Det är 2020 och i nya tidningen Diabetes presenteras katastrofalt omoderna och rentav skadliga diabetesråd. Diabetes typ 2 är en livsstilsrelaterad sjukdom som följer av långvarig insulinresistens till följd av uttröttade insulinreceptorer. Att ens receptorer för insulin inte svarar som de ska kan såklart ha en genetisk komponent bakom sig, men ett stort intag av insulinhöjande mat ligger i princip alltid bakom. Den hormonella regleringen av leptin, ghrelin, insulin och GLP-1 har blivit skev och det första tecknet på detta är att vikten och bukfetman ökar.
Man kan säga att en typ 2 diabetiker har blivit “allergisk” mot kolhydrater men kan normalisera sitt blodsocker genom att byta kost. Då behövs i regel ingen medicin alls. I Sverige har vi idag tusentals medicinfria typ 2 diabetiker som kontrollerar sin sjukdom via kosten. På grund av att deras receptorer en gång har blivit trötta, kan de kanske aldrig “äta som vanligt” och de kanske alltid kommer ha lättare än andra att öka i vikt, men de behöver i vilket fall inte medicin och kan leva friska precis som vem som helst.
“Skippa inte kolhydraterna!”
En desperat ton hörs i dessa råd som försöker få diabetiker att inte skippa kolhydraterna. Varför? Varför vill de få oss att tro att livsstilen inte spelar någon roll och att vi måste äta medicin mot något som går att kontrollera?
Blodsockret går att kontrollera, även för en typ 2 diabetiker!
Låt oss titta på deras argument:
“Vi behöver insulin för att överleva”
Ja och det produceras även om vi inte äter några kolhydrater överhuvudtaget. Vi har både blodsocker och insulin även om vi fastar i 2 veckor. Vi behöver inte göra någonting för att dessa basala funktioner ska fungera, det mesta vi gör att försöka påverka (till exempel äta kolhydrater för att få upp blodsockret) orsakar mest problem. Det börjar svajja och sen blir det okontrollerat med hunger och sug som följd.
“Ökad risk för hjärt och kärlsjukdomar”
Nej hjärt- och kärlsjukdomar är en effekt av kronisk låggradig inflammation i kärlen och man blir inte inflammerad av fett och protein, däremot blir man inflammerad av kontinuerliga blodsockerhöjningar.
Blodkärlens utsida (där blodet strömmar) är täckt av ett tunt lager plasma som kallas för glykokalyx. Tänk motsvarande tarmarnas tarmludd. Dessa styr på samma sätt kärlväggens genomsläpplighet och skyddar våra kärl. Stora blodsockerstegringar skadar glykokalyxen och skadar kärlen. Detta är en stor faktor bakom kardiovaskulära sjukdomar bland diabetiker (Källa 1 och 2 längst ned)
“Ät inte för mycket protein”
Det är inte farligt för njurarna med naturligt protein i naturliga mängder, det är en total myt. Det finns mycket värre saker för njurarna som till exempel den populära diabetesmedicinen metformin som metaboliseras där. (Källa 3)
“Fett, socker och kolhydrater”
Ja man blir mer kolhydratkänslig om man aldrig äter kolhydrater det är helt sant, men det är inte ett problem om man inte äter dem. Vi människor ska vara känsliga för kolhydrater det är därför vi har ett så aggressivt insulinsystem.
“Viktigt med fibrer”
Det går utmärkt att få i sig fibrer från grönsaker även med ett lågt kolhydratintag. Till exempel innehåller broccoli, spenat och blomkål rikligt med fibrer, men även helt utan fibrer kan man få en enastående tarmflora. Såhär ser min tarmflora ut efter 2 år med nära 0 i fiberintag: Analys av min tarmflora.
Här är en intressant artikel som säger “Ta bort fibrerna och du tar bort förstoppning”, vilket är vad de flesta upplever. Fibrer kan vara mycket irriterande för våra tarmar. (Källa 4)
“Välj smarta kolhydrater”
Jag håller med om att välja kolhydrater med lågt GI men framförallt är det viktigaste att satsa på näringstät föda. Det är i första hand kött, fisk, ägg och inälvor. Sedan kan man komplettera med lite mikronutrienter från svamp, lök, vitlök, kålväxter, morot, broccoli, blomkål, brysselkål och så vidare. Det går utmärkt att hålla sig till under lång tid om man äter ordentligt och fokuserar på maten som mättar.
Det var tråkigt att se så omoderna råd i en helt ny och fräsch tidning. Jag fortsätter sågningen i en del 2 av detta inlägg nästa vecka!
Här nedan är några källor refererade i texten:
Artrikedom betyder hur mycket olika typer av bakterier man har i sin tarmflora. Den gröna boxen är normalintervallet där jag ligger strax över. Jag antar att högre är bättre, men jag är inte säker. Väldigt låg artrikedom brukar förknippas med IBS och det har jag inte längre.
Jag hade i princip inga bakterier av typen Akkermansia. Det får man av frukt, grönsaker, råg, vete, korn, havre, ris och fiberhusk. Inget av detta äter jag så inte konstigt att jag inte har bakterierna för det. Oklart om detta är bra eller dåligt. Jag hittade
FP är en av de mest frekvent förekommande bakterierna i den mänskliga tarmfloran och den anses boosta immunförsvaret. Låga nivåer är associerade med 
Martina on Konstruktiva sätt att gå emot sig själv: “Okej det hade jag också förr om åren och för mig funkade det bra att ta bort ALLA fibrer och…”
