• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha [Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋‍♀️) är naturligt böjda åt det hållet!

Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!

ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera. 

STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer? 

Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️

Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️

Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!
Hej & Välkommen! Om du är ny följare här, ka Hej & Välkommen! 

Om du är ny följare här, kanske du undrar vad detta är för konto? "Next level biohacking" handlar inte om att chippa sig eller skaffa senaste health tech-prylarna, utan är tvärtom inne på low tech health, basic fysiologi (om hur våra mänskliga kroppar funkar) kryddat med personliga intressen som farmakologi, neurobiologi & hormonlära.

Jag har pluggat biokemi i många år & har snart en PhD i intermedicinska vetenskaper. Det jag lär mig vill jag stöta & blöta med dig som läser här, tillsammans med occasional rants & idéer kring fysiskt & psykiskt välmående. 

Mitt syfte är INTE att visa upp mig själv som "duktig" eller komma med pekpinnar. Då får du följa någon annan, för även om jag befunnit mig i "hälsosfären" i många år, har jag fortfarande mycket att jobba på. Vissa problem som bipolaritet, aspighet osv skriver jag om, andra inte. 

Det finns alltför många frihetsgrader inom konceptet "hälsa" för att någon med säkerhet ska veta allting, så titta gärna mekanistiskt (dvs hur det funkar i form av processer, istället för en massa varför), testa dig fram & glöm inte att ta allt du läser med en nypa oprocessat havssalt *skojar* 😅

Länken i profilen 👆 innehåller mängder med gratis-material så klicka där om du vill läsa mer! ❤️
Nu har snön kommit till mig också!  Videosarna är från igår 👆 djuren hade inga problem alls med lite snöfall, men idag är det plötsligt 2 decimeter och inte ens getterna vågar sig ut i snön. Silkeshönsen ville inte kliva ned från pinnen i morse, så de fick maten serverad där de satt 😅 

Hur mycket snö har du hos dig?
I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på Chalmers & med tanke på det (alltså vad som är toxiskt/giftigt eller inte) kom jag att tänka på en återkommande fråga jag får, nämligen: "jag äter (.....) hur nyttigt/onyttigt/bra/dåligt/farligt är det?"

Jag ser ju allting som relativt & att det därför inte finns något absolut dåligt eller absolut bra. Jag tycker att det beror på massa faktorer - inte minst på vad man jämför med! 

Att börja dagen med en rulle ballerinakex är kanske ingen höjdare, men om det är en person som lär sig att äta igen efter många års ätstörningar är det kanske exakt helt rätt! 

Jag har ju personligen nördat ner mig i en ganska ensidig kost de senaste +10 åren (low carb/keto) så om någon frågar mig om deras frukt-frukost är bra, kommer den inte vara bra från mitt perspektiv. Jag värdesätter andra saker, men även jag (frukt-hataren nummer 1 😅) kan se att frukt-frullen är bättre än ballerina-frullen, men det är fortfarande bara 2 parametrar mot varandra!

Inom toxikologin säger man att det inte är giftet i giftet som är giftigt utan mängden (the dose makes the poison) & jag skulle vilja lägga till att om vi pratar just gifter så har vi alla vår individuella kemiska belastning som påverkar hur mycket som är mycket för just oss. 

Dessutom är vi olika bra på att hantera både livsmedel & olika kemikalier, läkemedel, droger osv eftersom vi har olika genetik & tarmflora, olika avgiftningskapacitet, olika psyken, toleransnivå mm. 

Så jag skulle önska att alla som sitter på en "är (....) nyttigt/onyttig?"-fråga lägger till fler parametrar & kanske tittar på resultaten: dvs energinivå, humör/mående, träningsresultat & övriga hälsoeffekter. 

Det är dock svårt för vem som helst att avgöra hur "dåligt" ett specifikt livsmedel är, för resultaten är ju en kombination av helheten över tid. Men, man kan läsa på, testa att utesluta om man känner sig misstänksam, ersätta med annat, men framförallt känna efter i magen! 

Vad säger magkänslan? 

Det är så jag sållar i vad jag stoppar i mig & det funkar ganska bra! Börjar jag undra "hur dåligt är detta på en skala?" så är det nog inte helt rätt! 

Berätta gärna hur du tänker om det här! ❤️
  • Home
  • Tag: vetenskapliga artiklar

Inlägg i kategorin vetenskapliga artiklar

Syna bluffen steg för steg: såhär läser du vetenskapliga artiklar!

16 March, 2017 27 Comments Written by Martina


“Vad har du för källor på det?”
“Vad har du för belägg för det där?”

Måste man alltid ha en vetenskaplig källa? Räcker det inte med egna idéer eller personliga erfarenheter? Som science editor vill jag säga att det väger mycket tyngre för mig, ibland måste jag skratta rakt ut när jag sitter och editerar. Jag har själv varit på vippen att doktorera (och jag har inte släppt den tanken) men man måste komma ihåg att det till stor del är “publish or perish” som gäller. Nivån varierar verkligen med området, det kan vara superhög nivå och viktig forskning som räddar liv – och det kan vara meningslöst skit. Jag editerar inte alla typer av artiklar så jag kan inte uttala mig om tex matte och fysik, men medicinsk teknik brukar hålla hög klass till exempel, medan grundforskning i biologi kan vara väldigt varierande.

Det här inlägget har önskats av många som vill lära sig hitta vetenskapliga källor, hur man får tag i hela artiklarna och vad man ska tänka på när man läser. Jag har sammanfattat allting i 7 steg nedan.

1. ANVÄND GOOGLE SCHOLAR

(bild överst)
https://scholar.google.se/ Alla dina resultat kommer att vara vetenskapliga artiklar.

2. SÖK ÖNSKADE ARTIKLAR

Jag sökte på “Simvastatin adverse effects” Simvastatin är en kolesterolsänkande medicin och jag vill läsa vetenskapliga artiklar om dess negativa effekter.

Vad är första träffen här… ohh en artikel som citerats 8248 gånger det måste vara en viktig och bra artikel!

3. VÄLJ ARTIKEL ATT LÄSA

Artikeln är från The Lancet vilket är en tidsskrift med högt anseende. Tyvärr får vi bara abstracten om man inte betalar eller loggar in. Abstracten är en sammanfattning av studien som här säger att nix, det finns inga direkta biverkningar av simvastatin. Högt kolesterol ger ökad dödlighet i hjärtsjukdom och simvastatin minskar dödligheten. Testet är utfört i en stor studie på hela 4444 patienter.

4. TÄNK SJÄLV!

Är innehållet kongruent med vad du redan vet? Såhär skulle jag tänka:

Fast hmm…. det här går ju inte ihop med anekdotiska bevis. De människor jag träffat som berättat om sina minnesproblem, depression, muskelsvaghet och hur de blev som helt andra människor av sin kolesterolmedicin. Kan de ha så fel? Låt oss titta närmare!

På The Lancets hemsida finns fler ledtrådar…

5. LÄS HELA ARTIKELN GRATIS

Googla bara artikelnamnet på vanliga google, inte Google Scholar så får du oftast upp hela artikeln. Du kan lägga till “Full article” i sökningen också. Alla finns, det kan bara vara lite trixigt att hitta ibland.
Här står det “Collaborators and participating centres are listed at the end of the report” och det är mycket viktigt.

6. VEM HAR SPONSRAT ARTIKELN?

Många artiklar jag korrar skriver klart och tydligt i slutet av artikeln “artikeln är helt oberoende och inte i samarbete med något företag eller andra intressenter” och forskarna måste intyga att de inte har någon egen vinning av resultaten. Sånt kan man ju förstås inte garantera, man vet inte vem som får pengar av vem men… låt oss titta på Simvastatinartikeln…

Aha… “The study was supported by a grant from Merck Research Laboratories” Det betyder att forskarna fick cash av Merck för att göra studien.

Vilka är Merck? Låt oss googla!

Merck Research Laboratories (riktiga namnet är Merck & Co) är ett av de största läkemedelsbolagen i världen. Merck har en lång rad framgångsrika produkter på meritlistan såsom Gardasil… och Zocor.

Vad är Zocor?

Simvastatin, marketed under the trade name Zocor among others, is a lipid-lowering medication. It is used along with exercise, diet, and weight loss to decrease elevated lipid levels. Wikipedia

7. DRA DINA EGNA SLUTSATSER

Såhär skulle jag tänka:

Ett företag som gör Kolesterolsänkande medicinen Simvastatin ger pengar till forskare som ska visa i en stor studie, att simvastatin saknar biverkningar och att kolesterol ökar risken för hjärtsjukdom. Företaget har även produkten Gardasil på meritlistan.


Efter lite mer googlande ligger företaget också bakom en rad vaccin, bland annat Svininfluensavaccinet. Artikeln i exemplet är ganska gammal, men det är sådana äldre, rigorösa artiklar som ligger till grund för annan forskning. Det ser vi på att den är citerad så många gånger. Detta var troligen en mycket bra affär för Merck som nu lyckats kränga kolesterolsänkande medicin under många olika namn, över hela världen. Detta är inte ett dugg ovanligt, trots de uppenbara bevisen på artikeln är köpt.  Titta alltid på bakomliggande intressen, även i dagstidningar och stora förtroendeingivande tidningar.


Ett riktigt kul exempel som jag tyvärr inte hittar just nu (men googla gärna och länka här om du hittar!) är när Nestlé (som tillverkar bland annat choklad), sponsrade en vetenskaplig artikel som visade hur choklad dämpar och lindrar PMS… you can’t make this shit up!

Forskning
kolesterol, kolesterolsänkande medicin
  • Previous
  • 1
  • 2

Senaste kommentarerna

  • Martina on B3 flush som funkar!Absolut! :)
  • Camilla Timén on B3 flush som funkar!Hej! Jag har lite svårt att svälja tabletter och kapslar. Kan man ta ut innehåll…
  • IC on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratGör ett nytt försök med länken https://martinajohansson.se/skoldkortelhormonet-r…
  • IC on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratHej Frida! Bland annat här har Martina skrivit om det i bloggen och även på fler…
  • Frida Gylner on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratHej Martina! Jag har plötsligt börjat lägga på mig vikt runt rumpa och lår. Dett…
  • IC on Om binjurarna & fettförbränningen!De beskriver att det bla kan vara T4 och T3 som är skevt och kan vara orsaken ti…
  • Nanna on Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?Hej Har en fråga ang carnivore,har ätit det i en vecka(kött/ägg)mätte första ggn…
  • Katarina on Frågor & svar – ALLT om progesteronkräm!Hej Martina! Mycket spännande info här! Efter en stressig period har jag fått sy…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson