• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Workshop med @maria.cerboni ❤️ Vi kör en he Workshop med @maria.cerboni ❤️ 

Vi kör en heldags-workshop för dig som vill bli ännu mer förankrade i dina goda vanor, men också för dig som halkat av banan och behöver en omstart!

NÄR? 
Lördag 4 mars

VAR?
Göteborg- södra skärgård

BOKNING!
Gå in på www.corpo.se/store (direktlänk i stories, highlights + på länken i profilen under rubriken Events) 

Hoppas vi ses! 🥰
✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer ✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer det ett litet reklamavbrott för min samarbetspartner@gutfeelinglabs ✨ 

De hjälper dig att analysera din tarmflora samt har tagit fram ett grymt anti-SIBO tillskott som heter "GutClear". Jag vill reklama båda två för tarmfloreanalysen gör att man kan se att det faktiskt GÅR att påverka sin tarmflora väldigt mycket, både genom kost, beteenden & även känslomässiga tillstånd: stress är t.ex döden för tarnfloran! 😵

✅ GUTCLEAR MOT SIBO 
GutClear är ett kosttillskott som du häller i ett glas vatten varje dag i 10 dagar. Det minskar bakterietillväxten i tunntarmen som ger en svullen, öm och ledsen mage. Flera av er som läser här har också berättat om minskat sötsug! 👌

Misstänker du SIBO (krånglig, konstig mage) så kör en kur GutClear vettja! ❤️ 

@Gutfeelinglabs är ett svenskt företag med bas i Lund som verifierat effektiviteten av GUTCLEAR i mänskliga tester. Har du SIBO är det därför ganska troligt att GutClear kommer att ha effekt på dig! 

Är du bara nyfiken på tarmfloran efter en lång period av en viss diet, ett gäng antibiotikakurer eller bara vill kolla läget så kan du beställa ett test av din tarmflora på gutfeelinglabs.se ✌️

✅ VAD DU FÅR VETA (TEST)
Dina hälsosamma bakterier, sjukdomsalstrande bakterier, artrikedom och potentiellt skadliga bakterier. 

Att bara fylla på med probiotika eller massa fibrer blir lite i blindo eftersom man inte vet riktigt vilka bakterier man göder... finns ju riktigt skadliga som h.pylori men även e.coli som vi vill hålla kort och verkligen inte tillåta att vandra uppåt i tarmkanalen....

✅ RABATTKOD
NEXTLEVELGUT ger 20% rabatt på allt! Anges i kassan! ☝️

Berätta gärna om du testat din tarmflora eller har erfarenhet av Gutclear, jag är supernyfiken!! 🤗
Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS-dieten som har rykte om sig att kunna återställa bakteriefattiga & lite  trassliga tarmar för att i sin tur påverka den viktiga kopplingen mellan tarmen & hjärnan, men 3v har gått sedan jag påbörjade den inledande fasen av dieten & sedan dess har det mesta gått i motsatt riktning (åt helvete alltså 😅) 

Men det var faktiskt väldigt intressant för i samband med mina personliga strävanden kämpade jag med strulig rå-data till en vetenskaplig artikel & bankade huvudet i tangentbordet när ingenting gick ihop! 

Det var då jag insåg en viktig grej i livet såväl som i forskningen, nämligen att det spelar VÄLDIGT stor roll hur vi viktar variabler, alltså värderar effekten av saker realistiskt. Det finns liksom gränser för vad t.ex en kostförändring kan åstadkomma (hur "perfekt" man än äter) särskilt som en isolerad parameter!

Just kost är nog för övrigt det allra vanligaste att övervärdera på bekostnad av allting annat...😬

Inom statistiken använder man därför "vikter" pga variablers olika tyngd. Översatt till livsstil är det typ hur mkt man kan kvitta en dålig vana mot en bättre. Vissa är optimister & viktar sina goda vanor högt, trots uppenbara krafter i motsatt riktning, vilket visar sig genom sparsamma resultat.

Det kan förstås lägga grunden för uppgivenhet, även om jag tror att motmedlet är ärlig granskning av både resultaten & livsstilsfaktorerna ✨i kombination ✨ Så därför skrev jag en halv roman om det här på bloggen med idéer på åtgärder, om du vill nörda in på VAD som faktiskt spelar roll och inte! (Länk i profilen 👆)

Det är högst relevant i forskning såväl som vardag, så det var slående att se det i min egen forskningsdata! Som upplagt för att jag skulle se nånting hos mig själv lite tydligare, presenterat som aviga r-värden...😅

MEN OM GAPS! ☝️
Har inte gett upp, bara haft problem att få nog med energi utan att krascha som en utsvulten sparv efter ett tag... I ketos & allt är känslan att tanken är tom! Just me? 🧐 Det brukar hända vid livsmedelsbegränsning men har också ganska hög förbränning 🔥 (ingen hypertyreos eller så!)
Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetr Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetra ute (direktlänk i stories! 👆) vi pratar om post-covid deppen som många (inklusive vi själva) tycks ha drabbats av och reflekterar lite kring varför och hur man kan ta sig ur gropen. Inget träningssnack alltså utan ett avsnitt om hormonella system kopplat till stress, utbrändhet och livssituation. Enjoy! ❤️

Stekt mat & akrylamid

27 May, 2012 9 Comments Written by Martina

De första larmen om att stekt mat är cancerogen kom 2002, man skulle inte äta det brända och inte steka eller grilla för länge på grund av att det bildas akrylamid i mat som upphettas på detta sätt.

Vad är akrylamid?

En reaktiv kemisk förening som är ett neurotoxin (gift som främst angriper hjärnan och nervsystemet) och som har visats ge cancer hos råttor och möss. Akrylamid används främst för att göra plast, men det finns även i smink och i snabbkaffe.


Cigarettrök innehåller också stora mängder akrylamid, för det är nämligen inte nikotinet i cigaretter som är cancerogent utan själva röken.

Akrylamid kräver monosackarider

För att akrylamid ska bildas krävs närvaro av monosackarider (enkla sockerarter som fruktos och glukos) och aminosyran asparagin som finns naturligt i spannmål.


Utan sockret eller asparaginet kan inte akrylamiden bildas, alltså kan vi lågkolhydratätare fortsätta grilla med gott samvete!


Livsmedel som är rika på akrylamid är bland annat knäckebröd, kakor, chips och frukostflingor (i den ordningen) så även om du inte är en lowcarber så är här ytterligare en anledning att slänga ut frukostflingorna i alla fall.

1. Review of the Acrylamide in Fried Food, 2010, Agricultural University of Hebei
2. Analysis of Acrylamide, a Carcinogen Formed in Heated Foodstuffs, 2002, Stockhom University

 

Biokemi, Kost & Hälsa
akrylamid, grillat och stekt

Vad är sockeralkoholer?

27 May, 2012 Leave a Comment Written by Martina

Många sockerfria produkter (sockerfritt tuggumi, LCHF-godis etc) innehåller sockeralkoholer istället för socker. Sockeralkoholer smakar sött och framställs också ur vanligt socker genom en kemisk reaktion där monosackarider reduceras genom tillsats av väteatomer. En syreatom på sockermolekylen är bunden till en kolatom med en dubbelbindning, men dubbelbindningen bryts och en väteatom binder istället till syret vilka tillsammans bildar en hydroxylgrupp (Väte + Syre = hydroxylgrupp).

Nu får sockermolekylen egenskapen av en alkohol istället och blir flyktig!

När sockeralkoholen kommer in i kroppen absorberas den långsamt i tarmen, blodkärlen kan nästan inte ta upp sockeralkoholen alls vilket gör att blodsockret påverkas mycket lite eller inte alls. Däremot ackumuleras vätska när blodkärlen försöker ta upp sockeralkoholen vilket leder till diarré och/eller spänd/uppblåst mage.

Den kristallina fasen av sockeralkoholerna sorbitol, xylitol och mannitol som används i tuggumi och halstabletter har en intressant egenskap! När de löser upp sig (i munnen) absorberar de värme och “skapar” därmed kyla. Det här är en endoterm (värme-konsumerande) reaktion som är populär i just halstabletter och tuggumin, det är därför man blir kall i halsen och munnen när man äter dem. Jag tror att det även finns shampon med xylitol i (head and shoulders anti dandruff) som gör att hårbotten blir alldeles nedkyld.

Alla sockeralkoholer har inte samma effekt på blodsockret, därför bör diabetiker och LCHF:are se upp med vilken typ av “sockerfria” produkter man äter. Läs på innehållsförteckningen!

Undvik dessa: Maltitol (värst), Xylitol och Sorbitol (dessa påverkar blodsockret)
De här är ok: Erythritol, Mannitol, Lactitol (påverkar ej blodsockret)

1. “Sugar Alcohol”  The Sugar Association, Inc.. 2009. Retrieved 2010-03-10.
2. “Thermal behaviour of some sugar alcohols” Cammenga, HK; LO Figura, B Zielasko (1996) Journal of thermal analysis 47 (2): 427–434.

Biokemi, Kost & Hälsa

Om koffein – del 2

28 March, 2012 3 Comments Written by Martina

När man dricker kaffe binder koffeinet till hjärtmuskelcellernas yta, där det blockerar de enzym som bryter ned cAMP vilket gör att cAMP-nivåerna ökar. cAMP (cykliskt adenosinmonofosfat) är en budbärare mellan signalsubstanser och hormoner och deras receptorer inuti cellerna. När mängden ”budbärar-molekyler” ökar i hjärtmuskeln sker en ökad aktivitet där, det blir samma effekt som ökat adrenalinpåslag vilket i sin tur ger ökad glykolys.

Glykolys innebär att socker bryts ned till energi, vilket gör att hjärtmuskeln får en liten extra boost. Det är också de som ger de tillfälligt höga puls & blodtrycket vid koffeinintag.

En intressant sak är däremot att vana koffeinister inte får den här effekten av kaffe, ingen ökning av puls, inget ökat blodtryck utan snarare tvärtom!

Blodtrycket sjunker och man känner sig lugnare och mer harmonisk!
Blodtrycket sjunker för att kroppen är van vid att de enzym som bryter ned cAMP är blockerat och har kompenserat detta genom att öka nivåerna av enzymet istället. Det blir alltså ingen adrenalin-effekt, särskilt inte om kroppen har överkompenserat produktionen av det cAMP-nedbrytande enzymet. Då kommer trycket att sjunka istället.

Man har sett att ett regelbundet koffeinintag skyddar hjärtat och kan förlänga livet, det gäller särskilt kaffedrickare över 65 år. Det beror dels på den blodtryckssänkande effekten och och dels på den positiva aktiveringen av hjärtmuskulaturen.

Den harmoniska effekten uppstår på grund av koffeinets dopaminhöjande effekt då den förhindra återupptag av redan utsöndrat dopamin, det blir alltså en allmänt mycket högre dopaminnivå än normalt. (Dopamin är en neurotransmittor som aktiverar ”må bra”-center i hjärnan.) Den här effekten infinner sig både hos vana och ovana kaffedrickare. Barn och gravida kvinnor är extra känsliga och det  kan därför slå över helt och bli mer hyperaktiv effekt än bara ökat välbefinnande (varav att energidrycker innehållande koffein har fått en åldersgräns.)

Halveringstiden av koffein kan vara uppemot 20-30 timmar för barn jämfört med cirka 4 timmar hos en vuxen person. Det har visats i epidemiologiska studier att vana kaffedrickare är mycket mindre benägna att bli deprimerade och/eller ta livet av sig. Det beror på den lilla dopamin-boosten som varje kaffekopp ger.

Koffein funkar mycket som en inhiberare, en molekyl som blockerar receptorer, enzym och andra kemiska substanser, både i hjärnan och i andra organ i kroppen. Anledningen till att den kan blockera så många olika processer är för att koffeinmolekylen påminner om kroppens egna adenosinmolekyl som ingår i massa olika molekyl-sammansättningar!

Läs del 1 här.

Biokemi, Kost & Hälsa

Om koffein – del 1

27 March, 2012 2 Comments Written by Martina

Jag har utlovat lite intressant information om kopplingen mellan kaffedrickande (eller koffeinintag i allmänhet) och hälsa, och jag har lovat det så länge nu att det blir en hel serie med koffeinartiklar som kompensation 🙂

Hur koffein fungerar

Adenosin är en signalsubstans och ett derivat av ATP (kroppens energimolekyl) som verkar tvärtom mot ATP – dvs signalerar trötthet. Det finns adenosinreceptorer i centrala nervsystemet och i njurarna (bland annat) och det är på grund av koffeinets påverkan på dessa receptorer som det kallas för centralstimulerande. Vid fysisk eller psykisk ansträngning eller när man varit vaken länge ökar mängden adenosin, och när alla är receptorer har en adenosinmolekyl är man redo att sova. Musklerna är avslappnade, blodkärlen till hjärnan vidgade och man blir mindre skärpt.

Om koffein

Scenario 1 på bilden ovan visar lediga adenosinreceptorer som adenosin kan binda till vid trötthet.


När man dricker kaffe (scenario 2) binder koffeinet till adenosinreceptorerna eftersom koffeinmolekylen och adenosinmolekylen har liknande struktur, vilket gör att receptorerna är upptagna när halten adenosin ökar. Adenosinet har då ingenstans att ta vägen och den trötthet som borde komma uteblir. Blockerade adenosinreceptorer i njurarna sägs vara orsaken till de ökade urinmängderna.


Scenario 3 föreställer en van kaffedrickare. Kroppen är smart! Adenosinet vill signalera till kroppen att den är trött och måste vila, men det kan inte för koffein blockerar receptorerna. Därför tillverkar kroppen fler receptorer så att den ökade adenosinmängden har någonstans att ta vägen. Resultatet blir att vi inte längre blir pigga av vårt kaffe, om vi inte ökar mängden.


Det tar 4-5 dagar för adenosinreceptorerna att bli återställda igen, så om man upplever att man måste dricka extrema mängder kaffe för att bli pigg – eller äta koffeintabletter – så gör ett uppehåll på en vecka så är allting återställt. Koffein har också en halveringstid på ca 4 timmar, vilket betyder att allt koffein är ute ur kroppen efter 8 timmar. Det är därför man är så jäkla sugen på kaffe några timmar efter morgonkaffet för då håller koffeinet på att gå ur kroppen.


Om man anser sig vara koffeinberoende kan man trösta sig med att allt fysiskt beroende är över på en vecka, därefter är det bara det psykiska beroendet kvar (vilket är nog så illa) men jag tycker inte att det är några problem att vara beroende av kaffe egentligen – en ganska oskyldig drog 🙂

mer info kommer i del 2!

Biokemi, Kost & Hälsa
kaffe, koffein

Varför vi åldras – Telomerteorin

27 February, 2012 6 Comments Written by Martina

Livslängden har dubblats

Åldrandeforskning är väldigt populärt både i Sverige och utomlands eftersom det är ett område som nästan ingen har koll på. Människor åldras och dör hela tiden, utan att vi verkar kunna göra så mycket åt saken. Men om man ser det ur ett historiskt perspektiv så har livslängden ökat markant, och gör fortfarande. I mitten av 1800-talet var medellivslängden för kvinnor 49 år (45 år för män) och nu 150 år senare har medellivslängden nästan dubblat sig!

Telomerteorin

Man räknar med att för varje halvsekel ökar den genomsnittliga livslängden med 10 år, och än så länge verkar inte trenden vända.En  populär åldrande teori har med telomererna att göra. Kromosomerna i våra celler består av tätpackat DNA, det utgör hela vårt genom (alltså alla våra gener). Längst ut på kromosomändarna finns en skyddande hätta så att cellerna ska kunna dela sig utan att kromosomerna tar för mycket stryk. Vid varje celldelning mister kromosomen en bit av sin telomer, vilket gör att det till sist inte finns någon kvar. Då blottas de viktiga generna, kromosomen blir instabil och DNAt blir känsligare för skador. Då vi nått detta stadium är vi förmodligen riktigt gamla, många åldersrelaterade sjukdomar dyker upp och de flesta av dem har dödlig utgång. Längden på telomererna är genetiskt bestämt och kan variera ordentligt, människor med kortare telomerer ser äldre ut än jämnåriga.

Men om den här telomerteorin skulle stämma till 100% skulle ju inte människor bli äldre och äldre? För inte blir telomererna längre och längre?

Telomeras skyddar telomererna

Nej, telomerernas längd har inte ändrat sig genom åren och det finns ingen direkt evolutionär fördel med celler som kan dela sig i det oändliga utan att dö. Sådana celler som har denna “defekt” är oftast cancerceller. Det finns ett enzym som kan förhindra telomererna från att brytas ned som kallas för telomeras, detta är extra aktivt hos immunceller och andra celler som behöver dela sig extra ofta. Stora mängder telomeras gör att vi åldras långsammare, men vilka mekanismer som påverkar telomeras är inte helt kartlagda.

Lågt insulin ger längre telomerer

Det finns flera teorier om att man kan påverka telomerasaktiviteten med sin kost och träning, och jag är helt klart beredd att hålla med om det. Att ha konstant låga insulinnivåer, eller ligga på extra lågt energiintag sägs sänka farten på åldrandet rejält. Även regelbunden motion ger bevisat ökad livslängd.

Oxidativ stress = åldrande

Andra orsaker till att vi åldras och dör är mängden oxidativ stress vi utsätts för. Våra celler omsätter energi i mitokondrierna (andnings/elektrontransportkedjan) och en biprodukt av detta är reaktivt syre. Det är alltså en vanlig syremolekyl men med en eller flera elektroner för lite. Detta gör syremolekylen instabil och reaktiv och den vill ta andra molekylers elektroner för att bli stabil. I den här processen slits molekyler tillhörande kroppens celler sönder, vilket resulterar i cellskador. Rökning är ett bra exempel på något som ger oxidativ stress, rynkig hud är kvittot på cellskadorna.

Även strålning (solen bland annat), aerob träning (löpning tex) ökar den oxidativa stressen. Efter tillräckligt mycket attack från fria radikaler (molekyler och atomer med för få elektroner) delar sig cellen för att få en ny frisk cell. Denna delning sliter på kromosomernas telomerändar. Något som kan hindra kroppen från att utsättas för oxidativ stress och andra radikaler är att hålla sig undan rökning och solning, men också att se till att få i sig lite antioxidanter.

Antioxidanter – färgglad, levande mat som friskfaktor

Antioxidanter kan neutralisera fria radikaler och förhindra oxidation, det är bevisat att högt intag av antioxidanter bromsar åldrande och minskar risken för många sjukdomar.Det verkar alltså återigen som att kosten spelar in när det gäller åldrande och sjukdom. Det är väl ganska självklart egentligen, och det känns ganska skönt att man inte enbart måste förlita sig på sin förprogrammerade telomerlängd.

Telomerteorin kan i allra högsta grad vara sann, men med tanke på att medellivslängden bara ökar och ökar verkar vi i alla fall kunna styra de lite själva.


Om du är intresserad av att mäta dina telomerer så tillhandahålls ett test av företaget Teloyear. Klicka här för att läsa mer om testerna.

Personligt
  • Previous
  • 1
  • …
  • 399
  • 400
  • 401
  • 402
  • 403
  • Next

Senaste kommentarerna

  • Lena-Louise on Nytt Primal Collagen + receptTack fina du, då känns det tryggt att fortsätta med kollagen 😉✌️
  • Martina on Nytt Primal Collagen + receptTack för din kommentar, sorry att du har fått vänta så länge på svar :) Jag tror…
  • Martina on Dissa fläsksvålarna! (om makronutrienter)Minns inte riktigt vad jag hade för idé för 7 år sedan om det här.
  • Martina on Skillnad på gelatin och gelatinDet här är ett gammalt inlägg (7 år) och jag är säkerligen ute och snedseglar om…
  • Martina on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Haha riktigt såååå illa är det tack och lov inte, men det är coolt att det blir…
  • Martina on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Haha du har inte alls straffat ut dig själv, jag uppskattar verkligen din insikt…
  • Martina on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Japp jag tror du har helt rätt, det hade varit coolt att testa!
  • Martina on Optimerad hälsa med inälvor & organDet behöver du inte, men du kan göra det om du vill :)

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson