Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon

Postat i kategorin Powerthinking

Vad är dina bromsklossar?

12 april, 2019 33 Kommentarer Skrivet av Martina

Filosoferar i Tallinn 

Det är många som tycker att mina inlägg om livsstilsdesign är intressanta, alltså hur man går sin egen väg och designar sin egen tillvaro fullt ut. För att lyckas med det behöver man identifiera vad som stoppar en från att i rådande stund leva fullt ut.

Vad stoppar dig?

Jag håller alltid på att gräver efter mina egna bromsklossar och det kan ju vara allt ifrån begränsande tankar till lågt självförtroende eller omedvetna kulturella eller sociala mönster. För egen del är den röda tråden att jag gärna lyssnar och tror på andra människors begränsande tankar om mig. Det är en oerhört irriterande insikt eftersom jag ser hur det varit så hela livet.

Andra människor vill alltid tala om för en (mig) vad man (jag) kan och inte kan, och bestämma ens (min) kapacitet och nivå. Kan du känna igen dig i det?

Ju mer jag lösgör mig från det här ju bättre lyckas jag med saker, och det är en förklaring till att det går bättre och bättre för mig för varje år som går. Det är för att jag är i en process att lösgöra mig från andra människor och deras begränsande mindset. Det är såklart okej för andra att ha sina tankar och idéer, sin egen världsbild men jag måste komma ihåg att inte tro på det.

Att be om lov

En annan bromskloss för mig är att jag gärna vill be andra om lov innan jag gör saker. Jättedumt! Jättedålig ovana att fråga “är det okej om jag gör X?” även om det handlar om något extremt personligt, så väntar jag på att någon annan ska sätta sin okej-stämpel innan jag kör igång. Anledningen är förstås att jag inte litar på mig själv, inte litar på att jag kan fatta vettiga beslut åt mig själv så jag måste briefa först.

Problemet är bara att jag ligger 10 steg före och att be någon annan om råd eller lov i något där jag är mest insatt, där jag är den som har läst på och har koll på läget blir inte direkt till min fördel.

The question is not who’s going to let me, it’s who’s going to stop me – Ayn Rand

Mitt favoritcitat från Ayn Rand handlar om just detta; att inte vänta på tillåtelse utan bara köra. Ingen stoppar dig när du bara kör förbi i 200km/h för vad ska de göra? Alla är så upptagna med sitt eget att de inte kommer lägga massa extrajobb på att hindra dig i dina upptåg, ändå tror vi (jag) på något sätt det.

Kan du identifiera dina bromsklossar?
Kan du känna igen dig i mina?

Lifestyledesign, Personligt
, , ,

Att skaffa kroppskännedom

8 april, 2019 24 Kommentarer Skrivet av Martina

kroppskännedom

  • Hur vet man om man tränar rätt?
  • Hur vet man om ens kosttillskott funkar?
  • Hur vet man om man sover bra?
  • Hur vet man om man äter rätt?

Svaret är: kroppskännedom, introspektion och genom att bli bra på att tyda sin kropps signaler!

Att skaffa kroppskännedom

Det är oerhört viktigt att ta sin kropps signaler på allvar. Den här helgen har jag socialiserat massor i hälsosammanhang och pratat med människor om mat, träning och livsstil och insett att MÅNGA människor får ONT i magen eller blir supertrötta av maten de äter. Ändå fortsätter de att äta just den maten.

Gör aldrig det. 

Regel nummer ett i kroppskännedom är att din kropp pratar med dig hela tiden! Du behöver bara lyssna på den och ta signalerna på allvar.

Kroppen kommunicerar via energinivåer, din magstatus, din vikt, känsla inne i kroppen och utanpå kroppen, kvalité på hår, hud och naglar, färg på huden, färg på urin och avföring bara för att nämna några saker. Du får aldrig tro på någon annan mer än du tror på de här signalerna. Det spelar ingen roll om professor si och så säger att det är toppen att äta grönkål, om du får röda kliande utslag av just grönkål.

Det spelar heller ingen roll om din PT säger att du ska träna si eller så, om det inte ger dig den kroppen, styrkan eller konditionen som du ville ha.

Du har kvittot med dig hela tiden!

När det kommer till kost, träning och kosttillskott så sker förändringar långsamt och du får inte resultat på en vecka. Du behöver ge varje förändring åtminstone 3-6 veckor för att kunna utvärdera. 6 veckor tycker jag är ett bra tidsintervall för egen del för det är tillräckligt länge för att du ska ha ett ganska detaljerat kvitto att studera vid periodens slut. Ett kvitto bestående av dina resultat, ditt mående, känslan i kroppen. Du har detta kvitto själv, ingen annan. Inga experter, bara du.

Några saker som är helt rimliga att nå på 6 veckor

  • Gå ned 5kg fett
  • Lära sig en ny skill (som att jonglera)
  • Öka 10% i styrka
  • Skaffa en regelbunden meditationsvana
  • Förbättra sin sömn
  • Komma in i djup ketos
  • Läka en läckande tarm
  • Byta ut sin tarmflora

Om du inte har ett oerhört komplext hälsoproblem utan är en “vanlig” person med hyffsat “vanliga” problem tar det inte så himla lång tid att få resultat så länge du är dedikerad, metodisk och noggrann samt går igenom alla kvitton kontinuerligt under dagen.

Bli enkelspårig och smala ned ditt fokus

  • Det bästa du kan göra för att känna in om din träning funkar är att träna ett begränsat antal övningar på ungefär samma sätt under en avgränsad period.
  • Det bästa du kan göra för att känna in om du har hittat rätt matmässigt är att sluta variera i all oändlighet och håll dig till NÅGRA FÅ livsmedel som du roterar.
  • Det bästa du kan göra för att känna in om dina tillskott funkar är att testa ett eller några få åt gången under en begränsad period för ett begränsat syfte.

Less is more när det kommer till mycket inom hälsa. De flesta skulle säkert tycka att mitt träningsprogram är oerhört spartanskt, men det är just därför det fungerar. De flesta skulle säkert tycka att min kost är enformig – men det är just därför det fungerar! 

Titta på signalerna från att du vaknar till att du går och lägger dig, där har du all info du behöver!

 

Biohacking, Kost & Hälsa
, ,

Besatt av matens renhet

26 mars, 2019 56 Kommentarer Skrivet av Martina

Jag tycker att det är märkligt hur besatta nordbor är av matens renhet, särskilt som vi lever i ett av världens absolut renaste länder. Ändå oroar sig folk över att vattnet inte är tillräckligt rent, maten är inte tillräckligt ren…

#cleanfood
#cleanliving

När jag flyttade till Kina hade jag i princip en panikångestattack varje gång jag skulle äta mat eller dricka vatten. Det var helt fruktansvärt jobbigt och jag grät över hur förgiftad jag skulle bli. Ingenting var rent nog. Efter några månader fick jag mitt livs värsta matförgiftning som fick mig att kaskadspy var 10e sekund i ett dygn. Det var det värsta jag upplevt någonsin och jag trodde verkligen att jag skulle dö.

Efter den upplevelsen skärpte jag till mig och slutade gnälla på matens renhet, och började ta ansvar istället. Ta ansvar för mina orealistiska ångestkänslor och min inbillningsparanoia. Jag började även ta mig utanför min comfort zone och åkte och handlade mat hos locals, som jag lagade själv och bedömde som gott nog.

Min besatthet kring matens renhet försvann sakta men säkert och efter 3 år var den helt borta! Nu ser jag på de här tankarna som en störning som många verkar lida av som gör att de gör tokiga matval i bedömningen av vad som är “rent” och inte.

Är Oatlys havremjölk renare än Lidls kött?

Jag köper mitt kött från Lidl, ibland från någon gård, ibland från Ica osv. Det är oftast svenskt men inte alltid. Det som spelar roll för mig är att det ÄR kött, det är nummer ett. Protein och fett.

Jag köper hellre importerat kött än havremjölk från Oatly eller en proteinbar, och i Kina köpte jag hellre kinesiskt kött än japansk chokladkaka. Det viktigaste är att basen är rätt, att det är en naturlig produkt i grunden hellre än något fabrikstillverkat hopkok som vi inte är designade för att äta.

Finns det smutsigt kött?

Dåligt kött är bättre än lösgodis och odlad lax är bättre än en konstgjord vegansk måltid som konstruerats i ett labb. Anledningen till det är att kött är vår ursprungliga föda, resten är inte det. Det känns som att detta lätt glöms bort.

Jag testade att leva på norsk odlad lax i en 6v i streck och mådde toppen, aldrig varit så rippad och fick inga hälsokonsekvenser.

Min diet bestod av: kaffe med irländskt smör och thailändsk kokosolja, norsk odlad lax från IKEA med thailändsk kokosgrädde till och lite broccolipuré gjord på kinesisk broccoli mixad med det irländska smöret. Det var vad jag kunde få tag på i början i Shanghai, innan jag hittat till bättre matbutiker.

Min poäng är att VAD man äter är viktigare än hur “rent” det är och rädslan för kött som något smutsigt är helt klart överdriven. Jag ser mycket rädslor kring parasiter, bakterier, antibiotika och andra gifter men ingen rädsla kring det syntetiska innehållet i en proteinbar eller i något så konstlat som havremjölk!

Vad tycker du om det här? 

Är du team #CLEANLIVING eller team #DIRTYFOOD? 

 

Mat och recept
, , ,

Dopaminfasta: Vad göra med sina tankar?

24 mars, 2019 26 Kommentarer Skrivet av Martina

Alla blev inte lika frälsta i min idé kring dopaminfasta (som egentligen bara betyder att ha supertråkigt). Grejen är att du ska stänga av all input, och bara få output. När du slutar mata in saker i form av underhållning, distraktioner, socker, stimulanter, sex, uppmärksamhet, sociala interaktioner osv så får du en möjlighet att höra din inre röst och med det kommer mängder med insikter och idéer.

Ann-Sofi kommenterade:  

Vad ska man egentligen göra hela dan….?☺️ Jag kan ser en risk i att börja tänka negativa tankar och få ångest om man inte alls ska distrahera sig.

Mitt svar: Om du får ångest av tanken på att inte distrahera dig finns det en hel del saker att jobba med. Något tyder på att du är medveten om att det finns saker i ditt liv som du inte är nöjd med, men inte känner dig helt redo att titta på.

Negativa tankar kommer att komma. Gamla oförrätter, insikter om varför han eller hon gjorde si eller så, hur du borde gjort, vad du egentligen tycker, tänker och känner. Det är positivt att dessa kan få komma upp till ytan där du kan vända och vrida på dem, ifrågasätta dem och se om de verkligen är sanna.

På frågan om vad man ska göra hela dagen svarar jag; fundera, skriva ned tankar som kommer eller arbeta eller träna men absolut inte fly sig själv med någon form av underhållning eller kommunikation med omvärlden, mat, snacks, alkohol, musik, sex, shopping eller vad det nu kan vara.

Dopaminfasta är väldigt givande, jag lovar! 🙂 Våga testa så många timmar du kan avsätta.

Biohacking, Biokemi, Hormoner, Lifestyledesign, Personligt
, , , ,

Hitta det inre drivet med dopaminfasta

22 mars, 2019 28 Kommentarer Skrivet av Martina

Mina inlägg om inre driv och inre motivation blev väldigt populära och jag fick massa frågor om hur man hittar det där inre drivet. Hur man hittar vad man själv vill göra, på riktigt.

Jag har svaret!

En stor anledning till att du inte vet vad DU vill göra är för att du inte är connectad med dig själv. Du lever i ett brus som dränker din inre röst, så att du inte hör dess budskap. Lösningen är alltså att ta bort det här bruset, och det görs enklast med en dopaminfasta.

Jag ÄLSKAR dopaminfastor och gör dem ofta!

Såhär gör du:

1. Lägg undan mobilen helt och hållet och begränsa mobiltiden till 1h per dag
2. Ingen TV eller TV-serier
3. Inga “snacks” hur keto de än är
4. Ingen musik
5. Inget umgänge eller kommunikation med någon, inte ens chat
6. Så lite mat som möjligt, bara tills du blir mätt (fasta är fördelaktigt här)
7. Helst inget kaffe alls

Såhär kunde jag leva veckor i streck i Shanghai och det gjorde verkligen under för min mentala, emotionella och personliga utveckling. Jag fick så otroligt mycket insikter och blev väldigt säker i mig själv; vem jag är och vad jag vill göra. Det var verkligen som natt och dag jämfört med när jag bodde i Göteborg.

Fasta hur länge?

Börja med 12 timmar och se hur det känns, sen kan du öka till 24h. Till exempel från lördag 00 till söndag 00 är ypperligt tillfälle.

Om du inte bor själv och har ett arbete att gå till men vill fasta längre rekommenderar jag att bara dra bort alla belönande aktiviteter från dagarna såsom mobilen (messenger, instagram, youtube, spotify osv), all musik, allt slösurfande, alla snacks, allt kaffe, TV osv. Bara att kraftigt dra ned på dopamintriggers gör stor skillnad!

Vipassana lärde mig att dopaminfasta

Jag lärde mig det här 2013 på mitt 10 dagars silent retreat i Ödeshög. Där kan man snacka dopaminfasta alltså! Det är förstås jobbigt i början för att det är extremt tråkigt, men väldigt väldigt värt det.

Vad du kan vänta dig för resultat

  • Att börja höra din inre röst som finns där hela tiden men dränks i allt brus
  • Insikter kring ditt förflutna
  • Mängder med kreativa idéer
  • Insikter kring vad du vill och brinner för
  • Insikter kring dina relationer

Den sista punkten avskräcker många från att både meditera och dopaminfasta. “Tänk om jag inte är kär i min man?” “Tänk om jag inte gillar mitt barn?” “Tänk om jag inte trivs på jobbet?” Det kan vara smärtsamt att lyssna inåt, men tänk på att det är ännu mer smärtsamt att leva hela sitt liv i en lögn.

Vill du vakna upp en dag och inse att du slösat 10, 20, 30 år på en karl du inte gillade? Eller ett jobb du inte trivdes med? 

Nej det vill du inte!

Dopaminfasta är grejen om du vill leva autentiskt och hitta dig själv och rätt grejer för dig att göra. Går du och undrar över vad du ska jobba med, eller vad du ska plugga eller göra – this is it! ❤ Berätta gärna om du har testat och vad det gav dig, så att andra blir inspirerade att testa också.

Lifestyledesign, Personligt
, , , , , ,

Senaste kommentarerna


Hej! Jag heter Martina och uppdaterar dagligen om biohacking, livsstilsdesign och mina tankar om hälsa. Jag följer en ganska strikt lågkolhydratkost sedan 2010 och tycker om att experimentera med olika träningsformer. På dagarna skriver jag böcker om hälsa, föreläser och granskar vetenskapliga artiklar. Välkommen hit! Alla kommentarer godkänns och besvaras manuellt.

Den här sidan är en personlig blogg med personliga reflektioner om ketogen kost, förebyggande hälsa och livsstilsdesign. Jag arbetar inte som PT, kostrådgivare eller någon form av vårdpersonal. Jag ger inga medicinska råd överhuvudtaget men uppskattar och uppmuntrar livliga diskussioner om biohacking, self-help och livsstilsoptimering. Du läser och tillämpar allting på den här bloggen på egen risk och under eget ansvar.