Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Posts in category Powerthinking

Biohacking │ Depressionsguiden

5 January, 2021 70 Comments Written by Martina

Som ni märker är inläggen ganska sporadiska på bloggen och det beror på att jag är ganska deprimerad och inte har riktigt samma iver som jag brukar ha. Just depression är något jag har en del erfarenhet av sedan tidigare både genom egna erfarenheter och genom att ha flera vänner som lidit av depression av och till. Det är ett svårt ämne som väcker mycket känslor och förutfattade meningar. Ordet depression påminner om “deppig” som vi associerar till “nedstämd” och ledsen. Depression behöver inte ha något med det att göra utan liknar snarare “avstängd” om något, men kan yttra sig på många olika sätt. Vi är många som faller offer för kommentarer som “du kan inte vara deprimerad för att du…” och kanske säger vi samma sak till oss själva?

“Jag borde inte vara deprimerad” eller “Jag får inte” / “är inte” och så vidare.

Hur yttrar sig depression?

Det tydligaste tecknet är att känna att saker och ting saknar mening och att se väldigt dystert på framtiden. Om du känner att det inte spelar någon roll om du lever eller dör och att allting är tråkigt, då är det ganska stor sannolikhet att du är deprimerad. Andra faktorer är att älta det förgångna väldigt mycket, känna stark ånger och skam samt att tänka väldigt negativt om sig själv och sin egen förmåga: “det går aldrig”, “jag kommer aldrig lyckas” osv.

Känner du igen dig? 

Jag som jobbat väldigt mycket med personlig utveckling de senaste åren kan styra undan många grejer men inte allt. Tack vare min upptränade självkänsla styr jag undan negativt självprat och tack vare all meditation förekommer ingen skuld eller skam eller ältande. Men dysterheten finns absolut där, liksom att ha svårt för att se mening i saker och ting.

Varför blir man deprimerad?

Startskottet kan såklart vara en traumatisk händelse (som i mitt fall) men man måste inte ha en anledning till att vara deprimerad. Det är ett misstag många gör när de avfärdar möjligheten att de skulle kunna vara deprimerade. “Jag har ingen anledning…” men så måste det alltså inte vara. Däremot finns det ett gäng faktorer som är gemensamt för många med depression. Här kommer dem:

Depressionsfaktorerna

Till att börja med, följande saker kommer göra dig deprimerad, hur många av dessa gör du? 

  1. Fysiologi
    1. Missar solljus och har regelbunden sömn
    2. Sitter still och saknar fysisk rörelse
    3. Tar inte hand om dig själv (hygien osv)
    4. Total avsaknad av träning
  2. Intag
    1. Är onykter via medicin eller droger
    2. Äter ohälsosamt
  3. Belasta hjärnan
    1. Intar massivt med information via internet, youtube, podcasts. 
    2. Arbetar distraherat och låter distraktioner störa arbetet, tar inte saker till avslut. 
    3. Sitter vid skärmar hela dagen
  4. Psykologi
    1. Orimliga målsättningar – jag ska nå så här långt för att vara nöjd – men misslyckas med att nå målen
    2. Avsaknad av mening
    3. Väntar på motivation eller någon känsla för att göra saker.
    4. Tänker att andra är lyckliga och att du bara lever i motstånd till verkligheten.
    5. Brist på struktur över dagen, stökigt och smutsigt runt dig
  5. Socialt
    1. Isolerar dig socialt
    2. Inte meningsfull kontakt med vänner, partner eller främlingar
    3. Inget jobb eller annat socialt sammanhang
    4. Deprimerande eller tråkiga vänner

Mängden av depression och ångest i samhället har ökat, och fortsätter att öka. Det är inte bara en fråga om att det nu identifieras och klassificeras som just det. En stor faktor bakom det är att vi nu har tillgång till all information vi kan tänka oss hela tiden, ett enormt flöde som vi har svårt att värja oss mot. Detta ger även många distraktioner och flykt-möjligheter som inte fanns förr. Det leder till att de underliggande problemen döljs till dess det inte längre går, och depressionen är ett faktum. 

Evolutionära förklaringar

En evolutionär förklaring bakom depression är att fel beteenden (i flocken) lett till negativa resultat och att den önskan om att isolera som ofta kommer med depression skulle leda till att personen söker ensamhet ett tag (typ som ett silent retreat), får insikter, och kommer tillbaka och löser problemen. Idag när vi alla är uppkopplade online är vi aldrig någonsin ifred med våra egna tankar och kan inte göra sådana emotionella genombrott som man kan göra i ensamhet och tystnad. Jag vet inte hur väl underbyggd den här teorin är, men jag som har varit på ett tystnadsretreat tycker att den är intressant!

Fysiologiska förklaringar

Depression kan komma från skeva signalsubstanser som kan vara genetiskt betingade eller påverkade av livsstilen. Det kan ha med allt från omgivningen till miljögifter, kost eller brist på solljus. 

Mentala förklaringar

Skapad depression från trauma eller händelser på jobbet eller i det privata. 

Medicinering av depression

Signalsubstanser och hormoner 

  1. Signalsubstanserna
    1. Dopamin – Belöning 
    2. Serotonin – Gemenskap
    3. Noradrenalin – Vakenhet
    4. Oxytocin – Närhet
  2. Hormonerna
    1. Testo
    2. Östro

Ovanstående hormoner påverkar depression på olika sätt och fungerar därför att medicinera med. Vanligaste medicinen mot depression är SSRI men har faktiskt bara 50% success rate jämfört med placebo. Det har därför experimenterats med andra antidepressiva medel som verkar på de övriga signalsubstanserna som dopamin och noradrenalin (samma som för ADD/ADHD). Oxytocin finns att köpa som nässpray (inte i Sverige) och anses också kunna mildra eller dämpa depression. Frågan är hur, om man inte åtgärdar depressionsfaktorerna ovan.

Att ha för låga könshormoner har också väldigt stor negativ inverkan på humöret. Män med lågt testosteron blir lättare deprimerade liksom kvinnor med lågt östrogen.

8 Friskfaktorer

  1. Jobb/Sammanhang
    1. Skapa ett sammanhang med regelbundenhet, minst 1 gång/vecka. Kan även vara digitala event.
    2. Arbeta mot att ha ett givande arbete inte bara “ett jobb”.
  2. Fokus & produktivitet 
    1. Gör saker till avslut
    2. Gör saker i verkligheten (inte bara i fantasin)
    3. Undvik ALL prokrastinering!
  3. Gemenskap 
    1. Gör saker tillsammans med andra, i vilken form det än må vara.
  4. Syfte
    1. Hitta vad det är du verkligen vill göra och gör det varje dag.
    2. GÖR bara mer saker som kommer ut och du får positiv feedback på.
               2.a Vad får du positiv feedback på?
               2.b Vad är positiv feedback?

  5. Självbild
    1. Hur vill du se dig själv? Vem vill du vara? Skriv ned!
    2. Hur vill du bli sedd av andra?
    3. Börja jobba på den bilden genom daglig handling även om det bara är något litet.
  6. Komma utanför hemmet & socialisera
    1. Planera in saker framöver så att du får roliga saker att se fram emot
    2. Gå på event och verkligen socialisera med folk där
    3. Connecta med människor via social media
    4. RING och prata med dina vänner

  7. Fysisk hälsa
    Sömn:
    1. Lägg dig samma tid varje kväll
    2. Försök att sova utan sömnmedel men använd om nödvändigt.
    3. Använd aldrig alkohol/droger för att sova/varva ned/höja humöret.

    Diet & träning:
    1. Träna regelbundet.
    2. Träna med personer för social kontakt.
    3. Undvik blodsockersvängningar.
    4. Laga och ät riktig mat.
    5. Undvik stimulanter/kaffe/koffein.
    6. Ta promenader i dagsljus

  8. Dopaminfix
    1. Undvik fejk-dopamin från droger och alkohol.
    2. Undvik distraktioner (youtube, poddar osv)
    3. Skapa tid för tystnad, tid att tänka.
    4. Tillåt dig att ha tråkigt så att du väljer svårare saker som roligt = dopamin
    5. Skaffa en meditationsrutin.

Kom igång!

Går detta att genomföra om man är riktigt deprimerad? Jag skulle säga att det inte är omöjligt att ta små steg framåt och bocka av åtminstone någon friskfaktor varje dag. Komma ut i dagsljus, laga mat eller bara undvika det som är mest destruktivt.

Sedan är det lite vanskligt att “rekommendera” läkemedel så det gör jag absolut inte. Jag har inga kvalifikationer för att göra det utan pratar utifrån min egen erfarenhet. Första gången jag testade SSRI var en väldigt otrevlig upplevelse (panikångest) men efter att dosen ställts in märkte jag att min sociala fobi försvann och jag kände mig gladare och mer driven. Avslutade behandlingen efter att jag fått insikterna, då var det nog för mig. Därefter har jag testat de flesta antidepp som finns, alltid bara ett kort tag för att förstå min egen hjärnkemi.

“Får” man göra så? Jag vet inte men det har varit min metod (med hjälp av läkaren) för att kartlägga vad respektive signalsubstans gör just för mig. Nu vet jag hur jag kan skapa till exempel dopamin själv (meditation är väldigt effektivt!) SSRI (selektiv serotoninåterupptagshämmare) har bara 50% success rate jämfört med placebo, så det är inga mirakelpiller direkt men när det fungerar kan det vara revolutionerande. Jag ser den här typen av läkemedel som att glänta på dörren till hur man kan må, för det kan man faktiskt glömma av om man mår riktigt dåligt.

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 0730651281

Det var allt jag hade att dela med mig om av depression. Det jag jobbar på just nu är att försöka stå emot impulsen att isolera mig, försöka svara i telefon, träna och laga mat varje dag. Det går framåt skulle jag säga… baby steps!

Berätta gärna om dina egna erfarenheter!

 

Neurohacking, Personligt
, , ,

Kan tankar påverka kroppen?

29 December, 2020 47 Comments Written by Martina

Kan man få riktiga symptom om det “sitter i huvudet”? 

Absolut! 

Nästan alla fysiska symptom har en emotionell eller spirituell komponent, och majoriteten av alla fysiska problem har sin grund i någonting psykiskt. Misstaget många gör är att anta att bara för att någonting är psykiskt så är det inte “på riktigt” och även läkare gör ibland så, även fast det är otroligt omodernt. Att somatisera (förkroppsliga) psykiska eller emotionella problem betyder inte att man inbillar sig sina sjukdomar. Det betyder heller inte att det är mindre “på riktigt”. Tankar och känslor är inte alls så abstrakta som man kan tro, för varje tanke och känsla har en egen biosignatur. Det betyder att varje tanke och känsla frisätter vissa specifika signalsubstanser som influerar kroppen på olika sätt.

Att tänka sig till smärta

Går det att tänka sig till smärta? Ja, men mekanismen för det är inte så enkel som att man bara tänker att man har ont någonstans och så får man det. Nej, smärtan fungerar som en signal från kroppen, för de som stängt ned sina känslor och inte lyssnar på dem. Migrän och kroppsliga smärtor är ofta ett resultat av stress och oro och fibromyalgi har en koppling till serotoninsystemet. Serotonin är “må bra” hormonet som vid rätt nivåer ger en känsla av att känna sig kärleksfull och tillfreds. Nu generaliserar jag för enkelhetens skull, men typiska lågt-serotonin-tankar ger raka motsatsen, dvs förakt, oro och missnöje. Det ökar också smärtkänsligheten avsevärt.

Kroppens signalsystem

Vissa människor drabbas av depression, ångest eller oro medan andra har svårare för att uppfatta dessa känslor, och inte reagerar förrän något riktigt allvarligt händer. En del går med klinisk depression i åratal utan att notera det, dels för att det blir normalt att må dåligt och för att många förväxlar depression med att känna sig “deppig”. Depression handlar mer om att ge upp på sig själv och att känna att ingenting spelar någon roll. Vardagen funkar för att den går på rutin men det finns ingen entusiasm inför att göra saker.

Mänskliga behov går dock inte att förneka så uppfylls de inte på konstruktiva sätt så uppfylls de på destruktiva sätt till exempel att närhet och kärlek ersätts med porr, spänning ersätts med shopping och närhet och trygghet ersätts med mat. Detta leder till fysiska sjukdomar i kroppen, inte med en gång, men över tid.

Varför och hur då?

För att när man överger sig själv och ersätter sina behov med destruktiva utlopp är det många viktiga saker som uteblir: träning, socialt samspel, hälsosam mat, högkvalitativ sömn, återhämtande aktiviteter och att sträva efter inspirerande mål. Det gör att kroppen blir i lite sämre skick för varje år som går.

Hälsoångest och kroppsliga symptom

Det förekommer ibland att personer åker ambulans i ilfart till sjukhuset för att de är övertygade om att de fått en stroke eller en hjärtinfarkt. Efter idoga undersökningar hittas dock inga spår av detta och det visar sig att alltihopa var psykosomatiskt, till exempel konsekvenserna av en panikångestattack. Hur är det möjligt? Beroende på hur man reagerar på stark ångest kan man få alla möjliga symptom där bröstsmärtor och andningssvårigheter inte är helt ovanligt. Även hälsoångest (konstant oro för att vara sjuk) kan manifestera fysiska symptom. Stark oro drar upp nivåerna av noradrenalin, adrenalin och kortisol som påverkar signaleringen till hjärnans smärtcentrum. Det kan även påverka tarmrörelserna och ge kraftig IBS. Därför skrivs SSRI (antidepp) ofta ut vid IBS, och det fungerar!

Din personliga sanning

Det är viktigt att se sina känslor som ett uttryck för sin personliga sanning. Inte kväva dem eller tycka att de är fel eller för mycket. Det är trots allt bara en spegling av vad som händer på insidan. Jag märker att många är otroligt rädda för känslor, både sina egna och andras. Att ge efter för negativa känslor möts ofta med stor bekymran och en önskan om att dämpa; “sluta må dåligt nu, här är några alternativ så att du kan må bättre nu med en gång!” Ju mer jag mediterar och noterar alltings förgänglighet ju märkligare blir det synsättet. Känslorna är ju bara vågor på ytan!

Lyssna in. Vad säger dem? Vilka tankar behöver du tro på för att känna som du gör? Anteckna, vrid och vänd på dem. Är de sanna? Tänk på att inga känslor är farliga att känna, de kan inte skada dig även om de är obehagliga. Dessutom är obehagliga känslor ganska kortlivade, särskilt om man riktar sitt fokus mot dem. En intressant meditationsövning är att sitta med sina obehagliga känslor som fokus-ankare. Vad man upptäcker (spoiler-alert!) är hur föränderliga de är, och att ingenting negativt överlever i ljuset av ens medvetande.

Att lära sig navigera bland känslor

Meditation och dagboksskrivande är två väldigt bra redskap för att lära sig navigera bland sina känslor. Checka in hos dig själv en stund varje dag för att ta tempen på din emotionella status. En knep som egentligen är riktat till skönlitterära författare för att komma runt skrivkramp är att börja morgonen med “free flow journaling”. Det innebär att man öppnar ett skriv-dokument på datorn (eller tar fram papper och penna) och bara skriver allting som kommer ut oavsett hur konstigt eller osammanhängande det blir. Det är ett sätt att “tömma hjärnan” och komma i kontakt med sitt undermedvetna. Den här övningen är otroligt bra första steg för den som vill börja med självinventering!

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 0730651281
, , , ,

Planera för 2021: Målplanering!

21 December, 2020 32 Comments Written by Martina

Äntligen lider det här mardrömsåret mot sitt slut och en tradition jag alltid har vid varje årsslut är att sammanfatta alla mål jag har uppnått och sätta nya för det kommande året. Jag gillar verkligen “nyårslöften” och har alltid en lång lista innan januari drar igång. Att sätta sina intentioner är superviktigt och här delar jag med mig av några tips för att öka chanserna att lyckas!

Livshjulet – Din baseline

målplanering

Det är bra att veta sin baseline innan man sätter mål för att veta vart fokuset bör ligga. Här är ett exempel på ett livshjul men det går jättebra att göra ett eget med sina egna kategorier. För vissa är bostad helt oviktigt till exempel, då behöver inte det vara med. För andra är karriär superviktigt, då kanske den ska delas in i fler kategorier. Jag har till exempel flera karriärområden då jag både jobbar med start ups, doktorerar och skriver böcker.

Det området som ligger sämst till är bra att fokusera mest på. Målet är att hjulet ska vara helt runt.

Skriv ned dina mål

Det är vetenskapligt bevisat att de som skriver ned sina mål har många gånger högre chans att faktiskt uppnå dem. Något magiskt händer när målen hamnar på papper och inte bara är i huvudet. Det blir konkret och vi kanske funderar mer över hur vi faktiskt formulerar oss när vi skriver, så att målen blir mer specifika än “det hade varit så najs om…”

Jag tenderar att ta i ordentligt när jag skriver ned mina mål och det har jag tidigare sett som en fördel. Jag brukar ändå uppnå 70% eller mer men just det här året fungerade inte den metoden alls. Istället blev jag förskräckt när jag tog fram min lista med mål och insåg att jag inte uppnått ett enda av dem. Allting gick på räls fram till början av mars, och sen när pandemin slog till och min pojkvän blev sjuk vände det. Trots allt negativt har jag uppnått väldigt mycket, men inte det jag hade tänkt från början. Därför tänkte jag ha en mer modest strategi inför 2021.

SMART-modellen

S = Specifikt
M = Mätbart
A = Accepterat
R = Realistiskt
T = Tidsbundet

Realistiska mål är tråkigt men jag tänkte hålla mig lite down to earth så att jag får tillbaka geisten. Därför kommer jag undvika mål som “att kunna gå på händer” innan jag ens kan stå på händer utan en vägg bakom mig. Babysteps!

Månadsutvärdering

En annan bra sak är att bryta ned målen i mindre delmål och göra en månadsutvärdering. Då vet man om man är på väg emot målen eller på väg ifrån, och om man behöver öka ansträngningen. Detta gjorde jag bara fram till mars i år så jag tror att det är en av anledningarna till att ingenting på mållistan uppnåddes. Det var helt enkelt för mycket kaos i livet för att bry sig om någonting överhuvudtaget.

Bestäm ett tema

Om du inte vet vad du ska sätta för mål rekommenderar jag att bestämma ett tema för året. Mitt tema är fysisk hälsa. Jag vill lägga mer tid och energi på att komma i form igen, städa upp min kost ännu mer och sänka min biologiska ålder. Lämpligtvis är temat ett område som är mest eftersatt, för lägger du ditt fokus där är chansen väldigt stor att du faktiskt fixar det!

Vad vill du fokusera på 2021?

Lifestyledesign, Personligt

Vad är beroende│del 2

18 November, 2020 57 Comments Written by Martina

Jag skriver en hel del om beroendeproblematik, och har gjort det sedan 2015 då min bok “Beroendehjärnan” släpptes. I den boken försökte jag bena i vad som karakteriserar en beroendehjärna. Finns den ens? Kan alla bli beroende? Är vissa immuna? Mitt fokus i den boken är socker- och matberoende, för när jag kom in i lowcarb-svängen för tio år sedan, upptäckte jag att de flesta som valt det spåret upplevde sig lika beroende av socker som en alkoholist är beroende av alkohol. Det var ett nytt fenomen för mig då, även om jag aldrig varit en person som kan nöja mig med en bit ur Aladdinasken. Men vem kan det?

Missbruk eller skadligt bruk?

Jag hade aldrig funderat på om jag själv var beroende av någonting. Jag gjorde Bitten Jonssons test i hennes bok Sockerbomben, vilket verifierade att jag inte var sockerberoende i alla fall. Skadligt bruk? Det är en annan term som används när man har en tendens att åka på långa dikeskörning, men ändå kan avbryta infallen med sin viljestyrka. Det vill säga, man kan säga till sig själv “nä, nu ska jag inte ha mer!” och så bara slutar man. En person som är beroende, kan inte göra det. Dragningen till substansen (eller beteendet för den delen) är större än viljan. Den är större än nästan allting annat till den punkten att det har blivit ens livs kärlek. From hell.

Fördomarna om beroende stämmer inte

Varför är beroende så intressant? För att det är oerhört komplext, och skrapar man lite på ytan av alla definitioner så inser man snabbt att nästan alla människor passar in, någonstans. Ett beroende måste inte synas, och det måste inte skapa märkbara problem heller. Jag tror att många är beroende, utan att ha en aning om det själva. Rent krasst går det att vara en högst funktionell heroinist i decennier i sträck. Det finns genom historien många kända exempel som bekräftar det. En fördom är att beroende alltid leder till hemlöshet, kriminalitet och ond, bråd, död men så behöver det inte alls vara. Leder det till lidande? Ofta, ja! Men ett lidande som inte alltid syns.beroende

Beroende = oförmåga eller ovilja att acceptera känslor

Den enklaste definitionen av beroende är oförmåga eller ovilja att acceptera sina känslor, utan att försöka ändra på dem. Hur många ändrar inte sitt trötta morgonhumör med kaffe? Det är socialt accepterat, men att ändra sin trötthet med amfetamin, är inte okej, eftersom amfetamin är narkotikaklassat. Du kanske tycker att jämförelsen är löjligt extrem, men mekanismen är dock, rent krasst, densamma. För en känslig hjärna ger kaffe en rejäl “high” (dopaminkick) som man inte ens märker när man vant sig. Då använder man bara kaffet för att bli normal. Hur många gånger har vi inte hört någon säga “jag får så ont i huvudet om jag inte får mitt kaffe”?

Det är samma med mycket annat. Det blir svårare och svårare att få en rejäl “high”, för det kräver ständigt ökande doser, och många orkar inte missbruka på det sättet. Inte mat, inte droger, inte något annat heller, även om vissa gör det. Jag skulle säga att det finns olika typer av missbrukare. Några få jagar sin “high” hela tiden, andra är mer tvångsmässiga medan de flesta missbrukar för att “hamna rätt i hjärnan.”

Nidbilden av missbrukaren som ligger utslagen på en madrass, stämmer sällan. Missbrukare finns överallt, men bara när det ger stora konsekvenser som inte går att förneka varken för personen själv eller omgivningen, blir det något att ta tag i på riktigt. I screeningen för beroende finns frågan om någon annan har reagerat på användandet eller beteendet. Om så är fallet har det ofta gått väldigt långt, eftersom missbrukare blir experter på att både dölja och rationalisera sitt missbruk.

Dölja och rationalisera sitt beteende

Jag tittade på ett Youtube-klipp med en känd influencer för några dagar sedan. I klippet berättade personen för sin pojkvän att hon brukar shoppa i smyg och gömma påsarna på olika ställe, för att inte avslöja hur mycket som faktiskt shoppas. Detta är ett återkommande tema för personer med ett beroende. Någonstans inombords är det ganska uppenbart att beteendet har gått över styr, vilket leder till oärligt beteende. Den andra varianten på det här är att rationalisera och förklara på överdriven detaljnivå, varför beteendet är som det är och på något vis godtagbart. När ursäkterna och förklaringarna börjar hagla och är långa och omständliga, ringer varningsklockorna på högsta volym.

Stigmat kring beroende

Att bli beroende av någonting är mer lätt än svårt i det här samhället. Sociala medier är utformade för att vi ska bli beroende av dem, liksom en stor majoritet av alla livsmedel. Nikotin, koffein och alkohol är socialt accepterat och porr, spel och shopping är extremt tillgängligt via internet, samtidigt som alla naturliga ventiler är tilltäppta. Vi saknar generellt sett rätten att bestämma över vår egen tid, möjligheten att komma ut i naturen när vi vill eller umgås kravlöst och förutsättningsfritt med andra människor. Istället blir vi inlåsta från lågstadiet till gymnasiet/universitetet och sedan förväntas vi arbeta för någon annan en tredjedel av dygnet samtidigt som vi ska ha ett fint hem, barn, husdjur, fritidsintressen, vara vältränade och ta hand om oss själva, och gärna ha fina materiella saker också för att visa sin tillhörighet och status.

Var finns ventilerna?

I alkohol, i Netflix och Youtube, i porr, i shopping, i mat och socker, i drama, i manipulation, i cannabis, i opiater och i cigaretter.

Jag tror att vi bara kommer se mer och mer beroendeproblematik framöver, med tanke på hur samhället ser ut idag. Vi längtar så efter kontakt med andra människor, känna oss sedda och komma till vår rätt, men det finns så mycket hinder på vägen. Vi fastnar i beroenden för att göra vardagen lite mer uthärdlig. Därför tror jag inte på att sluta tvärt med missbruk eller andra dåliga vanor utan att skapa medvetenhet kring sin mentala miljö och sen byta ut det destruktiva mot något mer konstruktivt.

Konstruktiva ventiler

Dessa känner vi redan till, men de är så oerhört viktiga. Nummer ett är att sätta gränser så att ventilbehovet minskar. Om man känner att man kan vara sig själv hela tiden behövs väldigt få ventiler. Att ta sig tid till att göra grejer bara för sig själv, och till att träna och meditera, får ned stressnivåerna och fyller på kapaciteten. Sedan är det också oerhört viktigt att gallra i bekantskapskretsen. Forskning visar att det inte är våra “fiender” som tar mest energi utan de ambivalenta vänskaperna med människor som enda dagen står på vår sida och andra dagen inte gör det. Stryk dessa helt och hållet, samt personer som uppmuntrar missbruket eller hejjar på dina misslyckanden.

Hur fixa sina känslor?

Om ursprunget till beroende är en vilja att fixa sina känslor, behöver vi hitta bättre sätt att göra det. De konstruktiva ventilerna ovan är en bra start, men många har en riktigt skev neurokemi som kan vara svår att komma tillrätta med. Ju mer och ju längre man har missbrukat desto skevare blir det, och det kan då ta lång tid att återställa den. Dessutom kanske den inte var i balans från början, vilket betyder att den inte ska återställas utan balanseras. Mitt go-to tips för bättre mental hälsa är att undvika alla blodsockersvängningar och så mycket konstgjorda produkter som möjligt. Det blir en otroligt stor skillnad för måendet om kroppen får byggstenar nog till att bygga upp de signalsubstanser som krävs. Att stryka enkla, socialt accepterade saker som kaffe och alkohol kan göra enormt stor skillnad för den mentala hälsa. Träning, gärna hård och tung träning är dokumenterat bra för både ångest, depression och PTSD! Sen sista polletten för en tryggare, mindre missbruksbenägen vardag är – konstruktiva rutiner!

Keep it simple. Gå upp, ät frukost, skriv en tacksamhetslista över allting du är tacksam för, spendera minst 30 minuter i total tystnad, träna, reflektera över dina mål och visioner, skaffa dig inställningen att du är VD över företaget som är ditt liv och börja ta ansvar för allt det du inte gillar i din tillvaro. Allting kan inte fixas med en gång men att ta tag i någonting är en bra start. Detta sättet att tänka kommer inte eliminera missbruk och beroende, men det kommer vara en bra start!

Som vanligt rekommenderar jag 12-stegsprogrammet för djupare förståelse. Jag har gjort en superenkel dummy-guide över det HÄR! Och del 1 i den här serien om beroende hittar du HÄR!

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 0730651281

Hoppas du gillar det här inlägget! Jag vill jättegärna höra dina reflektioner, insikter och erfarenheter på området 🙂 Regga dig här för att umgås på forumet. Där finns ett eget subforum dedikerat till just beroendefrågor!

Biohacking, Biokemi, Neurohacking
, , , , ,

12-stegsprogrammet | Deep Dive for Dummies

30 October, 2020 22 Comments Written by Martina

Det här inlägget är mitt försök till att förklara 12-stegsprogrammet på ett enklare och mer tilltalande sätt. Programmet är briljant men upplevs tyvärr som frånstötande för många människor. Många skräms bort av 12-stegsprogrammets ordval, att det verkar religiöst eller allmänt sekt-liknande. Programmet skapades 1935 och formuleringarna är samma nu som då, vilket kan få det att verka lite gammeldags. Väldigt få oinvigda vet vad det handlar om även om många känner till AA (Anonyma Alkoholister) som är en av alla grupper som finns inom 12-stegsprogrammet. Det finns grupper för varje beroendeutlopp (anonyma överätare, anonyma narkomaner, anonyma sexmissbrukare osv) men det finns också grupper för människor som inte har något beroende. Jag kommer till det strax.

12-stegsprogrammets arbetsböcker sk "stegarbetsguider" är guider till självinventering och självreflektion. Varje steg innehåller frågor vars syfte är att gå till den absoluta roten av sina problem. Det går hand i hand med meditation och annat utvecklingsarbete. 

Du behöver varken vara beroende eller ha problem!

Min hypotes är att en klar majoritet av alla människor passar in på något av 12-stegsprogrammets definitioner av beroende, men självinventering eller aktiv självreflektion kräver såklart inte att du har ett beroende. Det kräver inte ens att du har några särskilda problem. Sättet att tänka är givande för alla och därför vill jag dela med mig av den här fördjupade förenklingen.

Deep Dive for Dummies

Ett problem med 12-stegsprogrammet är att många har svårt att känna igen sig i beskrivningarna eller förstå vad ordvalen innebär. Även hardcore addicts kan få för sig att deras problem inte passar in på beskrivningarna, och därför har jag skalat av så mycket 12-stegsvokabulär som möjligt och uteslutit alla andliga begrepp.

Jag har använt en viss semantik med vilje. Vänster lista 1-12 som är skriven i rött är det omvända 12-stegsprogrammet skrivet i dåtid. Höger lista 1-12 som är skriven i grönt är mina 12 förenklade steg, skrivet i nutid. Tanken är att du ska kunna jämföra beroende-tänk med nyktert tänk "back to back" och få en tydlig bild av hur det känns att ha överkommit dina problem, och fått de insikter som programmet vanligtvis ger.

Logga in för att läsa hela artikeln

Det är gratis att registrera dig!
Du får då tillgång till mina längre VIP-artiklar samt kan posta frågor och få svar på forumet.

Biohacking, Neurohacking
, ,

Senaste kommentarerna

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 0730651281
Skip to toolbar