Jag föreläste på LCHF-campingen om vad det innebär att vara helt och hållet ketondriven, och det var många som blev väldigt intresserade av det när jag förklarade fördelarna. Dock har jag också märkt en viss irritation när jag antyder för folk att de inte är så ketogena som de tror, att de kanske är mer av hybrider.
Jag förstår inte hur det kan vara provocerande? Är det för att keto är så trendigt att alla vill vara keto? Eller är det för att deras ansträngningar inte är “nog”?
De flesta lowcarbare är hybrider
Att vara en hybrid är väl jättebra? Det är väl supercoolt att kunna växla mellan fettdrift och kolhydratdrift utan att uppleva några dippar eller energiproblem? Det är överlägset jämfört med att livnära sig på kolhydrater och vara begränsad till sina 2000 kcal i glykogenreserven.
Helt klart bättre än att bli darrig och trött var fjärde timme, eller tappa humöret för att blodsockret börjar bli lågt.
Hybriddriften är bättre och är ganska lätt att uppnå. Switcha bara din diet till en lågkolhydratkost och lär dig träna med minimalt med kolhydrater, det tar några veckor.
Väldigt få är 100% ketoadapterade
Det beror på att det tar väldigt lång tid att få ALLA sina muskler att arbeta snabbt och bra på ketondrift. De flesta orkar inte vänta 1 år på att få tillgång till ALLA fördelar och de flesta orkar inte gå så länge utan re-feeds.
Jag gjorde inte det i början, min första tid som LCHF:are åt jag lösgodis varje lördag. Sen blev godisätandet mer och mer sällan, sen plötsligt hade det gått 3 månader. Sedan gjorde jag bara avsteg när det var något riktigt värt, som Cheesecake factory i USA eller något jag längtat till. Det är svårt att äta rent tillräckligt lång tid för att inte störa ketoadapteringsprocessen, och att ha re-feeds varje vecka går absolut inte.
Jag har inte testat ALLA träningsformer och jag är inte heller den mest vältränade människan så jag kan inte säga att min kropp funkar bäst på ketoner i ALLA lägen, men jag TROR det. Nu har jag nytt gymkort där det ingår crossfit, så jag funderar på att testa hur jag presterar i den typen av träning.
Går det att vara 100% ketogen?
Ja på samma sätt som det går att vara 100% glukogen. Vi är bara så himla glukosberoende i det moderna samhället att vi har svårt att nå dit.
Jag håller på med keto för att det är så intressant att utforska andra änden av spektrumet och se vad som finns där.
Den här kommentaren fick jag på instagram:
“Nobody is 100% ketogenic, not even ramping up your intake of fat to a 90%. Some parts of your brain a, kidney, etc require glucose And when you workout intensely you damp your glycogen reserves into your blood placing you in a glycolytic state. That’s why when you check your ketones throughout your workout they’ll be the lowest and your sugar will rise, regardless what you ate, even if you are in prolonged fasting.”
Det är så många som verkar så himla insatta men återigen, det är människor som inte är keto och inte har tillräcklig personlig erfarenhet. Den här killen skriver att om man kollar sina ketoner under träning så är de som lägst. Vilka ketoner? Jag skulle knappast kolla blodketoner här utan BrAc, och de hade antagligen varit höga. Dessutom får man inte de glukospåslaget på samma sätt som ketoadapterad, och mycket riktigt var det en person som körde re-feeds varje vecka. Behövs re-feeds är man ganska långt ifrån adapterad.
Återigen inget FEL med re-feeds men keto är keto och det blir problematiskt nu när amerikanerna kallar low carb för keto rakt av. Begreppsförvirringen är total.
Jag är ändå glad att “keto” trendar, oavsett om det leder till alla möjliga varianter som ligger långt ifrån GI-NOLL för det är ändå bättre än SAD (Standard American Diet), livsmedelsverket och vegansk kost.