Appen zero

Skrev ett liknande inlägg 3e april 2015 (här) om att nu slutar jag banne mig fasta. Då hade jag fastat i cirka 3 år och tyckte att det funkade väldigt bra för mig. Det är en skön känsla att inte “behöva” äta, att kunna gå ett dygn eller två utan mat och utan att lida av det. Jag är helt klart en svältare och kan bli lite beroende av att just svälta. Mat ger mig inte i närheten så mycket njutning som att svälta (fasta) – visst låter jag som en riktig anorektiker?

Det låter anorektiskt och ätstört, men jag är inte det. Jag har ingen ångest kopplad till ätande eller min kropp och jag har inte (längre) någon besatthet kring att vara smal. Jag hade det som tonåring och fram tills jag var 25 någonting, kanske längre, men aldrig på något sjukligt sätt. Bara på det sättet som “alla” i dagens samhälle har, “alla” som hakat upp sig på att de måste ha en viss vikt för att duga. Det hade jag också! Med LCHF såg jag att det gick att äta 3-5 gånger mer mat än jag var van vid och gå upp flera kilo i vikt utan att kroppen ändrades till det sämre. Istället blev jag ju bara snyggare, fastare, hårdare och fortfarande lika smal men tyngre. Men vem bryr sig?

Varför fasta?

Fasta har många fördelar enligt vetenskapen. Man lever längre och blir smal. Det är testat på en himlans massa gnagare så det vet man att det stämmer. Det är också skönt att fasta, och det finns ju den här processen med autofagi när kroppen börjar reparera gamla skadade celler och re-boota immunförsvaret. Människan har fastat (svultit) i alla tider och vi är rustade för att klara det för att vi kan bränna vårt kroppsfett som energi och tillverka blodsocker av våra muskler och kollagen. Nemas problemas. Många borde nog fasta lite mer och inte äta stup i kvarten (av alla vanlisar alltså, som inte äter någon lågkolhydratkost.)

Varför jag slutar fasta

Jag kopplade på mig en CGM-mätare (kontinuerlig blodsockermätare) och fick en chock när jag såg mitt blodsocker dansa jenka under fasta. Hej och hå vad det svängde uppåt och nedåt utan att jag åt eller drack någonting. På morgonen kunde det flyga uppåt 8 mmol/l och sen ned till 3 under natten och upp igen under dagen. Jag har ju sett samma fenomen hos Maggan som mätt kontinuerligt (hon har ett nytt inlägg om det här – in och läs!) men jag tänkte att vi är liksom metabolt olika. Jag är metabolt frisk medan Maggan är kostbehandlad typ 2 diabetiker. Ändå reagerar vi precis likadant. Är det då verkligen nyttigt att fasta när kroppen signalerar metabol stress och kortisolet skjuter i höjden? Ingen människa kan bränna fett under sådana omständigheter i alla fall. Man kan absolut göra sig själv insulinresistent bara av stress, om än temporärt.

Varje gång jag åt ordentligt med mat så sjönk blodsockret och så småningom stabiliserades det när jag fyllde på med näring och fett. Så säger folk “fasta så går du ned i vikt” och sådana saker, men hur ska man till exempel kunna gå ned i vikt när kroppen driver upp kortisolet, insulinet och blodsockret i ren och skär panik? Den vet väl inte att det finns fett att ta av? Nu behöver inte jag gå ned i vikt eller fett men jag tänker på de med extra vikt som börjar fasta. Jag har fått många meddelanden från kvinnor som kombinerar sin fasta med hetsätning och på sikt går upp i vikt. Inte konstigt alls, ren överlevnad.

Fasta och rynkor

Så kommer vi till den fåfänga delen då. Först tänkte jag att man fick mindre rynkor av att fasta på grund av autofagin, vilket säkert stämmer. Om man får igång en fin djup ketos med bra autofagi så kan man säkert bli slätare men om kroppen har total panik och driver upp blodsockret – varifrån kommer de aminosyror som ska bli till socker i levern?

Från musklerna? Nej min teori är att det är lättare att ta det från kollagenet i till exempel ansiktet och att det är därför långtids-svältare och lågkalorientusiaster ofta är ganska skrynkliga!

Unna kroppen näring

Nu efter 7 månaders kontinuerlig periodisk fasta som började för att jag ville hantera min pollenallergi som jag märkte blev bättre när jag inte åt så slutar jag fasta och vill unna kroppen näring. Frukost, lunch och middag verkar ge mig bäst fysik med bra styrka och dessutom näring till mina signalsubstanser.

Jag har skrivit otroligt mycket om fasta genom åren och jag har länkat ett axplock här nedan: 

• • Fasta för hjärnan – äta för kroppen
  • Ska utbrända personer fasta?
  • En 5 dagars vattenfasta som gick bra (2015) del 1 
  • Socker, ketos, fasta & autofagi 
  • Fasta för kvinnor
  • Senaste 3 dagarsfastan (2019) del 1

• • Total genomgång av fasta 
  • Fasta med och utan kaffe
  • Nya perspektiv på fasta 

Lite om Dopaminfasta

• Hitta det inre drivet med dopaminfasta
• Dopaminfasta – vad göra med sina tankar?