• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Tänkte bara kika in & säga hej eftersom jag får Tänkte bara kika in & säga hej eftersom jag får en del meddelanden både här, på fb, bloggen, mailen, ja lite överallt helt enkelt! 😆 Ni är många som undrar vart tusan jag tagit vägen, vilket är en helt rimlig undring med tanke på alla ÅR jag uppdaterat DAGLIGEN! 

Blir sjukt glad att så många bryr sig så tänkte bara säga att jag mår bättre än på så väldigt länge, hade glömt bort att man kunde må SÅHÄR bra! 😄

Ni som följer mig har kanske noterat mina deppiga emo-uppdateringar mellan varven, men omedicinerad, ganska kraftig bipolaritet + arbetsnarkomani, visade sig va en totalt ohållbar kombo i längden! Livsstilen blev till slut megadysfunktionell, & jag kunde ju inte skylla på att jag inte VET bättre, för det gör jag ju! 🥵

Kom då successivt närmare beslutet att SLUTA kompromissa med min långsiktiga hälsa & börja prioritera mig själv! Ville bryta allt dysfunktionellt i grunden vilket jag gjorde & det har fasen varit ett av mina livs BÄSTA beslut! ❤️ 

Uppdaterar igen när jag får feeling, men tills dess är du välkommen att ställa frågor i kommentarerna, svarar som vanligt efter bästa förmåga! 🙃
Podd med min favoritsparris! 😄🌱 @asparre & j Podd med min favoritsparris! 😄🌱 @asparre & jag diskuterar om stress & stressresistens gör dig sjuk & om det kanske är värre än insulinresistens. Ja & sen biktar vi oss också! 😅🙈 DON'T MISS!!! ☝️Finns på 4health.se, alla poddplattformar & i stories! 

GREJER VI TAR UPP! 
🔥 Har du drabbats av kronisk STRESS? Hur vet man?
🔥 Får du inte rätt på din sömn?
🔥 Svårt att gå ner – eller upp – i VIKT?
🔥 HORMONELLA besvär?
🔥 Problem med MAGEN eller, trots att du äter bra i stort, något i maten som du absolut inte kan vara utan, trots att det gör dig slemmig i halsen och intolerant?
🔥 INFLAMMATION i kroppen, som du inte hittat orsaken till? Immunförsvar som attackerar fel grejer (tex dig?)

VI BERÄTTAR...
✅ Hur stressresistens fungerar, VAD SOM HÄNDER I KROPPEN, vilka symptom det ger upphov till – och varför!
✅ MÅNGA TIPS + bekännelser 🙈
✅ Varför stressresistens kan va farligare än insulinresistens.
✅ Kopplingen till våra stora livsstilssjukdomar; och till mer otydlig ohälsa.
✅ Varför & hur psykologisk stress förvandlas till kroppsliga sjukdomar!

BERÄTTA GÄRNA VAD DU TYCKER OM AVSNITTET!! ❤️

#4Health #hurkroppenfungerar #funktionsmedicin #blifrisk #hälsotips #självläkning #välmående #hälsosamlivsstil #naturlighälsa #holistiskhälsa #helhetshälsa #friskvård
#utmattning #binjureutmattning #utbränd #utbrändhet #hjärnhälsa #mentalhälsa #återhämtning #trötthet #hormoner #paleokost #lågkolhydratkost #näringsrikkost #hjärndimma #lchftjejer #biohacking #ketogenkost
#stressresistens #kroniskstress
[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha [Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋‍♀️) är naturligt böjda åt det hållet!

Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!

ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera. 

STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer? 

Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️

Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️

Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!
Hej & Välkommen! Om du är ny följare här, ka Hej & Välkommen! 

Om du är ny följare här, kanske du undrar vad detta är för konto? "Next level biohacking" handlar inte om att chippa sig eller skaffa senaste health tech-prylarna, utan är tvärtom inne på low tech health, basic fysiologi (om hur våra mänskliga kroppar funkar) kryddat med personliga intressen som farmakologi, neurobiologi & hormonlära.

Jag har pluggat biokemi i många år & har snart en PhD i intermedicinska vetenskaper. Det jag lär mig vill jag stöta & blöta med dig som läser här, tillsammans med occasional rants & idéer kring fysiskt & psykiskt välmående. 

Mitt syfte är INTE att visa upp mig själv som "duktig" eller komma med pekpinnar. Då får du följa någon annan, för även om jag befunnit mig i "hälsosfären" i många år, har jag fortfarande mycket att jobba på. Vissa problem som bipolaritet, aspighet osv skriver jag om, andra inte. 

Det finns alltför många frihetsgrader inom konceptet "hälsa" för att någon med säkerhet ska veta allting, så titta gärna mekanistiskt (dvs hur det funkar i form av processer, istället för en massa varför), testa dig fram & glöm inte att ta allt du läser med en nypa oprocessat havssalt *skojar* 😅

Länken i profilen 👆 innehåller mängder med gratis-material så klicka där om du vill läsa mer! ❤️

Om koffein – del 2

28 March, 2012 3 Comments Written by Martina

När man dricker kaffe binder koffeinet till hjärtmuskelcellernas yta, där det blockerar de enzym som bryter ned cAMP vilket gör att cAMP-nivåerna ökar. cAMP (cykliskt adenosinmonofosfat) är en budbärare mellan signalsubstanser och hormoner och deras receptorer inuti cellerna. När mängden ”budbärar-molekyler” ökar i hjärtmuskeln sker en ökad aktivitet där, det blir samma effekt som ökat adrenalinpåslag vilket i sin tur ger ökad glykolys.

Glykolys innebär att socker bryts ned till energi, vilket gör att hjärtmuskeln får en liten extra boost. Det är också de som ger de tillfälligt höga puls & blodtrycket vid koffeinintag.

En intressant sak är däremot att vana koffeinister inte får den här effekten av kaffe, ingen ökning av puls, inget ökat blodtryck utan snarare tvärtom!

Blodtrycket sjunker och man känner sig lugnare och mer harmonisk!
Blodtrycket sjunker för att kroppen är van vid att de enzym som bryter ned cAMP är blockerat och har kompenserat detta genom att öka nivåerna av enzymet istället. Det blir alltså ingen adrenalin-effekt, särskilt inte om kroppen har överkompenserat produktionen av det cAMP-nedbrytande enzymet. Då kommer trycket att sjunka istället.

Man har sett att ett regelbundet koffeinintag skyddar hjärtat och kan förlänga livet, det gäller särskilt kaffedrickare över 65 år. Det beror dels på den blodtryckssänkande effekten och och dels på den positiva aktiveringen av hjärtmuskulaturen.

Den harmoniska effekten uppstår på grund av koffeinets dopaminhöjande effekt då den förhindra återupptag av redan utsöndrat dopamin, det blir alltså en allmänt mycket högre dopaminnivå än normalt. (Dopamin är en neurotransmittor som aktiverar ”må bra”-center i hjärnan.) Den här effekten infinner sig både hos vana och ovana kaffedrickare. Barn och gravida kvinnor är extra känsliga och det  kan därför slå över helt och bli mer hyperaktiv effekt än bara ökat välbefinnande (varav att energidrycker innehållande koffein har fått en åldersgräns.)

Halveringstiden av koffein kan vara uppemot 20-30 timmar för barn jämfört med cirka 4 timmar hos en vuxen person. Det har visats i epidemiologiska studier att vana kaffedrickare är mycket mindre benägna att bli deprimerade och/eller ta livet av sig. Det beror på den lilla dopamin-boosten som varje kaffekopp ger.

Koffein funkar mycket som en inhiberare, en molekyl som blockerar receptorer, enzym och andra kemiska substanser, både i hjärnan och i andra organ i kroppen. Anledningen till att den kan blockera så många olika processer är för att koffeinmolekylen påminner om kroppens egna adenosinmolekyl som ingår i massa olika molekyl-sammansättningar!

Läs del 1 här.

Biokemi, Kost & Hälsa

Om koffein – del 1

27 March, 2012 2 Comments Written by Martina

Jag har utlovat lite intressant information om kopplingen mellan kaffedrickande (eller koffeinintag i allmänhet) och hälsa, och jag har lovat det så länge nu att det blir en hel serie med koffeinartiklar som kompensation 🙂

Hur koffein fungerar

Adenosin är en signalsubstans och ett derivat av ATP (kroppens energimolekyl) som verkar tvärtom mot ATP – dvs signalerar trötthet. Det finns adenosinreceptorer i centrala nervsystemet och i njurarna (bland annat) och det är på grund av koffeinets påverkan på dessa receptorer som det kallas för centralstimulerande. Vid fysisk eller psykisk ansträngning eller när man varit vaken länge ökar mängden adenosin, och när alla är receptorer har en adenosinmolekyl är man redo att sova. Musklerna är avslappnade, blodkärlen till hjärnan vidgade och man blir mindre skärpt.

Om koffein

Scenario 1 på bilden ovan visar lediga adenosinreceptorer som adenosin kan binda till vid trötthet.


När man dricker kaffe (scenario 2) binder koffeinet till adenosinreceptorerna eftersom koffeinmolekylen och adenosinmolekylen har liknande struktur, vilket gör att receptorerna är upptagna när halten adenosin ökar. Adenosinet har då ingenstans att ta vägen och den trötthet som borde komma uteblir. Blockerade adenosinreceptorer i njurarna sägs vara orsaken till de ökade urinmängderna.


Scenario 3 föreställer en van kaffedrickare. Kroppen är smart! Adenosinet vill signalera till kroppen att den är trött och måste vila, men det kan inte för koffein blockerar receptorerna. Därför tillverkar kroppen fler receptorer så att den ökade adenosinmängden har någonstans att ta vägen. Resultatet blir att vi inte längre blir pigga av vårt kaffe, om vi inte ökar mängden.


Det tar 4-5 dagar för adenosinreceptorerna att bli återställda igen, så om man upplever att man måste dricka extrema mängder kaffe för att bli pigg – eller äta koffeintabletter – så gör ett uppehåll på en vecka så är allting återställt. Koffein har också en halveringstid på ca 4 timmar, vilket betyder att allt koffein är ute ur kroppen efter 8 timmar. Det är därför man är så jäkla sugen på kaffe några timmar efter morgonkaffet för då håller koffeinet på att gå ur kroppen.


Om man anser sig vara koffeinberoende kan man trösta sig med att allt fysiskt beroende är över på en vecka, därefter är det bara det psykiska beroendet kvar (vilket är nog så illa) men jag tycker inte att det är några problem att vara beroende av kaffe egentligen – en ganska oskyldig drog 🙂

mer info kommer i del 2!

Biokemi, Kost & Hälsa
kaffe, koffein

Varför vi åldras – Telomerteorin

27 February, 2012 6 Comments Written by Martina

Livslängden har dubblats

Åldrandeforskning är väldigt populärt både i Sverige och utomlands eftersom det är ett område som nästan ingen har koll på. Människor åldras och dör hela tiden, utan att vi verkar kunna göra så mycket åt saken. Men om man ser det ur ett historiskt perspektiv så har livslängden ökat markant, och gör fortfarande. I mitten av 1800-talet var medellivslängden för kvinnor 49 år (45 år för män) och nu 150 år senare har medellivslängden nästan dubblat sig!

Telomerteorin

Man räknar med att för varje halvsekel ökar den genomsnittliga livslängden med 10 år, och än så länge verkar inte trenden vända.En  populär åldrande teori har med telomererna att göra. Kromosomerna i våra celler består av tätpackat DNA, det utgör hela vårt genom (alltså alla våra gener). Längst ut på kromosomändarna finns en skyddande hätta så att cellerna ska kunna dela sig utan att kromosomerna tar för mycket stryk. Vid varje celldelning mister kromosomen en bit av sin telomer, vilket gör att det till sist inte finns någon kvar. Då blottas de viktiga generna, kromosomen blir instabil och DNAt blir känsligare för skador. Då vi nått detta stadium är vi förmodligen riktigt gamla, många åldersrelaterade sjukdomar dyker upp och de flesta av dem har dödlig utgång. Längden på telomererna är genetiskt bestämt och kan variera ordentligt, människor med kortare telomerer ser äldre ut än jämnåriga.

Men om den här telomerteorin skulle stämma till 100% skulle ju inte människor bli äldre och äldre? För inte blir telomererna längre och längre?

Telomeras skyddar telomererna

Nej, telomerernas längd har inte ändrat sig genom åren och det finns ingen direkt evolutionär fördel med celler som kan dela sig i det oändliga utan att dö. Sådana celler som har denna “defekt” är oftast cancerceller. Det finns ett enzym som kan förhindra telomererna från att brytas ned som kallas för telomeras, detta är extra aktivt hos immunceller och andra celler som behöver dela sig extra ofta. Stora mängder telomeras gör att vi åldras långsammare, men vilka mekanismer som påverkar telomeras är inte helt kartlagda.

Lågt insulin ger längre telomerer

Det finns flera teorier om att man kan påverka telomerasaktiviteten med sin kost och träning, och jag är helt klart beredd att hålla med om det. Att ha konstant låga insulinnivåer, eller ligga på extra lågt energiintag sägs sänka farten på åldrandet rejält. Även regelbunden motion ger bevisat ökad livslängd.

Oxidativ stress = åldrande

Andra orsaker till att vi åldras och dör är mängden oxidativ stress vi utsätts för. Våra celler omsätter energi i mitokondrierna (andnings/elektrontransportkedjan) och en biprodukt av detta är reaktivt syre. Det är alltså en vanlig syremolekyl men med en eller flera elektroner för lite. Detta gör syremolekylen instabil och reaktiv och den vill ta andra molekylers elektroner för att bli stabil. I den här processen slits molekyler tillhörande kroppens celler sönder, vilket resulterar i cellskador. Rökning är ett bra exempel på något som ger oxidativ stress, rynkig hud är kvittot på cellskadorna.

Även strålning (solen bland annat), aerob träning (löpning tex) ökar den oxidativa stressen. Efter tillräckligt mycket attack från fria radikaler (molekyler och atomer med för få elektroner) delar sig cellen för att få en ny frisk cell. Denna delning sliter på kromosomernas telomerändar. Något som kan hindra kroppen från att utsättas för oxidativ stress och andra radikaler är att hålla sig undan rökning och solning, men också att se till att få i sig lite antioxidanter.

Antioxidanter – färgglad, levande mat som friskfaktor

Antioxidanter kan neutralisera fria radikaler och förhindra oxidation, det är bevisat att högt intag av antioxidanter bromsar åldrande och minskar risken för många sjukdomar.Det verkar alltså återigen som att kosten spelar in när det gäller åldrande och sjukdom. Det är väl ganska självklart egentligen, och det känns ganska skönt att man inte enbart måste förlita sig på sin förprogrammerade telomerlängd.

Telomerteorin kan i allra högsta grad vara sann, men med tanke på att medellivslängden bara ökar och ökar verkar vi i alla fall kunna styra de lite själva.


Om du är intresserad av att mäta dina telomerer så tillhandahålls ett test av företaget Teloyear. Klicka här för att läsa mer om testerna.

Personligt

Vad är sukralos?

27 January, 2012 1 Comment Written by Martina

Sukralos är de sötningsmedel som håller på att ta över aspartamets roll då det är billigare att tillverka och kan användas i mindre mängd, eftersom det är ännu sötare. (sukralos är 600ggr sötare än socker, och 4ggr sötare än aspartam)

Vad är sukralos?

Sukralos är en sockermolekyl (vanligt socker, sackaros) där man har bytt ut 3 OH-grupper (syre, väte) mot klor. Det kallas selektiv klorering. Eftersom OH-grupperna är utbytta mot kloratomer får man ett högst onaturligt klororganiskt ämne från ett annars väldigt naturligt ämne (socker). Sukralos kan inte brytas ned, det är väldigt naturfrämmande och ingår i samma ämnesgrupp som DDT, PCB, dioxiner, freoner och klorerade lösningsmedel. I sverige har avvecklingen av klororganiska ämnen prioriterats sedan 70-talet, men eftersom ekonomiska intressen alltid går före dyker det nu upp i maten.

Var finns sukralos?

I ketchup, light-drycker, ARLAS yoghurtar, lite överallt helt enkelt.

Vad händer i kroppen?

Kloratomerna gör sukraloset mer lipofilt än socker. Lipofilt betyder att det kan binda till fett, något vi har ganska mycket av i kroppen. Vi kissar inte ut allt sukralos utan en del tas upp i blodet och sprids i kroppen. Kloratomerna gör också sukraloset alkylerande, det betyder att det reagerar med och förstör viktiga biologiska molekyler. Alkylerande betyder ofta cancerogent eftersom alkylerande ämnen är genotoxiska (orsakar genskador) och är allergena (kan orsaka allergi.)

Nackdelen med Sukralos såsom jag ser det är att det håller kvar våra smakpreferenser på en starkt söt nivå. Vi behöver mer sött för att tycka att något är gott, vilket kan öka de totala sockerintaget. Än så länge behöver inte mängden sukralos deklareras så sötheten i lightdrycker kan ökas utan kontroll. Det är ganska oroväckande att förekomsten av sådana här ämnen ökar, men än så länge är de kanske ingen panik. Jag säger jämt att det inte är giftet i giftet som är giftigt utan mängden, så man kan fortfarande ta en cola zero med gott samvete. Men, man bör absolut försöka avveckla sina söta laster på lång sikt.

I vårt moderna samhälle gör vi redan så mycket skadliga saker mot oss själva, jobbar för mycket, stressar, solar, röker, äter tonvis med socker och tar droger. Aldrig förr har ohälsan varit så på sin topp, så i det stora sammanhanget är sukraloset ganska oskyldigt, men definitivt ett steg i helt fel riktning.

Kost & Hälsa, Mat och recept

Nå målen!

27 January, 2012 Leave a Comment Written by Martina

Det finns ett citat som lyder “varesig du tror att du kan, eller tror att du inte kan, så har du helt rätt!” och det är lika talande som det är sant! Allting handlar om mindset – din inställning! Jag ska inte hyckla – min inställning suger verkligen ibland och jag kan vara världens gnälligaste människa. “Åhh det kommer aldrig gååå… det är för svårt” “jag är för trög” “jag är för svag” “jag har inte tillräckligt med de eller de” osv och det har aldrig tagit mig någonstans och kommer inte ta dig framåt heller. Jag tycker att vi lägger gnällandet och ifrågasättandet på hyllan helt enkelt för det hjälper oss inte!

Så du har ett mål eller en önskan? Bra! Stoppa där för ett tag, jag vill inte höra några “men” för det är där du sätter käppar i hjulet för dig själv. Det spelar ingen roll vad som kommer efter “men” för det är bara ursäkter och inte riktiga anledningar. Kolla runtomkring dig, överallt genomför människor de mest fantastiska sakerna. Når sina mål och uppfyller sina drömmar. Det kan du också göra, oavsett hur dina förutsättningar ser ut kan du nå dit du vill! Jag är 100% säker.

Först, fråga dig själv varför du vill nå ditt mål. Ibland kan vi ha starka önskningar om något som vi verkligen inte har tänkt igenom. Har du någonsin hört talesättet “var försiktig med va du önskar dig, de kan slå in”? Det är en liten påminnelse om att de vi verkligen vill ha, eller de vi tror att vi vill ha plötsligt kan dyka upp rakt framför oss och då gäller det att känna sig själv tillräckligt bra för att veta vad man ska göra med de. Är du 100% säker på vad du vill ha och hur dina mål ser ut? Bra!

“Du kommer aldrig klara de!” sånhär kritik kan man få av de bästa av vänner och då är det såklart lätt att tro att det är sant. Det är de inte! Ingen känner dig bättre än dig själv och har du bestämt dig för något så kör, du kan ha oddsen emot dig men ingenting är omöjligt och då menar jag ingenting! Jag har fått höra att jag inte kommer klara det ena eller de andra från lärare eller andra auktoritetspersoner, så många gånger att det har blivit som en sport för mig att bevisa motsatsen. Och jag har vunnit – alla gånger!

Strategi är en viktig sak. Att ha en planering och en ungefärlig tidsplan. Det kan ibland vara lätt att tänka att man ska “ta det som det kommer” eller “göra sitt bästa” och det är väl bra men en bra planering är ännu bättre! Återigen ett vist ordspråk “misslyckas du med att planera, planerar du att misslyckas” en sanning med modifikation kanske, men jag följer den!

Självinsikt. Sokrates sa “känn dig själv” och han har rätt. Det är det viktigaste man kan göra! Om du vet om dina svagheter kan du planera in dem också! Det är mänskligt att göra misstag och ibland kanske man avviker från sin planering lite, men få då inte panik! Förlåt dig själv och gör bättre nästa dag.

Powerthinking
  • Previous
  • 1
  • …
  • 400
  • 401
  • 402
  • 403
  • 404
  • Next

Senaste kommentarerna

  • Marie on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepVad kul att få en uppdatering! Har gått in och kollat lite titt som tätt och tän…
  • Martina on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepKolla en bipolär-screening grejs från google, hittar denna t.ex https://www.inte…
  • Karin on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepAlright det var bara ett tips ❤. Aha en gård, vad mysigt ❤. Ankorna är så roliga…
  • Erica on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepSöta du! Vilken resa du gjort. Igen. Just insett hur icke autentiskt de flesta m…
  • Martina on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepJag tror att man hittar en psykolog eller terapeut som jobbar psykodynamiskt! Dä…
  • Martina on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepSnart klar! Ska skriva ihop allting bara 🤓
  • Martina on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepEn del i min hjälp handlar om mentalisering (mentaliseringbaserad terapi) att ko…
  • Martina on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepTack fina du! ❤

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson