Från mailkorgen: Har en 8 årig tjej som är vegetarian. Självvalt, hon älskar djur är argumentet. Äter frukt och lite grönt, men tyvärr blir det mycket sojaprodukter istället för kött. Är orolig och funderar hur jag kan komplettera hennes kost? Idéer? Ska man ta kosttillskott? Skriv gärna om barn och kost, måste ju vara superviktigt dom får rätt näring när dom växer.
Det här trillade precis ned i min mailkorg, och jag upplever en ökande trend i Sverige av att man inte riktigt vet vem som är förälder och vem som är barn i en familj. Barn, även riktigt små barn (samt även husdjuren i vissa fall) styr mer och mer och det är något som övergår mitt förstånd.
Ja nu är jag ute på djupt vatten, jag har inte barn, men det här är min blogg med mina åsikter så nu ska jag tycka lite, utanför mitt expertområde 🙂
En 8-åring kan inte bestämma själv
En 8-åring är ett ganska litet barn som inte är redo att ta ansvar för sitt eget liv ännu. Föräldrarna måste välja vad barnet ska äta, se till att barnet är tillräckligt påklätt, dricker tillräckligt, har gått på toa innan en bussresa och allt sånt där. En 8-åring kan inte tänka långsiktigt eller göra genomtänkta livsval, eller bestämma vilken näring som är optimal. En 8-åring kan vilja vara vegan eller vilja äta bara choklad, chips, godis eller mackor. De kan tycka och känna en massa saker men det är ändå föräldern som måste bestämma, och ibland köra över barnets känslor.
Kött är vår naturliga, artegna föda
Människor äter kött och får mängder av näringsämnen från kött (och fisk, ägg, kyckling, inälvor och även blod och benmärg). Det är vår artegna föda som gör att vi kan utveckla våra hjärnor, bygga muskler och få ett korrekt fungerande nervsystem. Man ser direkt på barn som får vegetarisk eller vegansk kost att de blir anemiska, får trångställda tänder och ofta koncentrationssvårigheter. Det räcker inte att tillsätta järn, B12 och zink för det behöver komma från naturliga källor, särskilt för ett växande barn. Dessutom är nästan alla frukter konstgjorda, hybridiserade för att vara söta och goda när deras naturliga motsvarighet egentligen är oätlig. Detsamma gäller många grönsaker.
Dålig kost påverkar barns intelligens
Våra hjärnor består till 70% av fett och våra kroppar består till stora delar av kolesterol, som vi behöver få i oss från animaliska källor. Animaliskt fett och animaliskt protein är superviktigt för ett barns utveckling, och om det brister kan det ge kognitiva problem, låg intelligens och emotionella problem som ångest, oro, nervositet och panikångest. Många mentala problem är egentligen näringsbrist.
Soja är en fytoöstrogen
Att ge ett barn massor av soja är att bana väg för hormonella problem i tidig ålder, dessutom är soja inget livsmedel för människor. Vi kan knappt metabolisera det, vi får bara ut några få procent av proteininnehållet och resten är bara antinutrienter som blockerar upptaget av andra vitaminer och mineraler. Många veganer förstår inte att soja och havre är anti-näring. Det tar mer än det ger.
Kort sagt tycker jag inte att föräldrar ska låta sina barn göra destruktiva livsval även om det är envisa och bestämda. De är bara barn, som växer och de behöver bra näring för att utvecklas maximalt. Personligen tror jag att en stor andel av alla “vegan babies” kommer hata sina föräldrar som vuxna för alla icke-reversibla hälsoproblem som har skapats.
Berätta gärna vad du tycker!
Jag har också märkt trenden, det är ett evigt frågande av vad barnen vill. Små barn ska inte tvingas bestämma saker som kan påverka resten av deras liv, de har inte den förståelsen och kunskapen. Det verkar som om föräldrar blivit väldigt konflikträdda, de vågar inte ens ta grälen med sina barn.
Ja, ett litet barn kan få välja mellan olika nyttiga alternativ, det kan väl vara okej, men inte välja fritt.
Japp, det ska frågas jämt. Själv kör jag med tex “Om fem minuter vill jag att du klär på dig” istället för “Ska vi klä på?” Då blir det ju konflikt direkt om barnet väljer “Nej!” och du som förälder kör över barnets vilja varje gång! Att hela tiden fråga tex en treåring vad den vill göra istället för att tala om vad som gäller är ju helt sjukt egentligen om en tänker efter.
Bra! Helt rätt att barn inte kan bestämma vad de ska äta! Jag har barn själv och ibland vill hon bara äta kex eller pasta och det är upp till mig som förälder att se till att mitt barn får i sig näring. Det är enormt provocerande med föräldrar som inte tar sitt ansvar, och det går igenom mer än bara kosten. Barn kan inte ta ansvar för vad som ska ätas, köpas eller göras, det är att utsätta sitt barn för press som de inte kan hantera. Det är väldigt orättvist av föräldrarna att lämna över ansvaret för såna val på sina barn och det skapar så mycket problem i andra sammanhang, som skolan och senare i arbetslivet.
Helt rätt!
Helt riktigt Martina! Jag har tre barn och har varit noga med att förklara vad kött är, från vilket djur det kommer och varför vi behöver äta det. Informerar man barn från tidig ålder och pratar om vad vi och olika djur äter så förstår de och då kommer de inte vilja bli veganer heller. Och självklart kan inte en 8-åring själv bestämma vad han eller hon ska äta! Det är föräldrarnas ansvar att lära sina barn vad som är bra mat och se till att de inte får näringsbrister. Tyvärr ser jag alltför många barn idag som uppenbart inte får vad de behöver, men de är inte veganer utan barn till vanliga medelsvensson som tror att barn endast kan äta makaroner, korv, fiskpinnar, rostmackor med margarin, fruktyoghurt mm…
Okunskapen är tyvärr stor ute i samhället.
Verkligen, har även sett föräldrar trycka ned klämmisar i halsen på sina barn… rent socker…
Jag har barn och håller helt och hållet med dig! Min 6-åring tyckte det var jättejobbigt att få reda på att vi dödar och äter djur, men har med tiden accepterat att det är så, det positiva som kommit detta är att grönsakerna började smaka bättre och att hon alltid äter upp allt kött man tar på tallriken och funderar noga över om hon behöver mer mat eller är mätt
Det låter väldigt gulligt! 🙂
Spot on Martina!
Var kommer barnets “idé” ifrån?
Skola, politiska debatter i media, hemifrån, kamrater…
Alla behöver tänka sig för och nyansera vad de säger när barnen är närvarande.
Den här föräldern behöver lyfta problemet med klassföreståndaren, skolhälsovården,
fritids och kamraters föräldrar.
Det här tangerar den klimatångest som många barn idag upplever.
Även “bantande mammor” kan generera en ätstörning hos barnet, studier finns på det.
Har även barn klimatångest? Det låter helt galet!
Jag är övertygad om att föräldrars beteende påverkar enormt även när de gör en grej och säger en annan sak till barnet.
Det framgår inte ens om barnet har valt att vara vegetarian eller lacto-ovo vegetarian. Mamman verkar vara okunnig att bara hitta soja till sitt barn. Tror att föräldrar idag i Sverige är upptagna med sina jobb och mobiler och hinner inte ens bryr sig. Så 8-åringen får precis som den vill.
Ja sant, det finns mycket mer än soja att välja på…
Martina,
Jag är nästan mållös; så himla bra inlägg av dig. Äntligen någon som vågar sticka ut hakan på det här området. Håller med dig till punkt och pricka. Själv är jag lakto-vegeterian sedan tonåren och är nu en medelålders kvinna som förmodligen hade mått bättre av att äta animalier. Men, mina föräldrar lät mig hållas eftersom jag tyckte synd om djuren som fick sätta livet till för att jag skulle få mat. Jag känner till en skolläkaren som gör orosanmälningar till socialtjänsten när de träffar barn som är veganer eftersom det enligt hen finns risker med denna typ av mathållning. Vet inte hur hen ställer sig till om barnen är vegetarianer men jag tror att hen inte ser med blida ögon på det heller. Jag och min make har ett barn. Vi har varit måna om att hen skall äta en varierad kost, även om vi håller nere konsumtionen av frukt, sötsaker och kolhydrater.
Jag har märkt hur föräldrar som är och handlar på eftermiddagarna med sina barn ofta frågar dem vad de vill ha till middag. De får alltså välja middagsmaten och det blir sällan något nyttigt. Barn har numera alldeles för stort inflytande över maten till vardags. Semesterresorna är oftast anpassade efter vad barnen vill och förväntar sig. Barnens fritidsaktiviteter är svindyra och kräver dessutom logistik från oss föräldrar. Barnen har tagit makten och jag begriper inte vad som har hänt med dagens föräldrageneration. Jag har tre barn själv, men hemma bestämmer jag.
Jag har helt samma intryck!
https://www.adlibris.com/se/bok/hur-barnen-tog-makten-9789175790114
Spot on! 😉
Jag tror, eller snarare är säker på, att föräldrarna ofta själva inte orkar tänka ut “vad ska vi äta i kväll då?” och frågar barna istället. Väldigt tanklöst det också. Orkar folk inte tänka framåt längre? Göra saker i förebyggande syfte, inte ens för sina barns skull?
Hej!
Jag har växt upp (alltså sedan födelsen, är nu närmare 35 år) i en laktovevgetarisk familj (med 3 syskon). Även mina farföräldrar var vegetarianer (större delen av deras liv). Ingen av oss har fått någon anemi. Vi har heller aldrig ätit några tillskott av järn eller b12. Har bett att få kollat detta och har då haft goda järnföråd, likaså b12. Hb har varit 155. Har däremot ett par köttätande kompisar som haft järnbristanemi och som av denna anledningen fått äta järn.
När jag växte upp som vegetarian i sverige var i princip ingen annan det på skola osv (förutom mina syskon). Vi åt aldrig några sojaprodukter , eftersom detta ej fanns att tillgå (äter inte det nu heller). Min farmor blev 96 och var fullt frisk, likaså min farfar. Hela min familj är fortfarande väldigt friska inkl min mamma och pappa som nu är 68 resp 72 (båda jobbar fortfarande). Så jag förstår att du läser mycket osv men klanka inte ner på en vegetarisk kost för barn. Allt som står i böcker behöver inte stämma i verkligheten. Mäniskokroppen är en komplicerad sak och bara för att en person mår bra av en viss typ av mat behöver inte det betyda att alla gör det. Vill ett barn äta laktovegetarisk mat skall man istället stötta det valet, men också sätta krav att kosten då måste bli fulländad! Helst inte heller köpa färdigprodukter (eftersom man där tillsätter mcyket onödigt vetemjöl osv), utan laga vetarisk mat från grunden. Detta är min åskit och jag har heller aldrig klagat på den som väljer att äta kött!
Laktovegetarianer klarar sig bättre då de fortfarande får i sig någon typ av animalisk föda.
Men, tror du att bara för att DIN familj klarade av att laga vettig vegetarisk mat, att en mamma som vill hälla i sitt 8-åriga barn massa soja har samma värderingar, ideal och kunskap? Knappast.
Om MIN mamma och pappa klarade av det. Så tror jag självfallet att någon annans mamma och pappa också klarar av det, med rätt kunskap. Sen har jag också sett många vegetarianer/veganer äta helt fel mat (enligt min synvinkel). Gick t ex med i en grupp på facebok för vegetarianer och veganer som jag sedan snabbt fick gå ur eftersom jag förfärades över hur dåligt de åt. Rekommenderas t ex veganpizza på lidl (som om det vore ett bra alternativ för veganer??!), färdga såser på flaska osv. Så visst kan jag förstå att det kan bli väldigt fel!
Jag tror dock inte att rådet om att denna flickan skall äta kött kommer lösa alla problem, med tanke på att det köttet som serveras i skolan många gånger är väldigt processat. Kan tänka mig att skolan fortfarande serverar färidga köttbullar, färdig falukorv, färdiglagad pytt i panna, blodpudding med en massa vetemjöl samt lingonsylt med socker till osv. Detta är också dålig mat, även om de vegetariska alternativen också ofta är dåliga i skolan!
Vilket bra inlägg! Håller med dig helt o hållet. Har fem barn, vi har alltid varit öppna o ärliga med vad vi äter o varför. De två yngsta på 7 år frågar ofta vilket djur köttet kommer ifrån, häromdagen berättade de att de hade ätit kogryta i skolan?, så de frågar även där vad maten består av. De äldre barnen har inte heller visat intresse för att sluta med kött, tack o lov!
Vi blev orosanmälda av skolan till socialtjänsten för vår elimineringskost. Skolläkaren anser att elimineringskost endast ska ske under läkares överinseende. Annars kan det bli näringsbrist.
Vad har jag eliminerat? Bullar och kakor, både köpta och hembakta. Läsk och saft och juice. Stärkelserika rotgrönsaker.
Vad äter vi? Ägg, smör, älg och andra gräsbetande djur, vildfångad fisk, gröna grönsaker som växer ovan jord.
Mitt barn får allergiska reaktioner av skolans Omat. Men det är jag som förälder som är orsaken.
Kunskapsbrist är livsfarligt.
Verkligen, och det är därför vi har svenska politiska flyktingar, alltså svenskar som av politiska skäl inte kan leva i Sverige för att deras barn tas ifrån dem.
Bra sammanfattat Martina! Du behöver inte ha barn för att fatta. Allt för många föräldrar fattar mycket sämre, precis som mailet som du fick visar. För att inte tala om de föräldrar som “tvingar” barnen att vara veganer/vegetarianer för att dom själva är det. Barnen är totalt försvarslösa, det äter ju det de får.
När vi ändå är inne på ämnet:
“O’boy-kris i hela landet”
Hur ska nu föräldrarna göra kan man undra?
Smälta en Marabou…. eller….
Haha… fram med maraboun 😀
Bra där, Martina! Håller med dig i allt.
BTW barn kommer inte på såna tankar av sig själva. Flickan måste har hört att “det är synd om djuren” och det flera gånger. Själv spenderande min barndom på landet, omgiven av massa djur, men aldrig dök det i mitt huvud att det var fel att äta kött. Men jag hade inga vegetarianer i min omkrets heller.
Helt rätt!! Dessutom tror jag inte att barn kommer själv på sambandet mellan kött på tallriken och djur som de träffar och älskar….
Håller bara såå med, föräldrarna är förebilder och är självklart de som ser över barnens alla vägval, fram till 18 år om jag inte minns fel:)
I vissa skolor har man ju även på matsedeln helt vegetariska dagar…. Tråkigt för de barn som vill äta protein från kött….
Hej Martina!
Jag tycker du har helt rätt, oavsett avsaknaden av egna barn!
Det har gått alldeles för långt att låta barnen vara med och bestämma!
Det skapar förvirring och rädsla att göra val – för hur ska en liten kunna välja bland alla tusen saker (tom köp av godis blir svårt) när den saknar kunskap och erfarenhet. Tyvärr har många av dagens föräldrar missförstått sin roll – de vill var “kompis” med sitt barn. Det kan man ibland, framförallt när de har växt upp och kan fatta egna kloka beslut, men så länge det är barn behöver de en fast hand och framförallt stort stöd för att lära sig att göra de rätta valen. Det krävs förstås mera än ett “NEJ”, kanske just en förklaring varför det inte är så bra med vissa val och varför det är bättre med andra. Först när de lär sig alternativen och framförallt VARFÖR blir ett barn, eller också en tonårig/ vuxen, redo att göra egna val! Skärpning alla föräldrar! Det finns inget “Google” eller Quick fix för föräldraskapet, var och en måste föregå med gott exempel och våga ta kommandot i viktiga frågor såsom maten som ska ätas. Barn gör inte som du säger, de gör som du gör!
Tack Martina!
Önskar att förvaltningschefer inom skola och förskola hade din kunskap. Mina barns ”macros” är makaroner, mackor och margarin. Billigt och ”klimatsmart” för kommunen. Jag försöker detoxa dem med ekologisk, animalisk kost hemma. Men det är ju inte lika tillfredställande när man som liten vant sig vid snabba kolhydrater fulla av gluten och ”hälsosamma” vegetabiliska fetter.
Specialkost kräver läkarintyg. Vilken läkare skriver något sådant om man inte är diagnosticerat allergisk?
Det finns läkare som skriver sådana intyg, de kan bara vara lite svåra att hitta 😀
man kan skriva intyg att barnen enbart ska ha svenskt koett av etiska skael.
Naer man anger det etiska skaelet so har skolan problem med att neka.
kolla in facebookgruppen “Svensk mat i skolan at vara barn.”
Hej,
Nu har jag inte (ännu) läst kommentarerna ovan men jag är just nu i detta läge.
Min dotter som fyller 11 i morgon vill bli vegetarian. “Ok” har jag sagt, “men vad ska du äta då?”.
Så som med allt annat kommer jag be henne läsa på så mycket som det går, hur det nu kommer att gå, och sedan komma med ett förslag på kost. Jag kommet inte servera henne soja eller quorn, det är lika illa som margarin eller smågodis.
Går det, för en vuxen, att hålla en bra vegetarisk kost och ändå vara LCHF och keto? Blir rätt mycket ost och ägg tänker jag för att få upp proteinet.
Jag ska se om jag kan förklara för henne utan att bli upprörd. Ett barn som redan äter för lite riskerar att bli ännu tunnare och mer orkeslös.
Får väl i slutändan muta henne med Milano salami som hon älskar.
Ska din 11-åring läsa på och komma med förslag?
En 11-åring är ett ganska litet barn som inte kan läsa på och göra egen research, hjärnan är inte färdigutvecklad. Hur ska hon kunna argumentera med dig? DU får läsa på, DU får övertyga henne om att hon är inne på helt fel spår för det är du som är föräldern.
Vegetarisk kost är inte LCHF och inte keto, det är helt olika kategorier.
Det finns en bok som heter Lchf för vegetarianer. Du behöver nog inte oroa dig för ditt barn. Finns ju hur mycket bra mat som helst att äta. Olivolja, kokosolja, algolja, avokado, ägg, smör, massor med olika nötte och frön, grönsaker i mängder, rotfrukter, bär av alla slag, ris och potatis har ju varit en del av vår framgångsrika utveckling så det funkar också, quinoa, majs, linser, bönor, vissa frukter. Musslor har om jag förstått rätt ingen hjärna. Kanske kan vara ok att äta med den
vetskapen? Lycka till!
Tack 😀
Tror inte du behöver läsa en kurs, det är ganska intuitivt.
Tack!
Jag har just nu lyckats förhala önskemålet om att bli vegetarian till hon är stor nog att bestämma, runt 18. Då får hon laga sin egen mat också.
Men alltid bra med boktips.
Hej Martina!
Jag uppskattar dina inlägg och detta var klockrent.
Var kan jag läsa mer om – “Många veganer förstår inte att soja och havre är anti-näring. Det tar mer än det ger.”? Har flera i min omgivning som är veganer.
Ja det är väl bara att googla soja och havre, + att det är ganska intuitivt 🙂
Mycket bra inlägg Martina! <3
I en värld av ignorans, arrogans och kognitiv dissonans, är det så skönt att läsa så mycket vett och kunskap i ditt inlägg
Känns som du säger förbjudna sanningar, att "kungen är naken" vilket innebär att du snart kommer bli "certifierad häxa": RIP <3
https://i.pinimg.com/originals/73/c4/b6/73c4b6fa32b9ac0d844fb0931af16d3a.jpg
xD
HAH!
Undrar när makten skickar pöbeln på dig. Vi ska stötta dig då! <3
Snygg look, kan tänka mig den 🙂
Min dotter var 7-8 år när hon frågade: Mamma! Vad skulle du säga om jag blev vegetarian? Mitt svar till henne var: Visst får du men då får du äta bönor och linser och sånt så du får i dig protein( misstänkte att hon ville skapa konflikt då hon älskar kött i de flesta former). Vi kan väl säga att där slutade den konversationen. Men i frågan o kött eller icke tänker jag följande! Allt beror på vad man serverar, jag som är född i Grekland där kosten är väldigt mycket åt vegetariska hållet vet jag att det finns mycket bra mat att laga för en vegetarian. Problemet idag är att många hinner inte laga allt från grunden och halvfabrikat är en räddning ibland, handen på hjärtat, då jag åxå har köttbullar hemma för det måste till middag och det NU! Så det handlar inte bara om tid men även ork att förbereda! Men i största möjliga mån är jag för lagad mat från grunden och i mina öron ringer hemkunskapsfrökens ord : hellre lite av mycket än mycket av lite!
En fråga dock! Du skriver att havre är antinäring. Menar du även havregrynsgröt? För det äter mina barn på morgon för det håller dom mätta längre.
Havregrynsgröt är skit, bara kolhydrater och ingen näring. Vi kan inte ta upp något därifrån.
Jag äter havregrynsgröt varje morgon. Alltid trott att det är helt ok frukost. Inte superbra men heller inte dåligt. Kan vi inte nyttja proteinet tex?
Hur vet du att vi inte kan ta upp något undrar jag med ödmjukhet?
Vad ska du ta upp från havregryn? Vilket protein? Du är en karnivor inte herbivor.
Havre innehåller fett, kolhydrater, protein, tiamin, kalium, fosfor, magnesium, järn, zink. Detta enligt förpackningen.
Hur vet du att man inte kan ta upp detta?
För att det kommer från HAVRE! Biotillgängligheten är superlåg!
Hur vet du det då? Jag kan ju säga att kött är svårsmält och mättat fett är dåligt. Men säger jag det så bör jag också kunna styrka det. Eller hur? Hur styrker du ditt påstående att vi inte kan ta upp näringen i havre?
Slå i en tabell om biotillgänglighet bara, det är inte så komplicerat.
Ok! Tack!
SÅ bra skrivit! Martina, du borde föreläsa i sjukvården, arbetsplatser och skolor. Detta växande problem som skapar sjukdomar. Man brukar låta barn gå till dietister…..hmmm, det skulle väl ändå vara föräldrarna då de har ansvar. Jag mår själv dåligt då jag INTE kan lägga egna värderingar (men undermedvetet är jag en förebild). Jag arbetar med vuxna personer med funktionsvariation. Denna “belöning” med fika,kakor mm. Hälsoproblemen ökar & likaså psykiska ohälsan. Funderar på att läsa distanskurs i LCHF för att introducera detta i vår miljö&deras boende. Fortsätt skriva,undersöka då du är GRYM ??
Bra inlägg Martina! Min äldsta blir snart 8 och skulle helst leva på mjölmat om han fick, men självklart bestämmer vi föräldrar vad som landar på tallriken. Vi förklarar hur människor levde förr, vad vi är gjorda för att äta och varför det är naturligt att gilla det söta. Jag märker stor skillnad i hans humör och beteende när vi i perioder lever lite slarvigare, typ under semestern. Han älskar gröt så det blir inte så glada miner när det serveras köttgryta till frukost, men han märker själv att han står sig bättre och blir lugnare utan blodsockersvängningar. Han får välja mat 1gång per vecka, det är vår kompromiss. Dottern på 2,5 älskar kött, smör, avacado, surkål och oliver så där är det enkelt. Jag håller med om att många låter sig avskräckas av att ”barnet inte vill”, blir galen när jag ser hur barn skjutsas till skolan fast dem är fullt kapabla att gå/cykla. Min son klagade varje dag i förskoleklass över att han var tvungen att gå, nu går han i 2an och ifrågasätter aldrig att han ska ta sig skolan för egen maskin oavsett väder. Frisk luft och rörelse innan man sätter sig i skolbänken ger ju så mycket bättre förutsättningar än stillasittande i bil.
Låter bra det!
Hej. Detta att barn bestämmer mer än vad de egentligen kan stämmer så bra. Jag har min egen teori om varför det är så men tänker inte gå in närmare på det. Jag är inte ute efter en massa kommentarer utan vill ge dig en eloge att du vågar prata för oss förtvivlade föräldrar som känner oss helt maktlösa inför våra barn. Jag själv frågar mig hur det kunde bli så. Tack, Martina, du är mitt ljus i natten.
Tack Elisabeth va fin du är!
Jag håller med om mycket MEN jag tycker inte att det är självklart att tvinga barn att äta något de inte vill. Det är enkelt att säga nej till godis och annat skräp, men jag tvingar dem inte att stoppa något i sina kroppar om de inte vill det. Det tycker jag är ett grovt övergrepp. Alltså säger jag nej till skräp och erbjuder bra mat. Vill de inte ha slipper de. Kött tillhör det som inte alltid går i. Jag tror att det beror på att det ofta är svårare att tugga.
Hållet med!
Är så glad att mina barn äter mat. Andra barn står vid godisdisken och ylar om att de vill ha godis till fredagsmyset. Mina barn 6 och 7 år gamla står vid fiskbilen och ylar om att få färsk fisk för det är så gott. Eller få hemmagjorda hamburgare eller ”mammapizza” (blomkålsbotten).
Barn ska visst får vara med och bestämma men jag som förälder sätter ju gräns höger och gräns vänster sen för ungarna spelrum mellan dessa gränser.
Vill ni ha fågel, fisk eller mittemellan till kvällsmat är en vanlig fråga här hemma då känner barnen att de är med och bestämmer.
Båda älskar dessutom din ketobok och Fannys kokbok. Så nu svarar de ofta ”kan vi inte kolla i kokböckerna efter någon god middag?”
Dina crêps som små plättar med vispgrädde och färska hallon var en succé som lyxfrukost i helgen tex.
Barnen är väl medvetna om var maten kommer från då vi bor på landet och handlar allt av gårdarna runt oss. Så de har klappat kossan, grisen och kycklingen och vet att den söta saken är det som ligger på din tallrik för det är mat. Hårt kanske men för mina barn är det normalt. Tittar man utomlands i fattigare länder så inte tusan är man så blödig där? Visst jag anser att djur i konventionell uppfödning där de inte kan leva naturligt är förkastligt men idag kan i princip alla välja ett annat alternativ till betoggrisen så att bli vegan/vegetarian för det håller inte som argument enligt mig.
Bra rutet helt enkelt. 🙂
Tack! Underbart att höra 😀
Har en kollega som är vegan sedan flera år som på fullt allvar säger att hon ” inte gillar grönsaker och bönor” så hon äter bara processad vegankost från frysdisken. Behöver jag säga att hon är ständigt sjuk och klen samt rejält överviktig.
Inte förvånad…
Hej Martina
Jag är vegan och 75 och de flesta av mina köttätande vänner är döda. Håller med dig om svårigheten att vara “demokratisk” med små barn och har just problem med ett sladdbarnbarn. Men jag blir förskräckt över vad du skriver om vegetarianimsmens konsekvenser. Har du belägg för detta? Jag är förvånad att ingen av kommentarerna hittills har frågat om refernser för din skrämmande information om vegetarianismens skadeverkningar. Har du träffat på Dr Greger… om inte kolla litehttps://nutritionfacts.org/ . Jag håller med om att man måste vara kunnig för att inte bli sjuk av vegansk kost. Men det gäller alla typer av kost!
Aapo
Jag är glad att kosten funkar för dig och hoppas att den kommer att fortsätta göra det 🙂
Man kan vända på steken morsan var enligt då tidens forkning fettskrämd. Så man föddes mest troligtvis som socker alkolist. Jakt på socker pågick jämt och man var aldrig mätt någon lång stund. Ful fett i massor norskt margarin var billigt att baka kakor o bröd på. Oerhört dumt när man behöver mest bra fett och protein
Haha margarinet ja… dock är det så sjukt billigt har jag sett. Synd att det är giftigt 🙁
Önskar källhänvisning på dina uppgifter om vilka effekter vegetarisk kost har på barn; koncentrationssvårigheter osv. Vore intressant att se vilken forskning du hänvisar till. För det är väl inte bara dina egna antaganden?
Mvh/ Mamma + 2 barn som äter allt,men som anser att källkritik är viktigt
Du är så intensiv CAROLA, min puls!
Håller med tills tor del, fast vi “lever” inte efter det. Jag har en tvååring hemma, förut åt hon alltid äggröra till frukost (perfekt och glädjande tyckte vi), sen kom hon på bregott, ja, en tesked av det till frukost är inte tillräckligt, hon vill inte ha fröknäcke eller annat bröd, lchf eller glutenproppat. Hon är något mjölkproteinkänslig så vi har tagit bort nästan allt, men den nuvarande frukosten består av sojayoughurt och några linfrön. Lunch får vi knappt i henne hemma, men på förskolan äter hon flera portioner. Middag är diverse protein eller fisk, torsk fungerar nog bäst, men all protein ratas för det mesta, köttfärs/sås kan fungera ibland. Vi har fått ge upp tillfälligt med att ge henne en näringsrik kost tills hon faktiskt förstår att hon måste äta, hon och hennes far är densamma, dom är hellre hungriga än att äta sådant dom inte vill, vi har valt att se till att barnet äter och får i sig så gott som det går, även om det resulterar i klämmisar (hon har hittills vägrat alla jag gjort själv), banan eller pasta. Det är, som förälder, jobbigt att se sitt barn inte äta medan humöret på barnet försämras av hunger.
Jag har svårt att förstå detta, men så har jag inte barn heller 🙂
Nä, jag var ju hela graviditeten, före dess och fortfarande att jag inte vill ge mitt barn massa skitmat, hon ska ha en bra grund och stå på. Inte alls som jag som fick snabba kolhydrater och socker. Men när ett barn inte ätit på en hel dag och vägrar middagen, absolut att jag ger snabba kolhydrater för något måste hon få i sig. Oftast så blir det bättre därefter och hon plockar i sig annan mat. Ibland, som idag, lade vi bara fram broccoli och kycklingklubba på tallriken och hon slukade en hel kycklingklubba ?
Men med barn så varierar det, även om man som förälder vill ge sitt barn det absolut bästa.
Word! Håller med! Vi föräldrar har alltid ett ansvar att se till att barnen får en vettig kosthållning. Jag har kanske varit onödigt nitisk men när vi har ätit lax till exempel, har jag berättat om vad den gör för nytta i kroppen och hjärnan. Likadant med ägg och annat.Och barnen har verkligen lyssnat och liksom känt hur de blivit smartare och starkare, haha. Sen har inga av mina barn velat bli vegetarianer (eller veganer för den delen tack och lov) och de är 12, 17 och 18 år. Snarare tvärtom 🙂
Ser dessvärre exempel i min närhet på barn som äter nävar med Kalle Anka-kex före maten eller får saft i nappflaskan och sen klagar föräldrarna på att barnet “är så litet i maten” och bara gillar fruktpurérna och den söta gröten. Ja, jättekonstigt, verkligen…Och det där med saft begriper jag inte alls. Varje upplyst människa borde i alla fall tänka på sitt barns tänder om inte annat. Men då heter det att barnet inte gillar vatten. Man får lust att göra en orosanmälan!
Haha… Inte gillar vatten ?
Detta har jag tänkt på såå mycket och utgått från att det har stora konsekvenser med vegetarisk eller vegankost vid graviditet, amning och barndom.
Blir chockad över hur barn får bestämma idag. Ta sina egna destruktiva val har man tid för ändå när man är vuxen, behöver inte inledas i barndomen.
Ungefär som när pappa vägrade köpa klackskor till mig när jag var 5 år, tack säger jag nu i efterhand… men då var jag vansinnig.
Började äta lchf när jag var 14 år, där gick jag givetvis mot mina föräldrar som var fettskrämda. Men var övertygad. Idag är jag 22 år och äter ännu lchf. Lyckats få mamma äta 100% lchf och pappa äter något som påminner om lchf, men är rädd för tappa mer kroppsfett så vågar inte gå fullt ut.
Så kanske lite motsägelsefullt av mig då jag styrde hela familjen in på en bana som barn inte borde ha makt att göra.
Gravid nu, äter mestadels kött och fett. Blir en del vitkål och broccoli också.
Tänkte ge barnet mycket kött, fett, ägg. Är helt okej med potatisgratäng och sånt, men skulle aldrig introducera godis.
Tänkte äta B komplex under amningen också.
Coolt, hejja dig! 😀
Barnmorskan blev förresten förvånad över mina järnvärden. De flesta får lite lågt någon del av graviditeten. Men tack vare enorma mängder ägg och kött så var mina värden bra.
Martina! Hur jag jag då om min dotter inte äter som hon ska, dvs äter mestadels kolhydrater i form av potatis, pasta, ris och grönsaker? Grönsaker är kanon! Hon älskar brysselkål och broccoli som inte andra barn gör! Men mitt problem är att hon väljer bort proteinkälla i 8 fall av 10! Igår åt vi hemmagjorda köttbullar, hon åt potatis och blomkål. Det spelar ingen roll vad jag säger! (Jag har kunskapen av bra kost) hon vägrar! Köttfärssås och spagetti älskar hon . Men hon har haft det här problemet sedan hon var 1 år. Innan dess pt hon allt med god aptit, nu är hon 5,5 år! Jag har inte frågat någon om hjälp då jag hört om andra som haft samma problem men dom har blivit skickade till en psykolog och logoped och så säger dom att barnet MÅSTE äta det den vill!!? Det här fattar inte jag! Jag vägrar låta henne äta vad hon vill för då skulle hon välja glass och godis! Det här är ett problem som läkare aldrig sett tidigare, därför säger dom något så galet! Jag vet att kött innehåller mycket nyttigt och det är viktigt med protein för barn!
Det bästa av allt detta är att hon är expert på sona vitaminer! Hon äter omega 3, vitamintablett och D droppar varje morgon och det plockar hon fram själv. Har stenkoll hur mycket hon ska ha av varje. Men hur gör jag ned maten? Har du tips? Vet att du inte är läkare eller har barn men barn har en enorm vilja och den är INTE lätt att handskas med ibland!
Hon är inte överviktig bör tilläggas men hon äter ju i väldigt lite vissa dagar så det jämnar nog ut sig.
hehe ja du… jag har ungefär noll erfarenhet av barn så mina åsikter inom detta är nog inte värda så mycket tyvärr 🙂
Hej, det jag skrev frågan till dig Martina .). TACK! Tror detta var sparken där bak jag behövde för att förändra detta, känner nu att det är för viktigt för att bara bero. Är rätt ny på det här med keto men har läst på och har verkligen blivit inspirerad! Sen behöver man inte ha barn för att ha åsikter om föräldraskapet (alla har ju varit barn så man kan inte var helt ny på detta och att vara förälder är inte helt skilt från att vara chef på jobbet t.ex.) och de är ofta helt sunda åsikter, men det är ju såklart när man får barn som man ställs inför utmaningarna. Herregud var barn idag är vältaliga, kan argumentera och man liksom vill visa dom att man tar dom allvar och att deras åsikt är viktig, sen jobbar man från det och vänder ibland lite ut och in på sig själv för att “respektera” sitt barn :). Men mycket handlar om motivation, och det har jag nu känner jag. Det är ett privilegium att få vara förälder och man vill ju ta sig an sin “uppgift” på bästa sätt.
Jag förstår precis, tack för din ärlighet!
Lägg gärna till en länk i slutet på artikeln till din artikel som är “fortsättning” på denna:
https://martinajohansson.se/vetenskap-eller-common-sense/
Ja, fler föräldrar och samhällsdebattörer borde ta ansvar för och sätta sig in i hur olika livsmedel påverkar kroppen. Varför blir så många ungdomar deprimerade och får ångest? Varför har så många barn s k bokstavskombinationer? Jag har läst flera rapporter som tyder på att det handlar om kosten, exempelvis för mycket socker, för mycket kemikalier eller avsaknad av animaliskt protein. Förutom att det är en tradegi för den enskilde att vara sjuk, påverkar det hela samhället i form av minskad produktion och ökade läkemedels- och sjukfrånvarokostnader. Förstår dock att det är svårt att alltid leda, både sig själv och sina barn på den mest hälsosamma vägen pga den vegan- och antiköttpropaganda som finns i samhället samt pga propaganda för produkter fyllda med socker och kolhydrater som leder till både beroende, diabetes och tillhörande följdsjukdomar. Forskning visar också att det en person gör/äter före den får barn påverkar generna och därmed det kommande barnets gener. Livet är verkligen ansvarsfullt för att skapa det bästa möjligheterna för dagens och framtidens samhällsmedborgare.