![[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋♀️) är naturligt böjda åt det hållet!
Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!
ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera.
STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer?
Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️
Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️
Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!](http://martinajohansson.se/wp-content/plugins/instagram-feed/img/placeholder.png)
Lite lagom stel bild från Causewaybay i Hongkong, ville fota min nya skinnjacka som är stencool! Älskar kombinationen hårt, tufft och feminint. Hela outfiten är från Hongkong för att jag missbedömde vädret och trodde att det skulle vara sommar och sol, fast att det i själva verket var ganska kallt. Det är så lurigt med Sydostasien, som Svensk tror man lätt att det ska vara varmt nästan jämt men det kan ju snöa och hagla även här!
Det var nu dryga 3 veckor sedan vi flyttade ut från vår lägenhet för att påbörja “nomadlivet” och det dröjde inte länge innan jag kunde identifiera några nackdelar. Jag tänkte prata lite om det idag, för att jag vet att många som läser här är intresserade av “lifestyledesign” (leva som digitala nomader/fria entreprenörer och allt såntdär.) Det är inte alltid så lättsamt!
Nomadlivet: Nackdelar & lösningar
En bild säger mer än tusen ord: Mattias jobbar i baksätet på en taxi. Bekvämt? Bra internet? Effektivt?
- Ingen struktur. Alls.
Om man ska göra sina egna grejer och dessutom vara på resande fot krävs det att man har väldigt bra planeringsförmåga. Man behöver kunna uppskatta hur lång tid saker tar, och man behöver aktivt planera in jobb. Om man är en workaholic så behöver man aktivt planera in ledig tid eller roliga saker. Glömmer man det ångrar man sig i längden, för tittar man i backspegeln är det inte roligt att att man bara jobbade. - Du är inte på semester!
Så du måste ha grym diciplin för det är fortfarande 8 timmar om dagen som gäller, minimum! De flesta entreprenörer jobbar mycket mer än så, dubbelt eller mer än dubbelt. Nackdelen är dock att nya ställen är intressanta att utforska och det tar tid, tid som du behöver arbeta. - Var finns internet? Och hur mycket?
Jag köpte en kaffe för nästan 50 spänn. Det var ingen gigantisk superkaffe utan en vanlig, liten bryggkaffe. Jag köpte den för att jag trodde att jag skulle få internet, men det ingick bara 30 minuter. Suck! Internet är ALLTID en bristvara och det kan ta tid innan man hittar ett bra internet som man kan använda många timmar i streck. - Var finns maten?
Mitt första stopp brukar vara en stor matbutik, det blir dock sjukt tråkigt i längden. I Australien levde jag på tonfiskburkar och majonnäs, och i Hongkong levde jag på grillat kycklingbröst och kaffe. Jag tycker att det är rätt lurigt att köra keto på resande fot, men “fulketo” eller bara lowcarb går oftast bra. - Var kan man träna?
Jag har lyckats träna varje dag och är superstolt över det. Jag har med mig gummiband och kör mycket kroppsviktsövningar, eller försöker hitta hotell med gym. Gymmen är ju dock ALLTID undermåliga, så man får ha bra fantasi och verkligen vara noga med träningsrutinen. - Dagen gick åt helvete, vad gör vi nu?
Man får verkligen vara flexibel, dynamisk och vara uppfinningsrik för att lösa grejer som kommer upp. Sen är det också viktigt att inte ta saker på för stort allvar, och hålla humöret uppe för man jobbar ju och reser för att det ska vara ROLIGARE än att sitta på ett torrt kontor. Inte tvärtom!
En annan grej om man är två som lever på det här sättet är att man måste vara väldigt tydlig med sitt behov av egen tid. Jag tror personligen inte att det är bra att umgås hela tiden. Inte med någon. Man måste ha sitt space och rutiner som man har tillsammans också, tex “dejt night” och sådana saker, som man fortsätter med även om man jobbar och reser!
Har du några erfarenheter av nomadlivet? Dela gärna med dig, det skulle vara jättespännande att höra om du håller med om listan eller inte, och om du har hittat några grymma lösningar 🙂
Vi landade i Shanghai igår efter 12 dagar på Hainan och 3 dagar i Hongkong. Hainan är en ö i Sydkinesiska havet, även kallat “kinesiska hawaii” som ligger i höjd med Thailand. Hainan var hyffsat trevligt, men Hongkong var bara kaos! I vanliga fall brukar jag ta minst en trekking-tur i Hongkong, tycker att det är hela grejen där för de har fantastisk natur. Även om de bor 7 miljoner människor i Hongkong är 80% obebyggt och med alla sina bergiga naturreservat känns det verkligen inte så tätbefolkat som det är. Den här gången bodde vi istället mitt i Central och spenderade varje dag med olika business-ärenden. Det var sjukt tråkigt, trångt och jobbigt.
Jag kände mig verkligen som 85 år igår när jag skulle flyga och hade tre gånger mer mediciner än smink med mig i resväskan. Ingen lätt match att flyga med svullna och irriterade tarmar, men det gick bra. Man säger ju att man inte ska flyga med svullen hals eller svullna bihålor, men nu vet jag att det är lika obehagligt med tryckskillnader när magen är helt uppsvälld! Jag fick stå upp mer än halva flygresan, andra halvan stod jag framåtlutad. Det var i alla fall en kort tripp från Shanghai till Hainan som ligger i höjd med Thailand ungefär. Här ska vi jobba stenhårt ett par veckor vilket ska bli otroligt skönt för det blev inte mycket jobbande i Sverige. Knappt något och är det något jag hatar så är det ofrivillig semester, som dessutom är helt stressig!
vad som känns rätt. Det är viktigt. Något som känns MYCKET rätt är mitt senaste bokkontrakt! Jag var på möte idag med förlaget och blev så sjukt inspirerad av deras underbara energi och engagemang, det var verkligen supertaggade på min bok! Som vanligt kör jag med korta deadlines och högt tempo som jag gillar så det blir till att dyka ned med huvudet före så fort jag får chansen!
Flygresan gick galant! Reste med Aeroflot från Shanghai till Stockholm med mellanlandning i Moskva, och nu är jag på Svensk mark med en fettkaffe i handen. Visste du förresten av LCHF startade i Sverige och ingen annanstans? Visste du att själva förkortningen LCHF myntades HÄR i Sverige? Jag läste en sån bisarr historia om att det skulle ha vara ett gäng amerikaner som kom på detta och höll på att ramla baklänges… Atkins och LCHF är dessutom inte samma sak om någon tror så, de är bara Atkins induktionen som är ketogen resten är något helt annat. Ville bara flika in det här som en parentes, den här resan kommer ju verkligen gå i LCHF:ens tecken.
Få ställen har så otroligt bra gym som Sverige, jag kommer gymma varje dag här. Jag gymmade direkt när jag kom hit även fast klockan var 3 på natten “min tid”. Jag sprang runt som en osalig ande och hängde i chinsräcken, dipsräcken, gick armgång, gjorde marklyft, bänkpress, helt i extas över att äntligen ha lite ordentlig utrustning! Jag känner på mig att 2017 kommer bli ett riktigt fitnessår, mina tafatta akroförsök är bara början! 😀
