• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Workshop med @maria.cerboni ❤️ Vi kör en he Workshop med @maria.cerboni ❤️ 

Vi kör en heldags-workshop för dig som vill bli ännu mer förankrade i dina goda vanor, men också för dig som halkat av banan och behöver en omstart!

NÄR? 
Lördag 4 mars

VAR?
Göteborg- södra skärgård

BOKNING!
Gå in på www.corpo.se/store (direktlänk i stories, highlights + på länken i profilen under rubriken Events) 

Hoppas vi ses! 🥰
✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer ✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer det ett litet reklamavbrott för min samarbetspartner@gutfeelinglabs ✨ 

De hjälper dig att analysera din tarmflora samt har tagit fram ett grymt anti-SIBO tillskott som heter "GutClear". Jag vill reklama båda två för tarmfloreanalysen gör att man kan se att det faktiskt GÅR att påverka sin tarmflora väldigt mycket, både genom kost, beteenden & även känslomässiga tillstånd: stress är t.ex döden för tarnfloran! 😵

✅ GUTCLEAR MOT SIBO 
GutClear är ett kosttillskott som du häller i ett glas vatten varje dag i 10 dagar. Det minskar bakterietillväxten i tunntarmen som ger en svullen, öm och ledsen mage. Flera av er som läser här har också berättat om minskat sötsug! 👌

Misstänker du SIBO (krånglig, konstig mage) så kör en kur GutClear vettja! ❤️ 

@Gutfeelinglabs är ett svenskt företag med bas i Lund som verifierat effektiviteten av GUTCLEAR i mänskliga tester. Har du SIBO är det därför ganska troligt att GutClear kommer att ha effekt på dig! 

Är du bara nyfiken på tarmfloran efter en lång period av en viss diet, ett gäng antibiotikakurer eller bara vill kolla läget så kan du beställa ett test av din tarmflora på gutfeelinglabs.se ✌️

✅ VAD DU FÅR VETA (TEST)
Dina hälsosamma bakterier, sjukdomsalstrande bakterier, artrikedom och potentiellt skadliga bakterier. 

Att bara fylla på med probiotika eller massa fibrer blir lite i blindo eftersom man inte vet riktigt vilka bakterier man göder... finns ju riktigt skadliga som h.pylori men även e.coli som vi vill hålla kort och verkligen inte tillåta att vandra uppåt i tarmkanalen....

✅ RABATTKOD
NEXTLEVELGUT ger 20% rabatt på allt! Anges i kassan! ☝️

Berätta gärna om du testat din tarmflora eller har erfarenhet av Gutclear, jag är supernyfiken!! 🤗
Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS-dieten som har rykte om sig att kunna återställa bakteriefattiga & lite  trassliga tarmar för att i sin tur påverka den viktiga kopplingen mellan tarmen & hjärnan, men 3v har gått sedan jag påbörjade den inledande fasen av dieten & sedan dess har det mesta gått i motsatt riktning (åt helvete alltså 😅) 

Men det var faktiskt väldigt intressant för i samband med mina personliga strävanden kämpade jag med strulig rå-data till en vetenskaplig artikel & bankade huvudet i tangentbordet när ingenting gick ihop! 

Det var då jag insåg en viktig grej i livet såväl som i forskningen, nämligen att det spelar VÄLDIGT stor roll hur vi viktar variabler, alltså värderar effekten av saker realistiskt. Det finns liksom gränser för vad t.ex en kostförändring kan åstadkomma (hur "perfekt" man än äter) särskilt som en isolerad parameter!

Just kost är nog för övrigt det allra vanligaste att övervärdera på bekostnad av allting annat...😬

Inom statistiken använder man därför "vikter" pga variablers olika tyngd. Översatt till livsstil är det typ hur mkt man kan kvitta en dålig vana mot en bättre. Vissa är optimister & viktar sina goda vanor högt, trots uppenbara krafter i motsatt riktning, vilket visar sig genom sparsamma resultat.

Det kan förstås lägga grunden för uppgivenhet, även om jag tror att motmedlet är ärlig granskning av både resultaten & livsstilsfaktorerna ✨i kombination ✨ Så därför skrev jag en halv roman om det här på bloggen med idéer på åtgärder, om du vill nörda in på VAD som faktiskt spelar roll och inte! (Länk i profilen 👆)

Det är högst relevant i forskning såväl som vardag, så det var slående att se det i min egen forskningsdata! Som upplagt för att jag skulle se nånting hos mig själv lite tydligare, presenterat som aviga r-värden...😅

MEN OM GAPS! ☝️
Har inte gett upp, bara haft problem att få nog med energi utan att krascha som en utsvulten sparv efter ett tag... I ketos & allt är känslan att tanken är tom! Just me? 🧐 Det brukar hända vid livsmedelsbegränsning men har också ganska hög förbränning 🔥 (ingen hypertyreos eller så!)
Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetr Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetra ute (direktlänk i stories! 👆) vi pratar om post-covid deppen som många (inklusive vi själva) tycks ha drabbats av och reflekterar lite kring varför och hur man kan ta sig ur gropen. Inget träningssnack alltså utan ett avsnitt om hormonella system kopplat till stress, utbrändhet och livssituation. Enjoy! ❤️
  • Home
  • Tag: svar på tal

Inlägg i kategorin svar på tal

Myter om socker │ Svarar dr Mikael & TV4

16 October, 2021 34 Comments Written by Martina

myter om socker
Många low carbers i min internet-sfär blev bestörda av dr Mikaels mythbusting på TV4. Den innehöll tvärsäkra uttalanden om att socker minsann inte är ett gift, men jag är inte riktigt lika bestört utan tänkte komplettera informationen han bjöd på. Dr Mikael alltså, jag gillar honom ändå, han är så charmig! 😍

Är socker är ett gift?

Nä… socker är en förutsättning för liv eftersom vi har det i vårt DNA. Dna-molekylens ryggrad består faktiskt av enkla sockerarter liksom flera livsviktiga molekyler i våra kroppar. Dock är det ju ganska stor skillnad på detta “livssocker” jämfört med till exempel bordssocker eller andra typer som vi får i oss genom maten. Vanligt bordssocker (50% glukos och 50% fruktos) eller honung (druvsocker + fruktsocker) är svårt att förgifta sig själv med för att det är svårt att överäta i sin rena form. Om det däremot kombineras med fett blir det lättare. Fett och socker tillsammans hittar vi i livsmedel som blir “hyperpalatabila” alltså för goda för vårt eget bästa enkelt uttryckt.

“Värstingsockret” bakom fetma & diabetesökning

När socker tillverkas av bearbetad majs (majsstärkelse och majssirap) och kombineras med olika vegetabiliska oljor får vi riktigt ohälsosamma livsmedel som både är hungerdrivande, fetmande och inflammatoriska. Nuförtiden finns det många olika typer av socker som går under många olika namn på innehållsförteckningarna, så det kan vara svårt att veta hur mycket socker man egentligen får i sig. Det blir faktiskt ganska giftigt i större kvantiteter då det är en starkt bidragande orsak till majoriteten av västvärldens sjukdomar. Det är just majsbaserade sockervarianter som kallats för “värstingsockret” i Svensk media, och som har pekats ut som en viktig orsak till den extrema fetma och diabetes-ökningen i USA.

Essentiella kolhydrater existerar ej!

Friska människor tål lite socker, men problemet är att vi äter så fruktansvärt mycket socker nuförtiden för att det är socker i ALLT. Det är inte svårt att få i sig flera hundra gram socker om dagen, och hur mycket behöver vi av det ungefär?

NOLL!

Vi behöver det faktiskt inte alls för att överleva, så att äta flera hundra gram av något som inte behövs… kan man inte lägga de kalorierna på något bättre? Något med näring i?


Socker är främst energi (tänker på de flesta carbs-livsmedel nu) och behovet för en stillasittande kontorsarbetare är inte mer 100-150 gram om dagen. Dock får nästan alla som inte medvetet kolhydratreducerar i sig betydligt mer än så!

Blir barn speedade av socker? 

You be the judge… jag har inga barn så jag kan inte svara utifrån ett personligt perspektiv men om vi tittar på forskningen så har detta faktiskt studerats i många, många studier. Jag blev förvånad över hur många det faktiskt fanns när jag sökte på det!


“Further, we present the hypothesis that the chronic effects of excessive sugar intake may lead to alterations in mesolimbic dopamine signaling, which could contribute to the symptoms associated with ADHD.” (länk)


“There is growing evidence showing that addiction and substance dependence strongly rely on increased arousal, hyperactivity, impulsivity and compulsion following cessation (Crews and Boettiger, 2009). To understand how sucrose overconsumption affects hyperactivity and compulsion, we assessed general locomotor activity using OF. To evaluate impulse control we used the NSF, conflict based anxiety test that has previously been shown to reflect impulsivity-like behavior (Bevilacqua et al., 2010; Angoa-Pérez et al., 2014; Piggott et al., 2020).” (länk)


Jag hittade artiklar som sa att det inte finns någon koppling mellan socker och hyperaktivitet hos barn, men flera av dessa artiklar var sponsrade av livsmedelstillverkare eller hade forskare med koppling till livsmedelsindustrin. Den nedersta punkten här ovan är publicerad i år och är en trevlig och lättläst artikel – rekommenderas för den som vill förkovra sig!

Ger socker diabetes?

För att typ 2 diabetes ska utvecklas så behöver man först bli insulinresistent. Diabetesen är en förlängning av att kroppens celler inte lyssnar på insulinets signaler längre, och därför är blodsockret kroniskt förhöjt. Mycket forskning visar att typ 2 diabetes går att reversera helt och hållet med långsiktig lågkolhydratkost. ADA och EASD har numera inkluderat detta i sina guidelines för behandling av sjukdomen.


Går det att få typ 2 diabetes om man inte äter några kolhydrater alls? Jag skulle säga ett bestämt nej på den frågan, det borde vara helt omöjligt eftersom det då inte finns någonting som kan trötta ut insulinreceptorerna.


Ger socker diabetes? Ja i kombination med massor av andra faktorer inklusive en genetisk känslighet. Kolhydraterna behöver vara med i ekvationen men det räcker inte med dem som enda faktor.

Behöver typ 1 diabetiker specialkost?

Många typ 1 diabetiker har besvär med att reglera sitt blodsocker, och det gäller främst de som envisas med att äta “vanlig mat”, eller “som alla andra”.


Det finns de typ ettor som väljer en strikt lågkolhydratkost och mår betydligt bättre. Givetvis behöver de i många fall sitt basinsulin ändå, men det blir mycket färre insulindoser per dag utan någonting som ökar blodsockret. Jag vet att jag är biased här, men har svårt att se hur massa kolhydrater skulle vara en bra idé…

Får en typ 1 diabetiker inte äta socker?

Alla får förstås äta exakt vad de vill. Får en nötallergiker inte äta nötter? Jo såklart. Jag är allergisk emot både jordnötter och mandel och äter båda ibland. Det är inte bra för mig men det är ju mitt val och mitt ansvar.

Får man cancer av sötningsmedel?

När jag tittar på den samlade vetenskapen kring sötningsmedel och dess cancerrisk så får jag det till att de inte ökar risken för cancer. I djurstudier när forskare har gett försöksdjuren enorma doser av olika sötningsmedel har de kunnat inducera urinblås-cancer, och det finns studier som visar att doserna för en människa behöver motsvara ungefär ett flak cola zero om dagen, varje dag i 35 år för att komma upp i cancerogena doser.


Jag skulle säga att de flesta sötningsmedel är ganska säkra att använda, men precis som med alla kemikalier får man väga fördelarna emot eventuella risker. Personligen väljer jag sötningsmedel framför socker varje gång jag vill ha någonting sött, men det är otroligt sällan. Jag är inte av åsikten att socker är bättre för att det är “naturligt”, för min del äter jag hellre lite kemikalier 😉

Blir man hungrig av sötningsmedel?

I studier där människor som håller på att viktminska fått välja mellan vatten och lightläsk har det visat sig att de som väljer lightläsk lyckas bättre med sin viktminskning. Hypotesen är att de får tillfredsställa sitt sötsug utan att behöva äta/dricka extra kalorier eller påverka sitt blodsocker. De som dricker vatten blir mindre nöjda än de som dricker lightläsk och är därför mer benägna att överäta eller göra avsteg.


Blir du sugen eller hungrig av sötningsmedel? Jag kan tänka mig att det är väldigt olika men för min del blir jag väldigt nöjd av till exempel cola zero om jag skulle vara sugen på något. Det duger liksom, och var min “go to” väldigt ofta i början av min ketoadaptering (typ 2010 nångång). Då var jag så van vid att äta kolhydrater många gånger om dagen så att det var väldigt ovant att inte göra det, men fick jag min cola zero kunde jag “stå ut”.   


Dock vet jag att det finns många studier som visar på potentiellt ökad aptit av sötningsmedel och det finns också en korrelation mellan att dricka MYCKET lightläsk och att vara överviktig.

Summa summarum

Med tanke på den extrema överkonsumtion av socker och skräpmat som vi generellt sett har idag, samt det växande problemet att inte kunna skilja på riktig mat och “fake foods” kanske ett sånt här inslag är lite onödigt av TV4. Vi behöver inte en ursäkt att fortsätta hälla i oss en makronutrient som vi egentligen inte behöver alls, särskilt som många är lika beroende av socker som en alkoholist är beroende av alkohol. Många anser sig helt maktlösa inför socker och söt smak, vilket leder till ett stort lidande och många sjukdomar följer i dess kölvatten.

Berätta gärna vad du tycker!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

 

Biokemi, Forskning, Ketos & ketoner, Kost & Hälsa, sötningsmedel
diabetes, insulinresistens, socker

Öppet brev till sajten Wellness angående felaktig keto-artikel!

12 May, 2021 30 Comments Written by Martina

TLDR: Wellness har ändrat keto-artikeln och korrigerat de värsta grodorna. Vi får hoppas att Ingrid Larsson med Brödinstitutet och lobbyist-organisationen Swedish Nutrition Foundation (SNF) som uppdragsgivare inte får uttala sig om ketogen kost i fortsättningen! Läs nedanstående artikeln om du vill ha lite kött på benen kring varför en artegen kost med färre kolhydrater och framförallt spannmål är en god idé för bättre hälsa!


Öppet brev till hälsosajten Wellness, Maria Ahlsén, kostexpert och doktor i fysiologi samt Ingrid Larsson docent och näringsfysiolog från Sahlgrenska.
sajten wellnessDen 10e maj publicerades artikeln ”Detta är keto: Allt du behöver veta om dieten” på nätsajten Wellness. En artikel så full av direkta felaktigheter att jag inte kan låta bli att kommentera den.


Den första meningen jag möts av säger att keto är en så extrem diet att personer har dött av den, och att anledningen till detta ska vara selenbrist. Andra meningen berättar att man kan få mycket positiva effekter av dieten och den tredje meningen innehåller ytterligare en varning. Näringsfysiolog Ingrid Larsson säger att man absolut inte ska försöka äta keto. Det är helt enkelt för farligt. Så här fortsätter det hela artikeln igenom tills jag bara blir mer och mer förvirrad.

Bröd är mer näringsrikt än ketogena livsmedel?

Ingrid Larsson säger många gånger i texten att dieten är extrem och farlig för att vissa näringsämnen inte kommer med. En ketogen kost påstås innehålla väldigt lite selen och fiberrikt fullkornsbröd sägs vara näringsrikt jämfört med ketogena livsmedel. Bröd innehåller nämligen just selen samt B-vitaminer och viktiga mineraler, enligt Larsson.


Det här påståendet är dock helt felaktigt. Om jag går till livsmedelsverket.se och söker på selen kan jag läsa att ”De livsmedel som innehåller mest selen är fisk, inälvsmat, nötter/fröer, mjölk, ost och ägg.” märkligt nog nämner de inte bröd, utan exakt de livsmedel som ingår i ketogen kost! Faktum är att bröd inte ens är med på topp 20-listan. Men B-vitaminer då? De är otroligt viktiga för våra psykiska hälsa eftersom de ingår i syntesen av alla våra signalsubstanser. Kan vi få B-vitaminer från bröd?


Låt mig citera livsmedelsverket igen: ”B-vitaminer finns främst i animaliska livsmedel som fisk, kött, skaldjur, ägg, lever, mjölk och ost. Fermenterade produkter, alltså jästa eller mjölksyrade, kan också innehålla lite vitamin B12. Det finns även inaktiva former av vitamin B12 i kosten, särskilt i vegetabilier. De inaktiva formerna av vitaminet kan våra kroppar inte tillgodogöra sig.”


Så att försöka få i sig B-vitaminer från bröd och andra vegetabiliska produkter verkar alltså inte möjligt? Berätta gärna om jag misstolkar något här!

Nästa stycke i Wellness-artikeln berättar att det är viktigt med rätt fett. Det håller jag verkligen med om eftersom den ketogena kosten ersätter kalorierna från kolhydrater med kalorier från fett. Det duger då inte med vilket fett som helst utan måste vara av hög kvalitet.


I artikeln får jag dock veta att de mest stabila fetterna (de animaliska) som tål upphettning bra, inte bildar transfetter och inte håller inflammatoriska omega 6-fettsyror är farliga! Kan det verkligen stämma? Skulle processade vegetabiliska oljor vara bättre? Nej den här informationen är också felaktig.


Det finns en uppsjö vetenskapliga artiklar som bekräftar det. Förra året publicerades till exempel en meta-analys av 15 randomiserade kontrollerade studier (den högsta kvalitén på evidens) publicerade mellan 1966 och 2006, som visade att mättat fett inte påverkar den kardiovaskulära hälsan. Det här är inget unikt utfall, många studier visar på samma sak varför Time Magazine redan 1999 hade stekta ägg på omslagen till sin tidning med texten ”Cholesterol the good news”. 2014 fick framsidan utgöra en klick smör med texten ”Eat butter. Scientists labeled fat the enemy. Why they were wrong.” Den vetenskapliga evidensen kring att mättat fett inte är ett dugg dåligt för hälsan går inte att bortse ifrån!

Bli rusig av ketos?

Några positiva saker nämns dock i Wellness-artikeln, som att man kan bränna fett hela dagen på en ketogen kost samt att man upplever ökad fysisk och mental energi av ketos. Det gör man definitivt! Det är därför många väljer en ketogen livsstil för vem vill inte bränna fett varje dag och vara full av energi?


Dock får jag veta i artikeln att ketos kan ”upplevas som ett rus” och nä, så roligt är det tyvärr inte att välja bort spannmål, godsaker och alkohol. Något som ligger närmare den föreställningen är en kost rik på kolhydrater, särskilt snabba kolhydrater. Hos vissa ger det en så stark påverkan på kroppen och hjärnan att det blir som ett rus och kan göra det väldigt svårt att begränsa sig oavsett om det gäller mackor eller pasta eller fikabröd.

Ketogen kost inget för sjuka?

Maria Ahlzén som också är docent på Sahlgrenska säger dock i artikeln att ketogen kost troligen inte är farligt om man är frisk, men faktum är att den ketogena kosten används medicinskt vid flera sjukdomstillstånd. Epilepsi är ett exempel från Sahlgrenska till och med. Det forskas på ketogen kost och Alzheimer, cancer och hjärtsjukdomar. Det beror på att ketonerna, de energimolekyler som produceras i ketos, är ett så effektivt bränsle för både hjärtat och hjärnan.

Hyper-karnivor eller brödätare?

Den senaste stora antropologiska studien från två Universitet (Tel Aviv University och University of Minho i Portugal) visar att den förhistoriska människan sannolikt var en hyper-karnivor. Mycket pekar på att människan tillbringade 2 miljoner år med att äta mestadels kött och fett, en mycket lång tid jämfört med de 10.000-20.000 år som det funnits spannmål. Dessutom kan man nog lugnt säga att just spannmål och kolhydratrika livsmedel har förändrats en hel del de senaste 50-100 åren och är betydligt onyttigare nu för tiden.


Ketos är ett naturligt tillstånd för människor, vi föds i ketos men sedan tränas vi successivt till att bli kolhydratdrivna och helt beroende av att äta var tredje timma. Bara för att det är normalt att leva så idag betyder det inte att det är det mest hälsosamma.

Ketogen kost för typ 2 diabetes och insulinresistens

Många människor med typ 2 diabetes lyckas förbättra sin hälsa och bli helt medicinfria med hjälp av lågkolhydratkost, något som inte är möjligt om man vill tro Ingrid Larsson: ”Det är helt fel att säga att om man äter ketogen kost så förbättrar man sin typ 2-diabetes. Det är personer som har åsikter, som inte tar något medicinskt ansvar för vad de säger. De presenterar ju sin åsikt. Men vi som jobbar inom vården har ett medicinskt ansvar och måste ge korrekt fakta.”


Om det vore viktigt med korrekt fakta kanske det är värt att nämna att det uppkommit så mycket vetenskaplig evidens för att lågkolhydratkost fungerar som behandling vid diabetes typ två att både ADA (American Diabetes Association) och EASD (European Association for the Study of Diabetes) godkänt det som behandlingsmetod 2019.


Såhär säger ADA: ”Reducing overall carbohydrate intake for individuals with diabetes has demonstrated the most evidence for improving glycemia and may be applied in a variety of eating patterns that meet individual needs and preferences.”

Vad innebär medicinskt ansvar?

Och det här med att ta medicinskt ansvar. Man kan tycka att vården borde ta mer ansvar genom att uppdatera sig på senaste forskningen, men det verkar inte ingå i begreppet. Ingrid har dock rätt i att det är mycket åsikter online och det ska man ha klart för sig när man läser på internet. Det är därför jag försöker utbilda så mycket som möjligt kring hur saker och ting fungerar biokemiskt och fysiologiskt så att människor ska kunna göra informerade val utifrån en mer robust kunskapsbas. Sedan vet jag inte allting, nej absolut inte, men jag har läst ganska mycket biokemi på Chalmers (är civilingenjör), doktorerar inom medicin och föreläser på både Chalmers och GU. Därför försöker jag vara tydlig med när jag pratar om basic science och när jag pratar om mina egna åsikter. Dessutom uppmuntrar jag alltid mina läsare till att inte tro blint på mig utan göra egen research och framförallt skaffa sig egen erfarenhet.

Kolhydratreduktion är inte farligt!

Att ta bort kolhydrater i kosten är absolut inte farligt. Det finns inga essentiella kolhydrater för att alla vitaminer och mineraler vi behöver finns faktiskt i kött, fisk, ägg och inälvsmat. I lever hittar du till och med C-vitamin, även om behovet av just c-vitamin minskar väldigt mycket om man inte äter några kolhydrater.


Det problematiska med en sådan här artikel är att många människor blir snuvade på en bättre hälsa. Den ”fakta” som presenteras är dessutom direkt felaktig. Ni uppmuntrar människor att välja blodsockerhöjande och mer näringsfattig mat framför artegen föda fullproppad med näring. 52% av Sveriges befolkning är överviktiga, för att inte tala om ökningen av metabola sjukdomar. Den här ökningen beror knappast på att folk äter för mycket riktig mat, utan för att de desperat försöker kontrollera sig till att äta ”lagom” av moderna livsmedel rika på kolhydrater och vegetabiliska fetter.


Alla människor behöver inte äta ketogen diet, jag håller helt med om att det inte passar alla, men att två docenter är så otroligt ouppdaterade på sitt eget ämne är skrämmande!


Fakta kring ketogen kost

  • Är ett ofarligt metabolt tillstånd
  • Uppmuntrar intag av livsmedel rika på livsviktiga vitaminer och mineraler
  • Normaliserar blodsocker- och insulinnivåerna såväl som ”det onda” LDL-kolesterol, triglycerider och långtidssocker (HbA1c).
  • Underlättar viktminskning inte på grund av färre kalorier utan på grund av en mer fördelaktig hormonell miljö i kroppen
  • Har vetenskaplig evidens för behandling av typ 2 diabetes och epilepsi
  • Har funnits som behandlingsmetod för olika sjukdomar sedan 1917 då den första ketokokboken gavs ut.
  • Ökar ofta ”det goda” kolesterolet HDL som för tillbaka överflödigt kolesterol tillbaka till levern.

Referenser (ett axplock)

  • Meta-analysen med 15 studier (mättat fett) (2020)
  • Tel-Aviv studien om människan som hyper-karnivor (2021)
  • Långtidsstudie på ketogen kost för viktminskning (2004)
  • Annan bra långtidsstudie på ketogen kost från (2009)
  • Senaste randomiserade cross-over studien på ketogen kost och Alzheimer (2021)
  • ADAs uttalande om att kostbehandla T2D med lågkolhydratkost (2019)

Martina Johansson 
M.Sc Bioteknik och doktorand inom medicin inriktning inflammation och metabol hälsa som följt en ketogen kost sedan 2009.


Uppdatering: Det har framkommit att Ingrid Larsson är i gott sällskap av andra som inte vill att lågkolhydratkost ska få fäste, framförallt inte att det ska säljas mindre spannmål. Vad gör Larsson som en av de undertecknade i ett öppet brev från Brödinstitutet? Är hon med där för att vara snäll…? Pro bono…? Vad tror du?

Forskning, Ketos & ketoner
forskning, ketogen kost, ketos

Senaste kommentarerna

  • IC on Om binjurarna & fettförbränningen!Har du testat att D-vitamin i oljeform och har du kollat ditt kalciumvärde? När…
  • Martina on Hjälp att tolka testerInte just nu tyvärr, men hormontest finns men matkänslighet är inte så tillförli…
  • H on Om binjurarna & fettförbränningen!Hej Martina! Jag läser och läser allt vettigt du skriver och har precis fått lån…
  • Elin on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Det handlar också om att bli van vid att drivas av oxytocin istället för dopamin…
  • Erika Åhlander on Hjälp att tolka testerhej, är detta något som du fortfarande gör? och, isf, är det något speciellt tes…
  • Lena-Louise on Nytt Primal Collagen + receptTack fina du, då känns det tryggt att fortsätta med kollagen 😉✌️
  • Martina on Nytt Primal Collagen + receptTack för din kommentar, sorry att du har fått vänta så länge på svar :) Jag tror…
  • Martina on Dissa fläsksvålarna! (om makronutrienter)Minns inte riktigt vad jag hade för idé för 7 år sedan om det här.

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson