• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha [Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋‍♀️) är naturligt böjda åt det hållet!

Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!

ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera. 

STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer? 

Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️

Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️

Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!
Hej & Välkommen! Om du är ny följare här, ka Hej & Välkommen! 

Om du är ny följare här, kanske du undrar vad detta är för konto? "Next level biohacking" handlar inte om att chippa sig eller skaffa senaste health tech-prylarna, utan är tvärtom inne på low tech health, basic fysiologi (om hur våra mänskliga kroppar funkar) kryddat med personliga intressen som farmakologi, neurobiologi & hormonlära.

Jag har pluggat biokemi i många år & har snart en PhD i intermedicinska vetenskaper. Det jag lär mig vill jag stöta & blöta med dig som läser här, tillsammans med occasional rants & idéer kring fysiskt & psykiskt välmående. 

Mitt syfte är INTE att visa upp mig själv som "duktig" eller komma med pekpinnar. Då får du följa någon annan, för även om jag befunnit mig i "hälsosfären" i många år, har jag fortfarande mycket att jobba på. Vissa problem som bipolaritet, aspighet osv skriver jag om, andra inte. 

Det finns alltför många frihetsgrader inom konceptet "hälsa" för att någon med säkerhet ska veta allting, så titta gärna mekanistiskt (dvs hur det funkar i form av processer, istället för en massa varför), testa dig fram & glöm inte att ta allt du läser med en nypa oprocessat havssalt *skojar* 😅

Länken i profilen 👆 innehåller mängder med gratis-material så klicka där om du vill läsa mer! ❤️
Nu har snön kommit till mig också!  Videosarna är från igår 👆 djuren hade inga problem alls med lite snöfall, men idag är det plötsligt 2 decimeter och inte ens getterna vågar sig ut i snön. Silkeshönsen ville inte kliva ned från pinnen i morse, så de fick maten serverad där de satt 😅 

Hur mycket snö har du hos dig?
I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på Chalmers & med tanke på det (alltså vad som är toxiskt/giftigt eller inte) kom jag att tänka på en återkommande fråga jag får, nämligen: "jag äter (.....) hur nyttigt/onyttigt/bra/dåligt/farligt är det?"

Jag ser ju allting som relativt & att det därför inte finns något absolut dåligt eller absolut bra. Jag tycker att det beror på massa faktorer - inte minst på vad man jämför med! 

Att börja dagen med en rulle ballerinakex är kanske ingen höjdare, men om det är en person som lär sig att äta igen efter många års ätstörningar är det kanske exakt helt rätt! 

Jag har ju personligen nördat ner mig i en ganska ensidig kost de senaste +10 åren (low carb/keto) så om någon frågar mig om deras frukt-frukost är bra, kommer den inte vara bra från mitt perspektiv. Jag värdesätter andra saker, men även jag (frukt-hataren nummer 1 😅) kan se att frukt-frullen är bättre än ballerina-frullen, men det är fortfarande bara 2 parametrar mot varandra!

Inom toxikologin säger man att det inte är giftet i giftet som är giftigt utan mängden (the dose makes the poison) & jag skulle vilja lägga till att om vi pratar just gifter så har vi alla vår individuella kemiska belastning som påverkar hur mycket som är mycket för just oss. 

Dessutom är vi olika bra på att hantera både livsmedel & olika kemikalier, läkemedel, droger osv eftersom vi har olika genetik & tarmflora, olika avgiftningskapacitet, olika psyken, toleransnivå mm. 

Så jag skulle önska att alla som sitter på en "är (....) nyttigt/onyttig?"-fråga lägger till fler parametrar & kanske tittar på resultaten: dvs energinivå, humör/mående, träningsresultat & övriga hälsoeffekter. 

Det är dock svårt för vem som helst att avgöra hur "dåligt" ett specifikt livsmedel är, för resultaten är ju en kombination av helheten över tid. Men, man kan läsa på, testa att utesluta om man känner sig misstänksam, ersätta med annat, men framförallt känna efter i magen! 

Vad säger magkänslan? 

Det är så jag sållar i vad jag stoppar i mig & det funkar ganska bra! Börjar jag undra "hur dåligt är detta på en skala?" så är det nog inte helt rätt! 

Berätta gärna hur du tänker om det här! ❤️
  • Home
  • Tag: biohacking

Inlägg i kategorin biohacking

Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?

6 February, 2023 26 Comments Written by Martina

TLDR: Ett inlägg i 2 delar!* Sorry för mastig artikel men snöade in till tusen på det här området! 😅 Jag har många stress-junkies som läser här så, this is for you! ❤
TEMA: kronisk stress och stress-resistens; stressens svar på insulinresistens fast med receptorresistens för kortisol istället för insulin (och varför det är värre!)
TES: att kronisk stress är en av de största riskfaktorerna bakom ohälsa, både via sina egna sjukdomsalstrande, fysiologiska processer och som motor till destruktiva beteenden.
DEL 1: forskningen kring livsstilssjukdomar: vad man mäter och varför, skillnaden mellan observation, korrelation och etablerade orsakssamband, samt hur orolig du behöver vara om du uppfyller någon klassisk riskmarkör.
DEL 2: stress-resistens, hur det funkar, vilka symptom det ger upphov till (lista) + hur, när och varför psykologisk stress förvandlas till kroppsliga sjukdomar. *Omskriven, korrad (tack Maggan!) & uppdaterad med bilder & referenser! 

Inlägget innehåller reklam för min samarbetspartner Arktis Naturals (länkar & info hittas i separat, färgmarkerat avsnitt längst ned!)

DEL 1: Riskfaktorer enligt forskningen, i relation till de vanligaste livsstilssjukdomarna.

DEL 1: vilka riskfaktorer som mäts i forskningen om de vanliga livsstilssjukdomarna och varför, vad befolkningsstudier säger egentligen och vilka slutsatser vi kan dra från dessa. Graferna i texten representerar livsstilssjukdomar och dess riskfaktorer, men är datan komplett? Kan vi sätta ett likamedtecken mellan riskfaktor-grafen (den blåvita) och sjukdomsgrafen (den rosa), eller saknas något? Och vet vi vilka faktorer som är orsakssamband eller bara observerade korrelationer?

Riskfaktorer i den svenska befolkningen (från 2019)

Mitt förra inlägg handlade om att “vikta” livsstilsvariabler rätt så att inte “gå 5km med hunden” blir lika mycket plus som ett halvt paket cigg blir minus. Poängen var att det är bra att hålla koll på sina “plus och minus” för att undvika livsstilssjukdomarna för som namnet antyder så är själva livsstilen nyckelfaktorn oavsett genetik, men vilken av alla livsstilssjukdomar det blir är däremot mer genstyrt (men inte helt!)

BMI, midjemått, blodsocker & diabetes

Högt BMI och diabetes typ 2 (T2D) är en ohelig kombination rent statistiskt (tillsammans med ålder) men som jag sa i förra inlägget så är statistik och verklighet inte samma sak! Korrelation betyder att variabler sammanfaller (råkar förekomma samtidigt hos personer med ett visst tillstånd) men inte att den faktiska orsaken. De kan bero av varandra, men det går inte att säga i befolkningsstudier, eftersom de kollar efter korrelationer mellan olika faktorer och någon viss sjukdom, i syfte att detektera nya potentiella riskfaktorer. En helt annan typ av forskning behövs för att förstå orsakssamband och faktiska mekanismer.

Mäta & beräkna: med vilken mätdata?

Grundforskning är det som främst kan visa att det ena beror på det andra och varför. Det är min favvo-forskning att läsa om men att göra de där pilliga experimenten var inte för mig så jag håller på med befolkningsstudier istället för möss och petriskålar.


Befolkningsstudier bidrar med t.ex blodmarkörer, gener, sjukdomshistorik, mediciner, livsstilsvanor osv hos tusentals människor i en viss åldersgrupp eller med en viss diagnos och det är riktigt intressant, men har tyvärr sina begränsningar. Utkomsten beror också väldigt mycket på hur påläst forskaren är, och det är b.la därför jag läser grundforskningen! 🤓

Vad som mäts i studier…

Från exemplen ovan så ser du att vad som mäts är de vanligaste markörerna med lite annat “extra” om man har tur. Sverige har imponerande registerdata och den används också i studier och styr forskningsfokuset inklusive läkemedelsbolagets satsningar.

Världsstatistik. Siffrorna är ungefärliga eftersom de ökar/minskar lite hela tiden.

Kan vi lägga ihop graferna?

Kan vi lägga ihop den översta med den rosa och koppla ihop riskfaktorerna till sjukdomarna och så är det klart? Nja… det blir inte en komplett bild och flera riskfaktorer är dessutom av mer korrelativ karaktär. Rökning är väl många förvisso överens om som riskfaktor, och nikotinets effekter på blodsocker och blodkärl är också kartlagt. BMI-variabeln faller ju lite på att smala människor råkar ut för samma sjukdomar i lika stor utsträckning, för smalhet i sig är liksom inte så mycket till skydd som många verkar tro.

Tjock och insulinresistent (…och frisk!?)

Kombinationen finns i allra högsta grad, även om många forskare skulle argumentera emot det, framförallt vid stigande ålder, men så tittar de främst på sjuka grupper också!


Bara som en anekdot var min mormor ett praktexempel med BMI på >50, utan några mediciner eller diagnoser ens som äldre. Läkarna var alltid så förvånade “Va, ingen diabetes!? Inget högt blodtryck!?” Tyvärr fick hon en neurologisk sjukdom till slut och avled vid 84 års ålder, men inga krämpor före dess.

Blodtryck och blodsocker som riskfaktorer?

När jag var militant low carber (är fortfarande low carb men ej militant) trodde jag att högt blodsocker var roten till allt ont, men det finns en ovanlig diabetes-variant som ger förhöjt blodsocker utan någon insulinresistens eller särskilt mycket besvär alls. Den heter MODY2. Patienterna får inte de vanliga komplikationerna av obehandlad diabetes även fast de sällan/aldrig medicinerar. Det är en av anledningarna till att tro att blodsockersänkning till VARJE PRIS kanske inte alltid är önskvärt… t.ex mer insulin till en insulinresistent T2D-patient… tycker ju förstås att man bör kostbehandla, framförallt för att det faktiskt går och är ett säkert alternativ, men I’m biased! (Jag har förresten skrivit om hyperinsulinemi och insulinresistens som du kan läsa här, med symptomlista så att du kan få en uppfattning om din insulinstatus!)


Högt blodtryck farligt?  Ja, förtjockad vänsterkammare, stelt hjärta, trånga, stela kärl och allmän belastning verkar vara en etablerad effekt av kroniskt högt blodtryck, så BT-sänkare är säkert rimligt för att skydda hjärtat och kärlen (eller betablockerare vid förhöjd puls, inkl. stress med fysiska besvär.)

DEL 2: Riskfaktorn som (nästan) aldrig mäts trots att den dödar (& bidrar till fler riskfaktorer!)

DEL 2: Kronisk, låggradig stress och stress-resistens som en potentiellt starkare riskfaktor än de som vanligtvis används i vetenskapliga studier. Att stressen inte räknas med så ofta (trots att många forskare vet att det spelar roll) beror nog på avsaknaden av stabila, mätbara, biomarkörer. Enkäter används ofta för självskattning: “Hur stressad är du på en skala mellan 0-5?” Det blir förstås inte en lika “säker” variabel som en blodmarkör (blodsocker, kolesterol osv) särskilt eftersom det kan vara svårt att skatta sin egen stressnivå. Många tänker på stress endast i termer av “mycket att göra” trots att det är ett mycket bredare och subtilare spektrum. Andra är avtrubbade och känner inget (i alla fall inte sin egen stress) trots stresshormoner som pumpar på högsta volym!

KRONISK STRESS → STRESS-RESISTENS?

Forskning på kronisk stress och trauma pekar mot livsstilssjukdomarna!

Vi har i princip en pandemi av utbrändhet idag och det “nya” forskningsfältet Psykoneuroimmunologi (och många andra förstås, men måste nämna det bara för att det är coolt! 😎) kopplar den ena kroppsliga sjukdomen efter den andra till emotionell stress, trauma och utbrändhet. Vi snackar alltså cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, neurologiska sjukdomar samt sjukdomar i de inre organen som ett resultat av STRESS! Kronisk stress alltså, och ett överskott på kortisol, glutamat, dopamin, noradrenalin, och adrenalin med tillhörande receptor-avtrubbning, resistens eller internalisering.


Internalisering = när receptorerna går och gömmer sig för att skydda cellen.
Resistens = receptorerna hör inte sin signal de ska svara på, så signalen behöver förstärkas för samma svar.

Stress-resistens farligare än insulinresistens?

Efter att ha förkovrat mig i stress-resistens som egentligen är en glidande skala av glukokortikoidreceptor-resistens (förkortat GRR) är jag skitstressad över min egen stress (ironiskt nog…😂) och beredd att klassa det som en värre riskfaktor än insulinresistens, förhöjt blodsocker och högt BMI tillsammans! Det här är min arbetshypotes, säg gärna om du har någon annan spaning! Men alltså fasen… stress kanske även sopar banan med både rökning och högt blodtryck!?

VAD ÄR STRESS-RESISTENS?
Glukokortikoidreceptor-resistens är när kroppen utvecklar resistens mot sin egen stress-respons, framförallt i form av kortisolresistens. På samma sätt som att insulinresistens innebär för mycket insulin för att kroppen har skruvat upp insulin-volymen (i panik över att cellerna inte öppnar sig och släpper in överskottssockret från blodbanorna) så innebär GRR att stress-signalen står på högsta volym utan att vi reagerar särskilt mycket på det (psykologiskt). Stressen är dock inte mindre skadlig för det!

FINNS STRESS-RESISTENS PÅ RIKTIGT?
Läser man om GRR på populärvetenskapliga sidor får man intrycket av att det är något otroligt ovanligt som ingen behöver bry sig om, men den informationen verkar vara från tidigt 90-tal för så ser det verkligen inte ut i nyare artiklar! Men ja fullt ut mega-maxad GRR med kortisolresistens i varenda cell i hela kroppen är det EXTREMT få som har men att uppvisa ett gäng GRR-symptom…? Listar de vanligaste nedan så kan du avgöra själv! 

DISCLAIMER: Precis som att det är svårt att diagnosticera en lätt insulinresistens (nästan omöjligt) jämfört med fullt utblommad typ 2 diabetes, är det samma med det mesta annat. Symptom utvecklas över tid, i olika takt och kanske blir en diagnos till sist eller så stannar det av eller reverseras. Många har besvärande symptom utan att kryssa av hela checklistan i någon diagnos-manual, och “uppfyller” man inte diagnosen uteblir ofta behandlingen. I den här artikeln tar jag mig friheten att använda långvarig kronisk stress, utbrändhet och GRR (glukokortikoidreceptorresistens/stress-resistens) synonymt, medveten om att otroligt få lider av fullt utvecklad GRR. Kombinationen av livsstil + symptom pekar dock mot att allt fler befinner sig på spektrumet! 

Symptom på stressresistens!

[A] Alltid i “Fight & flight” | Sympatikusdriven!

Hypotalamus och hypofysen i hjärnan kommunicerar med binjurarna och reglerar bland annat om vi ska vara i sympatikus: “fight, flight, freeze” eller parasympatikus: “rest and digest”. Sömn, matsmältning och näringsupptag kräver det nedskruvade, parasympatiska nervsystemet, och är en anledning till att så många stressade personer har näringsbrist trots normalvikt/övervikt! De är helt enkelt för sympatikus-drivna och därmed (för ofta) i fel nervsystem för att äta eller sova optimalt! Förklaring finns på punkt [G] längre ned.  

Stress som inte känns!

Kroniskt stressade personer kan uppleva det sympatiska (stress)-tillståndet “freeze” som ett lugnt och skönt tillstånd. De känner ingenting, vilket kan vara mer behagligt än att känna för mycket. I själva verket har kroppen/hjärnan/nervsystemet “stängt av” som en skyddsåtgärd. Det betyder inte mindre stresshormoner utan tvärtom mer resistens för dem, dvs mer och skadligare nivåer. 


Hypade kvinnor som är igång konstant och gör tusen saker känner sig oftast inte stressade trots maxade stressnivåer. Stress kan upplevas som både motivation, driv, eufori (och ibland överkänslighet) medan det nedskruvade nervsystemet känns obekant och nästan obehagligt. 

Mäns biologiska stress-skydd

Män har ett naturligt skydd mot stress på 3 olika sätt:
[1] Testo ger mindre känslighet i allmänhet för både smärta och stress.
[2] De har färre glukokortikoidreceptorer, dvs både mindre aktivering och signalering från kortisol så de kan inte gasa på som bara ultra-produktiva kvinnor kan!
[3] Har fler T3 receptorer, större stress-reserv! Det gör inte män immuna mot stress, men det kan ta sig lite andra uttryck. Depression är en av de vanligaste uttrycken för kronisk stress hos män, som tyvärr kan gå under radarn länge. 

[B] Traumatiserad men avtrubbad | Adrenalin-junkie?

Trauma ger en enorm stressrespons, särskilt hos barn som är så dynamiska och adapterar till det. Hjärnan kan dock skydda oss mot trauman på flera sätt. Genom dissociering (frikoppla det traumatiska från sig själv) eller genom avtrubbning. Det är dock vissa forskare som tror att den avtrubbade stressen kan vara ännu värre än den som “levs ut”.


Vissa trauma-personer är så trötta på sin avtrubbning att de medvetet eller omedvetet “återtraumatiserar” sig själva på olika sätt bara för att få känna “något”. Eller välja ett mega-stressigt jobb, jobba hela tiden eller ägna sig åt skitfarliga, adrenalinstinna fritidsintressen. Då kan man nästan gissa att personen har någon grad av stress-resistens. De känner kanske inte så mycket (tror de) men får fortfarande alla konsekvenser av kronisk stress!

[C] Utbrändhet och autoimmunitet

Kortvarig stress ökar förbränningen och ger starkare immunförsvar, och kronisk, långvarig stress gör tvärtom. Glukokortikoiderna är involverade i både ämnesomsättningen och immunförsvaret, och vissa verkar komma undan med att “bara” bli förkylda stup i kvarten eller sjuka av minsta lilla träningspass, medan andra går raka spåret mot autoimmunitet. Genetik spelar en lite större roll här för som man säger…

🔥 Genes load the gun – Lifestyle pull the trigger! 🔥

LÄNK: GRR/stress-resistens och immunförsvaret (mekanismer)

[D] Störd menscykel och fertilitet | Sexuell dysfunktion hos män

För kvinnor verkar det näst intill omöjligt att ha en frisk menscykel under kronisk långvarig stress (om man inte är något slags freak of nature eller ev. tonåring!) Äggstockarna får inte rätt signal i den biokemiska miljön och östrogennivåerna sjunker så sakteligen och ger  tunnare livmoderslemhinna. Det ger liten/ingen blödning och blir svårare för ett ägg att fästa där. Hittade en review-artikel om stressinducerad infertilitet som verkade ganska trevlig (länk!) Lågt östro är också kopplat till benskörhet, knakiga leder (även hos män) sämre humör, sämre hår och ökad risk för klimakteriesymptom, även hos kvinnor under 30. 


Män får mer problem med sin sexdrift och sexuella förmåga. De nattliga testosteronpulserna uteblir vid stress och dålig sömn. Morgonståndet blir då allt mer sällsynt. Fortsättning finns på punkt [F] om håravfall och tunnhårighet kopplat till stress och hormoner. 

[E] Depression, ångest och allmän psykisk ohälsa

Stress-resistens och depression

Anhedoni = “Allt är tråkigt” (Symptom vid depression)

För män brukar depression vara det tydligaste tecknet på stress som gått alldeles för långt (Använd förkortningen MDD = Major Depressive Disorder om du vill hitta forskningsartiklar om stress och depression!) Depression kan vara svårbehandlat, envist återkommande, och leda till många andra problem. Även om kvinnor kan vara mer ångestlagda eller reaktiva, så är stress en starkt bidragande faktor i all psykisk ohälsa, hos båda könen! Hela spektrumet av tvångstankar, koncentrationsstörningar, humörsvängningar i varierande form samt även en drivande faktor i substans/beteende-beroenden. 

Beroende → Stress → Psykisk ohälsa → Fysiska sjukdomar

Beroenden är för övrigt också en stress, och det är via många olika biokemiska mekanismer, inte bara psykologiskt. Beroende kommer ju med en hel del skam (stress), ljugande och smusslande (stress) och desperation (stress) och ev. abstinensbesvär (stress) utöver olika grader av förgiftning (stress). De flesta droger har sin grundmekanism i ökad glutamat-frisättning: hjärnans tyvärr väldigt neurotoxiska gaspedal, som också driver upp kortisolet och stress, ångest och oro. Även nedåt-grejer kan ha stress som långtidseffekt, förutom alkohol som är fysiskt stressande i princip jämnt. 

[F] Hår, hud & naglar | Håravfall | Manlig behåring hos kvinnor

Genetiskt håravfall hos män (MPB = Male Pattern Baldness) har inte så mycket med stress att göra, även om stress kan accelerera det hela. Kvinnor kan inte ha MPB (men den kvinnliga motsvarigheten FPB som är ovanlig) och blir därför istället “allmänt tunnhåriga” av stress. Torrt, livlöst hår som trasslar sig och naglar som inte växer, är sköra eller i värsta fall räffliga och fläckiga kan också vara stressrelaterat, liksom sår som tar lång tid att läka.

Stress = ↓ östro ↓ prog  + ↑ DHT

Kvinnor som får mer “manlig behåring” av kronisk stress får det för att de kvinnliga könshormonerna sjunker och det manliga könshormonet DHT ökar förhållandevis. DHT är ett “viriliserande” hormon som styr manlig könskarakteristika (skägg osv). Ökande DHT är en katalysator hos män med genetiken för håravfall eftersom deras androgena receptorer i skalpen inte tål hormonet, utan stänger ned hårsäckarna om DHT binder in där. Testo konverterar till DHT (dehydrotestosteron) vid stress. 

[G] Dålig matsmältning = näringsbrister

Allt i förra symptom-avsnittet härrör till matsmältningen (till stor del) eftersom hår, hud, naglar, sårläkning påverkas av näringsupptaget. Vita fläckar på naglarna brukar visa på låg magsyra eller att något med näringsupptaget inte funkar. IBS-problem i form av en spastisk tarm som reagerar på allt möjligt, alternativt en slö tarm som ger känslan av stopp och svullnad. Googla på ett “Bristol Stool Chart” så slipper jag skriva om bajs här! 😅 Men håll koll, du ser snabbt om din matsmältning verkar okej eller inte! 


Magsyra, gallvätskor och matspjälkningsenzymer (och saliv!) produceras knappt under kronisk stress (stress = dålig tajming för födointag!) så spjälkningen blir aldrig riktigt fullständig. Torr i munnen (brist på saliv, är en annan klassiker!)

[H] Mindre muskler och mer fett | Krisrespons från kroppen!

Rumpan kan försvinna hos både kvinnor och män samtidigt som t.ex magen växer. Musklerna på underkroppen försvinner för att de är mer hormonstyrda och sjunkande könshormoner = mindre underkropp. I en “kris-situation” vill också hjärnan ha lite extra energi och tycker att musklerna kan bjussa på lite. Vissa kroniska stress-personer blir ultra-katabola och formade som streck, men det är vanligare med någon form av viktuppgång, förändrad kroppsform och då framförallt att magen blir större.


Fettinlagringen hamnar på buken för att det är nära de inre organen. De behöver säkra energi-tillgången vid “kris”, vilket kan vara kroppens biologiska verklighet vid kronisk stress, även om den subjektiva upplevelsen är någon annan. 

[I] Sömnstörningar = neuroinflammation? 

Den sista punkten är ganska självklar men att stress och sömnbrist hänger ihop är logiskt på flera sätt. Kroniska stressare får lägre serotonin som är en förelöpare till sömnhormonet melatonin. Bara sänkt melatoninproduktion (som man automatiskt får när man blir äldre) gör att man vaknar tidigare än man “vill” eller gjorde innan. Andra liknande stressymptom är att vakna ofta, toaspring, oroliga drömmar och att inte kunna somna/somna om. 

Bristande djup/REM-sömn = stressresistent hjärna

Ingen städning = neuroinflammation!

Ett överstressat system går inte ned i djupsömn så enkelt vilket gör att hjärnan inte kan städa ut restprodukterna från alla neurokemiska processer som ägt rum under dagen. Det finns en stark koppling mellan sömnbrist och depression, men inte klart i vilken ordning de börjar. Djupsömn är ett krav för att hjärnan ska komma ihåg att släppa in sitt eget lymfsystem “Glymfan” (Glymfatiska lymfsystemet) som knackar på dörren för “gå ut med soporna” dvs städa undan allt skräp!


Utan städningen (djupsömn) och sortering/kategorisering av intryck (REM-sömn) blir det till slut svårare att tänka, fokusera, bli motiverad + sänker tröskeln till ångest, oro och depression, som i sin tur bjuder in till olika former av självmedicinering.

Resultatet av stressresistens över tid!

Givet alla symptom ovan ser du kanske också hur stress och stressresistens verkar kunna drabba vartenda organ! Viktig notering är dock att det beror på omfattningen av stressen, den individuella känsligheten för det, övriga risk- och friskfaktorer, genetik, ålder, kön, mental inställning osv.

Jag tror att kronisk stress är “urmodern” till många destruktiva vanor, och med det många av de vanligaste riskfaktorerna. Riskfaktorerna som används i studier saknar uppenbar stress-koppling om man bara läser om faktorerna enskilt, men… när man lever i stress blir man mer styrd från amygdalan (överlevnad) jämfört med frontalloben (logiska, långsiktiga beslut). Det borde öka risken för kortsiktigt tänkande, och mer riskbeteende, för att man inte tänker på vad effekterna blir över tid. Utöver det faktum att förhöjd produktion av stresshormoner (över tid) är sjukdomsalstrande i sig (alltså hjälp!) 

Stress- & sjukdomskopplingen

Här kommer lite potentiella kopplingar mellan långtidsstress och de vanligaste sjukdomarna. Det finns en hel del litteratur (vetenskapliga artiklar) på området för den som vill förkovra sig och jag ska försöka länka några bra!

🧠 Stress & demens?

Vi har glukokortikoid-receptorer överallt och alla behöver inte bli resistenta, men GRR i hjärnan verkar ge depression i första hand (och ångest) och på sikt olika typer av neurodegenerativa sjukdomar. Framförallt demenssjukdomar. Depression ökar risken för demens via flera mekanismer men en stark koppling är neuroinflammation (som stress ger via kaskadeffekterna av kortisol och glutamat), det växande sopberget av neurokemiska restprodukter (pga för lite djupsömn) samt förträngningar i hjärnans kärl pga den kroniska, låggradiga inflammationen över tid. 

❤ Stress & hjärtsjukdom?

Hjärt- och kärlsjukdomar uppstår oftast som en följd av kroniskt, låggradig inflammation som bidragit till en ökad stelhet och trånghet i hjärta och kärl. Kanske tillsammans med ett högt blodtryck eller annan belastning. Kronisk stress ger sänkt immunförsvar över tid, och ökad risk för olika typer av kroniska inflammationer. Att det kan påverka hjärthälsan är det många som har en spaning om…

LÄNK: Trevlig och lättläst review-artikel om det!
LÄNK: Och en till från Nature Reviews! (Stress and cardiovascular disease)

🦠 Stress & cancer?

Cancer och inflammation hänger ihop och det verkar vara just stress-frisättningen av inflammatoriska signalmolekyler tillsammans med att cancerceller triggas igång av stress. Inte bara cancerceller för övrigt utan cancergener! Våra epigenetiska funktioner i kroppen kan stänga av och sätta på gener, både bra och dåliga. Ett välfungerande immunförsvar ska städa bort dysfunktionella celler som ser ut att kunna bli cancerceller, och när den processen haltar får cancerceller chans att växa till. Bakterier och virus kan också lättare komma innanför skydds-barriären under kronisk stress, och flera kända (HPV, Herpes, H.pylori osv) kan ge upphov till cancer om de får härja fritt!

LÄNK: Bra artikel om det här!

Hur löser vi eländet?

Well… jag kan nog vara topp 10% värsta personen att svara på det eftersom mitt system går på stress även om jag har som evigt projekt att programmera om det… 😅 Working on it!


Jag tror dock stress och konsekvenserna av det är så individuellt och multifaktoriellt, och även om det låter bra att “gå till roten” med det hela så kan det ibland vara lättare att ta de lägst hängande frukterna först. Stress-junkies har ofta en del idiotiska grejer för sig som att maraton-sitta vid datorn eller äta slarvigt eller gå upp skittidigt och dricka 200 koppar kaffe. En äkta stress-junkie VET eller kan nog troligen ana, men det är GÖRANDET som är det svåra! Amygdala-drivet? Självkänsla?

Berätta gärna vad du tror!

Jag är supernyfiken på dina tankar kring det här! Som vanligt läser, godkänner och svarar jag på kommentarer manuellt! ❤


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Lite mer (vetenskaplig) läsning 🧐!

Finns ref. i texten också 👆

Låg kortisolproduktion hos kroniskt stressade (artikel i LVM)

  • GRR: stress-resistens och immunförsvaret
  • Hur stress-resistens fungerar fysiologiskt
  • Kronisk stress som riskfaktor (hur det funkar)
  • Hur kronisk stress ger depression (MDD)
  • Kronisk stress, inflammation & dålig tarmflora ger depression!
  • GRR: Varför stress är inflammatoriskt hos många arter (mekanismer)
  • Hur kronisk stress ger cancer 
  • Hur stress förvärrar hjärt- och kärlsjukdomar
  • Mer om stress och hjärtat (via HRV!)
  • Hur stress leder till infertilitet / PCOS (hos kvinnor)

Reklam i samarbete med Arktis Naturals!

Har du läst ända hit kan du som är ute efter rena, labbtestade CBD-produkter garanterat fria från THC stötta mitt arbete genom att klicka på mina länkar eller använda rabattkoden MARTINA20 i kassan hos Arktis för 20% rabatt på allt!

Jag använder själv deras 30%iga olja som en del i mitt projekt att minska neuroinflammation (all stress) och till er som undrar vilken man ska börja med så brukar jag alltid tycka att man kan ta den starkaste och späda själv med MCT-olja eller liknande om man vill ha den svagare!

Populäraste användningsområdet är bättre återhämtning vid träning samt vissa typer av smärta (framförallt nervsmärta för att CBD går på vanillin-receptorerna som kan reglera ned någon viss smärtsignal) har även vänner som använder för ADHD och epilepsi men har ingen personlig erfarenhet där och kan inte säga att det funkar eller om de råkar vara specialfall 😅 All info finns på hemsidan med labbtester och verifiering på att allting är lagligt och inget någon kan bli hög av oavsett dos. CBD är dock naturligt rogivande och tacksamt nog varken förbjuden eller narkotikaklassad längre i Sverige! 💚🌿

Biohacking, Forskning, Inflammation, Neurohacking
beroende, depression, insulinresistens, kortisol, livsstil, Neuroinflammation, stress, utbrändhet

Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!

27 January, 2023 19 Comments Written by Martina

Inlägget innehåller reklam för min samarbetspartner Gutfeelinglabs (rabattkod, länkar & info hittas i separat, färgmarkerat avsnitt längst ned!)

Som du märker går temat kring livsstilsfaktorer som en lång röd tråd genom de senaste inläggen, och inte bara “vad” utan kanske främst “hur” vi ska kunna genomföra de förändringar som krävs för resultaten vi längtar efter. Som jag sagt många gånger innan är det sällan brist på information som gör att vi inte gör det vi “ska”, för nog har de allra flesta en vag spaning om att det kan vara vettigt att lägga sig i tid, äta lagad mat från grunden och kanske chilla med rökning och solariesolande (som några utstuderade exempel) men min senaste iakttagelse handlar inte om vad som är bra eller dåligt, utan om vikten på respektive livsstilsfaktor och hur vi kan bedöma det mer korrekt!

Ansatser med självbedräglig grund

Jag nämnde i några tidigare inlägg att jag loggat livsstilsfaktorer väldigt rigoröst hela 2022. Min mest omfattande loggning någonsin!


Dock hittade jag inte riktigt vad jag väntat mig utan vad som uppenbarade sig var att det fanns ett flertal faktorer (som inte loggades så himla noga) med större negativt inflytande än jag hade anat. Det skapade en kontrast mellan loggen och verkligheten, och framförallt lös mina förväntade resultat med sin frånvaro! Jag har sett fenomenet många gånger hos andra men… hos mig!? Ja, jag var då inte förskonad från att vikta positiva aktiviteter högre än de förtjänade och vice versa… jag förstod ju att någon typ av självbedrägeri hade ägt rum och började skriva lite diffust kring mina spaningar, men jag hade inte riktigt en bra formulering på det hela förrän nu!

Min besvärliga forskningsartikel som fick poletten att trilla ned!

Men så var det så att jag satt och kämpade mig halvt från vetten med mitt senaste dataset (i forskningen alltså) med den ena häftiga variabeln efter den andra, för att med större precision kunna observera riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Allting såg helt perfekt ut och jag hade verkligen sett fram emot den här unika, minst sagt omfattande datan, med det besvärande problemet var att ingenting gick ihop!


Inte ens de mest förväntade eller etablerade sambanden gick att visa, trots att jag körde det ena mer avancerade testet efter det andra. Plottade variabel för variabel och insåg efter någon veckas frenetiskt plottande att variablerna hade långt ifrån samma “tyngd” och kanske inte hade kapaciteten att visa så mycket överhuvudtaget! Det är min arbetsteori i alla fall för en variabel kan ju vara otroligt värdefull medan en annan inte säger så mycket alls. Oavsett om det är sant i mitt dataset eller inte så finns i alla fall fenomenet i vår vardag och har ett (vad jag tror) stort genomslag!


Min spaning är att vikten (alltså själva värderingen) av våra olika livsstilsfaktorer spelar större roll än vanorna var för sig, för ingen gör allting rätt hela tiden, men vissa verkar komma undan och andra inte. Är det slump, tur eller har vissa en mer förlåtande eller oförlåtande genetik? 

Vad väger en livsstilsvariabel?

Det är en väldigt bra fråga. Hur mycket chips kan man egentligen äta per gympass? Hur många glas vin eller sena nätter kommer man undan med om man trots allt sover ikapp ibland och äter sina jätte-braiga tillskott?

Det tråkiga svaret är att det beror väldigt mycket på grundförutsättningar som genetik, ålder, kön och summan av alla livsstilsfaktorer tillsammans med särskilt fokus på alla riskfaktorer. Det innebär att om du t.ex röker… ja den variabeln kommer tyvärr överskugga många friskfaktorer!

Cirkeldiagram lånad från följande artikel (länk)

Jag snodde det här cirkeldiagrammet mest för att det såg snyggt ut och verkade någorlunda vettigt. Jag har ärligt talat inte läst artikeln men det ser ut som att de viktar matvanor ganska tungt, tyngre än rökning och därefter högt blodtryck. Jag tror blodtrycksgrejen kan vara en varierande risk beroende på anledningen till det. Artärstelhet är värre än att ha någon natrium-kalium obalans, och det finns såklart fler exempel som påverkar blodtrycket liksom kolesterolet som också kan vara förhöjt av många anledningar som inte enbart är dåliga (till en viss gräns förstås!)

Statistik eller verklighet?

Det är dock viktigt att komma ihåg att sådana diagram som ovan är baserat på observerade samband i någon större grupp av människor i något land under några omständigheter (kallas för en kohort i forskningssammanhang) och det betyder att det absolut inte behöver representera dig överhuvudtaget.


Vi har alla olika (b.la genetiska) förutsättningar så självklart finns det de som kan röka 2 paket cigg om dagen och ändå bli 98 år gamla, precis som att det finns individer som inte kan äta en broccoli utan att blossa upp i en autoimmun kavalkad av besvärliga tillstånd!

5 punkter om att värdera & (förhoppningsvis) eliminera konsekvenserna av negativa livsstilsfaktorer!

1. Backtracka från resultaten!

Vad jag kom fram till var att det enda sättet att egentligen säga om vi viktar våra livsstilsfaktorer fel är att titta på resultaten och backtracka därifrån.

Om vi tränar och tränar och inte ser tillstymmelse till resultat… då måste något vara lite avigt, eller hur? Eller om vi mediterar varje dag och varken har sinnesro eller självinsikt… eller äter så nyttigt vi bara förmår och ändå inte mår ett dugg bättre. Då är det dags för lite ärlig självrannsakan… vad har vi för spöken i garderoben egentligen…? Är det ett stort och läskigt spöke som vi helst inte vill titta närmare på? Eller är det små, oskyldiga spöken, fast väldigt många av dem?

Jag är mer typen som har EN megagigantisk variabel med mer negativ tyngd än allt det positiva tillsammans och det är en trend som funnits med så länge jag kan minnas. Ett exempel från Chalmerstiden är att jag under en period ersatte sömn med socker och koffein, och sen sov i ett helt upplyst rum, både för att det var dag och för att jag var mörkrädd. Det låter ganska idiotiskt för att vara ett påhitt av en Chalmersstudent men jag har gjort en hel del idiotiska grejer, det verkar ha mer med omdöme att göra än intelligens (har jag hört, det är inte min officiella ursäkt! 😅)

2. Hur hög är motivationen till förändring? 

Huruvida vi är redo att lösa problemet, vilket kan översättas till en slags motivationsvariabel, är nog en viktigare fråga än HUR vi löser det, för om det trots allt gynnar mig att plugga hela natten istället för att sova för att jag då klarar tentan och får mitt CSN… är jag verkligen motiverade till att typ… inte göra det? På riktigt liksom? Det är ju högst tveksamt om det saknas alternativ, och om jag har fått för mig att just nattplugg är det allra bästa, att sömn är nått jag kan hålla på med vid något annat tillfälle och alla runtomkring mig verkar ha lika dåliga vanor och normaliserar eländet!


Negativa faktorer har ju ofta ett gott syfte… även det mest destruktiva man kan komma på har uppstått som någon slags “lösning” någon gång, även om det kanske i slutändan blir mer av ett problem…

3. En kraftfull reality-check! 

Ett bra knep jag lärt mig är att ta en dålig vana och rada upp de kortsiktiga fördelarna och de långsiktiga nackdelarna (jämte varandra) och sedan jämföra dessa två kolumner med en lista på vad vi värderar allra, allra högst!


Det är riktigt, riktigt kraftfullt även för en sak som typ jobbstress. Vi vet att det är jättedåligt att hålla på med överdriven jobbstress, men vi värderar den där hetsiga, mitt-i-natten-insatsen så himla högt för att det var en viktig deadline och allt det där, men om man zoomar ut lite så bleknar det liksom i jämförelse med kostnaden över tid.


Det är sådant man absolut INTE tänker på när man är 20 men som man MÅSTE tänka på om man är typ 40… som kvinna kommer hormonsystemet att säga ifrån om inte annat, antingen äggstockarna eller sköldkörteln om inte binjurarna brakar först. Stress är en grej man bara inte ska spela hasardspel med, men ÄNDÅ gör vi det… (eller jag gör ska jag säga, för jag hoppas att du som läser här tar kronisk stress på allvar!)

4. Lista alternativa beteenden

Beroende på vad ens negativa faktorer är så kan man titta på alternativen när man är redo för det. Det kommer att ta emot, för om man t.ex jobbar mindre så kan det bli så att man tjänar mindre, eller om man äter mindre så kan man bli hungrig eller vad det nu kan vara som inte är så önskvärt men som ändå behöver åtgärdas någon gång. Det är helt okej att ta hjälp om man inte kan klura ut vägen själv, man måste faktiskt inte lösa allting själv!


Jag kan säga att för egen del fick jag köra lite ärlig självrannsakan och erkänna att vissa vanor kanske inte är helt hållbara och behöver strykas helt. Mitt nervsystem är som jag nämnt tidigare lite väl “hooked” på stress och vill kicka på det, även om jag kan observera de negativa konsekvenserna av det.


Jag vet att många av er har samma “störning” (ursäkta ordvalet) men alltså arbetsnarkomaner, träningsnarkomaner, adrenalin-junkies osv som frivilligt utsätter sig för onödig belastning för någon slags “belöning” som i slutändan inte är värd så mycket. Det är problematiskt i ett samhälle som värderar prestation så otroligt högt, men titta bara på det växande antalet utbrända… det är ganska uppenbart att prestationstrenden kommer att behöva vända, även om det är svårt att förutspå när…

5. Radikal eliminering eller successiv ersättning?

Om de destruktiva vanorna grundar sig i ett beroende är det lite av en uppförsbacke att bara ersätta med något annat, men ingenting är omöjligt om man bibehåller sitt fokus, sin medvetenhet och påminner sig om den riktiga kostnaden. Vissa beteenden är ju tyvärr bara att dumpa rakt av (som mitt exempel med rökning) medan andra kanske kan få ha någon övergångsfas eller har en värdig ersättare?


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Jag ber om ursäkt om jag upprepar mig lite kring det här ämnet men jag känner att det är en sån viktig kärnpunkt i vilken typ av “biohacking” man än vill göra. Det är viktigare än alla coola biohacks i världen för om vi ändå inte GÖR dem, vad är det då värt?

Forskningen jag ägnar mig åt är relaterad till livsstilssjukdomar, vilket betyder sjukdomar med stark koppling till livsstil (dvs dagliga vanor) snarare än genetisk predisposition. Det innebär att vi (rent teoretiskt i alla fall) har så mycket mer makt än vi tror, om vi bara förstår alla de där hur och varför-grejerna som jag själv försöker få grepp om, men jag är också medveten om (och har stor empati för) att allting inte faller sig så lätt rent praktiskt… det gör mig dock ännu mer intresserad av att hitta triggern (i brist på bättre ord) till en hållbar, positiv förändring hos både mig själv och andra! Det är först då riktigt coola förändringar kan äga rum!

Berätta gärna om dina tankar kring det här med att vikta livsstilsfaktorer, eller något annat du kommer på!


Jag läser, godkänner och svarar på alla kommentarer även om mitt fokus är på lite annat håll just nu, men kollar alltid och försöker svara nått bra så fort jag får tillfälle! 🙂 


Reklam i samarbete med Gutfeelinglabs!

Har du läst ända hit kan du som är nyfiken på att testa din tarmflora stötta mitt arbete med b.la bloggen genom att ta del av min rabattkod NEXTLEVELGUT som ger 20% rabatt på alla produkter hos Gutfeelinglabs.se (inkl. SIBO-tillskottet GUTCLEAR som är framtaget genom mänskliga tester och fått bra respons av mina läsare!) All info finns hemsidan och det är ett svenskt forskningsföretag som jag själv gör tester hos regelbundet! Stabilt och bra med andra ord 🙂

Biohacking, Lifestyledesign, Personligt, Powerthinking
forskning, livsstilsfaktorer, livsstilsförändring, powerthinking, självdestruktivitet

Guide: Livsstilsinventering!

12 December, 2022 34 Comments Written by Martina

Ny uppdatering finns längst ned om hur man gör med uteblivna samband, hur man loggar scrollande och hur man kan tänka kring faktorer som är kraftfullare än alla andra tillsammans!


Det här inlägget handlar om hur du hittar vad som är fel med din hälsa! Jag vurmar starkt för livsstilsinventering som metod för detta och har därför utvecklat en egen inventeringsmodell med inspiration från 12-stegsprogrammet!


Jag har utvecklat deras inventering till att involvera kropp och hälsa, snarare än relationer och beteenden även om det också är viktigt. Om du av någon anledning är bekant med 12-stegsprogrammet sedan tidigare, så har du ett stort försprång, och är du nyfiken på det finns mycket av deras material gratis på internet. Just google it! 😉

De flesta kommer in på biohacking eller olika former av “självhjälp” när saker inte funkar som de ska och vården saknar resurser eller kunskap för att lösa det. Om man inte själv är säker på vad som är fel blir det väldigt svårt för läkaren att lista ut det på 15 minuter, och chansen är stor att man går hem från VC utan att känna sig bättre till mods. Även om man är supersäker på vad problemet är kan rätt behandling dröja eller rentav utebli, och vad gör man då? Man går hem och funderar på vad man kan göra själv! När man väl kommit loss i googlandet kan man mötas av många motstridiga råd. Ena sidan säger att man bara ska äta frukt, andra att man bara ska äta kött. Någon annan säger att man ska äta skitmycket magnesium och ytterligare någon säger att magnesium är ett riktigt rävgift! Suck… vad gör man nu?

Man gör en livsstilsinventering!

Livsstilsinventering

Slide från en av mina föreläsningar som du kan ta del av genom att klicka på bilden.

Grundläggande idé: majoriteten av alla problem av både fysisk och psykisk karaktär är livsstilsberoende och både uppstår och förvärras av en destruktiv livsstil. Tanken här är att om du kan hitta de destruktiva elementen i din vardag så kan du åtgärda dem och må bättre, kanske rentav bli helt fri från det som besvärar dig. Jag tycker inte att det är värt att separera problemen från destruktiva tendenser alltså genom att tänka  “jag har det här destruktiva beteendet för att jag mår dåligt” utan se det som att de hänger ihop. Det dåliga måendet kan inte bli bättre medan du håller kvar i det dåliga, oavsett om du gör det som ett sätt att må bättre. Det är ett väldigt kortsiktigt tänk, och för att må bättre måste man göra förändringar som ger resultat på lång sikt.

Plocka de lägst hängande frukterna först

Vet du redan nu om livsstilsfaktorer som inte är så bra? Du kanske röker, dricker för mycket alkohol, är för stillasittande eller har en diet som du inte mår bra av. I så fall har du förmånen att veta exakt vart du ska börja! Är det något som verkligen skaver så behöver du ta tag i det så fort som möjligt. Ta hjälp om du inte vet hur, och vänta aldrig med att gå till läkaren om du har ett ihärdigt problem som inte blir bättre. Ring 1177 för rådgivning, de är fantastiska faktiskt! ❤


Om du inte vet vad som är probleme, kör du min inventering under åtminstone en vecka. Det är bra att få med 5 vardagar och 2 helgdagar för att få en tydlig bild av läget.

Såhär gör du! 👇

1. Skaffa en loggbok 

Det praktiska är enkelt. Du kan göra inventeringen med penna och papper, eller i ett excel-dokument (som t.ex google spreadsheet!) Det spelar ingen roll hur du loggar så länge du är konsekvent så att du får med allting!

2. Välj ut loggbara vanor & tillstånd

Ju fler parametrar som du tar med desto svårare kan det bli, men också som mest givande. Du kan logga humör, mående, sociala interaktioner, fysisk aktivitet*, kalorier, makros, näring, sömn, puls, HRV och menscykel bara för att nämna några, men ta med allting du kan komma på om du känner dig motiverad!

3. Ta hjälp av appar & redskap!

Nuförtiden finns det appar till allt så vissa saker är lättare att logga i en specifik app för att sedan föra över till din egen loggning. Kalorier, makros och näring är bra exempel eftersom man behöver tillgång till databaser om man inte kan vartenda livsmedel i huvudet. Fatsecrets är appen jag använder till kalorier och makros, och cronometer till näring (men jag gillar den inte så har du ett bättre alternativ, säg till!)


Menscykel-appar är ofta helt värdelösa (tycker jag) för de kan inte ens räkna rätt på ägglossningen, men sömnappar och pulsappar är ganska bra. Särskilt om du också har specifik mät-utrustning som en Oura-ring (jag har tyvärr ingen rabatt-kod, men har skrivit en recension om den här ändå!) eller en HRV eller pulsmätare/pulsband.


*Logga inte träning för att få reda på antalet brända kalorier, för det stämmer aldrig någonsin! Fråga mig inte varför det är bara alltid helt fel av någon anledning! 


Humör och mående-appar tar jag gärna emot tips på! Det känns som att jag har testat alla som finns (till Android) och gillar ingen av dem! Tror mitt humör är för variabelt för dessa appar 😅 så loggar det direkt i Google Spreadsheet istället.

4. Titta på helheten

När man tittar på sin loggning som en helhet så brukar man få en sån himla tydlig bild av sin vardag. Det är sällan man följer specifika saker hos sig själv på det här detaljerade sättet, och dessutom kan rada upp och betrakta dem sida vid sida.


Exempel på loggnings-insikter: Plötsligt ser du att din puls var 20 slag högre i torsdags när du hade möte med en kollega, och inser att den här kollegan alltid får dig att känna dig mindre värd. Sen ser du att dagen du åt väldigt sent behövde du springa upp och kissa hela natten, och du noterar att stress är en jättetrigger till att hetsäta eller shoppa (eller båda samtidigt). Du inser att stressfaktorerna är för många och påverkar dig dagligen, och att det är där kärnan av problemet ligger.

Om jag ska vara helt ärlig, så är medvetenheten en stor del av loggningen så det handlar inte bara om vad man ser när man loggat klart. Redan när man bestämmer sig för vad man ska logga börjar man påverka de utvalda parametrarna, för man gör inte längre de grejerna exakt som innan. Det är vetenskapligt bekräftat att forskarens närvaro och observation påverkar resultatet, så det är oundvikligt. Vi kan använda fenomenet till vår fördel för ordspråket “what gets measured gets managed”  är helt sant. Det går knappt att logga en destruktiv vana utan att samtidigt gör något åt den. Det går liksom automatiskt!

Jag önskar att jag hade ett program som samkörde alla variabler och drog lite coola slutsatser från det, men vänta nu… det låter ju som SPSS som jag jobbar med varje dag! 😂 Är det någon som gjort detta med SPSS eller R (eller Matlab eller dylikt?) Man får ju då koda om alla ord-variabler till siffror, dvs istället för pigg eller trött får pigg vara en 5a på en skala från 0-5 och trött vara 0. Det är inte så svårt! Sen kör man en ANOVA eller nån multivariabel-analys för att se vad som påverkar vad, alltså ni SPSS-nördar (gissar 0.001% av mina läsare) är med på vad jag menar va?

5. Att använda resultatet

Om du aldrig loggat något innan kan det ge väldigt mycket aha-upplevelser. T.ex att logga sin kost för första gången är super-enkelt och spanar man efter mer än kalorier, dvs även makro- och mikronutrienter så kan man få ett hum om det saknas något eller om det blir väldigt obalanserat på något vis.


Det man behöver jobba på brukar sticka ut ur loggningen, givet att man har varit helt ärlig. Ljug aldrig för dig själv, du kommer ändå inte att gå på det innerst inne!

6. Långtids-loggning

Om du vill göra som mig och följa vissa saker över tid så ska det helst finnas ett tydligt mål, t.ex öka i muskelmassa, sänka sin vilopuls, bli lugnare och mer balanserad, eller bara lära känna sin menscykel. Vissa tender blir inte tydliga förrän efter många veckor eller till och med månader, då kan det vara intressant att ha en längre tids loggning att blicka tillbaka på. Det här året har jag loggat mängder med saker från februari till nu, och ämnar fortsätta ett tag till. Så länge det ger någonting, för jag har sett otroligt mycket samband som jag var helt ovetande om tidigare! Jag har detekterat ett och annat självbedrägeri om man säger så, och då tycker jag ändå att jag är en person med koll!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Jag avslutar här så tar jag upp tråden igen om du vill veta mer eller har några frågor. Det är bara att fråga på i kommentarsfältet, jag svarar på allting i tur och ordning! ❤


Uppdatering*: Jag fick några väldigt bra kommentarer kring det här med livsstilsinventering som jag vill besvara lite längre för att jag tror att det kan vara relevant för fler!

Hittar inte sambanden!
Jag har loggat min fibromyalgi-värk för att förstå hur jag kan minska värken. Jag har loggat mat, aktivitet, antal steg, väder, sömn, puls mm. Det enda jag kommit fram till är att det inte finns något samband. Värken åker jojo upp och ner utan att jag kan hitta något samband med nåt jag kan göra nåt åt. Rätt frustrerande.

Min kommentar: Smärta och värk har en vetenskapligt väldokumenterad emotionell koppling. Appen Curable (inte gratis tyvärr men man kan testa gratis i några veckor) varierar information om vad vetenskapen säger om olika smärttillstånd och lämpliga övningar för att dels hantera smärtan men också bota den! Det låter kanske för bra för att vara sant men flera neurohormoner som styr tankar och känslor styr också vår upplevelse av smärta. Det är därför vissa psykofarmaka har en parallellt användningsområde för smärttillstånd och vice versa.


Mat, aktivitet, antal steg, väder, sömn och puls har kanske inte så mycket med värken att göra utan att det handlar om djupare psykologiska samband. Jag har ingen personlig erfarenhet av detta så ska inte lova för mycket, men har vänner som använt appen Curable och fått riktigt häftiga resultat!


Generell kommentar om uteblivna samband: Nu handlade den här kommentaren om smärta men när man inte ser sambanden utan upplever att saker och ting “åker jojo” så kan det vara stress eller trauma-triggers som ligger bakom det hela. Ibland kan det vara svårt att koppla symptom till sinnesstämningar, men börjar man bara spana efter det så dröjer det inte länge innan man ser lite samband 😊

Hur logga scrollande?
Hur hade du gjort för att logga scrollande? Med det menar jag kolla Instagram, bloggar, internet över huvud taget. Räknar även lyssna på poddar dit. Sånt som man (ehh, jag) misstänker står i vägen för att kunna lära sig lyssna inåt.

Min kommentar: Det finns gott om appar som loggar din skärmaktivitet på både datorn och mobilen. På datorn använder jag Rescue Time och på mobilen Focus (windows/android) för apple-användare finns appen OffScreen som verkar riktigt bra!

Faktorer som kör över ALLT!
Det jag tycker är svårt med att logga är att externa faktorer som drabbar mig på olika vis i många fall “kör över” andra mer subtila faktorer som hur ex jag upplever en särskild magnesiumform i ett kosttillskott etc… Mitt liv kan gå från ordning och reda till kaos om jag åker på en tung deadline som innebär att jag måste jobba för tre i ett par veckor och då märker jag inte effekterna av att äta si eller så, eller rentav strunta i att äta… ja, du fattar.

Min kommentar: Det här är en väldigt viktig kommentar för jag hör nästan ALDRIG om människor som berättar om faktorer som faktiskt kör över precis allting utan det vanligaste är en jäkla massa småduttande med vilken magnesium-form som är bäst osv. Jag har också faktorer som kör över ALLT både inre och yttre så jag kan verkligen relatera, och det här är lurigt för man får inte räkna bort dessa bara för att de överröstar allting annat. Fokus bör då ligga på hur man kan behålla medvetenheten vid en tung deadline. Vad det är som gör att man “släpper allt” utöver att behöva jobba för tre. Finns det något som skulle kunna främja hälsosamma vanor trots hög arbetsbelastning? Det här är en öppen fråga som jag inte har svaret på men skulle man t.ex kunna förbereda matportioner och ha i frysen? Finns det något tillskott som skyddar kroppen och hjärnan från “stress-skador” eller ökar produktiviteten eller fokuset på ett riskfritt sätt? Finns det plats för någon närvaro-övning, andningsövning eller meditation…?

*30/12 2022

Biohacking, Kost & Hälsa, Neurohacking
hälsa, livsstil, livsstilsinventering

Åldrandets gåta är löst! (Podd + text)

15 November, 2022 30 Comments Written by Martina

Förra inlägget om vad friska 100-åringar har gemensamt hittar du här!

I slutet av förra veckan hade jag äran att spela in ett poddavsnitt tillsammans med Statens forskningsföretag Vinnova och min biohacker-vän Linus, som är expert på läkemedel mot åldrande. Det är inte bara ett intresse för honom utan han arbetar som konsult för olika läkemedelsbolag i egenskap av Civilingenjör inom bioteknik (samma utbildning som mig alltså, fast inriktning mot läkemedelstillverkning) och är ett äkta proffs på det här området!


Det var en ära att få podda med Vinnova och Linus, så jag hoppas att du finner avsnittet både givande och intresseväckande! Om du lyssnar kommer du att märka att vi har lite olika förhållningssätt kring både biohacking och åldrande, men i slutet är vi ändå mer överens än inte, så jag tycker att vi kompletterade varandra bra! Berätta gärna vad du tycker! 🙂

Podd om åldrande

Klicka på bilden för att komma till podden!

Vad är åldrande?

Du har säkert hört uttrycket “åldrandets gåta”, och hört forskare i TV uttrycka sig om åldrande som att vi inte har en aning om varför vi åldras. Det är inte längre sant för 2013 publicerades den uppseendeväckande och inflytelserika artikeln “The Hallmarks of Aging” som i detalj kunde beskriva 9 molekylära mekanismer bakom det mänskliga åldrandet! De illustreras i bilden nedan, och this is it!


Det finns alltså inte fler mekanismer än så, vilket innebär att den som löser dessa löser ALLT. “Åldrande” kommer då att höra till det förgångna, och den här verkligheten ligger inte långt bort!

Våra barnbarn kommer att säga… “kan du tänka dig att på mormors tid fick folk rynkig hud, de kunde krympa flera centimeter och behövde ibland gå med käpp! Det var före de hade botat åldrande!”

Åldrande

Klicka på bilden för att komma till artikeln som är publicerad i The Cell.

Alla människor drabbas av mekanismerna på bilden, och åldras alltså på precis samma sätt – fast i väldigt olika takt!


40-åringar ser som vi vet väldigt olika ut. 40, och framförallt 50-åringar kan ha olika hud, olika fitness-nivå, olika kognitiv förmåga…  och ju äldre vi blir desto tydligare blir skillnaderna. Två 70- eller 80-åringar kan ju verkligen vara olika, trots att de är födda samma år.

Här visar sig livsstil och genetik tydligt!


“Åldrandets gåta” (med förklaringar)


Här nedan presenterar jag hela “åldrandegåtan” med förklaringar så gott jag förmår. Fråga gärna om något är oklart, och rätta mig om jag skriver fel någonstans! 🙂

1. Förändrad intra-cellulär kommunikation

Cellen gör inte vad den ska, t.ex “går inte ut med soporna” (dvs blir trögfungerande) och skickar inte rätt signaler till omgivningen. IGF-1 (tillväxtfaktor), insulin (ökar tillväxt och inlagring) och mTOR (kontrollerar tillväxt) är exempel på några viktiga intra-cellulära kommunikatörer. Det här kan ge upphov till cancer och ökad inflammation i kroppen.

2. “Stamcellsbrist”

Även vuxna människor har pluripotenta celler och stamceller som gör att mycket kan förnyas i kroppen, men om det inte längre sker någon förnyelse för att den funktionen är utmattad, har vi bara våra skraltiga celler kvar. Det är vad vi ser i progressivt åldrande. Tänk en 100-åring, inte mycket regenerering kvar att hämta där inte…

3. Destruktiv epigenetik

Epigenetik betyder “ovanpå” genetiken, och är det lager av signaler som ligger “ovanpå” vårt ärvda bibliotek av gener, och bestämmer vilken information som ska användas och vilken som inte ska användas. Det är via epigenetiken som sjukdomsgener kan sättas igång eller stängas av!

Vi vill ha våra sjukdomsgener avstängda, och det är möjligt om vi vet hur vi ska påverka våra epigenetiska switchar!

Forskning visar att många saker i vår livsstil påverkar switcharna, t.ex stress har i studie efter studie visat sig kunna dra igång en uppsjö av sjukdomsfaktorer och till och med påverka generna så mycket att effekterna går i arv! Först såg man det på barn vars mödrar levt under svältlika förhållanden, sen har man sett det på barn vars mödrar har mått psykiskt dåligt under graviditeten. Ett mer positivt exempel är barn vars mödrar som varit i mycket god fysisk form före och under graviditeten och lyckats ärva den “nya” genetiken som uppstått från mammans träningsintresse!

Destruktiv epigenetik = livsstilen har “switchat på” sjukdomsgener så till den grad att det blir svårt att slå av dem, och man får leva med resultatet av sina vardagsvanor. Detta vill vi till varje pris undvika!

4. Mitokondriell dysfunktion 

Mitokondrierna är vår energi-producerande enhet inuti cellen. Den har sitt eget DNA och tros ha varit en egen organism en gång i tiden (för många miljoner år sedan.) Välfungerande mitokondrier kopplas till hälsa och ungdom, och ett sätt att öka antalet mitokondrier är att träna! Ju mer muskler vi har på kroppen desto fler mitokondrier får vi! Både styrke- och konditionsträning är mitokondrie-främjande aktiviteter.


När mitokondrierna är slöa upplevs det ofta som trötthet. Det känns svårt att få upp energin och det blir svårare att “avgifta” sig eftersom hela systemet är trögare. Detta drabbar den övergripande hälsan negativt och gör vi inte något åt saken, får vi färre och sämre mitokondrier med åldern.

Mitokondriell dysfunktion = Hjärt- & kärlsjukdom, insulinresistens, diabetes, inflammerade kärl

5. Instabilt DNA 

Celler delar sig ett gäng gånger under sin livscykel och för varje delning kopieras allt DNA från den gamla cellen till den nya, och då gäller det att korrekturläsarna är på plats och kan fixa om något blir fel!


Instabilt DNA är ett resultat av många celldelningar, samt att korrläsaren har tagit semester. Det kan hända då vi är utsatta för någon form av stress – t.ex kemisk stress i form av rökning eller andra destruktiva livsstilsvanor. Jag tar rökning som exempel för att det är ett av de mest DNA-skadande aktiviteterna man kan ägna sig åt!


Om du röker – se till att få i dig ditt nikotin på något annat sätt!

6. “Pensionärsceller” 

När en cell delat sig många gånger och bedömer att den inte kan dela sig ytterligare en gång utan risk, ska dess självmordsprogram gå igång så att den inte riskerar att skicka felaktiga signaler, bidra till mutationer eller genskador eller på annat sätt skapa problem i kroppen. Vad som ibland händer är att dock att celler struntar i sitt självmordsprogram och bara går i pension istället, dvs fortsätter leva men har slutat arbeta för längesedan. Dessa pensionärsceller åker sedan runt och stör andra cellers arbete, och kan ge upphov till mängder med sjukdomar!


Ju äldre man är desto fler pensionärsceller har man, och det är ett så stort problem att många läkemedelsbolag nischar sig mot just detta område. Vill du googla på fenomenet som innebär att eliminera pensionärsceller från systemet ska du använda sökordet “senolytics” (senescent cells = pensionärsceller, lysis = nedbrytning, senolytics = nedbrytning av senescenta celler).

När kroppen städar undan skräpceller minskar oftast inflammatoriska processer och man känner sig piggare och får förnyade krafter!

7. Skadade telomerer

Telomerer är kromosomernas “ändsnuttar” som varje celldelning tenderar att slita på. “Telomer-teorin” var en av de mest populära teorierna bakom “åldrandets gåta”, och innebar att vi föds med olika långa ändsnuttar och när de är slut så går det inte att bli äldre. Forskare sa då att en människa (baserat på denna teori) kunde bli 120 år gammal som mest men inte mer. Minns du siffran? Jag minns den från 90-talets Vetenskapens Värld om jag inte är helt ute och cyklar! 🙂


Men är det sant…? Nej, inte så länge vi kan hålla nere vår biologiska ålder! Det är den som räknas och det är ju lite av ett vetenskapligt break through att kronologisk och biologisk ålder är två helt olika saker! Hela fältet “biologiskt åldrande” är väldigt spännande, särskilt hur man gör för att “åldras baklänges”, men det förtjänar ett eget inlägg tycker jag. Spoiler alert: stresshantering… mindset… träning… don’t poison yourself… 😉  

8. Felreglerad näringsrespons

Ett exempel är insulinresistens, dvs när celler inte tar upp glukos som de ska för att kroppen har bedömt att anstormningen av insulin är så stor att den behöver skydda sig själv genom att göra receptorerna resistenta (längre inlägg om det här!) Detta händer ALLA receptor-hormon, även t.ex dopamin osv. Om hjärnans celler drabbas av insulinresistens så får hjärncellerna energibrist och dör. Det är tyvärr väldigt många äldre som drabbas av den här typen av kognitiva skador, men alla former av felreglerad näringsrespons går att justera med kosten. Det är i alla fall vad jag tror, men det finns säkert de som inte håller med! 😉


Men… bara för att jag är jag så måste jag ju bara klämma in att kroppen inte måste vara glukosberoende utan kan drivas på fett och ketoner! Äter man inga carbs, produceras signifikant mindre insulin. Det går att mäta och visa på alla! En annan viktig grej angående just socker är att fruktsocker havererar framförallt leverceller väldigt snabbt. Fruktos i alla dess former ökar risken för neurodegenerativa sjukdomar, för icke-alkoholrelaterad fettlever (som man får av en insulinresistent lever) är många gånger ett förstadium till demens. Jag skrev en “övnings-review-artikel” om just detta för något år sedan (ej publicerad) och läste då väldiga mängder vetenskapliga artiklar om just detta. Den finns här med 28 referenser inkluderade!

Summa summarum: man måste inte vara super low carb, men hur man väljer sina livsmedel spelar roll för cellernas förmåga att ta emot och använda näring, samt för att bibehålla den förmågan över tid!

9. Felreglerad proteinsignalering inuti cellen 

När de flesta tänker på protein så tänker de kanske främst på typ tonfisk, kycklingfiléer och träningstillskott, men proteiner är också små ihoptrasslade “garnnystan” inuti och utanför våra celler som styr mängder med kommunikation i kroppen. De här proteinerna kommunicerar genom sin struktur, de veckar sig på olika sätt och de kan integrera och dis-integrera för att signalera olika saker.


Proteinskador i den åldrade cellen hade jag faktiskt som sommarjobb 2007 *skryt skryt* 😅 Det har jag berättat om många gånger tidigare, men jag spenderade en sommar med att stressa stackars oskyldiga celler och på så vis “förtidsåldra” dem för att studera processen. Det finns många sjukdomar där bristande proteinfunktion är en av bakgrundsfaktorerna, och för att inte upprepa mig så hänvisar jag bara till den kända raddan av livsstilssjukdomar vi allt för väl känner till…

Fortsättning följer…!

Jag avslutar här och låter istället nästa inlägg handla om lösningsförslag på dessa 9 molekylära faktorer bakom åldrande. Det vill du inte missa! 😉


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Har du läst ända hit får du gärna lämna en kommentar!
Jag läser och svarar på allting i mån av tid, och väntar du på ett svar från mig kan du spana in mina senaste artiklar så länge eller varför inte följa mig på instagram! 

Biohacking, Biokemi, Forskning
åldrande, anti-aging, vinnova

Vad friska 100-åringar har gemensamt!

1 November, 2022 44 Comments Written by Martina

Föregående inlägg på samma tema hittar du här: Summering av veckans biohacking-föreläsningar!

Här kommer den utlovade fortsättningen på förra veckans inlägg och är på temat åldrande och vad friska 100-åringar har gemensamt. Nästa inlägg kommer att vara ännu mer specificerat kring åldrande, ackompanjerat av ett intressant poddavsnitt i samarbete med Statens innovationsföretag Vinnova!

Så låt oss köra igång…

Vad är den röda tråden hos friska 100-åringar…?

100-åringar

6 sammanfattande punkter för friska centenarianer (100-åringar)

När man studerar 100-åringar så ser man att de ofta har låg metabolism, de är lite mer nedskruvade än andra. Det betyder lägre förbränning, lägre temperatur, lägre puls, det kan till och med betyda att maten stannar längre i magsäcken och i mag-tarmsystemet. Min personliga gissning kopplat till detta är att de ofta är GABA-dominanta personer. GABA är kroppens broms och GABA:inerga människor tenderar att vara lite mer chill. De gillar inte att stressa, tar tid på sig, uppskattar sociala aktiviteter och har ingen brådska.


Motsatsen är noradrenalin- (och dopamin) dominanta personer som inte är det minsta chill utan gillar fart och fläkt, drivs av att det händer grejer och är ofta väldigt kreativa i form av t.ex entreprenörsskap. Den här personlighetstypen är mer uppskruvad, och i extremfallet en ganska jagad person som har sömnstörningar och ångest. Människor finns på hela spektrumet, men om jag ska gissa så är det mer hälsosamt att kunna varva ned och ta saker med ro. Här är tyvärr min egen akilleshäl, min arbetsnarkomani och mitt stressberoende, och tittar jag på sådana här listor ökar min motivation att arbeta på förmågan att gå mellan det två nervsystemen mer sömlöst, alltså mellan det sympatiska fight & flight och det parasympatiska rest & digest.

Nu är jag ute på en tangent men låt mig bara visa en bild innan jag fortsätter… 

Istället för att vara t.ex bipolär kan man “fastna” i SNS eller PNS, när man är “stuck on ON” så är det plattan i mattan tills man kraschar… sen repeat på det!

Stress är otroligt åldrande och sjukdomsalstrande: Glutamat (hjärnans gaspedal) potentieras av dopamin och är neurotoxisk och inflammationsdrivande. Det betyder att när man är “igång” under månader och år, så blir kroppen mer och mer inflammerad och man kan till och med hämma hjärnans naturliga plasticitet och trigga neurondöd.


Att stress (och arbetsnarkomani) är så belönat  i det här samhället är helt galet… det är så många sjukdomar som har sin grund i stress och trauma. Min förhoppning är att den här kopplingen ska bli mer känd, både inom vården och hos gemene man. Fortfarande ses stress som något som har med yttre faktorer att göra, att man har “mycket att göra.” Få tittar på stress utifrån en molekylär nivå!

Bara för att vara supertydlig… stress har inte ett jota att göra med hur mycket man har att göra… Stress kan vara cellulär, metabol, fysiologisk, emotionell eller psykologisk. Det kan vara tankedrivet, komma från livshändelser, komma inifrån – från sina egna tankar och sitt eget förhållningssätt och det kan komma från värk, felnäring, överätning, förhöjda/felreglerade hormoner t.ex superhögt insulin eller för lågt T3 osv. Man kan också vara en naturligt högvarvig person, eller någon som upplever sig “sakna bromspedal”. Det finns otroligt många saker som går under rubriken STRESS och majoriteten av dem är tyvärr toxiska!

Det här med toxicitet…

Vi alla har både en viss toxisk belastning och en individuell kapacitet att hantera toxiner, för att vi tål olika mycket beroende på främst genetiska faktorer men också hur mycket utrymme vi ger det. En person som röker får ett väldigt litet utrymme över  till annat, men en person som varken röker, dricker eller tar några läkemedel eller droger, och inte heller får i sig några andra gifter, har troligen större kapacitet att klara ett destruktivt infall då och då.


I studier  är det många 100-åringar som säger att de t.ex aldrig har rökt. Så den där klassiska “mostern som rökte och drack i hela sitt liv och ändå blev 96 år…” låt oss säga att de flesta inte är den mostern helt enkelt 😅

Låt oss ta fram fusklappen! 

“Fusklappen” vad de olika punkterna betyder…

Hög toxicitet = DNA skador och allmänt slitage som syns eller inte syns! När det syns är det i form av rynkor, minskade muskler, sladdrig hud och när det inte syns är det insidan som är drabbad. Allt från svullen, irriterad mage till sjukdomar och emotionella symptom som depression, ångest osv.

→ Här är en länk till en del av en av mina Chalmersföreläsningar om toxikologi! 

Låg metabolism = mindre biokemiska restprodukter och genskador, mer reparationsprocesser. Det här är en annan aspekt av metabolism. Tänk att varje process i kroppen ger rester som ska tas om hand om precis som varje sak du äter behöver metaboliseras och alla läkemedel och andra substanser ger upphov till mer eller mindre giftiga metaboliter. Det är därför fasta är så bra, för kroppen får en paus och kan dra igång sitt reparationsarbete. Långvarig fasta blir dock till svält, som är nedbrytande för kroppen. Då kommer glutamat- och kortisolproblemet tillbaka och ger allsköns problem, från håravfall till utmattning och i förlängningen olika sjukdomar.

Positiv livssyn = det lönar sig att vara optimist, det är vetenskapligt bevisat! Att gå runt med kroniskt negativa tankar i tron om att man kan slippa “bli glad i onödan” är väldigt destruktivt. Våra tankar skapar vår verklighet, för vår förmåga att ta in omvärlden är väldigt selektiv, så tittar vi bara på eländes elände så är det vad vi upplever också. Människor som lyckas bli friska från svåra sjukdomar, har ofta en stark andlig tro eller en stark tro på sig själva eller sin kropp och är hopplösa optimister. Det finns definitivt en koppling här. Jag vet inte vad du tycker om det, men det stämmer med mina observationer i alla fall… stämmer det med dina observationer också…?

Träning = längre liv!

Om det är någonting som är väldigt “beforskat” så är det träning. Det är ställt bortom allt tvivel att träning ger bättre psykisk och fysisk hälsa, minskar risken för i princip alla sjukdomar och ger i snitt 10 år (!) längre liv! Att välja bort träning är inte särskilt smart, för träning har så många fördelar att det är värt den lilla tröskel det innebär att börja. Man kan tycka att det är tråkigt eller “inte funkar”, men i studie efter studie ger det så mycket hälsoeffekter att det inte kan jämföras med något annat!


Jag var träningsmotståndare tills jag var runt 25, dels för att jag hade så dålig ork och dels för att det “inte funkade” (dvs inga resultat) men när jag väl börjat äta ordentligt och lärt mig hur man tränar, så var jag hooked. Men det tog inte en dag eller en vecka, det tog några år! Just för styrketräning är det ibland ett högt insteg eftersom det kan upplevas som direkt obehagligt, rentav läskigt, men har man väl fastnat för det så är det helt underbart och något som gör att man mår så otroligt bra inifrån och ut. Att det sänker takten på åldrandet och minskar risken för alla sjukdomar, det blir bara en bonus!

Tillägg: Kroppen kan befinna sig i ett katabolt (nedbrytande) tillstånd eller ett anabolt (uppbyggande) tillstånd. Vi vill ha lite av båda, men ungdomlighet är främst kopplat till anabolism. Vi vill bygga upp mer benstruktur, mer kollagen, ny fräsch hud, hår, naglar och framförallt muskelmassa! Mer av detta ger minskat åldrande. Anabolism kopplar också till anti-stress, till nedvarvning, god sömn och återhämtning. Katabolism kopplar till stress, uppvarvning, svält, näringsbrist, viktminskning och sömnbrist.

KASAM!

KASAM = Känsla Av Sammanhang, är också en total game-changer när det kommer till hälsa! Tyvärr svårt för oss frilansare och hemmajobbare så vi får anstränga oss extra för att få till de där sammanhangen. För mig är det dansen som jag känner höjer livskvalitén otroligt mycket, före jag återupptog mitt intresse var det himla deppigt kan jag erkänna. Vissa har svårt att få till det där sociala, men det lönar sig att försöka, för man mår så mycket bättre och mår man bättre är man också friskare (rent statistiskt!)

Att prokrastinera sjukdom & åldrande…

Om det är någonting man ska prokrastinera så är det väl just sjukdom och åldrande? Det innebär att skjuta det framför sig. Det har nämligen visat sig att friska 100-åringar drabbas av samma sjukdomar som alla andra, men långt senare!

Varför?

De har en lägre biologisk ålder än sina jämnåriga, kanske pga genetiska faktorer eller pga en strategisk livsstil. De har troligen en god kapacitet att metylera, reparera sitt DNA och avgifta sig själva. Vissa har “gifted genetics” och andra behöver göra stora uppoffringar för att lyckas lika bra. Jag är personligen en som har genetiken och en del vanor emot mig, som min stress- och arbetsnarkomani till exempel som jag fortfarande läker ifrån. Dock tror jag att alla kan jobba med att förbättra vardagsvanorna, och få bra förutsättningar för att må bättre!

Summa summarum

I många fall tror jag att friska 100-åringar helt enkelt har en fördelaktig genetik, men om man tittar på en del samband så handlar mycket om mental hälsa. Att överäta och förgifta sig på olika sätt tolkar jag som mental ohälsa som man försöker att “rätta till” manuellt genom att äta massor eller tvärtom svälta sig, inta vissa substanser, röka, stressknarka… det kan vara vad som helst, men lär man sig inte att reglera sitt  nervsystem naturligt så är man för evigt i greppet på någon form av beroende och det leder aldrig till bra grejer!


Beteendeberoenden är lika destruktiva som substansberoenden (oftast!) eftersom den ackompanjerande stressen bygger upp inflammatoriska processer, och skadar vävnader inklusive hjärnan. Det går att förgifta sig inifrån med stress, och jag tror att stress och psykisk ohälsa är vår tids stora faktor bakom sjukdom och allmän ohälsa! Kanske på en delad förstaplats med processade livsmedel som ibland är rena giftet… som tur är har vi inflytande både över emotionella och metabola faktorer, och vi kan även öka vårt inflytande genom att börja ta kontroll!


Ett inlägg som står på “att skriva listan” är just ett sådant inlägg, om hur man tar kontroll, och hur man gör rent konkret för att ändra livsstilen genom att t.ex bestämma vilka faktorer som behöver bytas ut och vilka som kan vara kvar 🙂

Här länkar jag till poddavsnittet med Vinnova som jag nämner i början av inlägget. Du hittar det HÄR! Nästa blogginlägg kommer att spinna vidare på avsnittets innehåll, b.la mer detaljer kring “the 9 hallmarks of aging”, så missa inte det! ❤

Har du läst ända hit? 

Lämna en kommentar  vettja!✍
Jag läser och svarar på allting manuellt! Glöm inte följa mig på instagram också – HÄR! försöker vara aktiv på alla plattformar men instagram tenderar att leda ligan…


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680
Biohacking, Biokemi, Forskning
100-åringar, åldrande, anti-aging, vinnova
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • …
  • 24
  • Next

Senaste kommentarerna

  • Åke i Trosa on B3 flush som funkar!det skall vara nikotinsyra!! Man ta det i höga doser balanserat med andra vitami…
  • Lucas Henriksson on Optimerad hälsa med inälvor & organHej Martina, Jag har en undran kring inälvsmat såsom lever, njure, och hjärta: K…
  • Martina on B3 flush som funkar!Absolut! :)
  • Camilla Timén on B3 flush som funkar!Hej! Jag har lite svårt att svälja tabletter och kapslar. Kan man ta ut innehåll…
  • IC on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratGör ett nytt försök med länken https://martinajohansson.se/skoldkortelhormonet-r…
  • IC on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratHej Frida! Bland annat här har Martina skrivit om det i bloggen och även på fler…
  • Frida Gylner on Hormonell fettinlagring – Enkelt illustreratHej Martina! Jag har plötsligt börjat lägga på mig vikt runt rumpa och lår. Dett…
  • IC on Om binjurarna & fettförbränningen!De beskriver att det bla kan vara T4 och T3 som är skevt och kan vara orsaken ti…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson