• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Workshop med @maria.cerboni ❤️ Vi kör en he Workshop med @maria.cerboni ❤️ 

Vi kör en heldags-workshop för dig som vill bli ännu mer förankrade i dina goda vanor, men också för dig som halkat av banan och behöver en omstart!

NÄR? 
Lördag 4 mars

VAR?
Göteborg- södra skärgård

BOKNING!
Gå in på www.corpo.se/store (direktlänk i stories, highlights + på länken i profilen under rubriken Events) 

Hoppas vi ses! 🥰
✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer ✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer det ett litet reklamavbrott för min samarbetspartner@gutfeelinglabs ✨ 

De hjälper dig att analysera din tarmflora samt har tagit fram ett grymt anti-SIBO tillskott som heter "GutClear". Jag vill reklama båda två för tarmfloreanalysen gör att man kan se att det faktiskt GÅR att påverka sin tarmflora väldigt mycket, både genom kost, beteenden & även känslomässiga tillstånd: stress är t.ex döden för tarnfloran! 😵

✅ GUTCLEAR MOT SIBO 
GutClear är ett kosttillskott som du häller i ett glas vatten varje dag i 10 dagar. Det minskar bakterietillväxten i tunntarmen som ger en svullen, öm och ledsen mage. Flera av er som läser här har också berättat om minskat sötsug! 👌

Misstänker du SIBO (krånglig, konstig mage) så kör en kur GutClear vettja! ❤️ 

@Gutfeelinglabs är ett svenskt företag med bas i Lund som verifierat effektiviteten av GUTCLEAR i mänskliga tester. Har du SIBO är det därför ganska troligt att GutClear kommer att ha effekt på dig! 

Är du bara nyfiken på tarmfloran efter en lång period av en viss diet, ett gäng antibiotikakurer eller bara vill kolla läget så kan du beställa ett test av din tarmflora på gutfeelinglabs.se ✌️

✅ VAD DU FÅR VETA (TEST)
Dina hälsosamma bakterier, sjukdomsalstrande bakterier, artrikedom och potentiellt skadliga bakterier. 

Att bara fylla på med probiotika eller massa fibrer blir lite i blindo eftersom man inte vet riktigt vilka bakterier man göder... finns ju riktigt skadliga som h.pylori men även e.coli som vi vill hålla kort och verkligen inte tillåta att vandra uppåt i tarmkanalen....

✅ RABATTKOD
NEXTLEVELGUT ger 20% rabatt på allt! Anges i kassan! ☝️

Berätta gärna om du testat din tarmflora eller har erfarenhet av Gutclear, jag är supernyfiken!! 🤗
Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS-dieten som har rykte om sig att kunna återställa bakteriefattiga & lite  trassliga tarmar för att i sin tur påverka den viktiga kopplingen mellan tarmen & hjärnan, men 3v har gått sedan jag påbörjade den inledande fasen av dieten & sedan dess har det mesta gått i motsatt riktning (åt helvete alltså 😅) 

Men det var faktiskt väldigt intressant för i samband med mina personliga strävanden kämpade jag med strulig rå-data till en vetenskaplig artikel & bankade huvudet i tangentbordet när ingenting gick ihop! 

Det var då jag insåg en viktig grej i livet såväl som i forskningen, nämligen att det spelar VÄLDIGT stor roll hur vi viktar variabler, alltså värderar effekten av saker realistiskt. Det finns liksom gränser för vad t.ex en kostförändring kan åstadkomma (hur "perfekt" man än äter) särskilt som en isolerad parameter!

Just kost är nog för övrigt det allra vanligaste att övervärdera på bekostnad av allting annat...😬

Inom statistiken använder man därför "vikter" pga variablers olika tyngd. Översatt till livsstil är det typ hur mkt man kan kvitta en dålig vana mot en bättre. Vissa är optimister & viktar sina goda vanor högt, trots uppenbara krafter i motsatt riktning, vilket visar sig genom sparsamma resultat.

Det kan förstås lägga grunden för uppgivenhet, även om jag tror att motmedlet är ärlig granskning av både resultaten & livsstilsfaktorerna ✨i kombination ✨ Så därför skrev jag en halv roman om det här på bloggen med idéer på åtgärder, om du vill nörda in på VAD som faktiskt spelar roll och inte! (Länk i profilen 👆)

Det är högst relevant i forskning såväl som vardag, så det var slående att se det i min egen forskningsdata! Som upplagt för att jag skulle se nånting hos mig själv lite tydligare, presenterat som aviga r-värden...😅

MEN OM GAPS! ☝️
Har inte gett upp, bara haft problem att få nog med energi utan att krascha som en utsvulten sparv efter ett tag... I ketos & allt är känslan att tanken är tom! Just me? 🧐 Det brukar hända vid livsmedelsbegränsning men har också ganska hög förbränning 🔥 (ingen hypertyreos eller så!)
Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetr Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetra ute (direktlänk i stories! 👆) vi pratar om post-covid deppen som många (inklusive vi själva) tycks ha drabbats av och reflekterar lite kring varför och hur man kan ta sig ur gropen. Inget träningssnack alltså utan ett avsnitt om hormonella system kopplat till stress, utbrändhet och livssituation. Enjoy! ❤️
  • Home
  • Tag: fibrer

Inlägg i kategorin fibrer

Omöjligt att påverka sitt immunförsvar?

7 December, 2021 16 Comments Written by Martina

Tänk att immunförsvaret skulle bli en sån fruktansvärt het potatis! Så het att man nästan inte vågar ta i den utan att bränna sig rejält och bli stämplad på ett eller annat vis. Den mest politiskt korrekta åsikten just nu verkar vara att det inte går att påverka sitt immunförsvar nästan alls, vilket gör oss till offer för slumpen eller våra genetiska tillkortakommanden. Eftersom jag älskar egenmakt så tycker jag inte alls om det sättet att tänka, men istället för att kasta in handduken och sluta med alla hälsofrämjande åtgärder kan vi titta på det här utifrån ett fysiologiskt perspektiv. Kan grundläggande humanbiologi sprida lite ljus över detta ämne?

Kan du inte påverka din hälsa själv?

Spelar dina vardagsvanor ingen roll? Är det strunt samma om du röker eller inte? Varför sägs det vara så onyttigt med pizza, godis och läsk? Vad är det dåliga med det om det inte påverkar hälsan? Eller är hälsa och immunförsvar olika saker?

Vad är hälsa?

För att bena ut huruvida det går att påverka sin hälsa så behöver vi först förstå vad hälsa är för något. Vad säger WHO om saken?

” Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom (WHO 1948) „

Okej det låter ganska utopiskt men om vi nöjer oss med den fysiska och psykologiska biten borde det innebära att vara fri från krämpor, fri från värk, kronisk låggradig inflammation, allergier och andra kroniska sjukdomar samt fri från ångest, depression, oro osv. Flera av dessa exempel har en direkt koppling till immunförsvaret, inte bara värk, allergier och kronisk, låggradig inflammation utan många fysiska och psykiska sjukdomar har faktiskt sin grund i ett rubbad immunförsvar. Till och med depression kan i många fall kopplas till inflammation. Ett inflammerat mag- och tarmsystem kan bidra till neuroinflammation som i sin tur ökar risken för många psykiatriska tillstånd inklusive manier och psykoser.

Det verkar alltså som att immunförsvaret har med hälsan att göra, och om man påverkar sin hälsa så påverkar man immunförsvaret både direkt och indirekt!

Vad är immunförsvaret?

Immunförsvaret eller immunsystemet är ett system med uppgift att skydda en organism från främmande organismer. Hotande organismer kan vara virus, bakterier, svampar men också tumörceller och annat som antingen beter sig avvikande i kroppen eller som inte känns igen. Vi har flera olika immunförsvar, ett som reagerar snabbt på allt som uppfattas som ett hot och ett som reagerar på hot som redan är kända av immunförsvaret. Det sistnämnda är samma sak som immunitet. Om man redan haft en sjukdom går det snabbare för immunförsvaret att känna igen och agera innan sjukdomen bryter ut. För vissa virussjukdomar går det inte att få immunitet för att virusen muterar så mycket, det gäller till exempel säsongsinfluensan som är “ny” varje år.


Immunförsvaret har sitt säte i magen. Mer än 80% utgörs av tarmfloran och tarmväggens celler. Resten av immunförsvaret utgörs av celler som patrullerar runt i blodet, och lymf- och glymfsystemet samt benmärgen och slemproducerande slemhinnor.

Går tarmfloran att påverka?

Om nu 80% av immunförsvaret utgörs av tarmfloran, och en annan stor del befinner sig i lymfsystemet och slemproducerande slemhinnor (näsa, svalg) så är det alltså detta som man vill påverka om man vill påverka sitt immunförsvar, men går det?

Bild på hur immunförsvaret är helt innästlat i tarmväggarna

Om vi börjar med tarmfloran då. Vad är det för något? Det är bakterier, massor av bakterier. Vad lever dem av? Allting som kommer ned i mag- och tarmsystemet! Hur vet man det? För att forskare har studerat tarmfloran hos olika individer med olika tillstånd och sett att alkoholister har en egen tarmflora, diabetiker har en egen tarmflora, liksom kroniskt överviktiga, liksom anorektiker och så vidare. När man har studerat överviktigas tarmflora har man sett att de har en överhängande mängd firmicuter, en bakterietyp som är extra bra på att utvinna energi ur maten. Man har sett att personer med IBS har en mer sparsam tarmflora (och därmed sämre förmåga att bryta ned viss typ av mat) och att underviktiga personer har en tarmflora som inte är så bra på att utvinna energi. Man har också sett att olika kulturer har olika tarmflora beroende på levnadsvanor och att tarmfloran påverkas mycket av stress.


Det faktum att människor har olika tarmflora och att det påverkar utvecklingen av olika sjukdomar har öppnat upp för nya behandlingsformer med fekalietransplantationer (transplantera bajs från friska till sjuka) samt läkemedelsutvecklad probiotika speciellt för till exempel insulinresistenta personer.

Förstoppning är sjukdomsalstrande!

Förstoppning är riktigt dåligt för tarmfloran för att det utgör en grogrund för opportunistiska bakterier. I värsta fall kan bakterier börjar vandra uppåt till tunntarmen där de absolut inte ska vara. Det ger en skadlig bakterieöverväxt (SIBO) som kan elda på diverse sjukdomar. Dessutom kan den potentiellt dödliga magsårsbakterien h.pylori ta sig hela vägen upp till magsäcken där den i förlängningen kan orsaka magsäckscancer. Många människor har SIBO och en uppsjö av diffusa hälsoproblem såsom olika eksem, akne, ledvärk, migrän, svullen och öm mage och så vidare som kommer direkt från tarmen. Att vara kroniskt förstoppad kan också leda till megakolon (en uttöjd tarm) samt tarmfickor, och det kan i förlängningen leda till tarmcancer. Startskottet för cancer är nästan alltid inflammation, människor får cancer där de är inflammerade. Det är därför magen och tarmarna är ett så vanligt ställe för cancersjukdomar.

Går det att fixa förstoppning för gott? Ja självklart! Tvärtom mot vad många tror är en kost helt fri från fibrer det bästa för förstoppade människor. Testa själv en vecka och se vad som händer!Bild från en studie där deltagarna testade olika fiberintag.

Går det att fixa SIBO? Ja självklart! Det finns tre metoder som jag känner till bara på rak arm. Den första är en kombination av anti-bakteriella läkemedel samt vissa typer av antibiotika, den andra är noll-kolhydratsdiet (svälter ut SIBO) och den tredje är elemental diet (endast snabbt socker och aminosyror, svälter också ut SIBO).

Kosttillskott för immunförsvaret

Nej jag ska inte sälja på dig någonting. Tvärtom! Under den här rubriken vill jag skriva att jag förstår att kosttillskott för immunförsvaret är en lukrativ business, och visst finns det många bra tillskott som har effekt men det är helt lönlöst att ta ett piller om inte de stora pusselbitarna är på plats. Vad ska du med probiotika till om du är kroniskt förstoppad? Det kommer troligen bara förvärra situationen! Många mineraler och vitaminer som zink och D-vitamin är viktiga för immunförsvaret, men vad spelar D-vitaminet för roll om du ändå sover som en kratta, stressar ihjäl dig och röker ett halvt paket cigg om dagen? Det är som att försöka sätta ett litet mussepigg-plåster på ett stort, infekterat köttsår!

Givet den informationen du har fått nu, skulle du säga att tarmfloran går att påverka?

Det verkar så va…?

Men hur är det med de övriga delarna…? 

Går lymfsystemet att påverka?

Jag slänger in en bild på lymfsystemet ifall du har glömt hur det ser ut. Det är ett system av kommunicerande kärl över hela kroppen. Lymfknutorna vid nyckelbenen, armhålorna, ljumskarna är som sopstationer där immunförsvarets makrofager kan “slänga soporna”. Makrofagerna är en viktig enhet i immunförsvaret, en cell som kan omsluta skadliga partiklar och organismer och bryta ned eller transportera bort dem.


Vissa människor (oftast kvinnor) har problem med sitt lymfsystem. De upplever sina lymfsystem som tröga och det kan ta sig uttryck i kraftiga svullnader, värk men också viktuppgång och att man blir lättare sjuk. Lymfsystemet har små pumpar men det behöver också hjälp på traven att röra sig genom korrekt andning (diafragman är som en pump) och genom rörelse och att svettas!


Bastu och svettig träning är toppen för lymfan. En anledning till att träning och bastu sägs vara så bra för immunförsvaret är just för att man svettas ut “gifter” och annat skräp, samt att man sätter lymfan i rörelse. När den står still för länge frodas bakterier och andra patogener som kan göras oss sjuka.

Går de slemproducerande slemhinnorna att påverka?

Visste du att du producerar EN LITER nässlem om dagen? Vad gör allt detta slem? Fångar upp partiklar och andra patogener så att de inte hamnar i dina lungor för väl i lungorna kan de lätt ta sig till blodet genom de små fina blodkärlen som finns där. Därför har vi flimmerhår i näsan och svalget, samt en jäkla massa slem som sagt.

Bild som visar icke-rökare vs rökare (från umo.se) Hela den röda kanalen (näsa/svalg) är täckt med flimmerhår hos icke-rökaren. 

Går det att påverka flimmerhåren? En rökare tar kål på sina flimmerhår vilket gör att skyddet från näsan och svalget ned till lungorna blir kraftigt försämrat. Flimmerhåren behövs också för slemproduktionen. Kanske har du märkt att rökare kan vara lite hostiga? Betyder det att en rökare lättare blir sjuk? Ja, att röka är en välstuderad riskfaktor för mängder med sjukdomar och ökar risken för “all cause mortality”, dvs ökar risken för att dö i lite vad som helst. Varför? Just för att immunförsvaret blir försämrat av att röka.


Går slemproduktionen att påverka? Har du tänkt på att vissa människor håller på och harklar sig stup i kvarten? Har du tänkt på att vissa är beroende av nässpray? Har du tänkt på att vissa ALLTID är snuviga och måste snyta sig, trots att de inte är förkylda? De har en störd slemproduktion och det beror på att deras immunförsvar alltid är påverkat av någonting. Om de inte röker kan det vara att de äter någonting de inte tål. Det kan vara mejeriprodukter eller vad som helst som deras immunförsvar reagerar på. Jag har mejeriprodukter som exempel eftersom det också är slembildande, och många tolererar det dåligt.


Summan av kardemumman är att du vill ha en stabil produktion av nässlem, samt intakta flimmerhår men när dessa två störs av yttre faktorer drabbas din hälsa negativt.

Går immunförsvaret att påverka?

Givet den information du har fått nu… vad skulle du säga om dina möjligheter att påverka ditt eget immunförsvar…?

Ja eller nej?


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

  • Läs gärna mitt förra inlägg om psykoneuroimmunologi där jag skrapade lite på ytan till den omfattande påverkan stress har på kropp och hälsa!
  • Följ mig på instagram för att få dagliga updates: @Nextlevelbiohacking (huvudkanal) och @Biohackingapplied (privat insta)
  • Lämna gärna en kommentar! Jag läser allt och kommenterar det mesta. Tänk på att alla kommentarer godkänns manuellt 🙂
Biohacking, Biokemi, Forskning, Hormoner, Inflammation, Tarmfloran
biohacking, förstoppning, immunförsvaret, SIBO, tarmfloran

Bra och dåliga kolhydrater och varför man ej bör skilja dem åt

20 September, 2017 39 Comments Written by Martina

Vad är egentligen bra och dåliga kolhydrater? Vi vet så mycket som att det inte finns någon essentiell kolhydrat, så vad är då en bra kolhydrat? 

En kolhydrat utan gluten? Utan fruktos? En kolhydrat utan mjölkprotein? Tänk på att kroppen faktiskt klarar sig på 0g kolhydrater egentligen, enda tvistefrågan här är väl de prebiotiska fibrerna men det är ett kapitel för sig. 


Vad är en kolhydrat?

De enda som skiljer olika kolhydrater från varandra är egentligen bara hur stora molekylerna är.

Om vi börjar från början, så är kolhydrater helt enkelt hydrater av kol och består som man hör av namnet av, kol, väte och syre. Alla kolhydrater har i princip samma kemiska formel fast med olika mängd kol, det finns dock en kolhydrat som har helt annan formula och det är Deoxyribos – de socker som är D:et i DNA, men det är inget vi behöver tänka på här!

Dåliga kolhydrater

Med ”dåliga kolhydrater” brukar många mena de enkla kolhydraterna, mono- och disackarider.

En monosackarid är den enklaste formen av socker. Kroppen kan inte bryta ned en monosackarid till en mindre sockermolekyl. Ett exempel på en sådan sockermolekyl är vårt blodsocker! Du behöver ungefär 1 tesked socker löst i hela blodvolymen (på ~5L) för att ha normalt blodsocker, och att ha ett normalt blodsocker är så otroligt viktigt för kroppen att sockret inte ens behöver komma utifrån.


En annan monosackarid som du känner till är fruktos, den finns i bland annat frukt som du hör på namnet. Många tror att fruktos är en ”bra kolhydrat” för att frukt är nyttigt, men så är de inte alls! Frukt innehåller fibrer (komplexa kolhydrater) och fruktos (enkla kolhydrater) och några få simmande vitaminer, mineraler och antioxidanter (ja, dessa är såklart nyttiga!) men som du ser av sammansättningen så är frukt mestadels kolhydrater.

Fruktos (inte fett) leder till fettlever

Fruktos kan enbart metaboliseras i levern, det är därför överdriven konsumtion av frukt kan leda till fettlever! Fettlever innebär att fettcellerna gör om kolhydrater, i form av alkohol eller socker, till triglycerider (alltså fett) i sådan stor mängd att leverns funktion rubbas eller sätts ur spel helt. Fruktos har även den intressanta egenskapen att stänga av eller hämma kroppens mättnadssignaler. Det innebär att om man äter livsmedel med fruktos i, eller frukt, så vet inte kroppen när den är mätt. Detsamma gäller godis, kakor, glass och bullar som innehåller disackarider (två stycken sammanlänkade monosackarider). Det är därför det alltid finns ”lite plats” för godis eller efterrätt efter maten!


Disackarider = insulinhöjning

Kroppen vet inte om den har högt eller lågt blodsocker, den känner bara av de relativa skillnaderna.

Disackarider är helt enkelt vanligt socker, de du använder när du bakar. Disackarider gör så att blodsockret hoppar upp snabbt med insulinhöjning som följd. Insulinet talar om för kroppens muskler och fettvävnad att ta upp sockret från blodet, och då får du istället en liten dipp i blodsockernivån där blodsockret tillfälligt blir lite lägre än de du hade från början. Den här lilla dippen upplever du som hunger (och/eller irritation och trötthet)

Så, vad har vi mer för socker? Jo oligosackarider och polysackarider! Nu börjar vi komma in på de ”bra kolhydraterna.” Oligosackarider är 3-9 st monosackarider som sitter ihop. En polysackarid kan bestå av flera tusen monosackarider som sitter ihop. Olika typer av polysackarider är stärkelse, kostfiber, glykogen och cellulosa. Dessa finns i fullkornsprodukter, frukt, grönsaker och livsmedel som ris, potatis, pasta och bröd.

Kostfiber och cellulosa är kolhydrater som människan inte kan bryta ned, de finns inga enzymer i vår mag-tarmkanal som kan hantera dessa så de passerar rakt igenom utan att någon energi upptas. Kostfiber binder vatten i tarmen och förhindrar därmed förstoppning. Utöver kostfibrer finns vattenlösliga fibrer från grönsaker och frukt som har ungefär samma effekt, men för mycket fibrer gör magen uppsvälld och orolig och alla tål inte fiberrik mat.


Stärkelse bryts ned till glykogen som kan lagras in i fettvävnaden, musklerna och levern och användas som energi. När energin behövs spjälkas glykogenet till glukos (en monosackarid) som vidare bryts ned i glykolysen och tillverkar energi (ATP) till musklerna. Förutom den här skillnaden i upptag mellan enkla och komplexa kolhydrater, så höjer polysackarider vårt blodsocker på samma sätt som monosackarider gör, och de är inte heller särskilt mättande.

Vad blir man mest mätt av, en tallrik fett och protein eller en tallrik pasta eller gröt? Du får hursomhelst samma typ av svängande blodsocker av en tallrik gröt som du får av en kanelbulle. Okej, det här visste du kanske redan så vad är min poäng?

Jo, min poäng är att det inte är någon idé att skilja på kolhydrater och kolhydrater. Man skulle kunna säga att de kolhydrater som finns i grönsaker är ”bättre” än de som finns i en kanelbulle, men de skulle vara falskt. I både grönsaker och kanelbullar finns komplexa kolhydrater som fungerar på precis samma sätt. Anledningen till att man bör välja grönsakerna istället för kanelbullen är helt andra, det är för att sammansättningen av mikronutrienter är bättre i grönsakerna! Grönsaker triggar i regel inte överätning, mängden kolhydrater är oftast under 5% och man får alla de fördelar från fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter som spannmål och socker saknar helt.


När man talar om ”bra kolhydrater” tittar man på helt fel parametrar enligt mig. Det är inte där du ska titta för att bedöma om ett livsmedel är bra eller ej. Ett livsmedel blir inte bättre ju komplexare form av kolhydrater de innehåller. Om du kommer ihåg de jag sa inledningsvis, att det inte finns några essentiella kolhydrater, kan du istället titta på mängden fibrer (lösliga, olösliga), vilken typ av antioxidanter som finns, hur näringstätt livsmedlet är, hur mycket protein och fett det innehåller och om det innehåller några viktiga vitaminer eller mineraler.

Om du ska vara lite modern kan du till och med skala bort fibrer som viktig parameter. Fett gör samma jobb galant och irriterar dessutom inte tarmarna!


Biokemi, Kost & Hälsa, Mat och recept
bra kolhydrater, dåliga kolhydrater, fruktos, kolhydrater, kostfibrer

Senaste kommentarerna

  • Lena-Louise on Nytt Primal Collagen + receptTack fina du, då känns det tryggt att fortsätta med kollagen 😉✌️
  • Martina on Nytt Primal Collagen + receptTack för din kommentar, sorry att du har fått vänta så länge på svar :) Jag tror…
  • Martina on Dissa fläsksvålarna! (om makronutrienter)Minns inte riktigt vad jag hade för idé för 7 år sedan om det här.
  • Martina on Skillnad på gelatin och gelatinDet här är ett gammalt inlägg (7 år) och jag är säkerligen ute och snedseglar om…
  • Martina on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Haha riktigt såååå illa är det tack och lov inte, men det är coolt att det blir…
  • Martina on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Haha du har inte alls straffat ut dig själv, jag uppskattar verkligen din insikt…
  • Martina on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Japp jag tror du har helt rätt, det hade varit coolt att testa!
  • Martina on Optimerad hälsa med inälvor & organDet behöver du inte, men du kan göra det om du vill :)

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson