• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Workshop med @maria.cerboni ❤️ Vi kör en he Workshop med @maria.cerboni ❤️ 

Vi kör en heldags-workshop för dig som vill bli ännu mer förankrade i dina goda vanor, men också för dig som halkat av banan och behöver en omstart!

NÄR? 
Lördag 4 mars

VAR?
Göteborg- södra skärgård

BOKNING!
Gå in på www.corpo.se/store (direktlänk i stories, highlights + på länken i profilen under rubriken Events) 

Hoppas vi ses! 🥰
✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer ✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer det ett litet reklamavbrott för min samarbetspartner@gutfeelinglabs ✨ 

De hjälper dig att analysera din tarmflora samt har tagit fram ett grymt anti-SIBO tillskott som heter "GutClear". Jag vill reklama båda två för tarmfloreanalysen gör att man kan se att det faktiskt GÅR att påverka sin tarmflora väldigt mycket, både genom kost, beteenden & även känslomässiga tillstånd: stress är t.ex döden för tarnfloran! 😵

✅ GUTCLEAR MOT SIBO 
GutClear är ett kosttillskott som du häller i ett glas vatten varje dag i 10 dagar. Det minskar bakterietillväxten i tunntarmen som ger en svullen, öm och ledsen mage. Flera av er som läser här har också berättat om minskat sötsug! 👌

Misstänker du SIBO (krånglig, konstig mage) så kör en kur GutClear vettja! ❤️ 

@Gutfeelinglabs är ett svenskt företag med bas i Lund som verifierat effektiviteten av GUTCLEAR i mänskliga tester. Har du SIBO är det därför ganska troligt att GutClear kommer att ha effekt på dig! 

Är du bara nyfiken på tarmfloran efter en lång period av en viss diet, ett gäng antibiotikakurer eller bara vill kolla läget så kan du beställa ett test av din tarmflora på gutfeelinglabs.se ✌️

✅ VAD DU FÅR VETA (TEST)
Dina hälsosamma bakterier, sjukdomsalstrande bakterier, artrikedom och potentiellt skadliga bakterier. 

Att bara fylla på med probiotika eller massa fibrer blir lite i blindo eftersom man inte vet riktigt vilka bakterier man göder... finns ju riktigt skadliga som h.pylori men även e.coli som vi vill hålla kort och verkligen inte tillåta att vandra uppåt i tarmkanalen....

✅ RABATTKOD
NEXTLEVELGUT ger 20% rabatt på allt! Anges i kassan! ☝️

Berätta gärna om du testat din tarmflora eller har erfarenhet av Gutclear, jag är supernyfiken!! 🤗
Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS-dieten som har rykte om sig att kunna återställa bakteriefattiga & lite  trassliga tarmar för att i sin tur påverka den viktiga kopplingen mellan tarmen & hjärnan, men 3v har gått sedan jag påbörjade den inledande fasen av dieten & sedan dess har det mesta gått i motsatt riktning (åt helvete alltså 😅) 

Men det var faktiskt väldigt intressant för i samband med mina personliga strävanden kämpade jag med strulig rå-data till en vetenskaplig artikel & bankade huvudet i tangentbordet när ingenting gick ihop! 

Det var då jag insåg en viktig grej i livet såväl som i forskningen, nämligen att det spelar VÄLDIGT stor roll hur vi viktar variabler, alltså värderar effekten av saker realistiskt. Det finns liksom gränser för vad t.ex en kostförändring kan åstadkomma (hur "perfekt" man än äter) särskilt som en isolerad parameter!

Just kost är nog för övrigt det allra vanligaste att övervärdera på bekostnad av allting annat...😬

Inom statistiken använder man därför "vikter" pga variablers olika tyngd. Översatt till livsstil är det typ hur mkt man kan kvitta en dålig vana mot en bättre. Vissa är optimister & viktar sina goda vanor högt, trots uppenbara krafter i motsatt riktning, vilket visar sig genom sparsamma resultat.

Det kan förstås lägga grunden för uppgivenhet, även om jag tror att motmedlet är ärlig granskning av både resultaten & livsstilsfaktorerna ✨i kombination ✨ Så därför skrev jag en halv roman om det här på bloggen med idéer på åtgärder, om du vill nörda in på VAD som faktiskt spelar roll och inte! (Länk i profilen 👆)

Det är högst relevant i forskning såväl som vardag, så det var slående att se det i min egen forskningsdata! Som upplagt för att jag skulle se nånting hos mig själv lite tydligare, presenterat som aviga r-värden...😅

MEN OM GAPS! ☝️
Har inte gett upp, bara haft problem att få nog med energi utan att krascha som en utsvulten sparv efter ett tag... I ketos & allt är känslan att tanken är tom! Just me? 🧐 Det brukar hända vid livsmedelsbegränsning men har också ganska hög förbränning 🔥 (ingen hypertyreos eller så!)
Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetr Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetra ute (direktlänk i stories! 👆) vi pratar om post-covid deppen som många (inklusive vi själva) tycks ha drabbats av och reflekterar lite kring varför och hur man kan ta sig ur gropen. Inget träningssnack alltså utan ett avsnitt om hormonella system kopplat till stress, utbrändhet och livssituation. Enjoy! ❤️
  • Home
  • Tag: ångest

Inlägg i kategorin ångest

Biohackingpodden | Dopaminsnack!

16 January, 2022 58 Comments Written by Martina

Inlägget innehåller en köplänk till Adlibris! 



Jag och min medförfattare till boken Handbok i Biohacking poddar tillsammans och fortsätter på månadens dopamin-tema. Som du säkert märker är vi väldigt intresserade av neurobiologi i allmänhet och ägnar oss därför åt mycket självstudier.

Varför då?

För att kunskap om sina signalsubstanser kan vara helt avgörande i sin förmåga att manipulera humör och mående. Alla som haft problem med ångest, oro, depression eller koncentrationssvårigheter vet hur besvärligt det kan vara, och hur hjälplös man kan känna sig inför sin egen hjärna!

Dopaminet – en flyktig signalsubstans!

Avsnittet börjar lättsamt med tips på vårt dopamin-drivande superkaffe. Problemet med dopamin (som vi återkommer till genom hela avsnittet) är att det antingen konverterar till noradrenalin (stress) eller att man utvecklar tolerans! Det gör dopamin till en otroligt flyktig signalsubstans som är väldigt svår att “fylla på” utan att det får negativa konsekvenser. När man får tolerans så upplever man att saker slutar funka, till exempel att kaffe inte längre gör en pigg eller att man behöver mer och mer av beroendeskapande beteenden eller substanser för att få någon tillfredsställelse överhuvudtaget.


dopaminsnack

Biosyntesen av dopamin

Om man ökar sitt dopamin manuellt (med till exempel kaffe) vill man också “stänga in” dopaminet så att det stannar högt och inte bara gör en wired and tired. Grönt téextrakt (EGCG) har den förmågan, och kan kombineras med l-teanin om minskar jittret av kaffe, l-tyrosin som är en förelöpare till dopamin samt l-taurin som ökar upptaget samtidigt som det stimulerar GABA (balanserar gas med broms). Om du vill experimentera med de här kombinationerna rekommenderar jag att köpa aminosyror i pulverform så att det blir lättare att dosera och blanda i kaffe eller någon annan dryck.

Dopamin bestämmer vad du vill ha mer av

Anledningen till att dopamin kopplas så stark till beroende är för att det driver sökande-beteendet efter “mer”. I många beroenden är inte dopamin en del av grejen utan det kan vara GABA (alkohol), endorfiner (opiater, träning) eller serotonin som är det man verkligen är hooked på men oavsett vad för känsla som eftersöks sker en nedströms stimulering av dopamin. Det gör att det skapas en koppling av “det här vill jag ha mer av!” eftersom hjärnan jobbar mycket med associationer.

dopaminsnack

Små dopamin-hits dränerar på sikt

Det som sker samtidigt som välbehaget (eller kort därefter) är det man blir beroende av, konstruktivt som destruktivt. Därför får man vara försiktig med allt för stimulerande beteenden eller substanser som inte kan mäta sig med naturlig stimulering. Ett exempel här är porr jämfört med sex, eller heroin jämfört med träning, spel jämfört med mer hälsosam tävlingsinstinkt och så vidare.

Prolaktin – dopamingungbrädan

Postorgasmiskt hormon

Postorgasmiskt hormon

Något som inte är så välkänt är hur många substanser, läkemedel och beteenden som påverkar det postorgasmiska hormonet prolaktin. Som man hör på namnet “pro lact…” är det ett hormon som också stimulerar mjölkproduktion i bröstkörtlarna. Medicinering med SSRI (serotoninåterupptagningshämmare) har ofta konsekvensen att höja prolaktinet, med allt vad det innebär: sexuella biverkningar, mindre motivation, viktökning. En låg dos SSRI kan därför användas av män som upplever sig ha problem med för tidig utlösning, och då räcker det att inta sin dos samma dag som sexet. Dock vill man inte vara i det post-orgasmiska tillståndet hela tiden eftersom det drabbar testosteronet negativt. Precis som att prolaktin och dopamin har ett inverst proportionellt förhållande, har också dopamin och testosteron ett inbördes förhållande där de kan öka varandra. Mer dopamin kan alltså ge mer (upplevt) testosteron, och mer testosteron ger mer (upplevt) dopamin.

Lågt testo = lågt dopamin?

Problemet med lågt testosteron är att driftigheten försvinner, och motivationen till att åstadkomma större saker minskar. Att ägna sig åt lågvärdiga dopaminaktiviteter (spel, shopping, porr, matmissbruk) sänker alltså testosteronet på sikt, eller åtminstone det  upplevda testosteronet som förknippas med konstruktivt risktagande, ‘building and protecting’ och när det försvinner blir många män väldigt olyckliga och tappar sin riktning i livet.

Läkemedel som ökar dopaminet

I avsnittet pratar vi också lite om läkemedel som riktar in sig på dopaminet som används för att öka motivation, fokus, minska missbrukstendenser och så vidare. Det finns till exempel tre varianter av voxra (buproprion) som är ganska populärt, det ena är Zyban (rökavvänjning) och det andra är Mysimba (matmissbruk) men vad händer med långtidsstimulering av dopaminet? Om du hängt med hittills vet du att det inte går på grund av toleransutvecklingen, och att man därför får bäst effekt av sådana läkemedel i början – före toleransen inträffar. Nu har Mysimba en annan komponent i sig också en revers opioid-agonist som man inte får tolerans emot, men även för ADHD-medicin (oavsett om det är metylfenidat eller lisdexamfetamin) sker en uppbyggande effekt mot noradrenalin med allt vad det innebär.


Den tråkiga slutsatsen blir att det enda långsiktiga sättet att “öka” dopaminet på är att tysta ned bruset så att en låg dos endogent (eget) dopamin blir tillräckligt för att utföra konstruktiva aktiviteter varje dag, utan att behöva “boosta” med yttre stimulus. Ett väldigt effektivt sätt att tysta ned hjärnan på är meditation, som är oerhört belönande över tid men som har en ganska hög tröskel till det belönande stadiet. Det finns även läkemedel som gör samma sak (sänker dopaminkänsligheten) och det kan jag prata mer om i ett annat inlägg.


Berätta gärna vad du tycker om avsnittet om du lyssnar på det och gillar du det så får Mattias kanske vara gäst fler gånger 🙂


  • Boken Handbok i Biohacking hittar du här! Den finns som både vanlig bok, e-bok och ljudbok (inläst av mig).
  • Samlade länkar om meditation (inklusive guider)

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Näst på agendan är en liten videoföreläsning på samma tema men mer farmakologiskt inriktad. Jag frågade mina instagram-följare om de ville ha mer information av den typen och det blev ett rungande ja! Hittills har jag dragit mig för att prata för mycket om läkemedel, men nu känner jag att jag vill göra det. Vi har ju förstås FASS men där förklaras inte riktigt vad som händer i kroppen och varför. Min kunskap inom fysiologi, farmakologi och toxikologi applicerat på till exempel ADHD-medicin som så otroligt många människor tar varje dag tror jag blir toppen! Dessutom har jag mycket egna erfarenheter som fördjupar förståelsen.

Min uppfattning är att ingenting slår direct experience, särskilt inte i kombination med lite biokemi skills! 🙂

 

Biohacking, Neurohacking, Personligt, Powerthinking, Vlogg och podd
ADHD, biohacking, depression, dopamin, dopamindetox, dopaminfasta, neurohacking

Avsnitt 6 Ångest – kan man fixa det?

21 May, 2021 7 Comments Written by Martina

  • Inlägg om GAD (Generaliserat ångestsyndrom)

Veckans avsnitt av Biohackingpodden handlar om ångest, vad det är för någonting och hur man kan bli helt fri. Jag valde det här ämnet för att jag slängde ut frågan på instagram och många önskade poddämnen på temat psykisk hälsa, vilket är något som jag både brinner för och som gått som en röd tråd genom flera avsnitt. Jag har en del egna erfarenheter som jag pratar om i podden och försöker även bena ut skillnaden mellan olika typer av ångest. En sak som jag ofta reagerar på är nämligen hur många inom vården inte förstår ångest och framförallt inte kan skilja ångest från rädsla, oro, nervositet och gräm. Det är helt olika saker med helt olika biokemi. Därför fungerar inte en ångest-medicin mot till exempel torgskräck, och en medicin mot nervositet fungerar inte mot rädsla. Om du har fått en medicin utskriven som inte fungerar för dig kan det bero på att du blir medicinerad för fel sak.

Såhär delar jag in det:

  • Nervositet är väldigt fysiskt och har adrenalin som en viktig komponent. Symptomen är darrningar, svettningar, hjärtklappning, magknip och problem med att tänka. Det beror på att blodet försvinner från frontalloben och istället befinner sig i de mer primala delarna av hjärnan eftersom kroppen är inställd på kamp eller flykt.
  • Oro är till skillnad från nervositet en mental företeelse helt och hållet och utgörs av malande tankar precis som ångest kan göra med den skillnaden att oro är mer temporär. Är den ihärdig övergår den istället i ångest som uttrycker sig som en krampaktig anspänning som kan ligga på hela tiden.
  • Rädsla är en av de mest handikappande känslorna som finns, särskilt om det övergår i fruktan vilket det gör när det handlar om fobier.
  • Gräm kan kännas som en kombination av ångest och oro men är mer lik ångest och tankarna är fokuserade på dåtiden. Den krampaktiga anspänningen finns där, likaså malande tankar.

Även på ångestskalan finns det olika typer som ska behandlas på olika sätt. Här nedan följer de olika typerna av ångest.

Olika typer av ångest

Somatisk ångest

Somatisk ångest, eller förkroppsligad ångest innebär att ångesten är i det närmaste dold för den medvetna hjärnan och istället dyker upp som fysiska besvär. Det kan uttryckas som magbesvär, IBS, migrän, ledvärk, förhöjd puls och sömnsvårigheter. Vad som avslöjar att det är ångest  är att det inte går att hitta något fysiskt fel samt att mediciner eller tekniker mot ångest lindrar eller eliminerar problemet helt. Ett exempel: SSRI skrivs ut mot IBS och fungerar förvånansvärt ofta. Meditation och mindfulness-övningar kan förbättra kronisk värk avsevärt, speciellt om det inte finns någon fysisk förklaring till värken.


GAD – Generaliserat ångestsyndrom

GAD kallar jag för ”tänk-om-sjukan” bara för att hjärnan är så otroligt upphakad. Oftast spelar den ”tänk om” på repeat och det låter ungefär såhär: ”tänk om min partner är kär I någon annan”, ”tänk om jag blir av med jobbet” eller ”tänk om jag har någon allvarlig sjukdom”. Alla kan oroa sig för sånt här ibland men när de här tankarna maler konstant, hindrar i vardagen och drabbar omgivningen så rör det sig definitivt om GAD. Den här ångesten kan kanaliseras åt lite olika håll och dyka upp i form av till exempel svartsjuka och hypokondri. En person som kräver oändligt med bekräftelse från sin partner gör inte det för att partnern är så fantastisk och oersättlig utan på grund av ångest. Att agera ut på det här sättet är en coping-strategi med syfte att lugna ångesten och få en garanti på att inte bli lämnad. GAD-personer tror att enda sättet att bli av med ångesten är att bli mer säker. De tänker att “om jag bara kan försäkra mig om att min partner verkligen älskar mig”, eller “att jag är 100% frisk”, eller “att ingen hatar mig”, DÅ är allt lugnt. Problemet är bara att det i livet inte finns några sådana garantier. Att leva innebär en viss risk och ett liv som bara går ut på undvikande av risker blir väldigt begränsat.


OCD

Nästan ångest-variant är OCD: tvångstankar och tvångshandlingar. OCD är också en coping-strategi där man förhandlar med ångesten och hittar på egna regler för att komma undan den. Det kan uttryckas som meningar som måste upprepas internt eller omständiga ritualer. Det luriga är att beteendet fungerar kortsiktigt och därför upprätthålls. Det är nästan lite likt ett beroende på så vis att det med tiden krävs mer och mer tvångshandlingar för att hålla ångesten i schack. Till slut är det helt bortom den drabbades kontroll som kanske inte ens kommer utanför hemmet på grund av allt tvång som måste utföras först. En annan likhet med beroende är den maktlöshet som uppstår trots stort lidande och trots att personen själv ser att tvånget inte hjälper. OCD kan vara kopplat till ätande, renlighet, träning och sex för att nämna några typer.


Panikångest

Panikångest är av ett annat slag eftersom det kommer så akut även om det kan vara kroniskt. Här sker en akut frisättning av noradrenalin och adrenalin som triggar en extrem panik-reaktion men det finns dock alltid en trigger bakom som oftast är en kombination av tankar, känslor, situation samt en fysiologisk trigger som sömnbrist, för mycket koffein, dålig kost. En panikångestattack kan vara från några minuter till några timmar men är i snitt inte längre än 20-30 minuter eftersom signalsubstanserna går åt så snabbt att de tar slut. Det kan ge mentala symptom som en stark skräck för någonting (eller tvångstankar) alltid ackompanjerat av fysiska besvär som hjärtklappning, svettningar, tryck över bröstet, yrsel, svimningsanfall, synstörningar och massa symptom som faktiskt påminner om både stroke och hjärtinfarkt. En person med panikångest har nästan alltid GAD i grunden.


Alla de här ångesttyperna som jag har räknat upp nu går att bli av med helt och hållet, även om man lider av väldigt svåra varianter, så nu tänkte jag gå in på varför man får ångest och vad det finns för lösningar.

Varför får man ångest?

  • Genetik
  • Livsstil: kost, drog- och alkoholvanor, socialt liv, arbetsliv, fysisk rörelse, sömn och återhämtning.

Jag förklarar lite mer ingående i podden men här kommer en kort sammanfattning nedan.

Läckande tarm = leaky brain

I avsnitt 4 av biohackingpodden pratade jag om tarmslemhinnan och blodhjärnbarriären. Både tarmslemhinnan och blodhjärnbarriären är designade för att diskriminera. De måste vara otroligt selektiva med vilka molekyler de släpper igenom för om de inte är det så kan det leda till fysiska och psykiska störningar I systemet. En person med leaky brain som det kallas har troligen ångest, stark oro eller något annat psykiatriskt tillstånd som kan förbättras avsevärt om de läckande barriärerna tätas till. Att inta läkemedel som påverkar tarmslemhinnans genomsläpplighet eller att äta livsmedel som skadar tarmen, tex socker, gluten eller annat som man är allergisk emot påverkar hälsan otroligt mycket. Allting som intas måste metaboliseras och interagerar med vårt immunförsvar på ett eller annat sätt.

–> Undvik saker som stör systemet!


Kosthållning – material till signalsubstanserna

Signalsubstanser, dopamin, serotonin, noradrenalin och GABA måste produceras varje dag eftersom de förbrukas kontinuerligt. De tillverkas inte av luft, utan av vitaminer, mineraler och aminosyror. Det betyder att om du inte får I dig tillräckligt med protein av bra kvalitet eller tillräckligt med tex B-vitaminer som är superviktiga för signalsubstanserna så kommer du få brister!


Det betyder att om du har en dålig kost, till exempel bara käkar skräpmat, massa godis, pizza, mjölmat som inte innehåller någonting vettigt mer än kalorier, så kan kroppen inte fungera optimalt för den har inga byggstenar. Jag kan inte understryka det här ofta nog för MÅNGA gör det här misstaget. Tänk också på att vissa livsmedel som nötter, fröer och bönor innehåller massa antinutrienter som blockerar vissa näringsämnen. Fytinsyra och lektiner (bönor och nötter) binder effektivt upp zink och magnesium och för ut det ur kroppen med avföringen. Näringen som står på ett livsmedels näringsdeklaration är inte samma sak som näringen som tas upp av kroppen!

–> Ät för dina signalsubstanser!


Passivitet och upphakat nervsystem

Personer med en hög produktion av noradrenalin kan behöva bränna av den genom hård träning. Sikta på 2-3h träning per vecka och gärna något pulshöjande så att kroppen producerar endorfiner för att det är kroppens egen ångest-medicin. Du kan inte vara fullpumpad av endorfiner och känna oro eller ångest samtidigt, det är fysiologiskt omöjligt!


Mindfulness och meditation

Du kan i stridens hetta avidentifiera dig från det biokemiska infernot som pågår i din kropp, om du är en skicklig meditatör. Alla kan lära sig! Brist på mindfulness i tillvaron gör att tankarna får en väldig makt och sannolikheten att tro på dem och sugas in i dem totalt ökar. Att skaffa sig en meditationsrutin och mindfulness i vardagen är otroligt hjälpsamt! 


Bristande sömnkvalité 

Att sova dåligt ökar risken för dåligt mående och negativa tankar. Läs gärna sömnguiden om du vill optimera din sömn.


Tillskott som nämns i avsnittet:

*Nedanstående länkar är köplänkar till min samarbetspartner Bodystore. Genom att handla via mina länkar stöttar du bloggen och podden!

  • KSM66 (GABA)
  • Metylerade B-vitaminer 
  • P5P
  • Super Cal-Mag (Magnesium med kalcium och K2)
  • Super Zink (flera olika molekylformer)
  • L-glycin (aminosyra)
  • L-theanin (aminosyra)

Att förstå sig själv ökar egenmakten och möjligheterna för att må så bra som möjligt och vara den bästa versionen av sig själv!

Ångest och andra typer av psykisk ohälsa är väldigt hämmande, men det behöver inte vara så. Det är helt överstigliga hinder. Gör en livsstilsinventering i enlighet med de 9 frågorna nedan och börja klura på vad det finns för möjliga lösningar.

  1. Har din kosthållning förbättringspotential? Dvs tror du att det kan finnas näringsämnen som du missar? Tänk på B-vitaminerna och magnesium specifikt.
  2. Får du tillräckligt med fysisk rörelse? 150min i veckan är en bra måttstock.
  3. Har du inkongruenta faktorer i ditt liv, som till exempel att du bryr dig mycket om din hälsa samtidigt som du röker? Sådana inkongruenta beteenden eldar på ångesten.
  4. Är du missnöjd med din livssituation? Vad skulle du behöva för att bli helt nöjd
  5. Har du en mindfulness-rutin?
  6. Har du en kvällsrutin?
  7. Är du nöjd med din sömn?
  8. Är alkohol- intag och intag av andra substanser inklusive läkemedel under kontroll?
  9. Ser du till att utbilda dig själv om hur du kan må bättre, genom att till exempel läsa eller lyssna på den här typen av lösningsorienterat material? Kan du utbilda dig ännu mer?

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Hoppas du gillade innehållet i den här podden. Texten ovan är en sammanfattning med några hållpunkter. Om du har lyssnat får du gärna ge mig feedback eller önska något nytt, spännande poddämne!

Neurohacking, Vlogg och podd
biohackingpodden, depression, GAD, mental hälsa, neurohacking

Biohackingpodden: Demens & depression

28 April, 2021 17 Comments Written by Martina

Ursäkta att det har varit lite skralt med inlägg den senaste tiden men här kommer i alla fall ett nytt avsnitt av podden! Jag läser en krävande kurs och är mitt uppe i mitt kostexperiment (PKD) men en uppdatering kring det kommer alldeles strax. I kursen skrev jag en uppsats om Alzheimers och insulinresistens (som jag utvecklade till en review-artikel) och den fick sedan utgöra basen för det här poddavsnittet. Om du vill läsa hela artikeln finns den här!


Om avsnittet: tittar man med metabolism-glasögonen (som jag ofta gör) så hittar man insulinresistens och andra metabola faktorer (till exempel fettlever) bakom sjukdomar i nervsystemet. Det finns även en koppling mellan långvarig depression, insulinresistens och senare utveckling av Alzheimers. Det är intressant för när forskare tittat i stora patientarkiv har de sett en skrämmande korrelation mellan människor som hämtat ut antidepp på apoteket och som sedan fått diagnosen (eller dött i) Alzheimers sjukdom! Ytterligare en sådan korrelation har setts mellan patienter med diabetes typ 2 + MDD (major depressive disorder) där en otroligt stor andel senare blev dementa.


Jag pratar också om depressions- och friskfaktorer och lite allmänt om psykisk hälsa. Nästa avsnitt kommer att handla om mitt carnivore-experiment och för er som inte gillar att lyssna kommer det som vanligt ut ett utförligt inlägg om det i text också 🙂

Neurohacking, Vlogg och podd
biohackingpodden, depression, mental hälsa, neurohacking

Vad är beroende│del 2

18 November, 2020 58 Comments Written by Martina

Jag skriver en hel del om beroendeproblematik, och har gjort det sedan 2015 då min bok “Beroendehjärnan” släpptes. I den boken försökte jag bena i vad som karakteriserar en beroendehjärna. Finns den ens? Kan alla bli beroende? Är vissa immuna? Mitt fokus i den boken är socker- och matberoende, för när jag kom in i lowcarb-svängen för tio år sedan, upptäckte jag att de flesta som valt det spåret upplevde sig lika beroende av socker som en alkoholist är beroende av alkohol. Det var ett nytt fenomen för mig då, även om jag aldrig varit en person som kan nöja mig med en bit ur Aladdinasken. Men vem kan det?

Missbruk eller skadligt bruk?

Jag hade aldrig funderat på om jag själv var beroende av någonting. Jag gjorde Bitten Jonssons test i hennes bok Sockerbomben, vilket verifierade att jag inte var sockerberoende i alla fall. Skadligt bruk? Det är en annan term som används när man har en tendens att åka på långa dikeskörning, men ändå kan avbryta infallen med sin viljestyrka. Det vill säga, man kan säga till sig själv “nä, nu ska jag inte ha mer!” och så bara slutar man. En person som är beroende, kan inte göra det. Dragningen till substansen (eller beteendet för den delen) är större än viljan. Den är större än nästan allting annat till den punkten att det har blivit ens livs kärlek. From hell.

Fördomarna om beroende stämmer inte

Varför är beroende så intressant? För att det är oerhört komplext, och skrapar man lite på ytan av alla definitioner så inser man snabbt att nästan alla människor passar in, någonstans. Ett beroende måste inte synas, och det måste inte skapa märkbara problem heller. Jag tror att många är beroende, utan att ha en aning om det själva. Rent krasst går det att vara en högst funktionell heroinist i decennier i sträck. Det finns genom historien många kända exempel som bekräftar det. En fördom är att beroende alltid leder till hemlöshet, kriminalitet och ond, bråd, död men så behöver det inte alls vara. Leder det till lidande? Ofta, ja! Men ett lidande som inte alltid syns.beroende

Beroende = oförmåga eller ovilja att acceptera känslor

Den enklaste definitionen av beroende är oförmåga eller ovilja att acceptera sina känslor, utan att försöka ändra på dem. Hur många ändrar inte sitt trötta morgonhumör med kaffe? Det är socialt accepterat, men att ändra sin trötthet med amfetamin, är inte okej, eftersom amfetamin är narkotikaklassat. Du kanske tycker att jämförelsen är löjligt extrem, men mekanismen är dock, rent krasst, densamma. För en känslig hjärna ger kaffe en rejäl “high” (dopaminkick) som man inte ens märker när man vant sig. Då använder man bara kaffet för att bli normal. Hur många gånger har vi inte hört någon säga “jag får så ont i huvudet om jag inte får mitt kaffe”?


Det är samma med mycket annat. Det blir svårare och svårare att få en rejäl “high”, för det kräver ständigt ökande doser, och många orkar inte missbruka på det sättet. Inte mat, inte droger, inte något annat heller, även om vissa gör det. Jag skulle säga att det finns olika typer av missbrukare. Några få jagar sin “high” hela tiden, andra är mer tvångsmässiga medan de flesta missbrukar för att “hamna rätt i hjärnan.”


Nidbilden av missbrukaren som ligger utslagen på en madrass, stämmer sällan. Missbrukare finns överallt, men bara när det ger stora konsekvenser som inte går att förneka varken för personen själv eller omgivningen, blir det något att ta tag i på riktigt. I screeningen för beroende finns frågan om någon annan har reagerat på användandet eller beteendet. Om så är fallet har det ofta gått väldigt långt, eftersom missbrukare blir experter på att både dölja och rationalisera sitt missbruk.

Dölja och rationalisera sitt beteende

Jag tittade på ett Youtube-klipp med en känd influencer för några dagar sedan. I klippet berättade personen för sin pojkvän att hon brukar shoppa i smyg och gömma påsarna på olika ställe, för att inte avslöja hur mycket som faktiskt shoppas. Detta är ett återkommande tema för personer med ett beroende. Någonstans inombords är det ganska uppenbart att beteendet har gått över styr, vilket leder till oärligt beteende. Den andra varianten på det här är att rationalisera och förklara på överdriven detaljnivå, varför beteendet är som det är och på något vis godtagbart. När ursäkterna och förklaringarna börjar hagla och är långa och omständliga, ringer varningsklockorna på högsta volym.

Stigmat kring beroende

Att bli beroende av någonting är mer lätt än svårt i det här samhället. Sociala medier är utformade för att vi ska bli beroende av dem, liksom en stor majoritet av alla livsmedel. Nikotin, koffein och alkohol är socialt accepterat och porr, spel och shopping är extremt tillgängligt via internet, samtidigt som alla naturliga ventiler är tilltäppta. Vi saknar generellt sett rätten att bestämma över vår egen tid, möjligheten att komma ut i naturen när vi vill eller umgås kravlöst och förutsättningsfritt med andra människor. Istället blir vi inlåsta från lågstadiet till gymnasiet/universitetet och sedan förväntas vi arbeta för någon annan en tredjedel av dygnet samtidigt som vi ska ha ett fint hem, barn, husdjur, fritidsintressen, vara vältränade och ta hand om oss själva, och gärna ha fina materiella saker också för att visa sin tillhörighet och status.

Var finns ventilerna?

I alkohol, i Netflix och Youtube, i porr, i shopping, i mat och socker, i drama, i manipulation, i cannabis, i opiater och i cigaretter.


Jag tror att vi bara kommer se mer och mer beroendeproblematik framöver, med tanke på hur samhället ser ut idag. Vi längtar så efter kontakt med andra människor, känna oss sedda och komma till vår rätt, men det finns så mycket hinder på vägen. Vi fastnar i beroenden för att göra vardagen lite mer uthärdlig. Därför tror jag inte på att sluta tvärt med missbruk eller andra dåliga vanor utan att skapa medvetenhet kring sin mentala miljö och sen byta ut det destruktiva mot något mer konstruktivt.

Konstruktiva ventiler

Dessa känner vi redan till, men de är så oerhört viktiga. Nummer ett är att sätta gränser så att ventilbehovet minskar. Om man känner att man kan vara sig själv hela tiden behövs väldigt få ventiler. Att ta sig tid till att göra grejer bara för sig själv, och till att träna och meditera, får ned stressnivåerna och fyller på kapaciteten. Sedan är det också oerhört viktigt att gallra i bekantskapskretsen. Forskning visar att det inte är våra “fiender” som tar mest energi utan de ambivalenta vänskaperna med människor som enda dagen står på vår sida och andra dagen inte gör det. Stryk dessa helt och hållet, samt personer som uppmuntrar missbruket eller hejjar på dina misslyckanden.

Hur fixa sina känslor?

Om ursprunget till beroende är en vilja att fixa sina känslor, behöver vi hitta bättre sätt att göra det. De konstruktiva ventilerna ovan är en bra start, men många har en riktigt skev neurokemi som kan vara svår att komma tillrätta med. Ju mer och ju längre man har missbrukat desto skevare blir det, och det kan då ta lång tid att återställa den. Dessutom kanske den inte var i balans från början, vilket betyder att den inte ska återställas utan balanseras. Mitt go-to tips för bättre mental hälsa är att undvika alla blodsockersvängningar och så mycket konstgjorda produkter som möjligt. Det blir en otroligt stor skillnad för måendet om kroppen får byggstenar nog till att bygga upp de signalsubstanser som krävs. Att stryka enkla, socialt accepterade saker som kaffe och alkohol kan göra enormt stor skillnad för den mentala hälsa. Träning, gärna hård och tung träning är dokumenterat bra för både ångest, depression och PTSD! Sen sista polletten för en tryggare, mindre missbruksbenägen vardag är – konstruktiva rutiner!


Keep it simple. Gå upp, ät frukost, skriv en tacksamhetslista över allting du är tacksam för, spendera minst 30 minuter i total tystnad, träna, reflektera över dina mål och visioner, skaffa dig inställningen att du är VD över företaget som är ditt liv och börja ta ansvar för allt det du inte gillar i din tillvaro. Allting kan inte fixas med en gång men att ta tag i någonting är en bra start. Detta sättet att tänka kommer inte eliminera missbruk och beroende, men det kommer vara en bra start!


Som vanligt rekommenderar jag 12-stegsprogrammet för djupare förståelse. Jag har gjort en superenkel dummy-guide över det HÄR! Och del 1 i den här serien om beroende hittar du HÄR!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Hoppas du gillar det här inlägget! Jag vill jättegärna höra dina reflektioner, insikter och erfarenheter på området 🙂 Regga dig här för att umgås på forumet. Där finns ett eget subforum dedikerat till just beroendefrågor!

Biohacking, Biokemi, Neurohacking, Powerthinking
12-stegsprogrammet, addiction, beroende, Mindfulness, powerthinking

Fixa GAD/Ångestproblematik

18 August, 2020 126 Comments Written by Martina

GAD/Ångestproblematik

Kan man verkligen fixa GAD (generaliserat ångestsyndrom) och annan ångestproblematik? Går det att bli av med panikångest? Tvångstankar? Fobier?

Svaret är ett rungande JA!


Ångest är det område där jag känner mig allra mest engagerad och insatt, vilket jag märker när jag pratar med människor i allmänhet och läkare i synnerhet. Det är otroligt få som förstår ångest, även om de själva är drabbade. Jag har säkert berättat om det förut men ett exempel är när jag ville få betablockerare utskrivet på vårdcentralen och läkaren svarade: “Betablockerare tar bara bort de fysiska symptomen av ångest! Du kommer må precis lika dåligt ändå!” Jag tänkte wow… här har vi någon som inte förstår ett jota. Likaså ursäkten till att jag aldrig lyckades få benzodiazepiner utskrivet trots ett verkligt behov: “Men ångesten är ju där under ändå… du blir inte av med den. Den växer och blir värre!” Herregud, var är biokemi-kurserna på läkarprogrammet? Släng in några till för det behövs!


OBS: Vet om den starka beroendepotentialen som benzo har. Vet om att det kan vara ett helvete att ta sig ur och att avtändningen är en (farlig) mardröm som kan inkludera EP-anfall. Men…  det finns ingen bättre medicin mot just ångest, och försiktigt användande kan vara revolutionerande för någon som aldrig upplevt livet utan ångest. Det här kan vara svårt att förstå för de som inte har ångest, men livet ser väldigt annorlunda ut då. Kronisk ångest gör en otroligt hämmad.


Vad är ångest?

Ångest är inte nervositet, oro, nedstämdhet eller depression. Att man klumpar ihop “ångest och depression” så att det låter som en grej är lika konstigt som att man säger “frukt och grönsaker” som ett samlingsnamn. Pratar vi om papaya nu eller om broccoli?


Mina personliga erfarenheter rör GAD, panikångest, OCD och social fobi. Generaliserat ångestsyndrom är huvudproblemet och panikångest, OCD, social fobi är differentialdiagnoser till GAD.

Här är några delsymptom:

  • Rastlös, uppskruvad och på helspänn
  • Blir lätt uttröttad
  • Blir lätt irriterad
  • Spända muskler
  • Sömnproblem (svårt att somna, orolig sömn, vaknar på natten)
  • Koncentrationssvårigheter
  • IBS/tarmproblem
  • Förhöjd puls & andra fysiska symptom

Symptomen drivs av förhöjda nivåer av noradrenalin vilket ger massa fysiska symptom. Det är därför betablockerare fungerar väldigt bra för utan de fysiska symptomen är man i princip av med ångesten. När nervsystemet är extremt övertriggat är man ett lätt byte för ångest men när kroppens betareceptorer är blockerade så att inte adrenalin kan fästa där, blir man väldigt chill!


Benzodiasepiner ger dig den signalsubstansen du naturligt ligger väldigt lågt på med GAD, dvs GABA. Det är som att dra i handbromsen. Givetvis bör man inte förlita sig på mediciner för att kunna fungera, men för just GAD är benzo som handen i handsken och förhindrar att patienten tar till alkohol eller andra (värre) droger. Riktigt svår GAD driver nämligen beroende för den fysiska ångesten kan verkligen bli olidlig, särskilt som det lätt trillar över i panikångest. Vad som vanligen skrivs ut är dock varken benzo eller betablock utan SSRI som egentligen är en medicin för depression. Andra populära mediciner är atarax, propavan och theralen som är lika off target (i min mening).

Hur jag fixade min GAD/Ångestproblematik

Som sagt har jag aldrig haft lyxen att kunna medicinera min ångest trots att den varit extremt svår. Läkarna har alltid hållit hårt på recepten så jag var tvungen att fixa problemen själv. Jag fick inte ens psykologen de lovade mig på vårdcentralen så fick även KBT:a mig själv. Det sipprar säkert igenom en del bitterhet i den här texten men har verkligen känt mig hjälplös i långa perioder. Ni som har/haft problem med riktigt svår ångest förstår vad jag menar, och också hur man kan normalisera den och låta den styra hela sitt liv. Det är där OCD och social fobi kommer in i bilden som coping strategier.

1. Mindfulness & mental brottningsmatch

Ett lite flummigt ord som kanske inte säger så mycket men jag definierar det som att bli intensivt närvarande i vad som händer. Detta började jag göra med panikångest när jag inte hade något annat val eftersom jag var i ett socialt sammanhang där jag skulle presentera muntligt och panikångesten tog tag i mig med full kraft. Jag hade valet att tuppa av eller bara gå rakt in i det. Som tur var fungerade det och det kändes som att jag för första gången vann brottningsmatchen mot min ångest. Segerkänslan var total eufori!

Jag gick från ångestnivå 10 av 10 vilket för mig innebar att hela kroppen kändes som gelé, jag skakade och vibrerade, det rann svett längs med ansiktet, hjärtat slog som en stånghammare i bröstet, ögonen tårade sig, smärtor strålade längs mina armar och längs min ryggrad. Talförmågan var tappad för längesedan och tankarna helt fragmenterade som när man tappar ett kristallglas i golvet och det går sönder i tusen bitar.


Med den sista lilla ansträngningsförmåga som fanns kvar vände jag fokuset och gav ett inre ja till allting som hände på insidan. “Bring it on! Ös på bara, om jag dör nu så är det helt okej!” var mina inre ord till mig själv. Då kände jag hur ångesten sakta släppte sitt grepp om mig och tonade bort. Plötsligt slungades jag till andra sidan av känslo-spektrumet och fick en sådan otrolig frid, glädje och till och med självförtroende – lagom till att det var min tur att presentera!


Detta konststycke lärde jag mig att upprepa och använder fortfarande de få tillfällen en ångestvåg sköljer över mig. Det är aldrig så starkt numera utan i nivå med träningsvärk. Det kommer aldrig oförhappandes heller utan är alltid relaterat till oro för någon närstående eller så.

Nyckelgrejen här är acceptans: Att tvinga mig själv till acceptans och säga ett inre ja till allting som händer.

2. Balanserat blodsocker & undvika triggermat

2009 började jag experimentera med lågkolhydratkost utan att ha någon större koll på vad jag sysslade med. Effekterna lät dock inte vänta på sig utan väldigt snabbt skedde ett skifte i mitt sinne. Det blev betydligt lugnare. Jag gick från att vara vegetarian/periodisk vegan med hög kolhydratkonsumtion till en vegetarisk ketogen diet som sedan blev animalisk. Jag bara släppte taget om min tidigare (ganska ogenomtänkta) kosthållning när jag märkte att jag kunde må så mycket bättre.


Det tog flera år att få till den nya kosthållningen men längs vägen upptäckte jag att sinnet påverkades av specifika livsmedel, även om de inte påverkade mitt blodsocker. Alkohol, kvarg, yoghurt, kefir och alla typer av nötter samt choklad rubbade min sinnesjämvikt. Jag kan inta dessa livsmedel ändå (jag älskar jordnötssmör!) men nu vet jag exakt vad priset är och kan välja när jag vill betala det.

3. Mindre koffein & mer sömn

Jag är inte särskilt koffeinkänslig men kaffe och koffein (ja även koffeinfritt kaffe) har sin påverkan på ångestnivåer och sömnen. Koffein har en halveringstid på 6 timmar så du kan ju räkna ut att eftermiddagskaffe kommer att påverka sömnen negativt. Dålig sömn är en grogrund för ångest. Att optimera sömnen och förbereda för bra sömn redan tidigt på kvällen har otroligt mycket positiva effekter. Jag slutar dricka kaffe 09 på morgonen och min kvällsrutin går ut på att hålla mig ifrån skärmar (det går sådär), inte ha jobbiga konversationer, inte titta på serier/TV (om det inte är något fruktansvärt lättsamt), inte träna och absolut inte äta.

Allt fokus ligger på nedvarvning!

4. Meditation som rutin

2013 började jag meditera regelbundet och startskottet för det var ett 10-dagars tystnadsretreat. Sedan dess har jag hunnit fördjupa min närvaro och mitt fokus ganska bra och genom det uppnår jag sinnesjämvikt. Det gör också att jag kan observera tankar och känslor på ett mer kallsinnigt och distanserat sätt utan att agera på dem eller ens tro på dem. Ångest kan jag använda som meditationsankare, särskilt fysisk ångest. Det gör att den inte blir särskilt långlivad.


Meditation är verkligen effektivt för känslomänniskor, beroendepersoner och alla former av oro, ångest, rädsla, nedstämdhet, depression och nervositet. Genom meditationen lär man sig att känslorna inte är farliga och att de absolut inte är beständiga.

Min typ av meditation är Vipassana. Den passar extra bra för ångest eftersom man lägger hela fokuset i kroppen.

5. Träning som medicin

Många använder löpning som ångestmedicin. Endorfinerna är ju lite som “kroppseget benzo” (fast egentligen kroppseget morfin om man ska vara biokemiskt korrekt) men jag tycker att tung styrketräning är ännu bättre. Det ger en sån känsla av ökad kapacitet och power att kunna lyfta riktigt tungt plus att ett tungt lyft kräver närvaro som heter duga. Vem kan ha ångest med en tung skivstång på sina axlar? Det är verkligen en effektiv medicin!

6. Mediciner som funkar

Och apropå medicin. Det finns de som fungerar och jag är helt klart för att använda medicin om det behövs, om inte annat för att glänta på dörren till hur man KAN må! Även om jag aldrig fick benzo utskrivet så lyckades jag såklart få tag på det ändå, och första gången jag testade det var en total halleluja-upplevelse för mig. Det var första gången i livet som jag fick uppleva hur andra människor känner, hur det är att existera utan ångest. Det gjorde mig ledsen över allt jag hade missat och att läkarna inte hade velat ge mig den chansen en endaste gång. Även om benzo var helt fantastiskt kände jag inte behovet att ta det igen för det var som att någon bara knäppte med fingrarna och mitt nervsystem (i brist på bättre ord) fattade galoppen. Jag fick ett facit och kunde med hjälp av facit återskapa den ångestfria känslan nu när jag visste vad det var.


Betablockerare och benzo fungerar båda ypperligt mot GAD men betablockerare är inte narkotikaklassat eller beroendeframkallande som benzo är. Dock hade jag med glädje föredragit att vara beroende av benzo än att genomlida den helvetiska ångesten jag hade under många år, särskilt som barn. Vet att det är ett ganska radikalt uttalande men jag har varit beroende (inte av benzo dock) så jag vet att det också är ett helvete på sitt eget sätt. På ett sätt är jag tacksam för ångesten för att jag nu är härdad som ett samurajsvärd och kan göra vad jag vill utan att känna mig hindrad av något. Men det hade varit skönt med en paus någon gång, särskilt när man är 7 år och håller på att krevera och förgås av outhärdliga panikångestattacker.

7. Att vara öppen & ärlig

Sista punkten på listan är det här med att vara fullkomligt öppen och ärlig. Mycket ångest kretsar kring andra människor och deras reaktioner samt känslan av att vara fel, göra fel eller att andra ska märka att något är fel. Det löser man genom att vara helt transparent och prata om sin ångest utan filter, det vill säga inte göra något för att dölja den. Bara den öppenheten har förmågan att skruva ned den några snäpp.


Jag märker att vissa människor blir väldigt oroliga och tycker det är lite obehagligt om man berättar att man har en panikångestattack mitt i en panikångestattack, men tycker att informationen måste ut och ångest måste avdramatiseras eftersom det är så fruktansvärt vanligt att lida av det.


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Lämna gärna en kommentar om du tyckte om inlägget och har du någon egen upplevelse av ångest får du hemskt gärna dela den! Kanske sitter du på en grym strategi för GAD, panikångest, OCD eller social fobi?

Sammanfattning

Acceptans är viktigaste punkten. Det är när hjärnan spinner loss som ångesten blir värre. Tankarna skenar och rätt som det är har det spiralat bortom all kontroll. Det är fruktansvärt obehagligt, men tänk dig att du skriker JA!!! till din egen hjärna när den kör igång. JA! Kom igen ångesten it’s time to tango! Du vet själv att det inte är farligt, det är en biokemisk process som sker inom dig. Försök visualisera hur dina binjurar pumpar ut kortisol och noradrenalin som ett litet fyrverkeri i brösthöjd!


Livsstilsinventering: Kartlägg dina dagar. Hur äter du? Hur mycket kaffe och andra stimulanter får du i dig? Hur sover du? Tränar du? Hur mycket? Är det tillräckligt? Vilka människor har du runt dig? Hur är jobbsituationen? Analysera detta och se om du kan hitta grejer som triggar/förvärrar ångesten. Utgå från att det är du som är normal och har en normal respons och att omgivningen är fel. Vad skulle det innebära för dig?

Länkar till info om meditation:

  • Meditation och självinventering
  • Meditationsguide 

Lycka till ❤

Biokemi, Personligt, Powerthinking
GAD, neurohacking, powerthinking, social fobi
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • Next

Senaste kommentarerna

  • Anonymous on Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?Det här var ett toppeninlägg 🤗 I det här som du skriver "kvinnor som är igång ko…
  • IC on Om binjurarna & fettförbränningen!Har du testat att D-vitamin i oljeform och har du kollat ditt kalciumvärde? När…
  • Martina on Hjälp att tolka testerInte just nu tyvärr, men hormontest finns men matkänslighet är inte så tillförli…
  • H on Om binjurarna & fettförbränningen!Hej Martina! Jag läser och läser allt vettigt du skriver och har precis fått lån…
  • Elin on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Det handlar också om att bli van vid att drivas av oxytocin istället för dopamin…
  • Erika Åhlander on Hjälp att tolka testerhej, är detta något som du fortfarande gör? och, isf, är det något speciellt tes…
  • Lena-Louise on Nytt Primal Collagen + receptTack fina du, då känns det tryggt att fortsätta med kollagen 😉✌️
  • Martina on Nytt Primal Collagen + receptTack för din kommentar, sorry att du har fått vänta så länge på svar :) Jag tror…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson