• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha [Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋‍♀️) är naturligt böjda åt det hållet!

Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!

ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera. 

STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer? 

Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️

Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️

Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!
Hej & Välkommen! Om du är ny följare här, ka Hej & Välkommen! 

Om du är ny följare här, kanske du undrar vad detta är för konto? "Next level biohacking" handlar inte om att chippa sig eller skaffa senaste health tech-prylarna, utan är tvärtom inne på low tech health, basic fysiologi (om hur våra mänskliga kroppar funkar) kryddat med personliga intressen som farmakologi, neurobiologi & hormonlära.

Jag har pluggat biokemi i många år & har snart en PhD i intermedicinska vetenskaper. Det jag lär mig vill jag stöta & blöta med dig som läser här, tillsammans med occasional rants & idéer kring fysiskt & psykiskt välmående. 

Mitt syfte är INTE att visa upp mig själv som "duktig" eller komma med pekpinnar. Då får du följa någon annan, för även om jag befunnit mig i "hälsosfären" i många år, har jag fortfarande mycket att jobba på. Vissa problem som bipolaritet, aspighet osv skriver jag om, andra inte. 

Det finns alltför många frihetsgrader inom konceptet "hälsa" för att någon med säkerhet ska veta allting, så titta gärna mekanistiskt (dvs hur det funkar i form av processer, istället för en massa varför), testa dig fram & glöm inte att ta allt du läser med en nypa oprocessat havssalt *skojar* 😅

Länken i profilen 👆 innehåller mängder med gratis-material så klicka där om du vill läsa mer! ❤️
I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på Chalmers & med tanke på det (alltså vad som är toxiskt/giftigt eller inte) kom jag att tänka på en återkommande fråga jag får, nämligen: "jag äter (.....) hur nyttigt/onyttigt/bra/dåligt/farligt är det?"

Jag ser ju allting som relativt & att det därför inte finns något absolut dåligt eller absolut bra. Jag tycker att det beror på massa faktorer - inte minst på vad man jämför med! 

Att börja dagen med en rulle ballerinakex är kanske ingen höjdare, men om det är en person som lär sig att äta igen efter många års ätstörningar är det kanske exakt helt rätt! 

Jag har ju personligen nördat ner mig i en ganska ensidig kost de senaste +10 åren (low carb/keto) så om någon frågar mig om deras frukt-frukost är bra, kommer den inte vara bra från mitt perspektiv. Jag värdesätter andra saker, men även jag (frukt-hataren nummer 1 😅) kan se att frukt-frullen är bättre än ballerina-frullen, men det är fortfarande bara 2 parametrar mot varandra!

Inom toxikologin säger man att det inte är giftet i giftet som är giftigt utan mängden (the dose makes the poison) & jag skulle vilja lägga till att om vi pratar just gifter så har vi alla vår individuella kemiska belastning som påverkar hur mycket som är mycket för just oss. 

Dessutom är vi olika bra på att hantera både livsmedel & olika kemikalier, läkemedel, droger osv eftersom vi har olika genetik & tarmflora, olika avgiftningskapacitet, olika psyken, toleransnivå mm. 

Så jag skulle önska att alla som sitter på en "är (....) nyttigt/onyttig?"-fråga lägger till fler parametrar & kanske tittar på resultaten: dvs energinivå, humör/mående, träningsresultat & övriga hälsoeffekter. 

Det är dock svårt för vem som helst att avgöra hur "dåligt" ett specifikt livsmedel är, för resultaten är ju en kombination av helheten över tid. Men, man kan läsa på, testa att utesluta om man känner sig misstänksam, ersätta med annat, men framförallt känna efter i magen! 

Vad säger magkänslan? 

Det är så jag sållar i vad jag stoppar i mig & det funkar ganska bra! Börjar jag undra "hur dåligt är detta på en skala?" så är det nog inte helt rätt! 

Berätta gärna hur du tänker om det här! ❤️
Svep till bild 2 för ytterligare illustration! 👉

Hur kan många ha ett lågt & bra blodsocker trots att de äter massa carbs? Titta på frukosten på bild 2: det är en portion havregrynsgröt med mjölk & jordgubbssylt, samt 2 lingongrova (som jag antar att många äter till frulle? 😅) 

Det blir ca 80g kolhydrater vilket illustreras till höger om lika med tecknet. För tydlighetens skull illustreras sockermängden i antal teskedar med socker: 80g blir 20st teskedar.

Ett normalt blodsocker motsvarar ungefär 1 tesked socker utspätt i hela blodvolymen. Här blir det ju problematiskt om frukosten är på 20 teskedar... Hur löser kroppen detta? 

Genom insulin förstås! ☝️

Insulinet illustreras av nycklarna som kommer & låser upp dina celler så att sockret kan åka in där, för ute i blodbanorna kan det inte vara länge utan att det blir väldigt skadligt! ⚠️

Hos vissa människor blir insulinet väldigt högt, pga t.ex en genetisk känslighet men också pga livsstilsfaktorer (t.ex kosten).

Hyperinsulinemi innebär att insulin pumpas ut i för stora mängder & är ett tillstånd som föregår både insulinresistens & typ 2 diabetes. 

Alla receptorhormon kan orsaka resistens hos celler. Det är en skyddsmekanism från cellens sida. I extremfall kan det till & med ske en receptorinvertering! Receptorerna som sitter på cellens utsida & tar emot molekyler (t.ex dopamin, insulin eller nått annat hormon) gömmer sig då på insidan av cellen som skydd. Många kroppsegna ämnen är toxiska i höga doser & tyvärr är insulin ett av dessa! 

Hyperinsulinemi & insulinresistens hänger ihop, men är tyvärr svårt att detektera genom vanligt blodtest. Insulin är ett så flyktigt hormon att det kan vara svårt att fånga topparna & veta hur mycket skada det faktiskt gör. Det går att ha lågt av både fasteinsulin och c-peptid & ändå ha alla symptom i den rosa rutan! 

Enda sättet att veta sin faktiska insulinfrisättning är genom ett insulinklamptest där blodsockret höjs med glukos-infusion, för att sedan tas ned igen med externt insulin. Få vårdinrättningar kan göra detta, så istället görs glukosbelastningstest, men det säger tyvärr ingenting om insulinet! 

Känner du igen dig i symptomen i rutan...? 🧐
  • Home
  • Tag: personlig utveckling

Inlägg i kategorin personlig utveckling

Vad är dina bromsklossar?

12 April, 2019 34 Comments Written by Martina

Filosoferar i Tallinn 

Det är många som tycker att mina inlägg om livsstilsdesign är intressanta, alltså hur man går sin egen väg och designar sin egen tillvaro fullt ut. För att lyckas med det behöver man identifiera vad som stoppar en från att i rådande stund leva fullt ut.

Vad stoppar dig?

Jag håller alltid på att gräver efter mina egna bromsklossar och det kan ju vara allt ifrån begränsande tankar till lågt självförtroende eller omedvetna kulturella eller sociala mönster. För egen del är den röda tråden att jag gärna lyssnar och tror på andra människors begränsande tankar om mig. Det är en oerhört irriterande insikt eftersom jag ser hur det varit så hela livet.


Andra människor vill alltid tala om för en (mig) vad man (jag) kan och inte kan, och bestämma ens (min) kapacitet och nivå. Kan du känna igen dig i det?


Ju mer jag lösgör mig från det här ju bättre lyckas jag med saker, och det är en förklaring till att det går bättre och bättre för mig för varje år som går. Det är för att jag är i en process att lösgöra mig från andra människor och deras begränsande mindset. Det är såklart okej för andra att ha sina tankar och idéer, sin egen världsbild men jag måste komma ihåg att inte tro på det.

Att be om lov

En annan bromskloss för mig är att jag gärna vill be andra om lov innan jag gör saker. Jättedumt! Jättedålig ovana att fråga “är det okej om jag gör X?” även om det handlar om något extremt personligt, så väntar jag på att någon annan ska sätta sin okej-stämpel innan jag kör igång. Anledningen är förstås att jag inte litar på mig själv, inte litar på att jag kan fatta vettiga beslut åt mig själv så jag måste briefa först.

Problemet är bara att jag ligger 10 steg före och att be någon annan om råd eller lov i något där jag är mest insatt, där jag är den som har läst på och har koll på läget blir inte direkt till min fördel.

The question is not who’s going to let me, it’s who’s going to stop me – Ayn Rand

Mitt favoritcitat från Ayn Rand handlar om just detta; att inte vänta på tillåtelse utan bara köra. Ingen stoppar dig när du bara kör förbi i 200km/h för vad ska de göra? Alla är så upptagna med sitt eget att de inte kommer lägga massa extrajobb på att hindra dig i dina upptåg, ändå tror vi (jag) på något sätt det.

Kan du identifiera dina bromsklossar?
Kan du känna igen dig i mina?

Lifestyledesign, Personligt, Powerthinking
lifestyledesign, livsstilsdesign, powerthinking

Självrespekt 2019 | & en historia jag inte hittat på

30 December, 2018 43 Comments Written by Martina

Alltså tack vilka fina och inspirerande kommentarer jag fick till mitt förra inlägg, det känns som att så många av er är redo för en ny nivå av autenticitet och självrespekt. Jag blir verkligen glad av att läsa det, och det inspirerar mig till djupare inventering också.


Hur är min egen nivå av integritet och autenticitet? Har jag några luckor? Oh ja, men det är så smärtsamt att titta på. När man skriver dagbok, mediterar, inventerar och upptäcker att det finns områden som man systematiskt undviker. Förnekelse kan sannerligen vara en välsignelse, men inte i längden.

Att bli hel och kräva sitt space

2019 tänkte jag jobba mer med att bli en hel människa och vara väldigt noga med hur jag spenderar min energi. Toxiska människor finns överallt, men även bra människor kan bli toxiska om man inte klarar av att sätta gränser eller ta ansvar för sitt space. Sin tid, sitt utrymme.


Jag kom att tänka på det här på grund av en kommentar från signaturen introvert som skriver såhär: 


Önskemål om bloggämne: jag vet inte om du fortfarande anser dig själv introvert, men jag har för mig att det kommit upp tidigare. Hursomhelst är det som introvert själv, skönt att höra andra likasinnade skriva om det. Önskar tankar, kanske också från kommentarsfältet, kring (de flesta) arbetsplatser där det anses självklart att alla ska massfika och vara superpratsam under luncher osv. Det känns ofta som introvertism anses lite som något som är fel och inte riktigt accepteras, även om jobbet inte blir lidande pga självständiga arbetsuppgifter.

Tack för att du håller bloggen vid liv, det är ett ljus i mörkret.

Hälsningar från trogen följare sedan många år.


Det första minnet som kom till mig när jag läste det här var från Shanghai 2016, när jag stod vid kaffemaskinen på Agora Space (mitt kontor) och pratade med en amerikan som jobbade på distans för Google. Jag berättade att man i Sverige “måste” fika, och att det anses väldigt märkligt och nästan olämpligt att inte delta i massfikorna. Han såg så sjukt förbryllad ut och sa att det i USA var tvärtom, att man verkligen inte fick sitta och fika hur som helst och att det är därför folk alltid samlas vid “vattenhålet” (kaffebryggaren) för att prata.


Det andra minnet är från ett Svenskt co-workingspace jag hade 2014 som slutade i total katastrof och polisanmälan för att jag inte ville socialisera med de andra som arbetade där. Jag önskar innerligt att jag skojade. Grejen var att mitt kontor hade en dörr och den var stängd för att jag ville vara ifred men de andra där respekterade inte det utan knackade och knackade på dörren tills jag öppnade.

– Vi fikar alltid tillsammans här, du måste komma ut och fika med oss!

Jag tittade ut och möttes av 10 par ögon som alla tittade nyfiket på mig. De hade ställt ett bord rakt utanför dörren och skulle fika där. Det var oerhört märkligt och jag sa nej tack jag vill inte fika, jag vill vara ifred.

Detta upprepades flera gånger, och jag var otroligt undvikande och tydlig med att jag var där för att jobba och inget annat. Detta väckte misstanke mot mig, att jag dolde någonting och en gång blev jag till och med anklagad för att vara hotfull. 

Jag skojar fortfarande inte, det är helt sant. Det här blev effekten av att vara extremt introvert med ett RBF (Resting Bitch Face) och det slutade med att jag fick lämna för att de andra inte kände sig trygga med mig där. Jag polisanmälde händelsen.

Welcome to Sweden! 

Fika or die


The power of TYDLIGHET och självrespekt

Nu när jag är mer medveten vet jag hur det där hade kunnat undvikas. Jag skulle varit lite mindre mig själv i början, bjudit till och sedan varit otroligt tydlig med vem jag är och vad jag gör och varför jag behöver vara ifred. Jag skulle öppnat upp mig mer och avväpnat mig själv, det är så jag gör nu.

Ärlighet och autenticitet. 

Folk blir oerhört rädda och provocerade av saker de inte förstår, så nyckeln är att inte verka helt obegripligt konstig 😀

Am I right? 


Jag tror att det finns en större förståelse för att fungera annorlunda om vi bara är väldigt tydliga, väldigt raka och väldigt ärliga från början.

Jag vill tro det i alla fall.

Låt oss testa den här nya självrespekten och rakheten under 2019!

Lifestyledesign, Personligt, Powerthinking
ärlighet, autenticitet, självkänsla

Är kritik dödligt?

18 December, 2018 32 Comments Written by Martina

Jag såg en video av Therese Lindgren häromdagen, och för er som inte känner igen namnet så är det Sveriges största kvinnliga Youtuber med cirka 800 000 prenumeranter. Hon har gjort sig känd genom smink- och modevideos som boostas av väldigt politiskt korrekta, rätt-i-tiden-åsikter tillsammans med en älskvärd personlighet och ett vackert yttre. Jag gillar Therese Lindgren och tycker att hon är väldigt harmonisk att titta på, och också väldigt intressant att se hur hon brottas med vad hon kan uttrycka för åsikter och inte för att minimera mängden kritik.

Är kritik dödligt?

Det var den här frågan jag ställde mig förra veckan när jag funderade över det minskade intresset i Sverige över att uttrycka åsikter. Folk är bara tysta. När jag sedan såg Therese video där hon berättade att det var jättejobbigt med kritiken hon får, och att hon nu inte kan uttrycka någonting alls, så insåg jag hur illa det är. Jag har en längre tid sett att det går mer emot att man inte ens får ta upp eller nämna vissa fenomen, inte skämta, inte ventilera utan bara locket på.

Är inte det ganska läskigt?

Oliktänkande ska likformas

Det känns som en väldigt svensk grej att om någon “har fel” så måste den personen antingen tuktas eller tystas, trots att det inte spelar någon roll. En fel åsikt är en åsikt som skiljer sig från PK-normen, och det finns inget utrymme för den. Det här gör att människor slutar uttrycka nya idéer, av rädsla för den sociala bestraffningen.


Varför måste alla tycka samma? 


För mig är det inte alls ett problem om någon inte tycker samma som mig. Min bästa kompis sedan 15 år tillbaka har ofta en annorlunda världsuppfattning än mig och tycker att jag är konspiratorisk, men det gör ingenting. Jag kan säga att jag tycker han har helt fel och är helt knäpp och det är no hard feelings, för varför skulle det?

Vi gillar ju varandra oavsett åsikter, bortanför rätt och fel och även om han skulle göra något jag tar helt avstånd ifrån skulle jag ändå vara på hans sida. Det verkar dock som ett ovanligt sätt att fungera på eftersom “fel åsikt” verkligen kan make it or break it när det kommer till relationer. 

Måste det verkligen vara så?

 

Personligt, Powerthinking
personliga reflektioner, självkänsla

Business i Kina – Mutor, deals & connection

4 December, 2017 9 Comments Written by Martina

Kul att mina Kina-inlägg är så populära! Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst egentligen, särskilt nu när jag börjar få lite mer perspektiv. När jag bara jobbade för att få ihop allting hade jag inte tid att reflektera så mycket, och var också lite rädd för att berätta vad jag gör, av någon anledning. Jag brukar rent generellt vara oerhört försiktig med det. Dock ser jag att jag skrivit en hel del när jag bläddrar i arkivet, mycket mer än vad jag minns. Jag har till och med skrivit om mina försök till att utveckla tekniska produkter här, och hur det misslyckades.

Val av business är viktigt!

Valet att satsa på science editing var dels på grund av Yaja (som jag berättar om här) men också för att jag upplever det som otroligt svårt att göra någon fysisk produkt. Såklart kan man importera varor till Sverige, men då får man starta ett importföretag och jag ville inte bli importör. Att skapa något eget är bara möjligt om man samarbetar med kineser och det tycker jag är svårt. Jag har otroligt svårt att skapa den kontakten med människor, kineser eller ej. Att själv deala med fabriker eller konstruktörer som västerlänning innebär att man betalar mer än 10ggr “det riktiga” priset. Det kan fortfarande bli billigt nog men jag har av princip svårt för det när jag vet vad det “ska” kosta.

Mutor, deals och connection

En annan sak som jag upplever som svårt är hur man dealar med varandra och innebörden av “ansikte” som är viktigt i hela Asien. Ansikte = anseende. Det kan vara väldigt subtila saker som att man, genom att fiska fram ett paket cigaretter av ett exklusivt märke ur handväskan, räddar hela dealen. Köp de dyraste cigaretterna du kan hitta och lägg upp lite casual på bordet jämte dig.

Middag med en klient kan bli en dyr affär eftersom det kan bli en duell i vem som kan köpa dyrast baijiu (risvin fast egentligen skitäcklig starksprit). Det finns ingen övre nivå för vad ett glas kan kosta, och den som betalar mest har såklart bäst ansikte. Givetvis ska man alltid erbjuda sig att betala för alla för att den som betalar vinner spelet.

Hålla koll på skatter/avgifter kan bli omöjligt

Dear Martina, If you wish we can help you file the papers on your behalf but we will charge RMB1800.
Also failing to file it the govt will penalize you with a fine and should you not comply with the penalty, it will be forwarded to court.

Det mest frustrerande av allt är att utländska företag skulle betala mer än 100% i skatt om de följde alla “regler” korrekt. De flesta utländska företag betalar skatter och avgifter som egentligen inte finns, helt påhittade. Förra året betalade jag ungefär 40.000 kr i skitavgifter för betalar man inte blir man utvisad, får sitt företag nedstängt eller så låser de bankkontot.


Det gör att hela situationen med vad som är rimligt att betala och inte blir något olustig. Dock är avgifterna (oftast) mycket lägre än i Sverige så allt som allt tjänar man helt klart mer på att inte ha sitt företag i Sverige. Jag kan trots allt tänka mig att ha det ändå just på grund av andra fördelar, i alla fall till en början.


Lämna gärna en kommentar om du vill veta mer, eller sök på business eller företagande här på bloggen så hittar du massor! Här är ett bra inlägg om 5 myter om företagande! 


Citatet ovan är direkt kopierat från ett mail jag fick precis och också får konstant, i början blev jag livrädd men nu rycker jag bara på axlarna och betalar…

Business & ekonomi, Lifestyledesign, Personligt
entreprenörsskap, Kina

3 år i Kina

30 November, 2017 25 Comments Written by Martina

3 år i Kina

Joggingtur på The Bund i Shanghai

Dags för nästa epok

I Oktober var det exakt 3 år sedan jag och Mattias flyttade till Kina för att jobba, och så otroligt mycket har hänt sedan dess. Jag har skrivit på fejkade jobbkontrakt, startat mitt eget (internationella) företag, anställt och avskedat människor, skrivit 7 böcker, blivit utgiven i USA, Canada och Sydafrika, lärt känna mig själv på en helt ny nivå och utvecklats enormt.

Kina är jobbigt

Ja det är jobbigt för att man aldrig känner sig riktigt välkommen som utlänning och för att Kina är för kineserna. När jag jämför mig med min bästa kompis som varit i USA under lika lång tid har vi fått otroligt olika världsbild. Jag upplever Kina som en riktig ögonöppnare, för man tvingas bli så mycket mer hårdhudad för att inte bli konstant blåst. Jag har dock märkt att det gett otroliga fördelar i väst, särskilt i affärssammanhang, eftersom jag är allt annat än naiv och inte tar ett ord för givet längre. Det är folk inte vana vid! Numera kollar jag upp all info noga, granskar alla kontrakt tillsammans med en jurist och rycks inte med i något. Det är nog minst största Kina-vinst!


Men nu vill jag verka i väst, ett bra tag i alla fall. Det är möjligt att det skulle gå att göra mer i Kina men tycker att tröskeln hela tiden är för hög. Jag kommer aldrig över de kulturella skillnaderna och varför kämpa i motvind?

Känner mig klar med Asien

För 10 år sedan fick jag ett stipendie från Chalmers för att plugga på NCTU i Taiwan och ingå i CITO (Chalmers International Taiwan Office) och nästa vecka återvänder jag till Taiwan tillsammans med min bästa kompis för en liten re-union eller vad man ska kalla det. Det var då, för 10 år sedan, som min fascination för asien började, och att återvända blir som att sätta punkt för en hel epok.


CITO 2008 – jag och min bestie körde stenhårt på vitt hår & gör än idag!


Asien har för mig varit den personliga utvecklingens Mecka för ingen annanstans upplever jag att jag kan skapa och hitta mig själv som här. Hur flummigt det än låter så tycker jag att det är otrolig skillnad på var man befinner sig för hur snabbt man utvecklas, och åt vilket håll man utvecklas.


Nästa epok kommer innehålla betydligt mer smooth sailing för jag har kommit till insikt om att sluta späka mig själv till framgång. Jag har alltid sett lidande som en nödvändig komponent i maximalt självförverkligande, och det må vara så men det är i så fall inte värt det längre. Nu vill jag testa en annan väg, en mjukare väg.

Jag ser verkligen fram emot 2018 och att få knyta ihop säcken här i Kina. Idag är det exakt 4 veckor kvar och det kommer innehålla massa jobb, träning, event, fest, Taiwanbesök och julfirande i Hongkong och Shenzhen. Bara kul saker och det känns skönt! 🙂 

Business & ekonomi, Lifestyledesign, Personligt
Kina, lifestyledesign, shanghai
  • Previous
  • 1
  • 2
  • 3
  • Next

Senaste kommentarerna

  • Karin on Gör någonting nytt…❤️
  • Peter Biörck on Gör någonting nytt…Jag hoppas på lite feeling. :-)
  • Jenny on Gör någonting nytt…Du har rätt i att söka efter och vara ditt autentiska jag! Det har vi alla. Söka…
  • ulrika on Faror & alternativ till latte-träsket!Kan det funka med kokosolja istället för smör? Jag gillar inte smör så mycket, d…
  • IC on Gör någonting nytt…Det är befriande för själen när man lyckas inse att det inte är egoistiskt att s…
  • Ylva Ås on Gör någonting nytt…Bästa. Haha, du är ändå en av dem som inspirerar mig att nosa på att våga lägga…
  • SonjaS on Gör någonting nytt…håller med, jag läser hellre bloggen!
  • Herman on Gör någonting nytt…Martina Jag har alltid imponerats av din kunskap, din pedagogiska förmåga men oc…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson