Det här inlägget är en utveckling av min instagrampost om dr Mikaels “mythbusting” på TV4. Jag skrev en kort snutt som du kan läsa här, och här nedan kommer den längre varianten.
Många lågkolhydratare var bestörda av dr Mikaels tvärsäkra uttalanden om att socker minsann inte är ett gift, men jag blev inte riktigt lika bestört. Jag ger honom “the benefit of the doubt” här. Så låt oss börja med första myten…
Är socker är ett gift?
Nä… socker är en förutsättning för liv eftersom vi har det i vårt DNA. DNA-molekylens ryggrad består av enkla sockerarter liksom flera livsviktiga molekyler i våra kroppar. Dock är det ju ganska stor skillnad på detta “socker” jämfört med till exempel bordssocker eller andra typer som vi får i oss genom maten. Vanligt bordssocker (50% glukos och 50% fruktos) eller honung (druvsocker + fruktsocker) är svårt att förgifta sig själv med för att det är svårt att överäta i sin rena form. Om det däremot kombineras med fett blir det lättare. Fett och socker tillsammans hittar vi i livsmedel som blir “hyperpalatabila” alltså för goda för vårt eget bästa enkelt uttryckt.
När socker tillverkas av bearbetad majs (HFCS) och kombineras med olika oljor får vi riktigt ohälsosamma livsmedel som både är hungerdrivande och fetmande. Nuförtiden finns det många olika typer av socker som går under många olika namn på innehållsförteckningarna så det kan vara svårt att veta hur mycket socker man egentligen får i sig, dock blir det giftigt i större kvantiteter och är en starkt bidragande orsak till majoriteten av västvärldens sjukdomar.
Friska människor tål lite socker, men problemet är att vi äter så fruktansvärt mycket socker nuförtiden för att det är socker i ALLT. Det är inte svårt att få i sig flera hundra gram socker om dagen, och hur mycket behöver vi av det ungefär?
NOLL!
Vi behöver det inte, så att äta flera hundra gram av något som inte behövs… kan man inte lägga de kalorierna på något bättre? Något med näring i? Socker är bara energi och behovet för en stillasittande kontorsarbetare är MAX 100g om dagen om man tänker att den ska vara kolhydratdriven. Dock får nästan alla (som inte medvetet kör low carb) i sig betydligt mer än så!
Blir barn speedade av socker?
You be the judge… jag har inga barn så jag kan inte svara utifrån ett personligt perspektiv men om vi tittar på forskningen så har detta faktiskt studerats i många, många studier. Jag blev förvånad över hur många det var när jag sökte på det!
- “Further, we present the hypothesis that the chronic effects of excessive sugar intake may lead to alterations in mesolimbic dopamine signaling, which could contribute to the symptoms associated with ADHD.” (länk)
- “There is growing evidence showing that addiction and substance dependence strongly rely on increased arousal, hyperactivity, impulsivity and compulsion following cessation (Crews and Boettiger, 2009). To understand how sucrose overconsumption affects hyperactivity and compulsion, we assessed general locomotor activity using OF. To evaluate impulse control we used the NSF, conflict based anxiety test that has previously been shown to reflect impulsivity-like behavior (Bevilacqua et al., 2010; Angoa-Pérez et al., 2014; Piggott et al., 2020).” (länk)
Jag hittade artiklar som sa att det inte finns någon koppling mellan socker och hyperaktivitet hos barn, men flera av dessa artiklar var sponsrade av livsmedelstillverkare eller hade forskare med koppling till livsmedelsindustrin. Den nedersta punkten här ovan är publicerad i år och är en trevlig och lättläst artikel – rekommenderas för den som vill förkovra sig!
Ger socker diabetes?
För att typ 2 diabetes ska utvecklas så behöver man först bli insulinresistent. Diabetesen är en förlängning av att kroppens celler inte lyssnar på insulinets signaler längre, och därför är blodsockret kroniskt förhöjt. Mycket forskning visar att typ 2 diabetes går att reversera helt och hållet med långsiktig lågkolhydratkost. ADA och EASD har numera inkluderat detta i sina guidelines för behandling av sjukdomen.
Går det att få typ 2 diabetes om man inte äter några kolhydrater alls? Jag skulle säga ett bestämt nej på den frågan, det borde vara helt omöjligt eftersom det då inte finns någonting som kan trötta ut insulinreceptorerna. Men ger socker diabetes? Ja i kombination med massor av andra faktorer inklusive en genetisk känslighet. Kolhydraterna behöver vara med i ekvationen men det räcker inte med dem som enda faktor.
Behöver typ 1 diabetiker specialkost?
Många typ 1 diabetiker har besvär med att reglera sitt blodsocker, och det gäller främst de som envisas med att äta “vanlig mat”, eller “som alla andra”. Det finns de typ ettor som väljer en strikt lågkolhydratkost och mår betydligt bättre. Givetvis behöver de i många fall sitt basinsulin ändå, men det blir mycket färre insulindoser per dag utan någonting som ökar blodsockret. Jag vet att jag är biased här, för jag tycker att det verkar bättre men i strikt mening så “behöver” typ ettor ingenting annat än sitt insulin.
Får en typ 1 diabetiker inte äta socker?
Alla får förstås äta exakt vad de vill. Får en nötallergiker inte äta nötter? Jo såklart. Jag är allergisk emot både jordnötter och mandel och äter båda ibland. Det är inte bra för mig men det är ju mitt val och mitt ansvar.
Får man cancer av sötningsmedel?
När jag tittar på den samlade vetenskapen kring sötningsmedel och dess cancerrisk så får jag det till att de inte ökar risken för cancer. I djurstudier när forskare har gett försöksdjuren enorma doser av olika sötningsmedel har de kunnat inducera urinblås-cancer, och det finns studier som visar att doserna för en människa behöver motsvara ungefär ett flak cola zero om dagen, varje dag i 35 år för att komma upp i cancerogena doser. Jag skulle säga att de flesta sötningsmedel är ganska säkra att använda, men precis som med alla kemikalier får man väga fördelarna emot eventuella risker. Personligen väljer jag sötningsmedel framför socker varje gång jag vill ha någonting sött, men det är otroligt sällan. Jag är inte av åsikten att socker är bättre för att det är “naturligt”, för min del äter jag hellre lite kemikalier 😉
Blir man hungrig av sötningsmedel?
I studier där människor som håller på att viktminska fått välja mellan vatten och lightläsk har det visat sig att de som väljer lightläsk lyckas bättre med sin viktminskning. Hypotesen är att de får tillfredsställa sitt sötsug utan att behöva äta/dricka extra kalorier eller påverka sitt blodsocker. De som dricker vatten blir mindre nöjda än de som dricker lightläsk och är därför mer benägna att överäta eller göra avsteg.
Blir du sugen eller hungrig av sötningsmedel? Jag kan tänka mig att det är väldigt olika men för min del blir jag väldigt nöjd av till exempel cola zero om jag skulle vara sugen på något. Det duger liksom, och var min “go to” väldigt ofta i början av min ketoadaptering (typ 2010 nångång). Då var jag så van vid att äta kolhydrater många gånger om dagen så att det var väldigt ovant att inte göra det, men fick jag min cola zero kunde jag “stå ut”.
Dock vet jag att det finns många studier som visar på potentiellt ökad aptit av sötningsmedel och det finns också en korrelation mellan att dricka MYCKET lightläsk och att vara överviktig.
Summa summarum
Med tanke på den extrema överkonsumtion av socker och skräpmat som vi generellt sett har idag, samt det växande problemet att inte kunna skilja på riktig mat och “fake foods” kanske ett sånt här inslag är lite onödigt av TV4. Vi behöver inte en ursäkt att fortsätta hälla i oss en makronutrient som vi egentligen inte behöver alls, särskilt som många är lika beroende av socker som en alkoholist är beroende av alkohol. Många anser sig helt maktlösa inför socker och söt smak, vilket leder till ett stort lidande och många sjukdomar följer i dess kölvatten.
Berätta gärna vad du tycker!
Den 10e maj publicerades artikeln 
Nästa stycke i Wellness-artikeln berättar att det är viktigt med rätt fett. Det håller jag verkligen med om eftersom den ketogena kosten ersätter kalorierna från kolhydrater med kalorier från fett. Det duger då inte med vilket fett som helst utan måste vara av hög kvalitet.
Den senaste stora antropologiska studien från två Universitet (Tel Aviv University och University of Minho i Portugal) visar att den förhistoriska människan sannolikt var en hyper-karnivor. Mycket pekar på att människan tillbringade 2 miljoner år med att äta mestadels kött och fett, en mycket lång tid jämfört med de 10.000-20.000 år som det funnits spannmål. Dessutom kan man nog lugnt säga att just spannmål och kolhydratrika livsmedel har förändrats en hel del de senaste 50-100 åren och är betydligt onyttigare nu för tiden.
