• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha [Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋‍♀️) är naturligt böjda åt det hållet!

Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!

ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera. 

STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer? 

Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️

Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️

Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!
Hej & Välkommen! Om du är ny följare här, ka Hej & Välkommen! 

Om du är ny följare här, kanske du undrar vad detta är för konto? "Next level biohacking" handlar inte om att chippa sig eller skaffa senaste health tech-prylarna, utan är tvärtom inne på low tech health, basic fysiologi (om hur våra mänskliga kroppar funkar) kryddat med personliga intressen som farmakologi, neurobiologi & hormonlära.

Jag har pluggat biokemi i många år & har snart en PhD i intermedicinska vetenskaper. Det jag lär mig vill jag stöta & blöta med dig som läser här, tillsammans med occasional rants & idéer kring fysiskt & psykiskt välmående. 

Mitt syfte är INTE att visa upp mig själv som "duktig" eller komma med pekpinnar. Då får du följa någon annan, för även om jag befunnit mig i "hälsosfären" i många år, har jag fortfarande mycket att jobba på. Vissa problem som bipolaritet, aspighet osv skriver jag om, andra inte. 

Det finns alltför många frihetsgrader inom konceptet "hälsa" för att någon med säkerhet ska veta allting, så titta gärna mekanistiskt (dvs hur det funkar i form av processer, istället för en massa varför), testa dig fram & glöm inte att ta allt du läser med en nypa oprocessat havssalt *skojar* 😅

Länken i profilen 👆 innehåller mängder med gratis-material så klicka där om du vill läsa mer! ❤️
I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på Chalmers & med tanke på det (alltså vad som är toxiskt/giftigt eller inte) kom jag att tänka på en återkommande fråga jag får, nämligen: "jag äter (.....) hur nyttigt/onyttigt/bra/dåligt/farligt är det?"

Jag ser ju allting som relativt & att det därför inte finns något absolut dåligt eller absolut bra. Jag tycker att det beror på massa faktorer - inte minst på vad man jämför med! 

Att börja dagen med en rulle ballerinakex är kanske ingen höjdare, men om det är en person som lär sig att äta igen efter många års ätstörningar är det kanske exakt helt rätt! 

Jag har ju personligen nördat ner mig i en ganska ensidig kost de senaste +10 åren (low carb/keto) så om någon frågar mig om deras frukt-frukost är bra, kommer den inte vara bra från mitt perspektiv. Jag värdesätter andra saker, men även jag (frukt-hataren nummer 1 😅) kan se att frukt-frullen är bättre än ballerina-frullen, men det är fortfarande bara 2 parametrar mot varandra!

Inom toxikologin säger man att det inte är giftet i giftet som är giftigt utan mängden (the dose makes the poison) & jag skulle vilja lägga till att om vi pratar just gifter så har vi alla vår individuella kemiska belastning som påverkar hur mycket som är mycket för just oss. 

Dessutom är vi olika bra på att hantera både livsmedel & olika kemikalier, läkemedel, droger osv eftersom vi har olika genetik & tarmflora, olika avgiftningskapacitet, olika psyken, toleransnivå mm. 

Så jag skulle önska att alla som sitter på en "är (....) nyttigt/onyttig?"-fråga lägger till fler parametrar & kanske tittar på resultaten: dvs energinivå, humör/mående, träningsresultat & övriga hälsoeffekter. 

Det är dock svårt för vem som helst att avgöra hur "dåligt" ett specifikt livsmedel är, för resultaten är ju en kombination av helheten över tid. Men, man kan läsa på, testa att utesluta om man känner sig misstänksam, ersätta med annat, men framförallt känna efter i magen! 

Vad säger magkänslan? 

Det är så jag sållar i vad jag stoppar i mig & det funkar ganska bra! Börjar jag undra "hur dåligt är detta på en skala?" så är det nog inte helt rätt! 

Berätta gärna hur du tänker om det här! ❤️
Svep till bild 2 för ytterligare illustration! 👉

Hur kan många ha ett lågt & bra blodsocker trots att de äter massa carbs? Titta på frukosten på bild 2: det är en portion havregrynsgröt med mjölk & jordgubbssylt, samt 2 lingongrova (som jag antar att många äter till frulle? 😅) 

Det blir ca 80g kolhydrater vilket illustreras till höger om lika med tecknet. För tydlighetens skull illustreras sockermängden i antal teskedar med socker: 80g blir 20st teskedar.

Ett normalt blodsocker motsvarar ungefär 1 tesked socker utspätt i hela blodvolymen. Här blir det ju problematiskt om frukosten är på 20 teskedar... Hur löser kroppen detta? 

Genom insulin förstås! ☝️

Insulinet illustreras av nycklarna som kommer & låser upp dina celler så att sockret kan åka in där, för ute i blodbanorna kan det inte vara länge utan att det blir väldigt skadligt! ⚠️

Hos vissa människor blir insulinet väldigt högt, pga t.ex en genetisk känslighet men också pga livsstilsfaktorer (t.ex kosten).

Hyperinsulinemi innebär att insulin pumpas ut i för stora mängder & är ett tillstånd som föregår både insulinresistens & typ 2 diabetes. 

Alla receptorhormon kan orsaka resistens hos celler. Det är en skyddsmekanism från cellens sida. I extremfall kan det till & med ske en receptorinvertering! Receptorerna som sitter på cellens utsida & tar emot molekyler (t.ex dopamin, insulin eller nått annat hormon) gömmer sig då på insidan av cellen som skydd. Många kroppsegna ämnen är toxiska i höga doser & tyvärr är insulin ett av dessa! 

Hyperinsulinemi & insulinresistens hänger ihop, men är tyvärr svårt att detektera genom vanligt blodtest. Insulin är ett så flyktigt hormon att det kan vara svårt att fånga topparna & veta hur mycket skada det faktiskt gör. Det går att ha lågt av både fasteinsulin och c-peptid & ändå ha alla symptom i den rosa rutan! 

Enda sättet att veta sin faktiska insulinfrisättning är genom ett insulinklamptest där blodsockret höjs med glukos-infusion, för att sedan tas ned igen med externt insulin. Få vårdinrättningar kan göra detta, så istället görs glukosbelastningstest, men det säger tyvärr ingenting om insulinet! 

Känner du igen dig i symptomen i rutan...? 🧐
  • Home
  • Tag: ketoner

Inlägg i kategorin ketoner

Läsa av och använda urinketonstickor

30 November, 2018 26 Comments Written by Martina
Inlägget innehåller en köplänk till apoteket
urinketonstickor

Okej så du vill vara i ketos men tycker att det är dyrt och läskigt att mäta blodketoner och vill inte lägga pengarna på en ketonix. Hur kan man då mäta ketos? Är urinketonstickor verkligen helt värdelösa?


Nej de går att använda om du gör på rätt sätt men tro inte att urinketoner (AcAc) är samma sak som blodketoner (BOHB) eller utandningsketoner (BrAc) för de är helt olika saker.

Mät urinketoner på rätt sätt

  1. Stickan ska vara så mörkt lila att den nästan är svart, inget annat räknas.
  2. Urinen ska inte vara koncentrerad utan normal färg.
  3. Du kan mäta när som helst på dygnet eftersom urin samlas upp i urinblåsan över tid.

Samla upp lite urin i en kopp, då ser du också färgen på urinen eftersom den inte blir utspädd i toaletten. Dippa en sticka i koppen snabbt, 1-2 sekunder och lägg den på ett platt underlag. Stickan ska slå om till mörkt lila med en gång, då bränner du fett.


Många påstår att stickorna slutar att ge utslag om man är ketoadapterad men jag vet inte om jag kan hålla med faktiskt. Jag har ätit ketogent sedan 2010 och jag får fortfarande mörklila stickor om jag fastar och bränner mitt eget kroppsfett.

Fördelen med urinstickor

  1. Enkelt och odramatiskt för nybörjare
  2. Billigt, ingen särskild investering
  3. Ger dig svar på 2 sekunder

Det här är anledningen till att jag aldrig har slutat att rekommendera urinstickorna, för jag tycker att blodketonmätare och ketonixen är för mer inbitna N=1 personer som vill gå all out, och sanningen är att många vill bara gå ned i vikt och så är det med det. Innan jag kände till att man kunde mäta ketoner i blod var urinstickorna allt jag hade, och det var konsekvent så att mörklila stickor i ljus urin = snabb viktminskning.

Billiga urinketonstickor hittar du på apoteket (köplänk!) 50 st för 85 kr och det passar även dig som långfastar. När stickorna byter färg försvinner hungern och tröttheten.

  • Samlade inlägg om ketos här
Biohacking, Ketos & ketoner
ketos, urinketoner, urinketonstickor, viktminskning

Högt blodsocker på keto?

23 November, 2017 61 Comments Written by Martina

Jag diskuterade det här fenomenet i en facebook-chat med Dominic D’Agostino för flera år sedan. Det var (2014) väldigt nytt för mig hur extremt högt blodsocker man kan få på en strikt lågkolhydratkost.

Jag har säkert nämnt det här tidigare men det är först nu som folk är så fixerade vid lågt blodsocker och höga ketoner (aka ketoadaptering) för det pratade vi ju inte om innan. Då var det bara ketos och kolhydratbegränsning som var grejen. Om jag inte kommer ihåg helt fel.


blodsocker

Morgonsocker över 7

Strikt lågkolhydratkost i kombination med starksprit (whiskey) ger mig morgonsocker över 7 och strikt lågkolhydratkost med proteinbegränsning och 80% fett ger mig morgonsocker på 3-3.5. En enorm skillnad.

Vad är ditt högst uppmätta morgonvärde? (Diabetiker/icke-diabetiker)

Mitt är 7.1 (på morgonen efter nattfasta)

Varför blir blodsockret så högt?

På grund av glukoneogenesen (levern tillverkar blodsocker av fett och protein) för att man äter för mycket protein och för lite fett. Många säger att det är för att cellerna blir glukosresistenta, och mja… det är inte helt sant.


Insulinkänsligheten har sjunkit något och så även insulinproduktionen. Det i sig ger lite högre blodsocker (marginellt) och den lilla kortisolboosten på morgonen kan vara tillräcklig för en liten BS-höjning. Cellerna blir inte glukosresistenta av blodketoner, det går bra att växla bränsle om man tränar så mycket som man behöver på ketogen kost. Träning är alltid nödvändigt om kroppen ska fungera som den ska! 

Styrketräning och konditionsträning öppnar upp glukosreceptorerna så att blodsockret har någonstans att ta vägen. 

Undvika glukoneogenes?

Vill man det? Jag vet inte vad som är bäst för har man högre morgonsocker än normalt på strikt lågkolhydratkost så har man ändå LÄGRE rent generellt. Särskilt sett över hela dagen, det är bara morgonsockret som är lite högre. Spelar det ens någon roll?


80% fett till alla mål tillsammans med någon typ av träning eliminerar det här fenomenet, men om det är bättre eller inte vet jag inte. BS blir i vilket fall riktigt lågt och har samma platta kurva som i det första scenariot.

Berätta gärna vad du tänker om det här!

Biohacking, Biokemi, Hormoner, Ketos & ketoner, Kost & Hälsa
blodsocker, diabetes, gryningsfenomen, ketos, morgonsocker

Senaste KETO-experimentet

28 October, 2017 36 Comments Written by Martina

Jag är förvånad över hur länge man kan hålla på med en grej och fortfarande få massor med AHA-upplevelser. Ketogen kost och träning ger oändligt med insikter känns det som. Såfort jag tror att jag fattar hur allting funkar, måste jag slänga in en ny random parameter och starta en ny test-cykel. Jag hatar nämligen känslan att vara “klar” för då finns det ju inget mer att utforska! Panik!

Inspirerad av min ständiga inspirationskälla Maggan började jag fundera lite över potentiella allergener i maten. När man tänker på allergier tänker man kanske på klåda, andnöd och utslag men det behöver inte alls vara så med mat.

Senaste KETO-experimentetMatallergier kan yttra sig som väldigt, väldigt subtil biologisk stress. Det kan vara trötthet, ofokus, förhöjt blodsocker, oförklarlig viktökning eller vad som helst. Därför, helt utan att veta något, minskade jag de “allergener” som zero-carb-folket tar bort ur sin kost nämligen: ägg, kyckling och gris. Man kan ha antikroppar mot dessa utan att veta om det, och det är dessutom en glidande skala snarare än ALLERGISK/INTE ALLERGISK.


Ko, lamm och inälvor

Detta blev kvar som bas och när jag säger inälvor så menar jag kalvlever, kycklinglever och kycklinghjärta. Tipsa mig gärna om fler saker.

Smöret fick komma tillbaka in i kosten efter några månaders uppehåll. Anledningen till det är att det är lättare att hålla en högfettdiet med smör än utan. Det är dock inte här för att stanna utan bara för att underlätta experimentet.

Resultatet = 1 hel enhet lägre blodsocker

blodsockermätare
Det här är inte bara fastevärden utan mina värden dygnet runt, före och efter måltid och före och efter träning. Mitt blodsocker har överhuvudtaget inte rubbat sig vad jag än har gjort! 

För jämförelse ger paleo fastesocker på 5.5-6.5 mmol/l och blodketoner på 0-0.5 mmol/l och min tidigare ketogena kost fastesocker på 4.3-5.0 mmol/l och ketoner på 1.5-3.0 mmol/l. Det finns snart inte en situation då jag inte trackat ketoner och blodsocker, men att mäta är sannerligen att veta.


Rotera proteinerna

Jag tog inte bort ägg, kyckling och gris jag bara roterade proteinerna så att jag inte åt “som vanligt” och därmed minimerade det som tidigare varit dominerande. I Kina åt jag ALLTID anka för att det kostade 5 kr/kg till exempel, och nu försvann kyckling, anka och ägg nästan helt till förmån för kalvfärs eller lammfärsbiffar.

Först ett stabilt resultat sen testar man gränserna

absBiohack-tipset nummer 1: Se först till att få ett konsekvent, stabilt resultat som är återupprepningsbart. Sen fuckar man upp det! Det är så man lär sig, man ska inte vara rädd för att misslyckas. I skolan lär vi oss att ett misslyckande är lika med bestraffning eller dåliga betyg, men i verkligheten är det precis tvärtom. Ju mer vi fuckar upp, ju snabbare lär vi oss!

Så när mina blodvärden varit stabila i 25 dagar så började jag slarva som attans. Jag har druckit fettkaffe, kaffe med mjölk, druckit rödvin, whiskey, bärsmoothie, ätit vispad grädde och testat att gå ned till 60% fett (från 80%).

Detta hände:
Dra ned på fettet:
stabila ketoner men markant höjning av blodsockret
Fettkaffe:
Oförändrade värden
Kaffe med mjölk:
0.5 mmol högre blodsocker
Rödvin: Något lägre ketoner, annars oförändrat
Whiskey: 2 mmol högre blodsocker (!) från 3.5-5.5
Vispad grädde: Oförändrade värden
Bärsmoothie: Nollade mina ketoner och ökade BS 2 enheter

Slutsatser och insikter

Jag förstår nu hur otroligt känslig fettdriften är även när man är ketoadapterad. Det tar mig några dagar att gå från NOLL ketoner till ketoner på 4-5 mmol/l och ett morgonsocker under 4 mmol/l. Det kallar jag ketoadaption som heter duga.

Dock kräver det att fettet ligger runt 80% alternativt fasta, det går också bra men inte ett högproteinmål eller ett mål utan fett (som en bärsmoothie). Min kropp verkar absolut inte uppskatta alkohol men är okej med kaffe, även om jag inte vill bli en kaffe-junkie igen.


OBS: Detta är mina resultat som gäller för min kropp, du kanske fungerar och reagerar helt annorlunda. Det är just därför det är så viktigt att våga testa och experimentera för att lära känna sin egen biokemi!


Bonus

Bonusen från det här experimentet blev två saker: det första att jag gör mig själv en otjänst genom att ta en whiskey framför ett glas rödvin, trots att whiskey innehåller färre kolhydrater. Det verkar vara mängden alkohol som är problemet.

Det andra är att jag nu kan minska i fettprocent, med flera procentenheter i en rasande fart (dagar) och inte behöver spendera flera veckor på en “deff” och utan att tappa muskler eller styrka.


Det här experimentet har bara tagit en månad men jag håller på med längre experiment också som kan komma att ta flera år. Det gäller att vara dedikerad och ihärdig om man verkligen vill bli bättre och ta sina resultat till nya höjder! 

Biohacking, Biokemi, Ketos & ketoner
biohacking, blodsocker, blodsockermätare, keto, ketoadaptering, ketosexperiment, mätning, morgonsocker

Biokemin kring svält och kolhydratrestriktion

27 October, 2017 27 Comments Written by Martina

Syftet med vår ämnesomsättning

Det primära målet för vår ämnesomsättning är som vi vet – att tillhandahålla tillräckligt med bränsle för att vi ska kunna hålla oss vid liv och fungera. Så länge vi har gott om mat, sysslar metabola systemet automatiskt med att fördela energin där den behövs och lagra vad som är kvar.
I vårt samhälle, finns det oftast för mycket mat så det metabola systemet måste ta itu med både mängder som det inte riktigt är utformat för, och mat i helt nya konfigurationer (processad mat, industrihärdad mat etc) vilket leder till metabola och cellulära sjukdomar och problem.

Svält enligt vetenskapen

svät

Om man tittar i en medicinsk lärobok i biokemi, så finns oftast ett avsnitt om vad som händer metaboliskt under svält. Om man är lite påläst här, så inser man snabbt att metabolismen för svält är densamma som metabolismen för kolhydratrestriktion (högfettkost).

Det finns många vetenskapliga artiklar publicerade inom ämnet, som alla visar samma sak:  metabolismen för kolhydratbegränsning = metabolismen för svält. Svält låter såklart lite dramatiskt, men detta är också vad som kallas för den “normala ämnesomsättningen” eftersom det är detta som våra kroppar är anpassade för.


Syftet med svält

Under svält (eller kolhydratrestriktion) är det primära målet för det metabola systemet att ge tillräckligt med glukos (socker) till hjärnan och andra vävnader (röda blodkroppar, njurar osv) som kräver glukos för att fungera.

Vilket är vettigt om man tänker på det. Tänk stenåldersmannen, han hade kanske inte så mycket mat alla dagar (dvs svält) – men ändå var han tvungen att skaffa mat på något sätt. För att lyckas med sin jakt var han tvungen att vara alert, stark och inte begränsad av att hunger. Troligen visste han inte hur lång tid det skulle ta att hitta mat, kanske en dag, kanske fler.

Så om man nu inte äter, eller går på lågkolhydratdiet – varifrån kommer glukoset?

Muskler blir till blodsocker

Vid svält kan glukos bara komma från proteinreserven (muskler)  lite kan komma från lagrat fett, men inte från fettsyrorna själva. Även glukos (socker) kan omvandlas till fett men reaktionen kan inte gå åt andra hållet, dvs fett kan inte bli blodsocker.

Fett lagras som en triglycerid, vilket är tre fettsyror på en glycerolmolekyl. Glycerolmolekylen kan ändra sin struktur, gå ihop med andra molekyler och bilda glukos. En svältande person kan få lite glukos från det fett som frigörs från fettcellerna, men inte alls tillräckligt. De mesta måste komma från muskler som bryts ned till aminosyror,  vilket levern omvandlar till glukos.


Nedbrytningen av muskler är såklart ett problem, det är svårt att hålla sig pigg och alert när muskelmassan försvinner och omvandlas till glukos!

Metabola systemets 2 problem

  1. Skaffa fram glukos till glukosberoende organ och vävnader
  2. Behålla så mycket muskelmassa som möjligt för att tillåta jakt och matletande att fortsätta.

Först tas alltså sockret från musklerna, normalt blodsocker motsvarar ungefär en tesked socker utspätt i hela blodvolymen – så inte mycket muskelmassa krävs (detta gäller alltså under svält, inte kolhydratrestriktion) den svältande stenåldersmannen kommer bli av med lite muskelmassa, några hekto första dagen och lite mindre nästa. Kroppen måste nu snabbt hitta ett sätt att hindra muskelnedbrytningen och minska glykosberoendet. Det är här ketoner kommer in i bilden!


Levern kräver energi för att omvandla protein (musklerna) till glukos. Den energin kommer från fett. Eftersom levern bryter ner fett för att frigöra sin energi för att driva glukoneogenes (omvandling av protein till socker) skapas ketoner som en biprodukt.

Hur ketoner ersätter socker som energikälla

Ketoner är nästan helt vattenlösliga så de löses lätt upp i blodet och fungera som en stand in för socker till hjärnan och andra glukosberoende organ/vävnader. En del forskning har visat att både hjärtat och hjärnan är effektivare på ketondrift än på glukosdrift – många som testar att minska kolhydraterna i kosten märker hur vilopulsen sänks och blodtrycket sjunker.svält

Om man istället för svälter äter lågkolhydratkost så blir det ännu bättre. Fett är en fantastisk energikälla som håller dig pigg och alert samtidigt som proteinet från maten(kött, fisk, ägg) omvandlas till glukos istället för att tas av musklerna.

Om kolhydraterna hålls så lågt att levern måste tillverka socker kommer man vara  i fettförbränningsläge samtidigt som muskelmassan besparas eller till och med ökar – det bästa av två världar!

Under 100g kolhydrater klassas som lågt kolhydratintag, men vad som verkligen gör skillnad är att öka fettintaget. Medicinsk ketos uppnås vid ca 80E% fett vid varje måltid.

Summa summarum

På en lågkolhydratkost kan man alltså frossa och svälta på samma gång – RENT BIOKEMISKT!

Inte så konstigt att detta har blivit en så populär kosthållning 🙂 

  • Våga keto!
Biohacking, Biokemi, Ketos & ketoner
biokemi, blodsocker, ketos, lågkaloridiet, lågkolhydratdiet, svält

Hur noga behöver man vara egentligen?

14 September, 2017 53 Comments Written by Martina

Den senaste tiden har många oroliga personer skrivit till mig och undrat hur noga man behöver vara med kosten och vad som verkligen spelar roll. Hur viktigt är det att utesluta mejerier? Hur viktigt är det att utesluta rött kött (den frågan kom från en vegan), hur viktigt är det att inte göra några avsteg?

Keto LCHF hur noga behöver man vara

Svaret beror på följande; vilka problem har du och varför?

Jag är aldrig ute efter att problematisera saker i onödan. Eftersom jag inte har någon övervikt är det många som upplever mig som “problemfri” och att jag är smått överdriven i min strävan. Så är det förstås inte, alla har problem men inte alla syns.

En stor övervikt syns förstås, men då utgår alla ifrån att det är DEN som är problemet. Så behöver det inte heller vara! All övervikt är inte problematisk, jag kan komma på 10 saker på rak arm som är mycket värre.

– Autoimmuna sjukdomar
– Värk
– Mag- och tarmproblem
– Ångest, oro, depression

Bara som några exempel.


Subjektiv upplevelse, självanalys och medicinska tester

Detta är min bas som jag utgår ifrån. Jag har gjort väldigt mycket tester för att etablera någonslags baseline för att förstå min inre biologi. Jag har till exempel förstått att jag är oerhört känslig för blodsockersvängningar och att jag bör undvika dessa. Min genetik inkluderar mycket neandertalgener så ju längre tillbaka jag kan gå rent kostmässigt, ju bättre. Jag skulle nog med fördel kunna äta rått kött och rå inälvsmat och dricka vatten med ytterst lite grönsaker. Ketos är himmelriket för min metabolism.

Kartlägg dina problemområden

Så hur funkar din kropp och din genetik? Har du lite mer moderna gener som har evolverats till att tåla rotfrukter, frukt och vete? Blir din mage glad av fibrer men ledsen av fett? Har du ledvärk eller IBS? Får du migrän eller jobbig PMS? Har du mycket hormonella obalanser?

Du måste först vara klar med vad dina problem är innan du går in på lösningarna. Man vet själv om man har en känslig kemi eller inte. Har man inte det så behöver man inte vara så himla noga, vissa människor tål helt enkelt mer.


Mejerier och rött kött

Rött kött är det mest naturliga vi kan äta, människor har i tusentals år ätit rött kött, blod och inälvsmat. Ibland tillagat, ibland inte. Det finns ingen anledning att sluta äta kött, ät hellre det än kyckling, kalkon och gris som vi inte är lika anpassade för att äta. Kyckling är på inga sätt mer nyttigt än en blodig stek, det är bara vilseledande antifett-propagandan.

Visst vi kan gå runt och låtsas att vi kan leva av frukt och bär men det är inte vad vårt matsmältningssystem är anpassat till. Sorry!

Mejerier funkar om de är helt oprocessade, vilket de aldrig är i Sverige eftersom det är olagligt att sälja. Tål du mejerier (allt från mjölk till kvarg och yoghurt) och vill äta det – gör det för all del. Har du en autoimmun sjukdom? Då är det nog ingen vidare bra idé, inte heller om du kämpar med envis övervikt.


Gör en livsanalys

ALLTING påverkar! Du kan inte titta en vecka eller en månad tillbaka och tänka “ja men jag har ju gjort allting rätt varför händer inget?” du måste se på HELA ditt liv. Har du haft ätstörningar? Har du varit psykiskt sjuk eller är fortfarande? Har du utbrända binjurar? Har du levt utomlands länge och kan ha dolda parasiter? Är du metabolt sjuk? Har du pre-diabetes eller diabetes typ 2?

Allt detta spelar STOR roll och det avgör sammantaget hur noga du behöver vara med antiinflammatorisk och läkande kost.


Du måste veta mest och bäst

Tyvärr är tiderna förbi då läkaren visste bäst för nu vet vi mer. Tack vare all information, all litteratur, all forskning och alla tester kan vi göra djupdyk i vår egen hälsa som ingen läkare skulle ha tid eller möjlighet att göra. Gör det, se till att veta mest och bäst själv!

Biohacking, Biokemi, Inflammation, Ketos & ketoner
hälsa, ketos, LCHF, vegan
  • 1
  • 2
  • 3
  • Next

Senaste kommentarerna

  • Karin on Gör någonting nytt…❤️
  • Peter Biörck on Gör någonting nytt…Jag hoppas på lite feeling. :-)
  • Jenny on Gör någonting nytt…Du har rätt i att söka efter och vara ditt autentiska jag! Det har vi alla. Söka…
  • ulrika on Faror & alternativ till latte-träsket!Kan det funka med kokosolja istället för smör? Jag gillar inte smör så mycket, d…
  • IC on Gör någonting nytt…Det är befriande för själen när man lyckas inse att det inte är egoistiskt att s…
  • Ylva Ås on Gör någonting nytt…Bästa. Haha, du är ändå en av dem som inspirerar mig att nosa på att våga lägga…
  • SonjaS on Gör någonting nytt…håller med, jag läser hellre bloggen!
  • Herman on Gör någonting nytt…Martina Jag har alltid imponerats av din kunskap, din pedagogiska förmåga men oc…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson