Jag får många mail och meddelanden på mina sociala kanaler, nästan alltid är det frågor som rör diverse hälsoproblem. Tidigare brukade jag angripa problemen utifrån symptomen, och försöka förstå vad det är för tillstånd och vad man kan göra åt saken. Efter mycket introspektion och meditation har jag dock börjat tänka på ett helt annat sätt, nämligen hur viktigt det är att förstå den riktiga roten till sina problem. Inte nödvändigtvis den fysiologiska roten även om det också är intressant, utan den emotionella och mentala delen av det.
Låt mig ta ett exempel: en kille mailade mig om sin envisa typ 2 diabetes och när jag frågade om roten till problemet fick jag svaret “det är genetiskt” och så må vara fallet men faktum är att även de sjukdomar som vi tänker på som genetiska inte är renodlat genetiska. Endast några ynka procent är det, och typ 2 diabetes är inte en av dem. Däremot kan vi ha en medfött ökad risk för att utveckla vissa sjukdomar, men det betyder inte att de för den skull är genetiska. Det är fortfarande livsstilsbetingat till största del, dvs påverkas starkt av kost, aktivitetsnivå, sömnhygien, socialt liv och psykiskt mående.
Mitt nya favoritområde som jag håller på att utforska heter psykoneuroimmunologi och handlar om hur psykologiska faktorer som stress, oro, ångest och depression inte bara bidrar till utan även skapar sjukdom i kroppen. Inom psykoneuroimmunologi kan man hitta den riktiga roten till sina hälsoproblem.
Låter det flummigt?
Även om känslor kan uppfattas ganska abstrakt så har varje känsla sin egen biosignatur. Varje känsla och tanke inbegriper en fysiologisk process som involverar inte bara hjärnan utan flera olika organ såsom binjurarna, sköldkörteln, mag- och tarmsystemet med mera.
Introspektion gräver upp emotionella rötter!
Sedan jag började förkovra mig i olika typer av introspektion har jag lyckats koppla ihop livshändelser med fysiologiska och emotionella problem på löpande band. Jag har också sett den här processen hos andra, och det gäller allt från generell ångest till depression, ryggont, autoimmuna tillstånd, menstruationsrubbningar och beroendeutlopp. När jag gjorde den här upptäckten om hur otroligt ihopkopplad vår mentala hälsa är med vårt fysiska välmående, så började jag direkt gräva i det för att se om det fanns någon forskning gjord. Till min glädje forskas det faktiskt väldigt mycket på det, och det finns till exempel en stark koppling mellan autoimmunitet och trauma.
Vad är trauma och är du traumatiserad?
När man säger trauma är det många som tänker att det måste vara stora, hemska händelser men för att någonting ska kvalificeras som ett trauma räcker det med att vara med om en händelse som man inte har den emotionella kapaciteten att processa.
Om man tittar på till exempel sin barndom från sitt vuxna perspektiv kan det se ut som vilken barndom som helst, men utifrån en 5-årings perspektiv kan det ha varit den ena traumatiska upplevelsen efter den andra. Att som 7-åring dyka upp på hockeyträningen i gamla, fula och förstora skridskor kan vara ett trauma, även om det låter jättetramsigt ur en vuxens perspektiv. En mamma som gråter utan att förklara för sin 5-åring vad som har hänt kan vara ett trauma, och ett spädbarn som inte blir upplockat av en förälder trots upprepade skrik och gråt, kan bli ett djupt trauma som inte ens koms ihåg i vuxen ålder.
Trauma, stress och försummelse
Även i vuxen ålder har vi olika kapacitet att hantera känslor och händelser. De flesta kvinnor kan hantera ett smärtsamt break-up, men många män kan inte det. Att frugan vill skilja sig kan vara ett avgrundsdjupt trauma som det inte finns emotionell kapacitet att ta hand om. Att spendera tonåren som utstött eller inte känna sig uppskattad av det motsatta könet kan också vara traumatiserande.
Ett annat kapitel på detta tema är självkänslan. När vi inte tänker särskilt högt om oss själva ökar risken för olika nivåer av försummelse. Det måste inte vara så dramatiskt att andra reagerar för att man har slutat duscha och borsta tänderna, men det kan vara att kvällarnas spenderas med en flaska vin framför teven, eller att dagarna spenderas med dataspel och skräpmat. Kroppen blir mer och mer nedgången, men man gör ingenting åt saken. Den typen av försummelse tyder ofta på ett upplevt lågt egenvärde eller bristande emotionell kapacitet.
Vad leder det till i förlängningen?
Till sjukdom!
Vilken sjukdom? Det mest troliga är någon form av inflammation eftersom man medvetet eller omedvetet belastar kroppen på olika sätt, framförallt de inre organen. Om det finns någon typ av missbruk med i bilden såsom matmissbruk, alkohol, tabletter, dataspel, porr och så vidare, uppstår inte sällan hormonella problem.
Hur kan dataspelsberoende orsaka hormonella problem?
Eller inflammation? Det är en kombination av passivitet, självförsummelse, dåligt näringsintag och obefintlig sömnhygien. Det gäller förstås inte alla gamers, men många är uppe sent, dricker energidrycker framför datorn och äter bara det som går lätt att stoppa in i munnen samtidigt som man spelar. Ett recept för kraschade testosteronnivåer och kronisk låggradig inflammation. Inte för att hänga ut gamers som en enhetlig grupp men de brukar inte vara vältränade unga män med god hållning som äter ekologiskt, även om dessa också finns förstås!
Vad är den riktiga roten till dina problem?
Det kan ta lång tid att komma på alla delar som ledde fram till ett fysiskt eller psykiskt sjukdomstillstånd, men delarna finns där. Det finns en rot eller en kärna. Ingenting “bara är”!
Det finns alltid en anledning bakom kronisk värk, kronisk övervikt, hashimotos, ångest, depression, tvångstankar och diverse skador.
Kan du hitta dem?
Vi måste ta hand om oss själva inifrån och ut, för så fort vi inte gör det lägger vi grunden för sjukdom. Vissa är tåligare än andra och kan köra över sig själva på många olika sätt utan att det blir några större problem av det, men de flesta kan inte det!
Hur många 50-åringar känner du som är i toppform och aldrig klagar över sin hälsa? Ju äldre vi blir desto större risk för sjukdom och ohälsa, men det måste inte vara så. Du kan påverka så otroligt mycket själv!
Det positiva med psykoneuroimmunologi och den emotionella komponenten bakom hälsoproblem är att det gör det hela väldigt lösbart. Med ihärdig självinventering och självarbete kan du laga det som är trasigt och få en friskare kropp på kuppen! Så ihopkopplat är psyket med det fysiska att när du lagar det ena så lagar du det andra. Många som börjar meditera märker av kroppsliga fenomen, som att värk eller andra sjukdomstillstånd blir värre vid djupare meditation, men kan sedan plötsligt bli bättre eller försvinna. Meditation är ett fantastiskt verktyg men dagboksskrivande och olika former av terapi kan också hjälpa.
Jag vill egentligen skriva mer om det här ämnet men jag börjar såhär så länge. Jag vet att många tycker att området är superspännande, så vi kan väl gräva i det tillsammans? Berätta gärna om du läst eller hört något coolt, eller kanske har någon egenupplevd historia! 🙂
Superintressant! När jag var 18-20-årsåldern var jag i ett förhållande som inte alls var bra för mig, svartsjuka mm. Ett halvår efter att jag lyckats ta mig därifrån drabbades jag av svår smärta i mina leder och diagnostiserades så småningom med Reumatiod Artrit. Ingen i min släkt har haft detta och jag är helt övertygad att det var det destruktiva förhållandet som triggade sjukdomen för mig 🙁
Det tror jag också, toxiska känslor kan trigga sjukdomar i kroppen :/
Testade mitt prolaktin för ett tag sedan, det var 167 mIE/L referensen var 70-350.
Kanske borde försöka få ner trots att är inom referens? Lär nog inte hitta nån läkare som gör det, har inte ens hittat nån hittills som har velat testa hormoner :/ betalade själv för prolaktintest hos Blodkollen.
Har du tips på nåt mer blodprov som jag kan ta?
Funderar på FSH och östradiol.
Jag har haft Voxra ett tag för att försöka få fram nån slags sexlust men blev så trött av den och hjälpte dessutom inte 🙁 känner du till någon endokrinolog man kan söka sig till?
Funderar på att testa pramipexol men man får sourca det på egen hand…
Privat sjukvårdsförsäkring kostar från 150kr/månaden. Jag betalar 350kr/månad för att jag är äldre än dig, och jag har en av de dyraste, men jäklar vilken skillnad. Man får hjälp inom 24h! Självrisken är typ 700kr, så det är vad man betalar per ärende. Då kan du få dina hormontester.
Om du testat voxra utan effekt så kommer du inte få effekt av pramipexol heller.
Sjukt spännande! Vill veta mer!
Jag har GAD, efter kbt behandling utan större resultat fick jag höra att det är ärftligt och bara medicin som funkar.. blev så ledsen.
Trauma, min pojk blev svårt sjuk, tillfrisknande efter en vecka på sjukhus,han var då nyfödd. efter ca 8 månader efter detta, kom värk i kroppen, mage som strular, dålig ämnesomsättning. Så absoluta, trauman påverkar kroppen! Detta är 2,5 år sen men lider fortfarande.
Nicole Lepera – How To Do The Work! Superbra bok om trauman och hur man läker sig själv. Gett mig mycket viktiga kunskaper…
Vad kan det bero på att man helt plötsligt gått feån att alltid ha 28-29 dagars menscykel till 26 dagars, samt blöder väldigt lite?
Börjar noja för att jag är på väg in i för tidigt klimakterium (är 28 år), för har även sedan ca 1 år tillbaka tappat allt intresse för sex.
Vilka blodprov kan vara relevanta att ta?
Har försökt få hjälp från vården men dom säger bara att det är normalt med dålig sexlust när man äter antidepressiva, men har haft samma medicin innan under lång tid o ej haft dessa problem då
Det låter som perimenopaus och att du antingen har väldigt högt prolaktin eller väldigt lågt östrogen.
Gå till gynekologen!
Ahh… antidepressiva! Ja då är ditt prolaktin (troligen) skyhögt tyvärr, det påverkar fertiliteten (och därmed menscykeln) väldigt mycket. Det finns medicin emot hyperprolaktinemi men vet inte vem som skulle kunna skriva ut det… behöver vara en insatt endokrinolog för att förstå sånt här. Ett annat alternativ är väl kanske att fasa ut medicinen eller byta ut den om du får sexuella biverkningar. Vissa kombinerar sin SSRI med en NDRI för att balansera upp effekterna. Prolaktin och dopamin är inverst proportionella.
Hej! Läste din kommentar Isa och kunde inte låta bli att själv kommentera…
Jag är väldigt intresserad av gynekologisk endokrinologi och jag tänker att dina symptom är ganska ospecifika, på så vis att det kan bero på många olika saker. Martina nämner lågt östrogen, men min erfarenhet är att östrogendominans (behöver inte vara så högt, om prolaktin är ännu lägre…) kan ge både kortare/längre cykel och låg sexlust.
Det kluriga är ju att allt i livet påverkar allt (?) så även om du haft samma medicin länge kan andra saker göra att vågen tippar över åt något håll?
Dina symptom stämmer ju också överens med hyperprolaktinemi. Det i sin tur kan bero på massa saker. T ex antidepressiva, hypotyreos. PCOS.
Sammantaget vore det nog bra att få hjälp av en gynekolog, speciellt när du själv känner oro! Så tänker jag åtminstone.
Behandling om läkemedel är orsaken är att sätta ut läkemedlet i fråga. Om hyperprolaktinemin beror på en tumör i hypofysen används dopaminagonister som oftast har väldigt god effekt!
Om prolaktinom: https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/endokrinologi/hypofysar-overproduktion/
Om hyperprolaktinemi: https://nationelltklinisktkunskapsstod.se/dokument/a9f3a0ca-7439-41fd-b837-ce5a76e271f0
Hej! Tack vad snällt. Hittills har alla gynekologer bara sagt “det är normalt att få minskad sexlust av antidepressiva” och ingen har nämnt hormontestning. Hur testar man östrogendominans?
Testade mitt prolaktin för ett tag sedan, det var 167 mIE/L referensen var 70-350. Men kanske är för högt trots inom referens?
Det räcker med slightly elevated prolaktin för att få anorgasmi och sänkt sexdrive. Du behöver en bra endokrinolog som tittar på det, alternativt en annan läkare som kan mer om psykofarmaka och kan skriva ut något kompletterande.
OBS – ser attjag skrivit fel i min förra kommentar. Menar förstås att östrogendominans kan uppstå trots ej så höga nivåer om PROGESTERON är för lågt!
Östrogendominans – förelår att du läser på om det och ser om du känner igen dig i symptombilden och om det skulle kunna vara möjligt. Sen kan man ju såklart mäta östrogen, progestron, FSH, LH… Men det är viktigt att ha koll på sin menscykel (om man har en menscykel och inte står på preventivmedel. Preventivmedel rubbar balansen så då måste man bedöma utifrån det)
Angående prolaktinnivåer så kan dom (trots utsättning av läkemedel, om det skulle bli aktuellt) fortsätta vara högt även efteråt. Det kan även bilda “större molekyler” som ger utslag i proverna men som inte påverkar kroppen. Kan vara bra att veta!
Martina – hur menar du med att skriva ut något kompletterande? Tänker du byta antidepressivt?
Med kompletterande menar jag en tilläggsmedicin som höjer sexdriften eller offsettar biverkningarna av det nuvarande läkemedlet.
Okej, vad skulle det kunna vara i det här fallet? 🙂
Well… det beror på…
Steg 1) Hitta primärproblemet. Är det låg sex drive only? Beror det på underfunktion i sköldkörteln, lågt östro eller på antideppen?
Om det är antideppen så är steg 2 (efter sköldkörtel och östro är kollade) att titta på alternativ till det använda läkemedlet genom att först se vad det används för. Är det depression, ångest, oro, social fobi, PMS?
Beroende på syfte vet man vad man kan ersätta det med.
Escitalopram ger ju väldigt mycket sexuella biverkningar medan sertralin inte gör det. Båda är SSRI.
Voxra offsettar sex dysfunktionen hos sertralin, men tror att Isa skrev att voxra inte hade bra effekt av den utan blev trött. Märkligt med en NDRI men alla har olika biokemi!
Om man kan anta att prolaktinet är boven i dramat kan man lägga till en dopa-antagonist, eller en agonist. Båda kan funka, men jag kan komma på minst 5 läkemedel som hade kommit åt just det problemet.
Gäller ju dock att man vet vad man ska behandla, så jag tror på att börja med ett omfattande blodprov.
Har du läst boken How emotions are made av neuroforskaren och psykologen Lisa Feldman Barrett? Denna bok blev en bekräftelse för mig på det som är så tydligt, att hur vår kropp mår och de känslor vi har hänger ihop.
Ja! Men tack för påminnelsen om boken, bra tips till mina andra läsare.
Det här är så intressant!! Jag skulle skriva en kandidatuppsats för några år sen inom biovetenskap, och ville då rikta in mig på det här. Oturligt nog så var min handledare helt oförstående till mina tankar, så jag bytte ämne. Ser framemot att läsa mer!
Du är så otroligt välutbildad och kunnig och jag gillar att du bara gräver och utforskar område efter område. Intressant läsning och bra tips att fördjupa sig i Gabor Mate. Jag tror absolut att kropp psyke själ hänger samman och är också nyfiken på ärvda trauman. Har du nån kunskap om det?
Heja dig!
Tack!
Hur menar du med ärvda trauman?
Alltså att sånt som släktingar varit med nedärvs. Trauman man varit med om som barn överförs till ens egna barn.
Trauman och känslor som kroppen omvandlar till sjukdomstillstånd kanske också kan vara någon annans trauma. Tex släkting som överlevde förintelsen.
Ja jag tror att detta har gått att visa faktiskt. Typ om mormor var med i något krig så drabbar det barnbarnen epigenetiskt men minns inte hur seriös den forskningen var, men tror att den var ganska seriös faktiskt!
Trauma går tyvärr i arv epigenetiskt 🙁
Tänker på vårt kollektiva trauma vi bär på som kvinnor, alla tusentals år av hot, våld och förföljelse…
Kaplan, Suzanne (2002) Child survivors in the Holocaust – affects and memory images in trauma and generational linking. Avhandling vid Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet
Artikel kopplad till Kaplans forskning
https://www.svd.se/expert-trauman-arvs-genom-generationer
https://www.enigma.se/kaplan/ChildreninGenocide.htm
Professor Peter Loewenberg menar att sorg eller trauman som inte hanteras är en sorts neurologisk kortslutning. De förändrar vårt DNA på ett sätt som gör att våra efterkommande hålls kvar i en sorts fälla av kollektiv/omedveten solidaritet med ursprungstraumat.
Den här sidan är ganska bra handlar om epigenetik/sjukdomar/ärftlighet
https://www.dw.com/de/epigenetik-wenn-wir-traumata-vererben/a-50547821
Ja, Gabor Mate skriver om detta i boken ”When the body says no” och även i hans föreläsningar som finns på youtube.
Den är toppen, men jag blev ganska förskräckt alltså! Tur att jag har tänkt att meditera skiten ur det här livet!
jag undrar om en sjukdom som parkinson kan uppstå pga. barndomstrauma och långvarig emotionell missbruk?
vad tycker ni?
Kanske indirekt… det finns ju i alla fall en koppling till tarmfloran, en annan till inflammation och en tredje till missbruk.
ok, tack. alltså den som har parkinson har blivit emotionellt manipularad som ett trauma nästan hela sitt liv (untan att inte riktigt veta om det).
Ah jag förstår…!
det är ett superspännande ämne och jag vill gärna läsa mer om det här på bloggen 🙂
jag vet säkert vad roten till allt det onda i mitt liv kommer…och vill förstås göra nånting åt det.
ett tips är denna bok, har inte hunnit läsa den än, men den ska vara jättebra:
The Body Keeps the Score: Mind, Brain and Body in the Transformation of Trauma
Bessel van der Kolk
och Dr. Nicole Leperas bok: how to do the work…är halvvägs, bra guide för holistisk transformation (dock utan biokemi)
(barndoms)trauma -> låg självkänsla -> försummelse av knopp och kropp -> ännu lägre självkänsla -> ännu mer försummelse -> sjukdomar i knopp och kropp -> död i förtid
usch, vi måste bryta det!
Har läst båda och båda är toppen!
Ja Sonja detta måste vi bryta, vi är ju värda så mycket mer!!! ❤❤❤
The Body Keeps the Score: Mind, Brain and Body in the Transformation of Trauma
Bessel van der Kolk finns nu på svenska om man hellre vill läsa det. Rekommenderar den också!
https://www.adlibris.com/se/bok/kroppen-haller-rakningen-hjarna-sinne-och-kropp-vid-lakning-efter-psykiskt-trauma-9789198624618?gclid=Cj0KCQiAqbyNBhC2ARIsALDwAsBkbb_E5P02mb4Mj-5-6VGADL_i6MRa9frwxdHvsFdlrs8MzFACAjcaAk9fEALw_wcB
Halloj 🙂 Massor med egna erfarenheter då jag stoppat i mig ketogent de senaste 7 åren Strikt. För mig är det lätt att ta bort saker som jag stoppar i mig men det mentala har varit svårare. Saker händer i livssituationen och inre stress kommer och sabbar för mig. De senaste 4 månaderna har jag fördjupat mig i detta tänk och pluggar dagligen in tänket att allt handlar om Mig och inte vad som händer runt mig eller vad någon gör mot mig.
Fantastisk upplevelse för mig och Frugan. Det är detta jag menat med vinklingar 😉 .
Härligt Tord!
Så intressant! Det är min övertygelse att trauman påverkar din fysiska kropp och speciellt tidiga trauman som vi har ”stoppat ner” i ryggsäcken och låst med hänglås.
Jag jobbar själv som psykosyntesterapeut och möter det dagligen.
Jag kan tipsa dig om att titta på filmen ”Wisdom of trauma” av Gabor Mate’.
Jag ser fram emot mer av ditt ”forskande”!
Tack för tips, jag är redan ett stort fan av Gabor Maté så den ska jag absolut titta på!
@petronella
ja, det är ett intressant liknelse det där med ryggsäcken.
jag tror på det helt och hållet, jag har en bindingstrauma från barndomen med emotionell (narcisstisk) missbruk och känner mig aldrig obesvärade utan tungt, tungt, tungt. har alltid undrad vad det kan bero på att känner sig så deppad, besvärad och ‘konstigt’ , en nån slags nedtryckt basstämmning, fast jag hade inte så mycket beskymmer i livet då.
ryggsäcken har blivit lättare med jobbet med mig själv, min trauma och allt omkring skiten. tyvärr blev avsparken för traumaarbete min systers bortgång, men jag är glad att jag hittade ut trama bonding och livslögnen. men helt obesvärad….går inte än.
Så glad att du skriver om detta, och intressant! Hoppas fler tar det till sig. Har inget coolt att berätta eller om det ens är relevant men jag har olika trauman i bakgrunden – fysiska som psykiska.
Sen 3 år tillbaka har jag muskel- och nervsmärta dygnet runt i sätes- och olika delar av lårmusklerna. Det är en blandning av förslitningsskador (fysiska trauman kan man säga) från cirkusträning, överträning och ätstörningar (ingen återhämtning). Sakta men säkert har jag förstått att smärtorna även förstärkts av att jag har PTSD (psykiska trauman) då kroppen är så spänd att musklerna inte kan slappna av -> mer smärtor. Ger därmed även svåra sömnproblem -> mer smärtor.
När jag jobbar med avslappning, och periodvis bättre sömn (och utesluter inflammationstriggande mat som typ nötter i min lchf-kost) blir smärtorna mindre. Även när jag jobbar med jobbstressen och ångesten – tillsammans med besök hos naprapaten var tredje vecka. Alltså allt sitter verkligen ihop! Det var glädjande nog både naprapaten och läkare som påtalade sambandet mellan psykisk ohälsa och smärtorna vilket sporrade mig mer att ta tag i det.
Det jag ville ha sagt var att ja psyket påverkar massor och då jag inte kan förändra mitt förflutna får man jobba på så bäst det går med det man har. Man har ändå ansvar över sig själv och jag vill verkligen inte ha kroniska smärtor vid 30 års ålder.
Så spot on!
Jag fick diagnosen MS 2016 och läste då på en massa. Till en början mest medicinska fakta och hur kroppen reagerar på födointag så som gluten osv.
Idag när jag ser tillbaka med ytterligare kunskap om psykologi och livserfarenhet så är jag ganska övertygad om
att en jobbig barndom, sedermera långvarig stress på jobbet, högkänslighet samt trauma gjorde sitt till.
Säkerligen då!
Väldigt intressant! Jag har stela muskler som jag jobbar på att få att slappna av genom olika metoder. När jag masserar mig själv fram på bröstet och smärtan släpper blir det nästan alltid en känslomässig reaktion och minnen och gamla känslor dyker upp. Som högkänslig är det mycket som kan bli ett trauma känns det som…..
Visst är det coolt!
När man gör mycket rörelseträning och gör nya genombrott i sin flexibility så kan det också dyka upp trauma release.
Därav mitt ständiga rörelsebehov etc
Det här är otroligt spännande! Jag skulle kunna peka ut mängder av tidigare trauman som ligger som grund för den ohälsa jag upplevt men som jag senaste åren arbetat väldigt aktivt med att på olika sätt komma ur. T ex vet jag att alla de gånger då jag i skolan tvingades prata inför klassen har skapat djupa sår inom mig som jag nu arbetar med att bearbeta. Kanske det sedan ledde till att jag utvecklade hypotyreos?
Jag tror ju att sånt påverkar massor, särskilt om man tänker på sköldkörtelns position och vilka meridianer som går därigenom…
Intressant att ta reda på sitt tidiga anknytningsmönster och hur det kan ha påverkat ens KASAM i olika stadier i livet.
Verkligen! Jag har grävt väldigt mycket just där eftersom det sätter tonen för alla framtida relationer.
Så bra att du lyfter detta! Detta är A och O, men det är så svårt att få människor att ta till sig den här delen, tyvärr. Men vi får alla kämpa på så gott vi kan, en dag kanske det ser annorlunda ut!
Kul att du skriver om detta. Superintressant! Började tänka kring sånt här efter att jag såg en video med dr. Gabor Mate. Han kopplar även ihop olika sjukdomar med olika beteendemönster vilket jag tycker var väldigt fascinerande och tankeväckande. Om man orkar en 3 timmar 17min video så rekommenderar jag: When the Body Says No:Mind/body Unity and the Stress-Disease Connection W/ Dr. Gabor Maté, på youtube. Men han har massa andra kortare videos också. Även mycket intressant om beroende! Älskar att lyssna på honom. Så sympatisk, lugn och full av acceptans och kärlek till alla medmänniskor. Mitt parasympatiska system aktiveras bara av att höra hans röst haha. Blir hur lugn som helst varje gång jag kollar på någonting med honom.
Jag har läst boken, superbra!