Dags att leva drömmen!

Nu när nya året är i antågande har du säkert en hel del planer i stil med: ”nu ska jag bli seriös med dieten!” eller ”Jag ska meditera varje dag!” eller ”Det här året är det jag som säger upp mig och blir egenföretagare!” Det är lätt att sätta stora mål i början på året, men sen glömmer man liksom av efter några veckor eller månader. Antingen för att man inte riktigt vet hur man ska börja, eller för att man prokrastinerar. Men tänk om det hade kunnat bli annorlunda nästa år, tänk om du kunde göra allt det där du vill göra?

Det går!

Det finns sååå många människor där ute som faktiskt LEVER sin dröm! De här personerna är precis som oss, de kommer inte från andra planeter eller lever i en annan tidsdimension. Nej, de lever i samma verklighet men de har fått en grej rätt: sina vanor!!! De enda som skiljer ut dem är att de sätter MÅL och håller sig till målen dag för dag. De fokuserar på PROCESSEN, bit för bit, för att bygga de livet de vill ha!

Det är jättemånga människor som inte ens har mål, som inte kämpar för något särskilt. Va inte en av dem, låt dig själv utvecklas efter dina egna förutsättningar. Det gör inget att du inte vet hur du ska göra, bara du bestämmer dig och försöker efter bästa förmåga så faller bitarna på plats efterhand. Jag vet nästan aldrig hur jag ska göra det jag vill göra, men mitt kritiska tänkande är inte min första kognitiva process så jag skiter i det och kör ändå. Tack och lov!

Ett tips för att kicka igång fantasin och kreativiteten

… är att göra varje mål orealistiskt stort! Dubbla det, trippla det, tiodubbla det! En av mina gurus säger att om man kan genomföra alla sina mål under en livstid så har man satt alldeles för låga mål. Det går ju helt på tvären mot SMART-metoden (mätbart, realistiskt, tidsbestämt, osv) jag gillar att ha realistiska mål också men ibland är det skönt att inte vara realistisk och bara sikta superhögt! Jag gör det ibland och vad som händer är att jag inser att ALLT GÅR, även det som verkar orealistiskt går ofta och fixa om man bara jobbar tillräckligt hårt!

2017 tycker jag vi tillsammans siktar lite högre än innan, det är dags att pusha gränserna och våga leva sin dröm inom alla områden!

Vanligaste ursäkterna för misslyckande – känner du igen dig?

Målplanering är ett stort intresse för mig: sätta upp och nå mål. Låt oss titta på baksidan av det hela, när man inte lyckas med det man vill. Jag har identifierat 8 vanliga ursäkter som jag hör väldigt ofta – känner du igen dig i någon?

1. Jag har inte tid

På förstaplatsen kommer det klassiska ”Jag har inte tid.” Låt mig då påminna om att alla har lika mycket tid, ingen har mer och ingen har mindre. Det hela handlar om planering och att använda sin tid effektivt!

2. Jag har barn 

Den här är också vanlig tillsammans med att ha många barn eller att vara ensamstående med barn. Givetvis blir det mindre tid över om man måste ta hand om andra, men det kommer alltid finnas tidskrävande att ta hänsyn till. Barn är bara en grej, sen tillkommer ju jobb, fritidsintressen, vänner, laga mat, städa, ta hand om hemmet. Det här är fortfarande bara ursäkter och mer en fråga om hur man väljer att distribuera sin tid.

3. Jag vet inte hur man gör

Sanningen är att ingen vet hur man gör, men man gör det ändå. När man inte gör något åt att man inte vet hur man gör blir det en ursäkt, ”jag vet inte hur man gör, så jag skiter i det” är vad man egentligen säger. Gör inte det, testa dig fram!

Jag vet inte hur länge jag undvikit min rörlighetsträning för att jag ”inte vet hur man gör” och nu orkar jag inte ”inte veta” längre så jag bara gör. Min tro är att mitt utövande kommer leda mig framåt även om jag gör fel, för så har det varit med så mycket. Det är viktigt att våga göra, göra fel, göra om och göra rätt.

4. Jag har inga pengar

Märkligt nog är det heltidsarbetande personer som säger ”jag har inte råd” när det kommer till många saker och det är för det första inte sant, och för det andra en signal om att det är dags att ta en titt på sin ekonomi.

Om man verkligen vill göra något så kan man spara till det. Spara 10% av inkomsten varje månad. Tids nog har du råd.

5. Jag känner ingen

Jag har förstått att många måste ”känna någon” för att börja en nytt projekt och vill inte starta själva, eller kan inte starta utan ”rätt kontakter”. Man kan inte räkna med att ha rätt kontakter inom alla områden, man får försöka ändå och skapa kontakt med människor längs vägen. En del grejer måste man göra ensam.

6. Jag vågar inte! 

Rädsla uppstår när man tänker fööör långt fram i tiden och tänker på alla eventuella problem som kan uppstå. Var bara här och nu se vilket litet steg du kan ta idag för att uppnå dina mål. Det kanske är att skriva ned dem? Det är väl inte så läskigt?

7. Det kommer inte att funka!

Det är ett katastrof-mindset att tänka på det här sättet, eftersom det i princip alltid blir som man tänkt sig! Negativa tankar kommer man ingenstans med, så sluta med destruktiva mantran!

8. Jag är inte tillräckligt bra

Vad är ”tillräckligt” ens för ord i den här meningen? Den personen som lyckas med sina mål är tillräckligt bra för att lyckas med sina mål. Det har bara att göra med vad man har bestämt sig för och hur konsekvent man är!

Vilken känner du igen dig i? 
Jag är skyldig till 3, 6 och 8 men nu kör jag över de här tankarna med 4 ord: JAG KAN – JAG SKA! 

Att ha en personlig tro och att våga ändra den!

dare-to-change

Igår skrev jag ett inlägg om vegetarisk kost vs LCHF/ketogen kost och då insåg jag hur mycket ens liv är uppbyggt kring ren tro, och att det måste vara så. Utan en stark personlig tro på olika saker skulle vi inte kunna fungera överhuvudtaget.

Därför kan jag bli lite knäpp av människor som måste ha allting svart på vitt, serverat på en vetenskaplig artikel, stämplat och underskrivet av professor si och så från något universitet någonstans. I min värld väger min tro tyngre än vetenskap, för jag måste våga tro på mig själv och det jag gör, utan att det finns konkreta bevis för att det ska fungera. Jag måste tro på mig själv och våga köra full fart framåt utan några garantier för någonting.

Många verkar se ”tro” som att man aldrig får ändra sig och vågar därför inte tro på någonting fullt ut för ”tänk om det inte fungerar” eller ”tänk om det inte är så”. Så vadå? Det gör väl ingenting om man har fel? Det gör väl inget om man behöver ändra sig en, två eller tio gånger. Det innebär ju bara att man är dynamisk och kan ta till sig ny information och omvärdera gammalt. Jag är inte min tro eller mina tankar eller värderingar, och inte du heller. Det är kul att våga ändra sig och förändra sig!

Jag känner personligen att jag är i ett kontinueligt tillstånd av förändring och det är definitivt mer spännande än skrämmande! 🙂

Är du också multipotentiell?

dsc_0755Jag brukar inte använda ordet ”hata” för att det är för starkt negativt, men nu ska jag göra ett undantag. Jag hatar nämligen en grej, och det är följande kommentar/er:

  • Du kommer att veta vad du ska bli när du blir äldre
  • Du kommer att förstå det där när du är äldre
  • Du kommer att känna si och så när du är äldre
  • Det blir bättre med åldern
  • Det går över med åldern

Nej.

Nej, nej, nej.

Det finns inget samband här! Om man tror att allting ska komma till en bara för att man blir äldre kommer man vänta hela livet!

Det här inlägget är specifikt riktat till dig som är 15-20 år (jag vet att jag har några läsare i den åldern) men även dig som är äldre och känner likadant.

  • Jag är 32 och jag vet fortfarande inte vad jag ska ”bli när jag blir stor”, visst jag har gått en utbildning men den va ju fett tråkig. Ska jag gå en ny?
  • Det är fortfarande massa grejer jag inte uppskattar eller förstår, när kommer de inträffa?
  • Jag känner fortfarande väldigt mycket samma saker nu som jag gjorde när jag va 12 år (eller yngre), och connectar ofta med barn eftersom jag minns exakt hur det är att vara barn. Det är exakt som att vara vuxen fast man har mindre livserfarenhet (och att ingen tar en på allvar)
  • Det som har blivit bättre har jag aktivt jobbat för, de har inget med ålder att göra.
  • Det som inte har gått över (min scenskräck osv) har inte gått över för att jag inte jobbat på den. Den kommer varken bli bättre eller gå över om jag inte jobbar på den, om jag så blir 800 år gammal!
  • Jag har fortfarande NOLL intresse av att fortplanta mig.

”Haha nej du kommer aldrig veta vad du vill bli!”

När jag va 18 så jobbade jag extra som personlig assistent, och hemma hos en krävande brukare var vi ofta 2 personer. En dag jobbade jag med en jättecool tjej som va 24 (jättevuxen och jättegammal tyckte jag då) och hon hade pluggat massor med psykologi på Göteborgs universitet. Det tyckte jag va jätteintressant så jag frågade massor om det, och sa till henne att jag inte kunde bestämma mig för jag vad ville göra men att jag skulle veta de ”sen”.

”Haha nej du kommer aldrig veta vad du vill bli” sa hon då, ”Jag vet inte själv vad jag vill bli, jag tycker det mesta är rätt intressant!”

Jaha, tänkte jag… om den här jättegamla, jättevuxna 24 åringen inte vet vad hon vill göra… tänk om jag inte kommer veta de heller då!? *PANIK*

Ja, och så är det för mig och många andra. Det kallas tydligen för att man är multipotentiell.

Är du multipotentiell?

Här är ett litet test: 

  1. Du har inga supertydliga talanger utan är rätt bra på rätt mycket
  2. Du tycker inte att något är direkt superkul eller supertråkigt
  3. Du kan tänka dig att gå många olika utbildningar
  4. Du kan tänka dig att ha flera olika jobb eller positioner
  5. Du kan tänka dig att vara egenföretagare eller företagare

Svarade du ja på alla?

Det gjorde jag!

Man får väl se fördelen i att man inte är så rigid utan mer dynamisk. Dynamisk är bra tror jag, mindre dogmatisk och mer fri.

Är du också multipotentiell? 

 

Dreamlining – Ett sätt att Nå sina Mål!

dreamlining

Tack för alla tips på inlägg, förstår att det finns ett stort sug efter mer kost- och träningsrelaterade grejer och det kommer. Jag måste erkänna att jag tycker att det är svårt att hålla mig i form under resa, inte för att jag äter fel utan för att det blir helt annan ”träning”. Australien + Nya Zealand-trippen är första resan som jag är helt, 110% ultraketo alla flyg och grejer inkluderade!

Jag ska visa mina ketonkurvor, mer träning och fettminskning när jag kommer hem vilket blir på tisdag eller onsdag. Om jag glömmer nått inlägg jag lovat så påminn mig bara 🙂

Idag tänkte jag skriva lite om mål igen, och en teknik som heter Dreamlining. Dreamlining = Dream + Timeline, vilket innebär att man sätter en deadline på sina drömmar (och en prislapp). Det är extremt upplysande för man ser snabbt att man inte behöver sitta och önska grejer, eller vänta på att bli ekonomiskt oberoende utan kan göra extraoridinära saker NU! Nu med en gång! Man behöver (som vanligt) bara vara lite strategisk

Såhär går det till!

Steg 1 – Tidslinje/Deadlines

Gör en tidslinje med 1 månad, 3 månader, 6 månader och 1 år på. Tiden går att modifiera såklart, jag har sällan planer som är 1 år långa utan gillar att hålla det kort och enkelt. 1-3 månader tycker jag är perfekt. Vissa klarar av att göra 5-10 årsplaneringar, och en av mina kompisar gör 25-årsplaner! Hatten av alltså!

Steg 2 – Vara, göra och ha

  • Vad vill du äga?
  • Vad skulle du vilja göra?
  • Vem vill du vara?

Hjälp fantasin med att tänka att du har 100 miljoner på kontot som står dig fritt att spendera, vad skulle du göra då? Vad skulle du köpa? Vad skulle du göra? När det kommer till vem man vill vara kan man tänka till exempel ”Jag vill kunna flytande kinesiska” eller ”Jag vill vara jättestark” eller vad som helst. Låt fantasin flöda.

dream

Steg 3 – Placera ut sakerna på tidslinjerna

Vad känns viktigt att ha INOM 1 månad? INOM 3 månader? INOM 6 månader? INOM ett år?

Steg 4 – Prislappen

Vad skulle de här sakerna kosta dig om du slår ut kostnaderna per månad? Vad skulle en ny bil kosta per månad? Vad skulle en PT kosta per månad? Räcker din nuvarande inkomst eller kan man lösa det på ett annat sätt?

Steg 5 – AGERA!

Vad behöver du GÖRA för att få de här sakerna? Vad är första steget? Om du vill börja plugga kanske första steget är att kolla igenom vilka utbildningar som verkar roliga och vilken behörighet som krävs, om du vill bli flytande i kinesiska kanske det är dags att söka en kinesiskakurs, om du vill åka till något särskilt ställe på semestern kanske det är dags att öppna ett sparkonto som döps till ställets namn, och så vidare.

Den här metoden fungerar varje gång jag vill ta mig an ett större mål, för dels bryter jag ned allting i delar och dels sätter jag en deadline på det. Jag funderar också på vad jag behöver ta för steg mot målet, och då blir det plötsligt väldigt överskådligt och enkelt!

Seså, gör den här övningen med mig nu det är jätteskoj!

Integritet och framgång

Nu när jag jobbar med ett Amerikanskt förlag så tänker jag på kulturskillnader, mer än vanligt. Jag är lite hobby-antropolog och älskar att förstå varför folk gör som de gör, både personlighets- och kulturmässigt. En sak som jag har funderar på extra mycket är det här med integritet, för mig är de att man:

  1. Håller vad man lovar
  2. Gör som man har sagt

Det här är också grundstenarna i god självkänsla. Det gäller inte bara att hålla de här två punkterna inför andra, utan också inför sig själv! Om jag säger (i mitt eget huvud) ”i morgon ska jag gå upp kl 05” och istället medvetet skiter i att gå upp och sover till 8, då är det (enligt mig) precis lika illa som att missa ett viktigt möte!

Det här händer ju förstås då och då, men jag försöker verkligen bli mer noga och mer medveten kring det här.

657-Napoleon-Hill-Quote-Tell-the-world-what-you-intend-to-do-but-first

”Berätta för världen vad du tänker göra, men visa först” – mitt favoritcitat av en av mina favoritförfattare Napoleon Hill.

Integritet och framgång

Just med amerikaner (och många andra också givetvis, även svenskar) så verkar det vara tvärtom. De babblas vitt och brett om planer SOM OM de redan var satta i verket, och de här känns så totalt fel för mig, för vad händer när planerna inte går igenom?

Då åker offerkoftan på och det är NÅGON som gjorde att de inte blev av…

”Jo jag skulle göra det men så hände de här som jag inte kan kontrollera som gjorde att det inte blev så”

Babbla mindre gör mer – visar studier!

Det har testats gång på gång med olika grupper, ena halvan får prata om va de ska göra och andra halvan får inte göra det. Vad som händer är att gruppen som får prata tror att de har gjort mer än de faktiskt har, och gör i praktiken mindre.

Hur ser du på det här? 

Gör du mer när du är mer hemlig? 

Viljestyrka vs viljeuthållighet!

matlådorIgår berättade jag om att jag skriver en bok för ett amerikanskt förlag. Det ska innehålla kostscheman, och jag ska därför testa dem på dig och mig innan de hamnar i boken. Om du går till inlägget (här) ser du att det är nära 100 kommentarer, och ungefär tjugo gånger fler anmälda.

Varför så stort intresse av kostscheman?

Jag personligen har väldigt lite intresse av just kostscheman, för att för mig är det inte alls de som ger resultatet. Det spelar ingen roll om jag håller mig till ett schema eller inte. Vad som spelar roll för resultatet är min uthållighet.

Jag menar inte att det är dåligt på något sätt att följa kostscheman, tvärtom! Det är jättebra, men jag vill lägga in en brasklapp om att det är ens egna ”viljeuthållighet”, alltså långsiktiga vilja om att lyckas som är det viktiga.

DSC_0018

Viljestyrka vs viljeuthållighet

Bra viljestyrka är lite som att vara väldigt stark. Precis som styrka går viljestyrka att träna upp, och när den väl behövs är man glad att den är stark och kan backa upp ens beslut. Ibland befinner man sig i situationer då ens viljestyrka måste vara råstark!

Dock kan man inte riktigt förlita sig på viljestyrkan varje dag, hela tiden, dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad det är den inte anpassad för!

Då behövs viljeuthållighet!

Precis som med vanlig uthållighet, i löparspåret till exempel, är viljeuthålligheten något som behöver tränas. Först korta distanser, och sen längre och längre. När man ska göra långa projekt så behöver man vara en riktig ultralöpare viljemässigt!

Kostscheman vs viljeuthållighet 

Bara för att man följer ett kostschema betyder det inte att man har den uthålligheten som krävs. Det är två skilda saker. Om man följer ett kostschema, så krävs det att man inte gör avsteg för då fungerar det inte som det är tänkt.

För 3 år sedan coachade jag och gjorde just kostscheman åt folk (individanpassade och näringsberäknade) och de var väldigt ofta (alldeles för ofta) som mina klienter, på eget bevåg, hade lagt till och dragit ifrån. Det funger sällan, för det hör inte till vanligheterna att man på impuls gör bättre än något som är tänkt och planerat.

Summa summarum

Bestäm dig själv för att göra vad som än krävs för att nå dina mål, så når du dina mål. Bestäm dig själv för att bli en riktig ultralöpare när det kommer till vilja! Det är vad jag själv sett är skillnaden mellan att lyckas, och inte lyckas med sina mål.

Har du bra viljeuthållighet?