• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Workshop med @maria.cerboni ❤️ Vi kör en he Workshop med @maria.cerboni ❤️ 

Vi kör en heldags-workshop för dig som vill bli ännu mer förankrade i dina goda vanor, men också för dig som halkat av banan och behöver en omstart!

NÄR? 
Lördag 4 mars

VAR?
Göteborg- södra skärgård

BOKNING!
Gå in på www.corpo.se/store (direktlänk i stories, highlights + på länken i profilen under rubriken Events) 

Hoppas vi ses! 🥰
✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer ✨ I väntan på min nästa GAPS-satsning kommer det ett litet reklamavbrott för min samarbetspartner@gutfeelinglabs ✨ 

De hjälper dig att analysera din tarmflora samt har tagit fram ett grymt anti-SIBO tillskott som heter "GutClear". Jag vill reklama båda två för tarmfloreanalysen gör att man kan se att det faktiskt GÅR att påverka sin tarmflora väldigt mycket, både genom kost, beteenden & även känslomässiga tillstånd: stress är t.ex döden för tarnfloran! 😵

✅ GUTCLEAR MOT SIBO 
GutClear är ett kosttillskott som du häller i ett glas vatten varje dag i 10 dagar. Det minskar bakterietillväxten i tunntarmen som ger en svullen, öm och ledsen mage. Flera av er som läser här har också berättat om minskat sötsug! 👌

Misstänker du SIBO (krånglig, konstig mage) så kör en kur GutClear vettja! ❤️ 

@Gutfeelinglabs är ett svenskt företag med bas i Lund som verifierat effektiviteten av GUTCLEAR i mänskliga tester. Har du SIBO är det därför ganska troligt att GutClear kommer att ha effekt på dig! 

Är du bara nyfiken på tarmfloran efter en lång period av en viss diet, ett gäng antibiotikakurer eller bara vill kolla läget så kan du beställa ett test av din tarmflora på gutfeelinglabs.se ✌️

✅ VAD DU FÅR VETA (TEST)
Dina hälsosamma bakterier, sjukdomsalstrande bakterier, artrikedom och potentiellt skadliga bakterier. 

Att bara fylla på med probiotika eller massa fibrer blir lite i blindo eftersom man inte vet riktigt vilka bakterier man göder... finns ju riktigt skadliga som h.pylori men även e.coli som vi vill hålla kort och verkligen inte tillåta att vandra uppåt i tarmkanalen....

✅ RABATTKOD
NEXTLEVELGUT ger 20% rabatt på allt! Anges i kassan! ☝️

Berätta gärna om du testat din tarmflora eller har erfarenhet av Gutclear, jag är supernyfiken!! 🤗
Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS Min förra personliga uppdatering handlade om GAPS-dieten som har rykte om sig att kunna återställa bakteriefattiga & lite  trassliga tarmar för att i sin tur påverka den viktiga kopplingen mellan tarmen & hjärnan, men 3v har gått sedan jag påbörjade den inledande fasen av dieten & sedan dess har det mesta gått i motsatt riktning (åt helvete alltså 😅) 

Men det var faktiskt väldigt intressant för i samband med mina personliga strävanden kämpade jag med strulig rå-data till en vetenskaplig artikel & bankade huvudet i tangentbordet när ingenting gick ihop! 

Det var då jag insåg en viktig grej i livet såväl som i forskningen, nämligen att det spelar VÄLDIGT stor roll hur vi viktar variabler, alltså värderar effekten av saker realistiskt. Det finns liksom gränser för vad t.ex en kostförändring kan åstadkomma (hur "perfekt" man än äter) särskilt som en isolerad parameter!

Just kost är nog för övrigt det allra vanligaste att övervärdera på bekostnad av allting annat...😬

Inom statistiken använder man därför "vikter" pga variablers olika tyngd. Översatt till livsstil är det typ hur mkt man kan kvitta en dålig vana mot en bättre. Vissa är optimister & viktar sina goda vanor högt, trots uppenbara krafter i motsatt riktning, vilket visar sig genom sparsamma resultat.

Det kan förstås lägga grunden för uppgivenhet, även om jag tror att motmedlet är ärlig granskning av både resultaten & livsstilsfaktorerna ✨i kombination ✨ Så därför skrev jag en halv roman om det här på bloggen med idéer på åtgärder, om du vill nörda in på VAD som faktiskt spelar roll och inte! (Länk i profilen 👆)

Det är högst relevant i forskning såväl som vardag, så det var slående att se det i min egen forskningsdata! Som upplagt för att jag skulle se nånting hos mig själv lite tydligare, presenterat som aviga r-värden...😅

MEN OM GAPS! ☝️
Har inte gett upp, bara haft problem att få nog med energi utan att krascha som en utsvulten sparv efter ett tag... I ketos & allt är känslan att tanken är tom! Just me? 🧐 Det brukar hända vid livsmedelsbegränsning men har också ganska hög förbränning 🔥 (ingen hypertyreos eller så!)
Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetr Nu finns ett nytt avsnitt med mig och @maratonpetra ute (direktlänk i stories! 👆) vi pratar om post-covid deppen som många (inklusive vi själva) tycks ha drabbats av och reflekterar lite kring varför och hur man kan ta sig ur gropen. Inget träningssnack alltså utan ett avsnitt om hormonella system kopplat till stress, utbrändhet och livssituation. Enjoy! ❤️
  • Home
  • Forskning
  • Syna bluffen steg för steg: såhär läser du vetenskapliga artiklar!

Syna bluffen steg för steg: såhär läser du vetenskapliga artiklar!

16 March, 2017 27 Comments Written by Martina


“Vad har du för källor på det?”
“Vad har du för belägg för det där?”

Måste man alltid ha en vetenskaplig källa? Räcker det inte med egna idéer eller personliga erfarenheter? Som science editor vill jag säga att det väger mycket tyngre för mig, ibland måste jag skratta rakt ut när jag sitter och editerar. Jag har själv varit på vippen att doktorera (och jag har inte släppt den tanken) men man måste komma ihåg att det till stor del är “publish or perish” som gäller. Nivån varierar verkligen med området, det kan vara superhög nivå och viktig forskning som räddar liv – och det kan vara meningslöst skit. Jag editerar inte alla typer av artiklar så jag kan inte uttala mig om tex matte och fysik, men medicinsk teknik brukar hålla hög klass till exempel, medan grundforskning i biologi kan vara väldigt varierande.

Det här inlägget har önskats av många som vill lära sig hitta vetenskapliga källor, hur man får tag i hela artiklarna och vad man ska tänka på när man läser. Jag har sammanfattat allting i 7 steg nedan.

1. ANVÄND GOOGLE SCHOLAR

(bild överst)
https://scholar.google.se/ Alla dina resultat kommer att vara vetenskapliga artiklar.

2. SÖK ÖNSKADE ARTIKLAR

Jag sökte på “Simvastatin adverse effects” Simvastatin är en kolesterolsänkande medicin och jag vill läsa vetenskapliga artiklar om dess negativa effekter.

Vad är första träffen här… ohh en artikel som citerats 8248 gånger det måste vara en viktig och bra artikel!

3. VÄLJ ARTIKEL ATT LÄSA

Artikeln är från The Lancet vilket är en tidsskrift med högt anseende. Tyvärr får vi bara abstracten om man inte betalar eller loggar in. Abstracten är en sammanfattning av studien som här säger att nix, det finns inga direkta biverkningar av simvastatin. Högt kolesterol ger ökad dödlighet i hjärtsjukdom och simvastatin minskar dödligheten. Testet är utfört i en stor studie på hela 4444 patienter.

4. TÄNK SJÄLV!

Är innehållet kongruent med vad du redan vet? Såhär skulle jag tänka:

Fast hmm…. det här går ju inte ihop med anekdotiska bevis. De människor jag träffat som berättat om sina minnesproblem, depression, muskelsvaghet och hur de blev som helt andra människor av sin kolesterolmedicin. Kan de ha så fel? Låt oss titta närmare!

På The Lancets hemsida finns fler ledtrådar…

5. LÄS HELA ARTIKELN GRATIS

Googla bara artikelnamnet på vanliga google, inte Google Scholar så får du oftast upp hela artikeln. Du kan lägga till “Full article” i sökningen också. Alla finns, det kan bara vara lite trixigt att hitta ibland.
Här står det “Collaborators and participating centres are listed at the end of the report” och det är mycket viktigt.

6. VEM HAR SPONSRAT ARTIKELN?

Många artiklar jag korrar skriver klart och tydligt i slutet av artikeln “artikeln är helt oberoende och inte i samarbete med något företag eller andra intressenter” och forskarna måste intyga att de inte har någon egen vinning av resultaten. Sånt kan man ju förstås inte garantera, man vet inte vem som får pengar av vem men… låt oss titta på Simvastatinartikeln…

Aha… “The study was supported by a grant from Merck Research Laboratories” Det betyder att forskarna fick cash av Merck för att göra studien.

Vilka är Merck? Låt oss googla!

Merck Research Laboratories (riktiga namnet är Merck & Co) är ett av de största läkemedelsbolagen i världen. Merck har en lång rad framgångsrika produkter på meritlistan såsom Gardasil… och Zocor.

Vad är Zocor?

Simvastatin, marketed under the trade name Zocor among others, is a lipid-lowering medication. It is used along with exercise, diet, and weight loss to decrease elevated lipid levels. Wikipedia

7. DRA DINA EGNA SLUTSATSER

Såhär skulle jag tänka:

Ett företag som gör Kolesterolsänkande medicinen Simvastatin ger pengar till forskare som ska visa i en stor studie, att simvastatin saknar biverkningar och att kolesterol ökar risken för hjärtsjukdom. Företaget har även produkten Gardasil på meritlistan.


Efter lite mer googlande ligger företaget också bakom en rad vaccin, bland annat Svininfluensavaccinet. Artikeln i exemplet är ganska gammal, men det är sådana äldre, rigorösa artiklar som ligger till grund för annan forskning. Det ser vi på att den är citerad så många gånger. Detta var troligen en mycket bra affär för Merck som nu lyckats kränga kolesterolsänkande medicin under många olika namn, över hela världen. Detta är inte ett dugg ovanligt, trots de uppenbara bevisen på artikeln är köpt.  Titta alltid på bakomliggande intressen, även i dagstidningar och stora förtroendeingivande tidningar.


Ett riktigt kul exempel som jag tyvärr inte hittar just nu (men googla gärna och länka här om du hittar!) är när Nestlé (som tillverkar bland annat choklad), sponsrade en vetenskaplig artikel som visade hur choklad dämpar och lindrar PMS… you can’t make this shit up!

Like this:

Like Loading...

Relaterade

Forskning
kolesterol, kolesterolsänkande medicin, vetenskapliga artiklar
Similar posts
  • Alkohol ÄR nyttigt! Eller…? — En läsare länkade en helt ny studie publicerad i BMC Medicine som handlar om alkoholkonsumtion och hjärthälsa. Jag brukar vara väldigt kritisk till hur lättsamt vi ser på alkohol i det här samhället, och forskningen hjälper verkligen inte mitt case! Det finns många studier som hyllar alkoholen och dess hälsoeffekter. Får det mig att ändra [...]
  • Läsarbrev: Skyhögt kolesterol på keto — Hej Martina, Jag har länge följt dig, läst många av dina texter och hört flera intervjuer. Jag har varit väldigt öppen gentemot rigorösa mängder smör, naturliga fetter (talg, ister eller kappan på köttbitar). Jag har baserat min kost nästan uteslutande på kött (nöt, gris och lite vilt), ägg och smör. Inte mycket av köttet är [...]
  • Kolesterolmetabolismen — Kolesterolmetabolismen bild från min instagram Jag la upp bilden ovan på min instagram med följande frågeställning: Givet vad du ser på bilden, vill du verkligen sänka ditt kolesterol? Bilden var svårare att förstå än vad jag trodde. För mig är den kristallklar, men jag ska förklara tydligare och även svara på de vanligaste frågorna. Vad [...]
  • Varför man får hjärtsjukdom — Hjärtsjukdom och Cancer – de två största livsstilssjukdomarna  Majoriteten av alla som drabbas av hjärtsjukdom hade kunnat undvika det med rätt livsstil. Vi vet att urinvånare som fortfarande lever helt naturligt inte får hål i tänderna, demenssjukdomar eller diabetes och att cancer och hjärtsjukdom är ytterst ovanligt, nästan obefintligt. Låt oss bena ut varför någon [...]
  • Ett flak flytande Omega 3 kommer last... — Innehåller köplänkar till Bodystore Flytande Omega 3 för högre doser  Jag är riktigt spänd på mitt nya experiment som går ut på att högdosa Omega-3. Eftersom jag käkar bra mat till vardags, mat som är naturligt fattig på den inflammationsdrivande omega-6-fettsyran har jag inte använt någon omega-3 på länge. Problemet är ju dock att O6/O3-förhållandet [...]
Nomadlivet: Nackdelar & lösningar
Är läkemedelsbolagen onda?

27 Comments

  1. Henrik Henrik
    20 July, 2020    

    4S studien nämns i denna intressanta video, om vad man åstadkommer med att sänka kolesterolet:

    Reply
    • Martina Martina
      20 July, 2020    

      Tack, ska kolla!

      Reply
  2. Cajsa Cajsa
    27 June, 2017    

    Det är väldigt lösryckt att bara avskriva en så omfattande studie p.g.a. vart forskningspengarna kommer från. Denna artikel har gått igenom peer-review vilket är en omfattande granskning av andra forskare som ett sätt att säkerställa att studien bygger på vetenskapliga metoder (med det sagt har jag inte läst just denna artikeln). Det är viktigt att komma ihåg att all forskning betalas av någon och det är sällan universiteten som gör det. Med det sagt så är jag inte heller speciellt förtjust i mkt av det som hör till läkemedelsindustrin.

    Jättebra med en guide för de som inte är vana att söka efter vetenskapliga artiklar och uppmaning att tänka kritiskt är alltid bra!

    Reply
  3. Fredrik Prost Fredrik Prost
    1 April, 2017    

    Tusen tack før den hær artikeln!

    Reply
  4. Krister Krister
    19 March, 2017    

    Är läkemedelsbolagen ”onda”;
    Jag kan inte tala för alla läkemedelsföretag med det företag som jag jobbade på i över 35 år med läkemedelsforskning var definitivt ”inte onda”. Ett exempel citerades vid Nobelprisutdelningen för något år sedan då man nämnde att man utvecklat ett nytt effektivt läkemedel mot den fruktansvärda sjukdomen ”River blindness”, som också är känd under namnet ”onchocerciasis”. Denna sjukdom leder till blindhet och drabbar en stor del av befolkningen i Afrika och Sydamerika. Då dessa länder inte hade råd att betala för detta läkemedel beslutade man att dela ut det gratis. Detta har man fortsatt i med i många år, numera i sammarbete med The Carter Foundation. Detta är bara ett av exemplen på de ”goda” läkemedelsföretaget!.

    Reply
  5. Xiro Xiro
    16 March, 2017    

    Bra Martina! Nåt många journalister och chefer inom media behöver lära sig… och politiker…..

    Reply
  6. Felicia Felicia
    16 March, 2017    

    Tycker det är synd att så få ens VET OM google scholar! Många jag visat google scholar för har reagerat typ såhär: “åh men vad bra! detta har jag aldrig hört talas om!”

    Reply
    • Martina Martina
      17 March, 2017    

      Visst är det knäppt!?

      Reply
  7. Lotta Lotta
    16 March, 2017    

    Sakligt som vanligt och mycket pedagogiskt. Apropå choklad så är det lite intressant by the way. Det finns tydligen en studie gjord för många år sedan som visade att choklad inte hade någon effekt på huruvida ungdomar fick acne eller inte. Studien visade att det spelade ingen roll huruvida det var kakao i de bars som tonåringarna fick äta. Båda kontroll grupperna fick lika mycket, eller lite, acne. Den studien används hur ofta som helst av svenska hudläkare som ett bevis för att det inte spelar någon roll vad man äter för hur huden reagerar. Lite lustigt… Dr Nicholas Perricone en amerikansk hudläkare refererar till den här studien i sina böcker som handlar om inflammation, mat och hud som ett exempel på en undermålig studie.
    Ungdomarna fick alltså bars med härdat fett och socker. Den ena gruppen med kakao, den andra inte. Det enda man kanske då kan dra som slutsats är att just kakao förmodligen inte hade någon påverkan på ungdomarnas hud. Säger väl inte så mycket kan jag tycka men denna studie återanvänds och tolkas om och om igen som ett bevis på matens obetydlighet när det gäller acne…

    Reply
    • Martina Martina
      16 March, 2017    

      Grymt! Vist är det han som skrivit The Wrinkle Cure? Den är bra! Dr P är på vår sida 🙂

      Reply
      • Lotta Lotta
        17 March, 2017    

        Hej! Ja, det är han, och han har skrivit en bok om mat och acne också och hur höga blodsockerhalter påverkar huden. Jag är själv hudterapeut och läser in mig på ämnet och har jobbat en del utomlands. Acne kallas i vissa hudläkarkretsar för hud-diabetes. Tycker jag säger en del.

        Reply
        • Martina Martina
          17 March, 2017    

          Wow det visste jag inte!

          Reply
  8. Ragnhild Tempelman Ragnhild Tempelman
    16 March, 2017    

    Verkligt bra läsning! ?

    Reply
  9. Helena Helena
    16 March, 2017    

    Mycket bra. Kan inte du lägga ut det här blogginlägget på ditt Twitterkonto? Skulle behövas där. Likaså läkemedelsbolaget.

    Reply
    • Martina Martina
      16 March, 2017    

      Har jag ett twitterkonto? Hm… du får gärna tweeta det om du vill 🙂

      Reply
      • Helena Helena
        16 March, 2017    

        Oj, kolla att dessa två inte är fejkkonton:
        https://twitter.com/martina_akj
        https://twitter.com/HealthyPrawn

        Reply
        • Martina Martina
          17 March, 2017    

          De ryska är givetvis inte mitt (fast min bild) men de andra är mitt högst inaktiva https://twitter.com/martina_akj detta alltså. Jag gillar inte twitter så är helst så långt därifrån som möjligt. Det är ju framröstat som de mest negativa sociala mediet 🙂

          Reply
          • Sonja Sonja
            17 March, 2017    

            Det förklara varför Trump twittrar hela tiden 🙂

            Reply
  10. Mari Persson Mari Persson
    16 March, 2017    

    Hur är det med lchf och högt blir? Jag har efter att levt lchf i 6 år plötsligt fått förhöjt “undertryck”

    Mari

    Reply
  11. Hanna Hanna
    16 March, 2017    

    Fantastiskt inlägg, Martina! Alla borde lära sig hur man gör sånt här på riktigt.

    Reply
  12. ida ida
    16 March, 2017    

    Du är bäst! Tack för info om hur en googlar bättre! Så intressant!

    Reply
  13. Marianne Holmström Marianne Holmström
    16 March, 2017    

    Fantastiskt bra research!

    Reply
  14. Paul-Erik Hansen Paul-Erik Hansen
    16 March, 2017    

    Super god information, tak 🙂

    Reply
  15. Effie Effie
    16 March, 2017    

    Nu ser man inte all text I din genomgång…men I själva sökresultatet star det “no previously unknown adverse effects were apparent…”. Inga nya okända biverkningar hittades? Typ “folk tappar minnet!” “Ja, men det visste vi om!” “folk kan inte gå för att musklerna blir försvagade!” “Ja, det visste vi också innan!”
    Eller är jag taskig när jag laser? Jag är inte van att läsa sådana här artiklar…

    Reply
    • Martina Martina
      16 March, 2017    

      Du kan läsa all text om du söker på artikeln 🙂 Men ja din tolkning är rätt haha!

      Reply
      • Krister Krister
        19 March, 2017    

        Man skall nog inte förlita sig på när ej insatta personer gör lösrykta citat ur en av de mest omskrivna forskningsstudier på 80-90 talet. Låt mig först ge er lite historik. I mitten av 80-talet blev jag kontaktad av berömd Norsk kardiolog tillsammans med några Svenska och Danska kardiologer och lipidforskare. De undrade om vi på MSD Skandinavien skulle vara intresserade i att bidra till en stor Skandinavisk studie av statiner för att avgöra deras roll i terapin. Jag kontaktade mina chefer i USA som visade sig vara intresserade. The Scandinavian Simvastatin Survival Study (4S) var född. Studien pågick i sju år och inkluderade 4444 patienter vid de flesta kardiologkliniker i Skandinavien. Studien resulterade in en reduktion av dödligheten med 30% och reduktionen av övriga alvarliga händelser var mellan 30-60%. Biverkningsfrekvensen var jämförbar med placebo. Merck & Co Inc (MSD) bidrog med att ersätta klinikerna för sina merkostnader samt läkemedel för studien under de 7 år som studien pågick.
        Simvastatin säljs av Merck & Co Inc globally under varunamnet Zocor(d). Då patentet är utgånget säljs idag Simvastatin under ett stort antal namn av mängder av företag runt hela världen, vissa kanske mindre seriösa än andra.

        Reply
  16. Marta Marta
    16 March, 2017    

    Mycket bra inlägg, pedagogisk, logisk och strategisk!

    Reply

Leave a Reply Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Senaste kommentarerna

  • Anonymous on Varför smala blir sjuka | STRESS värre än insulinresistens?Det här var ett toppeninlägg 🤗 I det här som du skriver "kvinnor som är igång ko…
  • IC on Om binjurarna & fettförbränningen!Har du testat att D-vitamin i oljeform och har du kollat ditt kalciumvärde? När…
  • Martina on Hjälp att tolka testerInte just nu tyvärr, men hormontest finns men matkänslighet är inte så tillförli…
  • H on Om binjurarna & fettförbränningen!Hej Martina! Jag läser och läser allt vettigt du skriver och har precis fått lån…
  • Elin on Vikten av olika livsstilsfaktorer & dess faktiska effekter på din framtida hälsa!Det handlar också om att bli van vid att drivas av oxytocin istället för dopamin…
  • Erika Åhlander on Hjälp att tolka testerhej, är detta något som du fortfarande gör? och, isf, är det något speciellt tes…
  • Lena-Louise on Nytt Primal Collagen + receptTack fina du, då känns det tryggt att fortsätta med kollagen 😉✌️
  • Martina on Nytt Primal Collagen + receptTack för din kommentar, sorry att du har fått vänta så länge på svar :) Jag tror…

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson

%d bloggers like this: