• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Workshop med @maria.cerboni ❤️ Vi kör en he Workshop med @maria.cerboni ❤️ 

Vi kör en heldags-workshop för dig som vill bli ännu mer förankrade i dina goda vanor, men också för dig som halkat av banan och behöver en omstart!

NÄR? 
Lördag 4 mars

VAR?
Göteborg- södra skärgård

BOKNING!
Gå in på www.corpo.se/store (direktlänk i stories, highlights + på länken i profilen under rubriken Events) 

Hoppas vi ses! 🥰
✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer ✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer det ett litet reklamavbrott för min samarbetspartner@gutfeelinglabs ✨ 

De hjälper dig att analysera din tarmflora samt har tagit fram ett grymt anti-SIBO tillskott som heter "GutClear". Jag vill reklama båda två för tarmfloreanalysen gör att man kan se att det faktiskt GÅR att påverka sin tarmflora väldigt mycket, både genom kost, beteenden & även känslomässiga tillstånd: stress är t.ex döden för tarnfloran! 😵

✅ GUTCLEAR MOT SIBO 
GutClear är ett kosttillskott som du häller i ett glas vatten varje dag i 10 dagar. Det minskar bakterietillväxten i tunntarmen som ger en svullen, öm och ledsen mage. Flera av er som läser här har också berättat om minskat sötsug! 👌

Misstänker du SIBO (krånglig, konstig mage) så kör en kur GutClear vettja! ❤️ 

@Gutfeelinglabs är ett svenskt företag med bas i Lund som verifierat effektiviteten av GUTCLEAR i mänskliga tester. Har du SIBO är det därför ganska troligt att GutClear kommer att ha effekt på dig! 

Är du bara nyfiken på tarmfloran efter en lång period av en viss diet, ett gäng antibiotikakurer eller bara vill kolla läget så kan du beställa ett test av din tarmflora på gutfeelinglabs.se ✌️

✅ VAD DU FÅR VETA (TEST)
Dina hälsosamma bakterier, sjukdomsalstrande bakterier, artrikedom och potentiellt skadliga bakterier. 

Att bara fylla på med probiotika eller massa fibrer blir lite i blindo eftersom man inte vet riktigt vilka bakterier man göder... finns ju riktigt skadliga som h.pylori men även e.coli som vi vill hålla kort och verkligen inte tillåta att vandra uppåt i tarmkanalen....

✅ RABATTKOD
NEXTLEVELGUT ger 20% rabatt på allt! Anges i kassan! ☝️

Berätta gärna om du testat din tarmflora eller har erfarenhet av Gutclear, jag är supernyfiken!! 🤗
Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS-dieten som har rykte om sig att kunna återställa bakteriefattiga & lite  trassliga tarmar för att i sin tur påverka den viktiga kopplingen mellan tarmen & hjärnan, men 3v har gått sedan jag påbörjade den inledande fasen av dieten & sedan dess har det mesta gått i motsatt riktning (åt helvete alltså 😅) 

Men det var faktiskt väldigt intressant för i samband med mina personliga strävanden kämpade jag med strulig rå-data till en vetenskaplig artikel & bankade huvudet i tangentbordet när ingenting gick ihop! 

Det var då jag insåg en viktig grej i livet såväl som i forskningen, nämligen att det spelar VÄLDIGT stor roll hur vi viktar variabler, alltså värderar effekten av saker realistiskt. Det finns liksom gränser för vad t.ex en kostförändring kan åstadkomma (hur "perfekt" man än äter) särskilt som en isolerad parameter!

Just kost är nog för övrigt det allra vanligaste att övervärdera på bekostnad av allting annat...😬

Inom statistiken använder man därför "vikter" pga variablers olika tyngd. Översatt till livsstil är det typ hur mkt man kan kvitta en dålig vana mot en bättre. Vissa är optimister & viktar sina goda vanor högt, trots uppenbara krafter i motsatt riktning, vilket visar sig genom sparsamma resultat.

Det kan förstås lägga grunden för uppgivenhet, även om jag tror att motmedlet är ärlig granskning av både resultaten & livsstilsfaktorerna ✨i kombination ✨ Så därför skrev jag en halv roman om det här på bloggen med idéer på åtgärder, om du vill nörda in på VAD som faktiskt spelar roll och inte! (Länk i profilen 👆)

Det är högst relevant i forskning såväl som vardag, så det var slående att se det i min egen forskningsdata! Som upplagt för att jag skulle se nånting hos mig själv lite tydligare, presenterat som aviga r-värden...😅

MEN OM GAPS! ☝️
Har inte gett upp, bara haft problem att få nog med energi utan att krascha som en utsvulten sparv efter ett tag... I ketos & allt är känslan att tanken är tom! Just me? 🧐 Det brukar hända vid livsmedelsbegränsning men har också ganska hög förbränning 🔥 (ingen hypertyreos eller så!)
Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetr Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetra ute (direktlänk i stories! 👆) vi pratar om post-covid deppen som många (inklusive vi själva) tycks ha drabbats av och reflekterar lite kring varför och hur man kan ta sig ur gropen. Inget träningssnack alltså utan ett avsnitt om hormonella system kopplat till stress, utbrändhet och livssituation. Enjoy! ❤️
  • Home
  • Tag: ADHD

Inlägg i kategorin ADHD

Biohackingpodden | Dopaminsnack!

16 January, 2022 58 Comments Written by Martina

Inlägget innehåller en köplänk till Adlibris! 



Jag och min medförfattare till boken Handbok i Biohacking poddar tillsammans och fortsätter på månadens dopamin-tema. Som du säkert märker är vi väldigt intresserade av neurobiologi i allmänhet och ägnar oss därför åt mycket självstudier.

Varför då?

För att kunskap om sina signalsubstanser kan vara helt avgörande i sin förmåga att manipulera humör och mående. Alla som haft problem med ångest, oro, depression eller koncentrationssvårigheter vet hur besvärligt det kan vara, och hur hjälplös man kan känna sig inför sin egen hjärna!

Dopaminet – en flyktig signalsubstans!

Avsnittet börjar lättsamt med tips på vårt dopamin-drivande superkaffe. Problemet med dopamin (som vi återkommer till genom hela avsnittet) är att det antingen konverterar till noradrenalin (stress) eller att man utvecklar tolerans! Det gör dopamin till en otroligt flyktig signalsubstans som är väldigt svår att “fylla på” utan att det får negativa konsekvenser. När man får tolerans så upplever man att saker slutar funka, till exempel att kaffe inte längre gör en pigg eller att man behöver mer och mer av beroendeskapande beteenden eller substanser för att få någon tillfredsställelse överhuvudtaget.


dopaminsnack

Biosyntesen av dopamin

Om man ökar sitt dopamin manuellt (med till exempel kaffe) vill man också “stänga in” dopaminet så att det stannar högt och inte bara gör en wired and tired. Grönt téextrakt (EGCG) har den förmågan, och kan kombineras med l-teanin om minskar jittret av kaffe, l-tyrosin som är en förelöpare till dopamin samt l-taurin som ökar upptaget samtidigt som det stimulerar GABA (balanserar gas med broms). Om du vill experimentera med de här kombinationerna rekommenderar jag att köpa aminosyror i pulverform så att det blir lättare att dosera och blanda i kaffe eller någon annan dryck.

Dopamin bestämmer vad du vill ha mer av

Anledningen till att dopamin kopplas så stark till beroende är för att det driver sökande-beteendet efter “mer”. I många beroenden är inte dopamin en del av grejen utan det kan vara GABA (alkohol), endorfiner (opiater, träning) eller serotonin som är det man verkligen är hooked på men oavsett vad för känsla som eftersöks sker en nedströms stimulering av dopamin. Det gör att det skapas en koppling av “det här vill jag ha mer av!” eftersom hjärnan jobbar mycket med associationer.

dopaminsnack

Små dopamin-hits dränerar på sikt

Det som sker samtidigt som välbehaget (eller kort därefter) är det man blir beroende av, konstruktivt som destruktivt. Därför får man vara försiktig med allt för stimulerande beteenden eller substanser som inte kan mäta sig med naturlig stimulering. Ett exempel här är porr jämfört med sex, eller heroin jämfört med träning, spel jämfört med mer hälsosam tävlingsinstinkt och så vidare.

Prolaktin – dopamingungbrädan

Postorgasmiskt hormon

Postorgasmiskt hormon

Något som inte är så välkänt är hur många substanser, läkemedel och beteenden som påverkar det postorgasmiska hormonet prolaktin. Som man hör på namnet “pro lact…” är det ett hormon som också stimulerar mjölkproduktion i bröstkörtlarna. Medicinering med SSRI (serotoninåterupptagningshämmare) har ofta konsekvensen att höja prolaktinet, med allt vad det innebär: sexuella biverkningar, mindre motivation, viktökning. En låg dos SSRI kan därför användas av män som upplever sig ha problem med för tidig utlösning, och då räcker det att inta sin dos samma dag som sexet. Dock vill man inte vara i det post-orgasmiska tillståndet hela tiden eftersom det drabbar testosteronet negativt. Precis som att prolaktin och dopamin har ett inverst proportionellt förhållande, har också dopamin och testosteron ett inbördes förhållande där de kan öka varandra. Mer dopamin kan alltså ge mer (upplevt) testosteron, och mer testosteron ger mer (upplevt) dopamin.

Lågt testo = lågt dopamin?

Problemet med lågt testosteron är att driftigheten försvinner, och motivationen till att åstadkomma större saker minskar. Att ägna sig åt lågvärdiga dopaminaktiviteter (spel, shopping, porr, matmissbruk) sänker alltså testosteronet på sikt, eller åtminstone det  upplevda testosteronet som förknippas med konstruktivt risktagande, ‘building and protecting’ och när det försvinner blir många män väldigt olyckliga och tappar sin riktning i livet.

Läkemedel som ökar dopaminet

I avsnittet pratar vi också lite om läkemedel som riktar in sig på dopaminet som används för att öka motivation, fokus, minska missbrukstendenser och så vidare. Det finns till exempel tre varianter av voxra (buproprion) som är ganska populärt, det ena är Zyban (rökavvänjning) och det andra är Mysimba (matmissbruk) men vad händer med långtidsstimulering av dopaminet? Om du hängt med hittills vet du att det inte går på grund av toleransutvecklingen, och att man därför får bäst effekt av sådana läkemedel i början – före toleransen inträffar. Nu har Mysimba en annan komponent i sig också en revers opioid-agonist som man inte får tolerans emot, men även för ADHD-medicin (oavsett om det är metylfenidat eller lisdexamfetamin) sker en uppbyggande effekt mot noradrenalin med allt vad det innebär.


Den tråkiga slutsatsen blir att det enda långsiktiga sättet att “öka” dopaminet på är att tysta ned bruset så att en låg dos endogent (eget) dopamin blir tillräckligt för att utföra konstruktiva aktiviteter varje dag, utan att behöva “boosta” med yttre stimulus. Ett väldigt effektivt sätt att tysta ned hjärnan på är meditation, som är oerhört belönande över tid men som har en ganska hög tröskel till det belönande stadiet. Det finns även läkemedel som gör samma sak (sänker dopaminkänsligheten) och det kan jag prata mer om i ett annat inlägg.


Berätta gärna vad du tycker om avsnittet om du lyssnar på det och gillar du det så får Mattias kanske vara gäst fler gånger 🙂


  • Boken Handbok i Biohacking hittar du här! Den finns som både vanlig bok, e-bok och ljudbok (inläst av mig).
  • Samlade länkar om meditation (inklusive guider)

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Näst på agendan är en liten videoföreläsning på samma tema men mer farmakologiskt inriktad. Jag frågade mina instagram-följare om de ville ha mer information av den typen och det blev ett rungande ja! Hittills har jag dragit mig för att prata för mycket om läkemedel, men nu känner jag att jag vill göra det. Vi har ju förstås FASS men där förklaras inte riktigt vad som händer i kroppen och varför. Min kunskap inom fysiologi, farmakologi och toxikologi applicerat på till exempel ADHD-medicin som så otroligt många människor tar varje dag tror jag blir toppen! Dessutom har jag mycket egna erfarenheter som fördjupar förståelsen.

Min uppfattning är att ingenting slår direct experience, särskilt inte i kombination med lite biokemi skills! 🙂

 

Biohacking, Neurohacking, Personligt, Powerthinking, Vlogg och podd
ångest, biohacking, depression, dopamin, dopamindetox, dopaminfasta, neurohacking

Social fobi, depression, ADD | Mikrodosing

19 August, 2019 25 Comments Written by Martina

Läsarmail från Jonathan: Hej Martina!

Jag har länge följt din blogg och uppskattar verkligen dina artiklar och hur du delar med dig av din kunskap. Min situation är lite knepig och jag tror att andra delar min ”problematik”. Jag har hela mitt liv, alla 40 år, lidit av social fobi och depression och har fått en ADD diagnos. Jag ska komma till saken 🙂
Centralstimulerande medicin metylphenidat och olika amfetamin preparat, hur påverkar det kroppen och inte minst hur det påverkar sömnen? Jag har under många år ätit sådana preparat men oroar mig för hur det påverkar mitt CNS mm.

Med hopp om att du har vilja att författa några rader i ämnet!

Vh Jonathan


Mina kommentarer: Jag får otroligt många mail av den här typen och jag tänkte svara på det genom att dela med mig av mina tankar kring det – som inte direkt (men indirekt) berör kärnan i mailet. Social fobi, depression och ADD är en ytterst vanlig kombination i dag så här nedan följer mitt resonemang från ett biohack perspektiv.

Disclaimer:  Jag är inte läkare. Det här är en privat blogg där jag delar mina privata åsikter i egenskap av privatperson. Experimentera inte med läkemedel eller droger om du inte vet vad du gör bara för att du läst något i en artikel online.

Bara för att amfetaminet kommer i en fin förpackning utskrivet av läkare är det fortfarande amfetamin (metylfenidat är modifierat amfetamin och har inte lika lång duration som till exempel dexamfetamin (elvanse, attentin) men är helt klart i samma liga). Det gör att tillvänjning sker och alla andra effekter som vanligen uppstår av att “gå på amfetamin” såsom förhöjd puls, förhöjt blodtryck, sämre djupsömn och så vidare. Det är förstås en dosfråga men de flesta äter (enligt mig) alldeles för höga doser. Även när dosen är “väl inställd” som det heter är den för hög. Jag blir helt chockerad över doserna psykofarmaka som anses rimliga.

Mikrodosing – det smartare sättet att ta psykofarmaka

Att förändra beteenden, tankar och känslor handlar mycket om perspektivskifte. Första gången jag testade Benzo var helt mindblowing för mig för jag hade aldrig någonsin upplevt livet utan ångest. Det var bara “Wow! Är det såhär det ska kännas!?” och det räckte med en väldigt liten dos för att förstå åt vilket håll jag ville, och det var aldrig aktuellt att ta Benzo dagligen eller så.


SSRI har jag blivit satt på höga doser med allt vad det innebär, tills jag kom på att jag kunde decimera dosen och ta den intermittent. Jag kunde till exempel ta 1/5 dos varannan dag (eller var tredje eller vid behov) och få precis samma positiva effekt som fulldos utan alla negativa effekter. Sedan lärde jag mig att det är ju så alla biohackers gör, att ta fulla doser är jättedumt.


Samma sak med metylfenidat eller dexamfetamin – vad vill man uppnå? FOKUS! Vid vilken dos nås målet och på vilka sätt har livsstilen manipulerats för att ge de bästa förutsättningarna för att lyckas? Rätt aktiviteter? Rätt kost? Rätt träning? Rätt sömn? Rätt inställning? Mental träning? Egen-terapi? Man kan inte häva i sig potenta mediciner bara för att läkaren säger så, han eller hon har ju absolut inte koll på din unika biokemi.

Social fobi – KBT & betablockerare

Social fobi är inget permanent tillstånd. Det är ingen kronisk sjukdom det är ett inlärt beteende, en ologisk och obefogad rädsla för andra människor. Det var väldigt svårt för mig att träffa vänner på Chalmers för när folk kom och knackade på dörren öppnade inte jag. Jag trodde bara att alla hatade mig och blev så himla nervös när jag skulle plugga med människor; svettades, rodnade över hela kroppen, hjärtklappning.


Nu reagerar jag KNAPPT när jag ska träffa någon. Pulsen kan gå upp LITE men inte mer än så, oftast är jag väldigt neutral och tänker bara på hur kul det ska bli att prata med personen jag ska träffa. Poddar och sånt spelar jag in utan problem, på både svenska och engelska och framföranden gör jag också utan större nervositet. Det som hjälpt mig är KBT och betablockerare.


Betablockerare är GUDS GÅVA till den nervösa människan. Första gången jag försökte tjata till mig betablockerare fick jag höra att det inte fungerade så himla bra. Läkaren sa ordagrant “du slipper de fysiologiska besvären av nervositet men du kommer att vara precis lika nervös som innan mentalt, det tar inte bort din nervositet.” – FEL, FEL, FEL!!!


Betablockerare tar bort nervositeten totalt punkt slut. Det är definitivt ingenting man kan “gå på” hela tiden för det är otroligt suppressivt och sänker puls, blodtryck, andning, lungkapacitet. Det är helt omöjligt att träna eller fungera som vanligt men i egen-terapisyfte är det klockrent för man kan TRÄNA in ett nytt beteende i sociala sammanhang. Man kan få uppleva sociala sammanhang UTAN nervositet, oro eller ångest och lära hjärnan att det är safe, vilket är mycket effektivt.

Sammanfattning

Naturligt är inte bättre – undvik inte medicin om det kan vara till hjälp. Använd ALLA redskap du kan men börja basic och gör en livsstilsinventering. Väldigt, väldigt få tillstånd är 100% biokemiska. Även om depression hör ihop med inflammation (JA ketogen kost/ketos hjälper!) så är det också en fråga om livssituation, livsstil, beteende och ruminanta tankar. Kartlägg dina tankar och ifrågasätt varenda en! Andra mentala hinder går också utmärkt att jobba med och förbättra väldigt mycket, och det går ofta att bli helt fri även om man alltid kommer att ha en ökad känslighet för att hamna där igen.


Har du en gång varit deprimerad eller haft panikångest så har du lättare än andra att bli deprimerad och få panikångest. Deal with it, det är en del av din biosignatur som du behöver hantera och jobba på att undvika genom ständig koll på näring, livsstil, beteenden och så vidare.

 

Biohacking, Biokemi, Hormoner, Inflammation
ADD, depression, hjärnkemi, mikrodosing, neurokemi, social fobi

Diagnos – dom eller välsignelse?

2 August, 2016 35 Comments Written by Martina

martina2Tusen tack för alla intresseväckande och grymma förslag på inlägg, jag sparar alla i ett excel-dokument och använder vid bloggtorka. Fortsätt gärna ge förslag, jag tar till mig alla! Det här inlägget är inspirerat av en tjej som nyligen fick sin ADHD diagnos, och frågade mig om hur jag hade reagerat om jag fått en diagnos.

Det är en intressant fråga, för det är verkligen många som får diagnoser just nu. Många påstår att det är “trendigt” även om det låter lite fel att säga så. Vad det handlar om är ju att fler och fler upplever sig INTE passa in i det här samhället. De blir som att försöka trycka in en pusselbit där den absolut inte passar, och man antar då genast att det är pusselbiten som det är fel på. Inte pusslet.

Medicinerna som finns idag underlättar vardagen för många – men vilken vardag? En vardag som de kanske ändå inte passar för, eller ens vill ha?

Min hypotes är att vi blir fler och fler som inte vill eller kan vara en del av det “gamla” samhället, och jag säger VI här för att jag känner likadant. Jag ser bristerna allt för tydligt, och länge tänkte jag att JAG måste ändra mig och att det JAG känner och tycker är FEL. Saken är den att när jag vände på steken, när jag började acceptera mina tankar och känslor och behandla dom som fullständigt giltiga upphörde mina problem att existera.

När jag gör det jag vill, och det jag är bra på är jag i mitt esse – men när jag försöker konformera, och göra det jag inte vill är jag dysfunktionell som värst och medioker som bäst. 

6a00e5502e47b28833015436643cd4970c

Känner man sig annorlunda och söker med ljus och lykta efter vad som är “fel” tror jag att en diagnos kan komma som en skänk från ovan. “Äntligen, NU vet jag vad som är annorlunda!” men jag tror också att man ska veta att en diagnos inte är en dom, och att den är föränderlig.

Min övertygelse är att ALLA människor kan utvecklas och lära sig nya beteenden, och att en asperger-, adhd-, add-, ångest-diagnos inte betyder att man ÄR sin diagnos. Jag tror det bästa är att se det som en tillgång, att man vet mer om sig själv än andra men att det också är okej att “bryta” diagnosen. Det vill säga bete sig på sätt som gör att man inte längre kvalificerar sig för en diagnos.

Jag har sett tendenser hos vissa, att fastna i beteenden som definierar diagnosen FÖR ATT det definierar diagnosen. Det vill säga “jag kan inte göra det och det för att jag har den här diagnosen som säger det.”

Om man vill ha en diagnos men inte får någon kan man också komma ihåg att det är en glidande skala och att alla människor har drag av alla diagnoser. Det är först när det blir extremt som det kan diagnostiseras, och kanske inte ens då. Frågan är om man blir själpt eller hjälpt av att någon annan definierar ens personlighet som onormal?   

För min del föredrar jag att definiera mig själv och designa mitt liv så att det passar mig, och ta ansvar för att jag kommer till min rätt givet mina egna egenskaper.

Jag tror att nästa generation kommer ha mycket större acceptans för alla typer av funktionsvariationer, och att man kommer se de kreativa och intressanta i att fungera annorlunda. Diagnoser kommer fortsätta att existera, för att det också är en väg till att få hjälp, men jag tror inte vi kommer se samma övermedicinering av barn och ungdomar!

Vad tror du? 

Personligt, Powerthinking
ADD, ångest, ångestsyndrom, ASD, Asperger, återhämtning, autenticitet, autism, biohacker, biohacking, hjärnhälsa, livsbalans, mental hälsa, nervositet, neurohacking, oro, psykisk hälsa, SSRI

Senaste kommentarerna

  • Anonymous on Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?Det här var ett toppeninlägg 🤗 I det här som du skriver "kvinnor som är igång ko…
  • IC on Om binjurarna & fettförbränningen!Har du testat att D-vitamin i oljeform och har du kollat ditt kalciumvärde? När…
  • Martina on Hjälp att tolka testerInte just nu tyvärr, men hormontest finns men matkänslighet är inte så tillförli…
  • H on Om binjurarna & fettförbränningen!Hej Martina! Jag läser och läser allt vettigt du skriver och har precis fått lån…
  • Elin on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Det handlar också om att bli van vid att drivas av oxytocin istället för dopamin…
  • Erika Åhlander on Hjälp att tolka testerhej, är detta något som du fortfarande gör? och, isf, är det något speciellt tes…
  • Lena-Louise on Nytt Primal Collagen + receptTack fina du, då känns det tryggt att fortsätta med kollagen 😉✌️
  • Martina on Nytt Primal Collagen + receptTack för din kommentar, sorry att du har fått vänta så länge på svar :) Jag tror…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson