• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha [Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋‍♀️) är naturligt böjda åt det hållet!

Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!

ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera. 

STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer? 

Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️

Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️

Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!
Hej & Välkommen! Om du är ny följare här, ka Hej & Välkommen! 

Om du är ny följare här, kanske du undrar vad detta är för konto? "Next level biohacking" handlar inte om att chippa sig eller skaffa senaste health tech-prylarna, utan är tvärtom inne på low tech health, basic fysiologi (om hur våra mänskliga kroppar funkar) kryddat med personliga intressen som farmakologi, neurobiologi & hormonlära.

Jag har pluggat biokemi i många år & har snart en PhD i intermedicinska vetenskaper. Det jag lär mig vill jag stöta & blöta med dig som läser här, tillsammans med occasional rants & idéer kring fysiskt & psykiskt välmående. 

Mitt syfte är INTE att visa upp mig själv som "duktig" eller komma med pekpinnar. Då får du följa någon annan, för även om jag befunnit mig i "hälsosfären" i många år, har jag fortfarande mycket att jobba på. Vissa problem som bipolaritet, aspighet osv skriver jag om, andra inte. 

Det finns alltför många frihetsgrader inom konceptet "hälsa" för att någon med säkerhet ska veta allting, så titta gärna mekanistiskt (dvs hur det funkar i form av processer, istället för en massa varför), testa dig fram & glöm inte att ta allt du läser med en nypa oprocessat havssalt *skojar* 😅

Länken i profilen 👆 innehåller mängder med gratis-material så klicka där om du vill läsa mer! ❤️
I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på I morse höll jag en toxikologi-föreläsning på Chalmers & med tanke på det (alltså vad som är toxiskt/giftigt eller inte) kom jag att tänka på en återkommande fråga jag får, nämligen: "jag äter (.....) hur nyttigt/onyttigt/bra/dåligt/farligt är det?"

Jag ser ju allting som relativt & att det därför inte finns något absolut dåligt eller absolut bra. Jag tycker att det beror på massa faktorer - inte minst på vad man jämför med! 

Att börja dagen med en rulle ballerinakex är kanske ingen höjdare, men om det är en person som lär sig att äta igen efter många års ätstörningar är det kanske exakt helt rätt! 

Jag har ju personligen nördat ner mig i en ganska ensidig kost de senaste +10 åren (low carb/keto) så om någon frågar mig om deras frukt-frukost är bra, kommer den inte vara bra från mitt perspektiv. Jag värdesätter andra saker, men även jag (frukt-hataren nummer 1 😅) kan se att frukt-frullen är bättre än ballerina-frullen, men det är fortfarande bara 2 parametrar mot varandra!

Inom toxikologin säger man att det inte är giftet i giftet som är giftigt utan mängden (the dose makes the poison) & jag skulle vilja lägga till att om vi pratar just gifter så har vi alla vår individuella kemiska belastning som påverkar hur mycket som är mycket för just oss. 

Dessutom är vi olika bra på att hantera både livsmedel & olika kemikalier, läkemedel, droger osv eftersom vi har olika genetik & tarmflora, olika avgiftningskapacitet, olika psyken, toleransnivå mm. 

Så jag skulle önska att alla som sitter på en "är (....) nyttigt/onyttig?"-fråga lägger till fler parametrar & kanske tittar på resultaten: dvs energinivå, humör/mående, träningsresultat & övriga hälsoeffekter. 

Det är dock svårt för vem som helst att avgöra hur "dåligt" ett specifikt livsmedel är, för resultaten är ju en kombination av helheten över tid. Men, man kan läsa på, testa att utesluta om man känner sig misstänksam, ersätta med annat, men framförallt känna efter i magen! 

Vad säger magkänslan? 

Det är så jag sållar i vad jag stoppar i mig & det funkar ganska bra! Börjar jag undra "hur dåligt är detta på en skala?" så är det nog inte helt rätt! 

Berätta gärna hur du tänker om det här! ❤️
Svep till bild 2 för ytterligare illustration! 👉

Hur kan många ha ett lågt & bra blodsocker trots att de äter massa carbs? Titta på frukosten på bild 2: det är en portion havregrynsgröt med mjölk & jordgubbssylt, samt 2 lingongrova (som jag antar att många äter till frulle? 😅) 

Det blir ca 80g kolhydrater vilket illustreras till höger om lika med tecknet. För tydlighetens skull illustreras sockermängden i antal teskedar med socker: 80g blir 20st teskedar.

Ett normalt blodsocker motsvarar ungefär 1 tesked socker utspätt i hela blodvolymen. Här blir det ju problematiskt om frukosten är på 20 teskedar... Hur löser kroppen detta? 

Genom insulin förstås! ☝️

Insulinet illustreras av nycklarna som kommer & låser upp dina celler så att sockret kan åka in där, för ute i blodbanorna kan det inte vara länge utan att det blir väldigt skadligt! ⚠️

Hos vissa människor blir insulinet väldigt högt, pga t.ex en genetisk känslighet men också pga livsstilsfaktorer (t.ex kosten).

Hyperinsulinemi innebär att insulin pumpas ut i för stora mängder & är ett tillstånd som föregår både insulinresistens & typ 2 diabetes. 

Alla receptorhormon kan orsaka resistens hos celler. Det är en skyddsmekanism från cellens sida. I extremfall kan det till & med ske en receptorinvertering! Receptorerna som sitter på cellens utsida & tar emot molekyler (t.ex dopamin, insulin eller nått annat hormon) gömmer sig då på insidan av cellen som skydd. Många kroppsegna ämnen är toxiska i höga doser & tyvärr är insulin ett av dessa! 

Hyperinsulinemi & insulinresistens hänger ihop, men är tyvärr svårt att detektera genom vanligt blodtest. Insulin är ett så flyktigt hormon att det kan vara svårt att fånga topparna & veta hur mycket skada det faktiskt gör. Det går att ha lågt av både fasteinsulin och c-peptid & ändå ha alla symptom i den rosa rutan! 

Enda sättet att veta sin faktiska insulinfrisättning är genom ett insulinklamptest där blodsockret höjs med glukos-infusion, för att sedan tas ned igen med externt insulin. Få vårdinrättningar kan göra detta, så istället görs glukosbelastningstest, men det säger tyvärr ingenting om insulinet! 

Känner du igen dig i symptomen i rutan...? 🧐
  • Home
  • Tag: epigenetik

Inlägg i kategorin epigenetik

Genetiska avvikelser och LCHF/Keto

18 December, 2017 24 Comments Written by Martina

Lisa frågar: Martina, hur ska jag tänka kring högfettskost när mitt DNA-test visar att jag har APOE4-genen?

Många pålästa personer (Anna Sparre bl.a.) avråder från högt intag av mättat fett vid den genavvikelsen. Samtidigt har jag jag en avvikelse i FASD1 som styr omvandlingen av fleromättade fetter.

Känns helt plötsligt som att LCHF och keto inte är något för mig att satsa på. Kan du argumentera emot så skulle jag bli lycklig. Vill fortsätta äta så här men samtidigt har vi mycket hjärt- och kärlsjukdom i släkten.

Bör jag gå mot en mer paleoinspirerad kost? Vet att du inte ger kostråd men det vore intressant med din syn på kost kopplat till genetik. Du har alltid så kloka tankar och slutsatser.

Martina svarar: Tack för din fina kommentar, jag svarade på den lite kort i kommentarerna men kände att jag ville bli lite långrandig så, så här är det:

Kostråd och genetik går sällan hand i hand

Eftersom våra kostråd är manipulerade till vår nackdel av ekonomiska intressen, finns det allsköns dåliga hälsoråd lite överallt. Den vedertagna sanningen är fortfarande att vi ska äta växtoljor (som förstör våra hjärnor), undvika mättat fett (som vår biologi är mest anpassad till), undvika rött kött (som är de enda köttet vi alla tål väldigt väl), och låta basfödan bestå av sädesslag, ris och soja för att det är snällt mot miljön (motbevisat otaliga gånger).

Så när någon säger till mig att jag INTE ska äta min artegna föda… då blir jag väldigt misstänksam! 


APOE4-genen

Låt oss titta på APOE4-allelerna, jag har också dessa så jag är lite av en expert på dem. APOE-genen styr en klass proteiner (apolipoprotein E) som går ihop med fetter för att skapa lipoproteiner. De packar kolesterol i små farkoster som kan åka runt i blodet. Det finns 4 olika APOE-varianter (2, 3, 4 där 4a är den äldsta och mest ursprungliga varianten) och man har två uppsättningar av varje. Studier visar att personer med Alzheimer oftare har just APOE4-genen än till exempel APOE2 eller 3. Det har associerats med mer proteinklumpar, amyloida plack i hjärnan. Eftersom APOE inverkar på fettmetabolismen har man även kopplat den till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. 

FADS1-genen

En gen som kodar för hur olika fettsyror bryts ned, mutationer på den här genen är kopplade till ökat insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar.

Hur man forskar på gener

Att forska på gener innebär att titta på samband. Man tittar ofta på väldigt stora grupper av människor med en sjukdom, och tittar på likheter och skillnader i genomet. APOE4 har setts korrelera med AD (Alzheimers sjukdom) mer ofta än inte, och därför bedömts vara en riskfaktor. En intressant sak är dock att svarta nigerianer har högst förekomst av APOE4 i hela världen, men också lägst förekomst av AD.

Man räknar med att 40-65% av alla med AD har minst en av 2 APOE4, men minst 33% av alla med AD har INTE något APOE4-allel överhuvudtaget. Sen finns det förstås en jäkla massa människor med APOE4 som aldrig utvecklar AD. Det är alltså inte en avgörande gen, men det finns ett samband. Sambandet ökar om det finns fler sjukdomar, om personen är över 65 år och har högt kolesterol.genetiska avvikelser


Varför man har högt kolesterol

Den generella anledningen för en person som inte äter högfettkost är inflammation, så när man detekterar högt kolesterol detekterar man egentligen inflammation i kroppen. Kolesterol ökar också av stort intag av fett, och är då inte en inflammationsmarkör. Högt kolesterol behöver därför inte vara en riskfaktor, utan en friskfaktor beroende på anledningen. Kolesterolsänkande medicin löser alltså ingenting.

Mina inlägg om kolesterol: Höga blodfetter på LCHF | Vaccin mot högst kolesterol

Känslig genetik ska ha artegen föda

Jag har alla de där generna som man inte ska ha, så jag har redan studerat alla mutationer och genavvikelser väldigt väl och kan säga att jag inte är ett dugg orolig för att äta artegen föda för egen del. Att ha gener som kopplar till olika sjukdomar tolkar jag som att man är mindre anpassad att leva i den moderna världen, med miljögifter, snabba kolhydrater, processade fetter och industritillverkade livsmedel.

En person som har massa “friskgener” som kopplats till att hålla sig frisk länge, är antagligen en person som evolverat till att tåla mer skräp.

Tänk på dina gener som ett stort bibliotek, vilka böcker som tas fram och läses avgör du själv!

Personligen har jag mycket neandertal-gener, och vet också av erfarenheter att jag inte är lika tålig som andra. Jag tål inte alkohol bra, jag tål inte socker så bra, och jag måste vara noga med hur jag lever för att fungera på topp. Faktum är att hela jag havererar om jag inte är försiktig med hur jag äter.

Epigenetik och “alla andra gener”

En annan viktig sak att komma ihåg är att vi alla har en del sjukdomsgener, men också gener som motverkar dessa. Vissa gener är “supergener” som NRF2 som aktivera över 500 cellbevarande gener, rensa upp gamla proteinrester och sätter igång otaliga detoxprocesser.

Beroende på hur man lever aktiveras och inaktiveras diverse sjukdomsgener, och har man en viss sjukdom i sin släkt – titta på hur släktingarna har levt! Ser du någon trend som verkar gå i arv? 

Man kan också titta på sig själv i spegeln, och på sin nuvarande hälsa för att extrapolera hur det kan tänkas bli i framtiden. Jag tycker att det säger mycket mer än ett gentest, eftersom gener inte säger så himla mycket. Tänk på dina gener som ett stort bibliotek, vilka böcker som tas fram och läses avgör du själv!


Den mest läkande kosten

Att leva ketogent är den mest läkande och föryngrande kosten jag har hittat hittills och oavsett vad olika gentest visar tror jag att ketos är överlägset. Det är antiinflammatoriskt och skyddande för hjärta och kärl.

Har du också APOE4? Berätta gärna hur du tänker kring högfettkost!


Några artiklar

  • Ingen länk mellan högt kolesterol & hjärtsjukdom
  • Högt kolesterol reducerar risk för demens
  • Människor med högt kolesterol lever längre
  • Ingen ökad AD hos nigerianer med APOE4

Böcker som inspirerar till ovan åsikter

  • The 85% solution
  • Deep nutrition
  • The vegan myth

Övrigt

  • Länk till alla mina tester 

Biohacking, Biokemi
APOE4, fettmetabolism, genetik, gentest, keto, LCHF

Vad är värt att mäta?

21 May, 2017 26 Comments Written by Martina

mäta

Nu är Biohack-helgen över och mitt huvud sprängs så många intressanta och djuplodande diskussioner jag har haft. Särskilt igår på “off site” aktiviteten när ultranördarna samlades och isbadade tillsammans. Jag ska berätta mer om kallterapin förstås, men jag tänkte på en annan sak från gårdagens diskussioner, nämligen mätandet!

Vad är värt att mäta?

Vissa ultrahackers betalar enorma summor för det ena labbtestet efter det andra. De vill ha ALLA siffror, svart på vitt. Hedervärt och imponerande men… när jag fick frågan om hur jag kan veta om jag påverkar min epigenetik när jag inte mätt de epigenetiska effekterna, så började jag fundera. Eller nej jag började googla, jag läste på om olika test för att göra en epigenetisk screening. Det går. Typ. Men det är bara ett labb som gör det i hela världen och det är enormt dyrt. Dock går det att mäta lite epigenetiska outputs:

epigenetik mäta

Homocystein (Werlabs), Cystein (1 labb i världen), Sam/Sat-ratio och metionin eller metyltransferas jag är inte helt säker men tror att det finns labb som mäter dessa. Inte så himla många dock, men eftersom metyleringscykeln styr epigenetiska processer så får man anta att det är här man kan mäta. Högt homocystein betyder till exempel att man har svårt att avgifta sig själv och att man har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och en rad andra sjukdomar. Högt homocystein kan också indikera MTHFR-mutation, dvs att man är en dålig metylerare.

Testerna säger inte allt!

Efter att jag gjorde gentestet på 23andme och började läsa på mer om epigenetik såg jag att varken gentester eller andra tester säger allt. Det finns massor av okända faktorer så ibland måste man gå på helheten istället.

Mitt gentest visade anlag för massa sjukdomar som ingen i min släkt någonsin haft. Jag är smal trots att jag har flera fetmagener, jag har inga beroenden trots att jag har ökad risk för beroende. Jag har låga inflammationsmarkörer och lågt homocystein trots “den värsta” MTHFR-mutationen.

Jag har blåa ögon men genetiska anlagen för gröna.

Epigenetik?

Eller? Vad annars? Jag kallar de här effekterna epigenetiska i brist på ett annat ord. Hjälp mig gärna här. Slänger vi oss med ett ord som vi vet för lite om?

Helheten vs labbtesterna

  • Mår jag bra?
  • Är jag glad?
  • Är jag fit?
  • Har jag bra energi?
  • Går bra på gymmet?
  • Produktiv?
  • Bra sömn?
  • Fungerande mage/tarm?
  • Bra hår, hud, naglar?
  • Hormonbalans?

Om man svarar ja på alla de här, behöver man verkligen mäta något då? Jag skulle säga att det är överflödigt. Den mesta outputen får man väl ändå på daglig basis? Genom att typ leva?

Vad tycker du? 

Vad tycker du är värt att testa? 

Biohacking
biohacking, mäta, tester

Senaste kommentarerna

  • Karin on Gör någonting nytt…❤️
  • Peter Biörck on Gör någonting nytt…Jag hoppas på lite feeling. :-)
  • Jenny on Gör någonting nytt…Du har rätt i att söka efter och vara ditt autentiska jag! Det har vi alla. Söka…
  • ulrika on Faror & alternativ till latte-träsket!Kan det funka med kokosolja istället för smör? Jag gillar inte smör så mycket, d…
  • IC on Gör någonting nytt…Det är befriande för själen när man lyckas inse att det inte är egoistiskt att s…
  • Ylva Ås on Gör någonting nytt…Bästa. Haha, du är ändå en av dem som inspirerar mig att nosa på att våga lägga…
  • SonjaS on Gör någonting nytt…håller med, jag läser hellre bloggen!
  • Herman on Gör någonting nytt…Martina Jag har alltid imponerats av din kunskap, din pedagogiska förmåga men oc…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson