sin metabola och hormonella miljö men vi har många verktyg. Förändring behövs bara om du har hälsoproblem. Om du mår bra, är fysiskt aktiv och känner dig bra – så är det antagligen bra också! Eftersom människor kommer i alla storlekar och former så är det inte nödvändigtvis bättre att gå ned i vikt bara för att gå ned i vikt. Träning har heller inte med viktminskning att göra utan poängen här är att träning bygger upp kroppen på det sättet som många eftersträvar. En starkare fysik är alltid eftersträvansvärt och kommer med många hälsofördelar som mindre benskörhet, antidepressiv verkan, lägre risk för Alzheimer, bättre sömn. Sånna saker!
Det du vill göra är att förstå varför du är tjock. Inte späka dig med olika dieter, prokrastinera livet eller uppgivet tröstäta för att “det är ändå kört”. Nej jag tror vi måste börja titta på övervikt på ett helt nytt sätt. Övervikt ses som en sjukdom i vårt samhälle, men det är ingen sjukdom. Det är inte “fruktansvärt ohälsosamt” att ha “extra” fett på kroppen. Om du förstår varför du är tjock kan du nysta i huruvida du ens behöver gå ned i vikt. Kanske är din kropp bara en kropp, som inte kan väga vad samhället anser som rätt vikt. Du kanske redan har rätt vikt för dig!
My har ett så bra exempel med att tunnhåriga män löper ökad risk för hjärtsjukdom. Hjälper en hårtransplantation? Nej för det är inte håret i sig (eller bristen därav) som är problemet utan den hormonella/metabola miljön som råkar korrelera med hjärtsjukdom. Samma sak är det med övervikt som såklart kan korrelera med alla möjliga sjukdomar, men inte nödvändigtvis leder till massa sjukdomar. Att överviktiga får sämre vård och inte blir lyssnade på av läkaren i samma utsträckning är däremot faktum, och jag tror alla som är överviktiga eller känner någon överviktig är extremt medvetna om det.
Genetiken avgör hur mycket muskler vi kan bygga och hur tjocka vi kan bli. Vissa kan väga 300kg medan andra bara kan väga 100kg som sin maxvikt. Det är genetiskt, liksom huruvida det är möjligt för dig att väga 40 kg eller inte. Man kan säga att vi är födda med ett visst viktspann som vi kan röra oss inom.
Det här viktspannet har också att göra med NÄR du blev tjock. Blev du tjock efter första barnet? Eller när du själv var barn? Ju tidigare du blev tjock desto svårare kommer det vara att bli “smal”. Om du var tjock som 5-åring och genom hela puberteten kanske du aldrig kan bli smal som en tandpetare. Likaså om du var en tandpetare när du var barn och genom hela puberteten kommer det vara väldigt svårt att väga 200kg som vuxen. Det är nämligen i puberteten som vi bygger våra fettceller.
Många som vill gå ned i vikt bryr sig nästan bara om siffrorna på vågen. Här är det viktigt att poängtera att det inte är VIKT du vill gå ned utan FETT. Det är metabolt fördelaktigt med muskler, så det är toppen att ha så mycket som möjligt. Mer mitokondrier är kopplat till ökad livslängd och allt det där. Vi har alla olika mängd fettceller, och de har olika storlek. Vi kan krympa dem, men inte minska antalet det kan bara en fettsugning göra. Då sugs fettcellerna ut med en grov nål och kommer aldrig någonsin tillbaka! Så fort vi blivit vuxna kan vi inte få fler fettceller, så en person som gjort en fettsugning kan inte bygga tillbaka fettet på samma ställe. Viktuppgången kommer sätta sig någon annanstans.
Om du har många fettceller pga överviktig i din ungdom så kommer viktminskning att innefatta att krympa dem. Strunta i vågen!
Kroppen försöker ALDRIG jävlas med oss, den försöker bara få oss att överleva och därför har våra fettceller 2 vägar in och 1 väg ut. Hos vissa är utvägen stängd 99% av tiden och de 2 invägarna är öppna 99% av tiden. Det gör att fett lagras in snabbt och lätt, en stor fördel när vi levde som jägare och samlare och tillgången på mat var knaper. Den som vill viktminska behöver fokusera på att hålla ut-vägen öppen så mycket som möjligt. Det är ett metabolt fenomen som stavas glukagon.
Glukagon öppnar den enda fettcells-dörren som låter fettet komma ut. Insulin stänger ut-dörren och öppnar de 2 in-dörrarna. Därför brukar det vara fördelaktigt att inte höja blodsockret om man är ute efter fettminskning. Om man inte höjer blodsockret, så höjs inte heller insulinet (lika mycket) och då håller man igång glukagonet.
Men nu handlar inte den här texten om hur du kan gå ned i vikt utan om varför du är tjock.
Som du ser är det otroligt förenklat att säga att någon är tjock för att den “äter för mycket”. För mycket för vadå? Hur lite ska man äta egentligen? Är “äta mindre” rimligt som viktminskningsmetod? Borde inte exakt alla dieter funka då? Varför har de då så låg success rate? Jag vet att många hånskrattar åt oss som inte älskar kaloriräkning, men titta på de hormonella mekanismerna bakom energisystemen här nedan… kaloriräkning blir lite futtigt va…?
Detta är bara 450 olika reaktioner men det finns fler! Alla dessa reglerar såklart inte vikt, men zooma in så ser du att allting är metabola processer.
Den här texten är en otrolig förenkling, jag hade kunnat skriva 10 sådana här inlägg och ändå inte få med allting, men stoppar här och skriver en liten sammanfattning av det vi gått igenom hittills!
Länkar:
Länk till Mys blogg
Podden Viktigt!
Biokemi: om GLUT4 och träning
Artikel om glukagon och termogenes
Artikel om nutrition partitioning
Berätta gärna om du lärde dig något nytt av inlägget, eller om du önskar info om något annat på temat 🙂
Betyder den här långa drapan att “kalorier in kalorier ut” inte funkar?
Nej det är inte vad jag säger när jag skriver “kaloriräkning stämmer inte”. Jag hade appar som exempel så låt oss ha det igen. Säg att din viktminskningsapp säger att du ska äta 1500kcal om dagen för att gå ned 0.5kg i veckan. Tar den hänsyn till var dessa 1500 kcal kommer ifrån? Inte?
Många som bantar vill “beat the system” och få in så mycket godsaker som möjligt på diet för att det då känns som att man kommer undan lindrigt, så säg att du gör detta. Låt oss samtidigt låtsas att du är en dålig carb-burner som mest får högt blodsocker och högt insulin av kolhydraterna, så varje gång du stoppar in en godsak i munnen får du mycket högre insulin under mycket längre tid än en smal person får. Det drar också igång ett sug som gör att du upplever din kaloribegränsning som plågsam. På grund av din envishet lyckas du ändå hålla dig till dina 1500kcal och går ned i vikt. Du är nöjd med viktminskningen, men efter några veckor har du glömt bort hur lite du måste äta för att hålla den nya vikten och går sakta upp igen. Det är så det brukar gå till eller hur?
Låt oss säga att du vet om din kolhydratintolerans och istället väljer en strikt lågkolhydratkost för att viktminska. Vi använder app-exemplet igen, och samma app säger att du ska äta 1500kcal om dagen för att gå ned 0.5kg i veckan. Den här gången har du noll sug och eftersom blodsockret är platt som ett salsgolv får du inga särskild insulinsvängningar. Det gör att glukagon (insulins motsatshormon) kan hålla sig aktivt större delen av dagen. Till slut kommer du även in i ketos (fat burning mode) och kilona rasar. Ketoner är muskelbesparande, så vikten du går ned är fett och vatten istället för “lite av allt” som på din förra kolhydratdiet. Plötsligt märker du att du äter mycket mindre än 1500kcal för du blir mätt redan på 1200kcal. Viktminskningen slutar vara en kamp.
Det är detta jag menar med att kaloriräkning “inte stämmer”. Kroppen märker skillnad och reagerar helt olika om du äter 1500 kcal glassbåtar eller 1500 kcal entrecote. Det beror på att vikt och viktminskning är hormonstyrt!
Det går att använda kaloriräkning, men om man inte räknar med de hormonella faktorerna finns risken att man blir onödigt förvirrad och frustrerad när det inte funkar.
Det finns ett exempel som många, många drar till med (även jag är skyldig till detta i någon av mina böcker) och det är historien om en skotte som under läkarövervakning fastade i ett helt år! Under detta året tappade han cirka 125kg. Du kan läsa Wikipedia-artikeln här.
Det här är en otrolig bedrift förstås, men vi måste komma ihåg att det här är EN person. I alla andra fall där EN person gjort något ovanligt så ser vi det som ett ovanligt case, inte bevis för någonting. Just det när det kommer till viktminskning, kalorier och fasta verkar dock Angus Barbieri som han heter vara någonslags föredöme och bevis för att minskade kalorier visst funkar för viktminskning. Ja men självklart, det är inte det som argumenteras emot. Vad som är poängen med hela mitt inlägg är att de hormonella systemen som styr vår vikt, är så dominerande att det i praktiken kan bli otroligt svårt eller till och med omöjligt att gå ned i vikt för vissa människor, utan att de “äter för mycket” eller “gör något fel”.
Men man kan bara fasta ett år? NEJ!!! Varför ska man ha en så otroligt inhuman människosyn bara för att det handlar om kroppsfett? Jag tror att otroligt få människor är beredda att “fasta ett år” eller leva på en kalorinivå som känns som ren tortyr. Självklart KAN man det, men varför? Det var väl hälsa vi var ute efter? Om du inte har hälsoproblem av din övervikt, varför plåga dig ned i vikt? Varför svälta kroppen på byggstenar och riskera skador på de inre organen? Det är inte så hälsosamt att viktminska, och det finns inget likhetstecken mellan låg vikt och hälsa.
Man kan vara smal och sjuk och tjock och frisk, och man kan vara smal och frisk och tjock och sjuk. Som jag avslutade mitt inlägg med tror jag att vi måste börja se på övervikt på ett betydligt modernare sätt. Jag hoppas innerligt att övervikt kan avstigmatiseras och att läkarkåren ska komma ikapp med insikten om att övervikt inte är en sjukdom!
Kom ihåg att det här med kost är långt ifrån en exakt vetenskap. Det är så många som älskar att tala om för andra vad de ska äta, och jag vill verkligen inte vara en av dem. Därför förespråkar jag ingenting särskilt, utan fokuserar på att förklara hur saker och ting funkar – utefter min egen förståelse såklart. Jag kan inte garantera att min kunskap alltid matchar den senaste publicerade forskningen, men som forskare försöker jag såklart vara up to date! Dock är livsstilsgrejer väldigt personligt, och väldigt mycket trial and error. Min kunskap om fettförbränning kommer mer från fitness än från forskning, för inom fitness gör man vad som fungerar. Det är från fitness-experiment (testa själv, testa på andra, mäta massor, göra tester, testa på andra, diskutera med fitnessfolk osv) som jag byggt min förståelse i praktiken. Så det här med att det spelar roll varifrån kalorierna kommer, och det för vissa är helt avgörande, har jag sett många gånger.
Jag ville inte att det här inlägget skulle innehålla bantningstips men vill samtidigt svara på era frågor, så hur man vet vilken burner man är, är ganska enkelt: Du har på känn om du är en person som tittar på en kanelbulle och går upp 5 kg! Vissa är tvärtom. De sätter i sig 2 påsar gifflar och verkar inte få några konsekvenser av det, inte viktmässigt i alla fall. Om man är väldigt bra på att förbränna kolhydrater så kan man äta mycket “skräp” utan att vågen rör sig. De flesta smalisar är carb-burners. Alla åt väl säkert chips, godis, kakor och läsk som barn, men smalisarna blev inte tjocka av det. De “tålde” det på ett annat sätt. Det är därför low carb, keto, carnivore, medelhavsdiet osv är så effektivt vid stor “övervikt” för de här personerna är ofta dåliga carb-burners men desto bättre fat-burners.
Vad man förbränner bäst kan skifta över tid. Vissa slutar få effekt av lågkolhydratkost efter ett tag och behöver gå över till high protein – high volume. Det är det mest effektiva för de allra flesta. High protein – high volume brukar upplevas mättande, och protein från bra källor (fisk, ägg, kyckling, kalkon, keso, måttligt med bönor osv) ger gott om byggstenar till alla fysiologiska processer. Sen kommer vissa att protestera mot high protein ur ett “longevity-perspektiv” pga mTOR, men det är ett ämne till ett helt annat inlägg. Skriver bara ut det för att visa att jag vet om “problemet”, men finns också sätt att kringgå det.
Fortsätt gärna kommentera så svarar jag i mån av tid, och återkommande frågor får ett längre svar 🙂
Då och då har jag sömnproblem som hör ihop med mitt cykliska mående. För min del har jag inte längre sömnsvårigheter som i att inte somna, för jag somnar så fort jag lägger huvudet på kudden. Mina nya sömnproblem handlar om rastlöshet i sömnen, hög vilopuls och att inte riktigt komma ned i djupsömn. Sömnproblem kan ju te sig lite olika, men alla har nog haft sömnproblem någon gång så jag frågade mina instagram-följare om saken. Jag bad helt enkelt om följarnas bästa sömntips! 6000 personer reagerade på utmaningen och här har jag samlat ihop de mest återkommande tipsen!
1. Bluelight blockers
Inte utsätta sig för blått/vitt ljus, framförallt inte uppifrån-ljus från och med klockan 17. Det finns speciella glasögon med gula/röda glas för er som tittar på TV eller sitter vid skärmar på kvällen. Blått/vitt ljus trycker undan melatoninproduktionen så att vi får för lite sömnhormon när vi ska sova.
2. Kvällsfasta
Inte äta på kvällen, låta kroppen gå ned i dvala.
3. Rogivande kvällsaktiviteter
Meditera, måla, sticka, virka, socialisera, yoga, stretcha, massage osv.
4. Blicka inåt
Många sömnproblem kommer från att det är något i vardagen som stör. Något är inte som det ska vara men det högre självet har ofta svaret. Genom att blicka inåt och fråga sig själv kan man få oväntade svar!
5. Kokt kall potatis (tryptofan)
L-tryptofan är en aminosyra och förelöpare till serotonin och melatonin. Vissa som följer en strikt lågkolhydratkost (som mina följare gör) kan få brist på denna aminosyra.
6. Fysisk aktivitet
Ut och vandra hela dagen, köra slut sig själv på olika sätt. Gå minst 20.000 steg för att vara rejält trött när det är dags att sova. Många med sömnproblem har för passiva dagar så att inte hjärnan kan skilja på när den ska vara vaken och när den ska vila.
Promenera med fördel i skogen.
7. Varma eller kalla bad
Varmt bad på kvällen före sänggående eller kallt bad/kalldusch före sänggående. Kalldusch ska egentligen trigga frisättning av noradrenalin men kan göra vissa lugna. Det säkra kortet här är varmt bad!
8. Spikmatta
Vissa lägger sin spikmatta i sängen och somnar på den. Spikmatta frisätter endorfiner, kroppens eget morfin.
9. Tyngdtäcke
Jag använder personligen flera tyngdtäcken samtidigt, är säkert uppe i 20kg ibland. Kommer knappt ur sängen på morgonen. Det finns olika typer av tyngdtäcken, små tyngder och stora (kedjor).
10. Muntejp
Sök på bloggen för att läsa flera inlägget om muntejp. Jag har tejpat munnen varje natt sedan 2013 tror jag, missar jag en natt så blir det direkt kass sömn. Många är rädda att tejpa munnen för att inte få luft, men vi har en näsa att andas med också och vi ska näsandas både när vi sover och när vi tränar. Vi ska i princip aldrig munandas, det leder till dålig syresättning, dålig sömn, potentiell sömnapné.
11. Regelbunden meditation
Vissa mediterar på morgonen, andra på kvällen. Jag kör både och. Långa pass ska det vara, men för min del gör det inget för nedvarvning eftersom meditation för min del är till för ökad självkännedom och att verkligen gräva i det undermedvetna. Dvs allt annat än avslappning. Dock blir långtidseffekten ett lugnare nervsystem eftersom man inte går runt och bär på någon emotionell knut utan successivt löser upp allting.
12. Rödljusterapi
Rött ljus har flera fördelar, finns som både LED, IR och NIR där IR och NIR har läkande effekter. Sök på bloggen för att läsa inlägg om rödljusterapi. Instagramföljarna tyckte att rödljusterapi efter morgonmeditationen var bäst.
13. Dagsljus på morgon/dag
För att programmera in rätt cirkadisk rytm. Kom ut i dagsljus direkt på morgonen, så fort solen går upp.
14. Sömnreset – Sleep deprivation
Hindra sig själv från att sova så mycket man vill för att sedan “ta igen” och återställa sin sömncykel. Många följare hade testat den här tekniken med framgång.
15. Öronproppar och ögonmask
Det finns en punkt i örat som stimulerar vagusnerven och därmed det parasympatiska nervsystemet. Ögonmask ser till att det blir mörkt. Öronproppar och ögonmask kan tillsammans ge en “ombonad” känsla.
16. Mörkläggningsgardiner
Ser till att det blir väldigt mörkt.
17. Svalt sovrum
Forskningen säger att vi ska ha 18.3 grader i sovrummet för att sova bra. Vi ska ned i dvala för att sova bra, så ned med blodsockret, blodtrycket, pulsen och temperaturen.
18. Somna med Henrik
En populär podd som många lyssnar på för att somna.
19. Theta-vågor, bineural beats och pink noise.
Sök på youtube efter dessa ljud. De finns som 8-timmars ljudklipp anpassat för sömn. Pink noise är bara brus, theta och bineural kan vara rytmiska ljud. Vissa gillar även regn och naturljud.
20. Värmemadrass eller kylmadrass
Jag personligen har värmemadrass som jag däckar på med en gång, men kylmadrass ger bättre sömnkvalité. Bäst är de madrasser där man kan programmera temperaturen under natten (dyrt!)
Några tips som återkom mycket var läkemedel samt tips av mer tvivelaktig karaktär som jag vill kommentera, eftersom jag vet att många säkert använder dessa för att sova. Här är listan med substanser som följarna angav att de använde för att sova.
Disclaimer: Ovanstående substanslista är på inget sätt en rekommendation från mig. Jag har bara listat vad som finns och vad mina instagram-följare uppgett att de använder eller har använt. Jag har heller inte tagit hänsyn till ålder. Många läkemedel bryts ned långsammare hos äldre, och lugnande/sövande läkemedel ökar risken för yrsel och för att ramla. Dessutom är det viktigt att tänka på att det finns synergi-effekter mellan kosttillskott och läkemedel, och bara för att någonting är en ört, rot eller blomma är det inte mindre potent. Majoriteten av alla våra moderna läkemedel har sitt ursprung i naturen!
Relaterade inlägg
Saknar du något på listan?
Inlägget innehåller en köplänk till Adlibris!
Jag och min medförfattare till boken Handbok i Biohacking poddar tillsammans och fortsätter på månadens dopamin-tema. Som du säkert märker är vi väldigt intresserade av neurobiologi i allmänhet och ägnar oss därför åt mycket självstudier.
Varför då?
För att kunskap om sina signalsubstanser kan vara helt avgörande i sin förmåga att manipulera humör och mående. Alla som haft problem med ångest, oro, depression eller koncentrationssvårigheter vet hur besvärligt det kan vara, och hur hjälplös man kan känna sig inför sin egen hjärna!
Avsnittet börjar lättsamt med tips på vårt dopamin-drivande superkaffe. Problemet med dopamin (som vi återkommer till genom hela avsnittet) är att det antingen konverterar till noradrenalin (stress) eller att man utvecklar tolerans! Det gör dopamin till en otroligt flyktig signalsubstans som är väldigt svår att “fylla på” utan att det får negativa konsekvenser. När man får tolerans så upplever man att saker slutar funka, till exempel att kaffe inte längre gör en pigg eller att man behöver mer och mer av beroendeskapande beteenden eller substanser för att få någon tillfredsställelse överhuvudtaget.
Biosyntesen av dopamin
Om man ökar sitt dopamin manuellt (med till exempel kaffe) vill man också “stänga in” dopaminet så att det stannar högt och inte bara gör en wired and tired. Grönt téextrakt (EGCG) har den förmågan, och kan kombineras med l-teanin om minskar jittret av kaffe, l-tyrosin som är en förelöpare till dopamin samt l-taurin som ökar upptaget samtidigt som det stimulerar GABA (balanserar gas med broms). Om du vill experimentera med de här kombinationerna rekommenderar jag att köpa aminosyror i pulverform så att det blir lättare att dosera och blanda i kaffe eller någon annan dryck.
Anledningen till att dopamin kopplas så stark till beroende är för att det driver sökande-beteendet efter “mer”. I många beroenden är inte dopamin en del av grejen utan det kan vara GABA (alkohol), endorfiner (opiater, träning) eller serotonin som är det man verkligen är hooked på men oavsett vad för känsla som eftersöks sker en nedströms stimulering av dopamin. Det gör att det skapas en koppling av “det här vill jag ha mer av!” eftersom hjärnan jobbar mycket med associationer.
Små dopamin-hits dränerar på sikt
Det som sker samtidigt som välbehaget (eller kort därefter) är det man blir beroende av, konstruktivt som destruktivt. Därför får man vara försiktig med allt för stimulerande beteenden eller substanser som inte kan mäta sig med naturlig stimulering. Ett exempel här är porr jämfört med sex, eller heroin jämfört med träning, spel jämfört med mer hälsosam tävlingsinstinkt och så vidare.
Postorgasmiskt hormon
Något som inte är så välkänt är hur många substanser, läkemedel och beteenden som påverkar det postorgasmiska hormonet prolaktin. Som man hör på namnet “pro lact…” är det ett hormon som också stimulerar mjölkproduktion i bröstkörtlarna. Medicinering med SSRI (serotoninåterupptagningshämmare) har ofta konsekvensen att höja prolaktinet, med allt vad det innebär: sexuella biverkningar, mindre motivation, viktökning. En låg dos SSRI kan därför användas av män som upplever sig ha problem med för tidig utlösning, och då räcker det att inta sin dos samma dag som sexet. Dock vill man inte vara i det post-orgasmiska tillståndet hela tiden eftersom det drabbar testosteronet negativt. Precis som att prolaktin och dopamin har ett inverst proportionellt förhållande, har också dopamin och testosteron ett inbördes förhållande där de kan öka varandra. Mer dopamin kan alltså ge mer (upplevt) testosteron, och mer testosteron ger mer (upplevt) dopamin.
Problemet med lågt testosteron är att driftigheten försvinner, och motivationen till att åstadkomma större saker minskar. Att ägna sig åt lågvärdiga dopaminaktiviteter (spel, shopping, porr, matmissbruk) sänker alltså testosteronet på sikt, eller åtminstone det upplevda testosteronet som förknippas med konstruktivt risktagande, ‘building and protecting’ och när det försvinner blir många män väldigt olyckliga och tappar sin riktning i livet.
I avsnittet pratar vi också lite om läkemedel som riktar in sig på dopaminet som används för att öka motivation, fokus, minska missbrukstendenser och så vidare. Det finns till exempel tre varianter av voxra (buproprion) som är ganska populärt, det ena är Zyban (rökavvänjning) och det andra är Mysimba (matmissbruk) men vad händer med långtidsstimulering av dopaminet? Om du hängt med hittills vet du att det inte går på grund av toleransutvecklingen, och att man därför får bäst effekt av sådana läkemedel i början – före toleransen inträffar. Nu har Mysimba en annan komponent i sig också en revers opioid-agonist som man inte får tolerans emot, men även för ADHD-medicin (oavsett om det är metylfenidat eller lisdexamfetamin) sker en uppbyggande effekt mot noradrenalin med allt vad det innebär.
Den tråkiga slutsatsen blir att det enda långsiktiga sättet att “öka” dopaminet på är att tysta ned bruset så att en låg dos endogent (eget) dopamin blir tillräckligt för att utföra konstruktiva aktiviteter varje dag, utan att behöva “boosta” med yttre stimulus. Ett väldigt effektivt sätt att tysta ned hjärnan på är meditation, som är oerhört belönande över tid men som har en ganska hög tröskel till det belönande stadiet. Det finns även läkemedel som gör samma sak (sänker dopaminkänsligheten) och det kan jag prata mer om i ett annat inlägg.
Berätta gärna vad du tycker om avsnittet om du lyssnar på det och gillar du det så får Mattias kanske vara gäst fler gånger 🙂
Näst på agendan är en liten videoföreläsning på samma tema men mer farmakologiskt inriktad. Jag frågade mina instagram-följare om de ville ha mer information av den typen och det blev ett rungande ja! Hittills har jag dragit mig för att prata för mycket om läkemedel, men nu känner jag att jag vill göra det. Vi har ju förstås FASS men där förklaras inte riktigt vad som händer i kroppen och varför. Min kunskap inom fysiologi, farmakologi och toxikologi applicerat på till exempel ADHD-medicin som så otroligt många människor tar varje dag tror jag blir toppen! Dessutom har jag mycket egna erfarenheter som fördjupar förståelsen.
Min uppfattning är att ingenting slår direct experience, särskilt inte i kombination med lite biokemi skills! 🙂
on Kontroversiellt med artegen föda?Ny studie publicerad i maj 2024 Tillskott av taurin kan minska riskfaktorer för…
on Intensiv leverrening – recept!Jag har histaminintolerans och kan inte äta citrusfrukter. Kan man blanda något…
on Mätning av blodsocker- och blodketonerHej, har precis fått min keto-mojo som jag beställt genom din länk 🙂 den funkar…
on Om Oatly | Hur lättlurad är du?Håller med!
on Duktiga, vansinniga & utbrända hellre än mänskliga?Hej Martina! Det finns faktiskt en diagnos som handlar om att vara arbetsnarkoma…
on Intensiv leverrening – recept!Alma Nissen som drev hälsohemmet Brandal söder om Södertälje, skickade ”stenarna…
on B3 vs B3 (om flushen)Åh i feel you 😌 det finns en hel skara med folk som rekommenderar att man börjar…
on Effektivaste hälsoknepen är GRATIS | TOPP 5 LISTAN!Drömde om dig inatt. Det kan vara en lögndröm, men delar ändå. Drömde att jag fö…
Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.
Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.
evolve - All rights reserved Martina Johansson
