![[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋♀️) är naturligt böjda åt det hållet!
Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!
ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera.
STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer?
Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️
Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️
Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats programmera det!](https://martinajohansson.se/wp-content/plugins/instagram-feed/img/placeholder.png)
Har du tänkt på att vissa av dina mål är fokuserade på det praktiska utförandet medan andra mål är saker du vill “ha gjort” eller “ha avklarat”?
Vad är skillnaden tror du?
Jag skulle vilja påstå att “ha gjort målen” är mål som du inte kommer att uppnå. Låt mig förklara varför.
Jag vet jättemånga som VILL skriva en bok och har det som en dröm. Åren går men det kommer ingen bok. Varför? För att för många människor är inte skrivandet, själva skapandeprocessen med i målbilden. De tänker på hur de HAR skrivit en bok, eller hur de ÄR författare och sitter och signerar för glatta livet, men inte hur de går upp på morgonen, sätter på en kanna kaffe och skriver 2 timmar före jobbet varje dag. Vardag som helg. De tänker inte på hur de sitter mitt i natten och editerar fram till morgonkvisten. Varför? För att de troligtvis inte tycker att det är så himla roligt att skriva.
Älskar du processen?
Det här är bara ett exempel, och jag kan ta mig själv som exempel också: Jag hade länge som mål att göra en app, så jag gick lite kurser i Swift-programmering, köpte en mac och en ipad och körde igång. Problemet är bara att jag inte tycker att det är sååå kul att programmera, och på grund av det är jag inte så bra på det heller. Jag kan göra lite, men jag kan inte lösa problem som dyker upp och jag blir aldrig vass på det. Mitt app-mål var ett “ha gjort mål”, jag vill HA GJORT en app, men det bästa hade ju varit om någon annan gjort den åt mig. Att tänka på hur jag sitter och kodar är inget som gör mig särskilt exalterad. Blev det någon app? Nej… det är definitivt något jag kommer att outsourca!
Skrivande däremot är något jag gör varje dag och som jag gör oavsett om någon läser eller inte. Jag har skrivit för mitt eget höga nöjes skull så länge jag kan minnas, både som terapi och för att få ut min kreativitet. Det gör att när jag tänker på att skriva en bok, så blir jag exalterad över tanken att ställa klockan på 5 och kasta mig över tangentbordet! Att älska processen gör att man NÅR MÅLET!
- Hur ska du kunna få världens tvättbräda om du inte älskar att dieta?
- Hur ska du kunna bli jättestark om du inte älskar att lyfta tungt?
- Hur ska du kunna bli jätterik om du inte älskar att engagera dig i din ekonomi?
- Hur ska du kunna nå dina mål om du inte älskar att genomföra dem varje dag?
Pengar känns som ett typiskt “ha-gjort-mål” tycker jag. Jag tänker på att väldigt många vill vara rika eller ha jättemycket pengar, men få blir exalterade av att jobba hårt varje dag och njuta av processen att skapa pengarna. Kanske är det därför så många spelar på lotto? Resultat utan att jobba för det?
Min egen ekonomi har blivit mycket bättre sedan jag började titta på mina pengar varje dag och veckovis fundera över hur jag kan skapa mer. Hur jag ska investera och monetarisera. Det är skoj!
Har du några mål som du vill uppnå men där processen är ett nödvändigt ont?
Hur tror du att du kan lösa problemet?
Jag vill självklart bli rik och jag ÄR duktig på att engegera mig i min ekonomi och har alltid varit bra på dte och på att spara, försöka minska min budget, göra bra investeringar OCH jobbat mycket och hårt!
Mitt problem just nu är att jag INTE vet vad jag vill jobba med härnäst?!
Jag har jobbat 10 år i servicebranchen och har sen i Januari tagit en paus från arbetslivet för att plugga. Pluggat ekonomi nu sedan dess. Jag vet fortfarande inte helt vad jag vill jobba med eller hur jag ska gå vidare. Det enda jag VET är att jag absolut INTE vill jobba i samma branch, dvs jag vill INTE jobba nåt med kundservice!!! Ingen säljare heller. Så lite kundkontakt som möjligt, så ekonomi/kontor skulle nog passa bra. Men vet inte vilken inriktning osv.
brainstorma kring vad du tycker är roligt, skriv ned allt du kan komma att tänka på. Det tycker jag är ett bra tips 🙂
Jag ger det ett försök, du brukar ha svar på det mesta 🙂
Är 32 år. Har ätit LCHF i ett år nu och gått ner ca 13 kg, är typ nere i min målvikt nu. För en månad sedan slutade jag snusa och håller just nu på att försöka sluta helt med kaffe (svårast av allt).
Jag hade hoppats på att få finare hud, den är mest torr/ livlös och huden under ögonen har tappat väldigt mycket spänst. Mörka ringar under ögonen.
Vad tror du, kan min livsstilsändring påverka och reducera de fina linjer och trötta hud jag har i ansiktet?
Är det ens möjligt för hud som börjat tappa elastisitet att “återhämta” sig?
Tack för en bra blogg!
Huden är det du KAN återställa, det är värre med hjärnan och hjärtat 🙂 Huden får du ju ny hela tiden, så den blir elastisk och fin så småningom. Jag är lika gammal som dig och har aldrig haft så fin hy som nu, efter år av LCHF:ande.
Tack snälla rara fina du! Ska fortsätta på min nya hälsosamma stil! Kramar 🙂
Tack! Dina inlägg känns väldigt ofta som “precis vad jag behövde höra”. Detta var inget undantag. 🙂
Tack!
Japp, huvudet på spiken som vanligt Martina! Tack för ett nytt sätt att se på mina mål, det kommer att underlätta en hel del i målplaneringen framöver! Att väga in “kommer jag att njuta av resan mot mitt mål tillräckligt mycket eller ej” aspekten kan faktiskt förändra många livsavgörande beslut jag tar… Scary och spännande på samma gång!
Ja, det här inlägget gav mig en rejäl funderare för ett tag sen. De är inne på samma tema som du, fast om man också tycker att det “jobbiga” i processen är värt besväret.
http://qz.com/584874/you-probably-know-to-ask-yourself-what-do-i-want-heres-a-way-better-question/
Jag är politiker och jag skulle kandidera om till min post. Jag var tveksam. Så funderade jag över vad nackdelarna med uppdraget var. Mycket resor, ha koll på många olika saker, kunna vara representant i vått och torrt, skriva publicistiskt material på kort varsel, mycket sena kvällsmöten och upptagna helger osv. Och plöstligt insåg jag att jag ju gillar allt det där. Då bestämde jag mig för att kandidera om.
Sen handlar det givetvis om att få någon form av balans av det hela också. Men just om man står ut med nackdelarna, det var ett bra sätt för mig att kunna välja.
Ja ja ja! Det är faktiskt så jag kom på att jag ville skriva en bok. Nu när jag pluggar och levererar 500-1500 ord i veckan insåg jag att jag gillar just att skriva. Nu ska jag bara komma på handling, karaktärer och plats så är ju saken biff! 😉
Vilket fantastiskt bra inlägg! Det fick mig att skriva ett eget blogginlägg på temat fast utifrån ett sång-perspektiv 🙂
Läs inlägget här: http://blogg.vibevocals.se/2016/04/27/ar-malet-att-du-vill-ha-gjort-malet/
Oj, vilka ögonöppnare dina två senaste inlägg var! Tack Martina 🙂
Hoppas du har en bra dag!
Precis vad jag behövde göra. Tack. Minns såväl min pappas råd när jag skulle välja inriktigt på gymnasiet, ta det du tycker är kul och intressant så löser sig resten. Och det gjorde det.
Var det inte Strindberg som sa till kusken på sin tid;
“KÖR! Jag har inte kommit för att SE, utan för att ha SETT!”
Många vill inte göra något, de vill bara ha det gjort.
😀
Oj, vilken bra tankeställare!
Jag ser att jag använder mig av delmomenten i vissa saker som tex träning. Jag ser mig själv på gymet lyftandes mina vikter och träna och jag längtar dit när det gått några dagar sedan jag tränade. Men pengar…oj oj oj. Där tänker jag tanken titt som tätt att jag ska engagera mig mer i inkomst och utgift men har låtit maken sköta det och skyllt på min utmattning för jag blir stressad , blev stressad, av tanken på pengar. Det har nu skiftat och detta inlägg gav mig ännu en knuff åt rätt håll. Tack så mycket för ett inlägg som träffade mig där det behövdes! 🙂 Med vänlig hälsning Ulrika
Bli stark 😉
Fast nu är träningen kul, det var ett nödvändigt ont men i takt med att jag blivit bättre och fått resultat har det blivit kul.
Är resultatinriktad och genomgår i princip allt om jag ser tydliga resultat 🙂
Att bli stark kan vara smärtsamt, särskilt knäböj 😛
Väldigt tänkvärt skrivet…jag ska göra om min önskelista. Ha-gjort-tanke behövs påminnelse, för det är lätt att glömma. Tack!