• Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto
  • Mig + kontakt
    • Media Kit | Collabs & Ads
    • Om mig och bloggen
    • Manifest
    • Kontakt
    • Disclaimer
  • Bloggkategorier
    • Alla guider
    • Biohacking
      • Biokemi
      • Beauty hacking
      • Fitness
      • Hormonell hälsa
      • Mental hälsa
      • Ketogen kost
      • Samlad biohacking-info
      • Samlad keto-info
    • Kost & Hälsa
      • Omfattande om hälsa
      • Case / läsarhistorier
      • Om övervikt
      • Detox & fasta
      • Om Crohns, IBS & IBD
      • Inflammation
      • Tarmfloran
      • Mat och recept
      • Sötningsmedel
    • Personligt / Övrigt
      • Business / ekonomi
      • Lifestyledesign
      • Poddar
      • Q&A
    • Quick-Hacks FAQ
  • Neurohacking
    • Ångestguide
    • Depressionsguide
    • Neurokemisk reparation
    • Hjärnans metabolism
    • Signalsubstanser
    • Fördjupning / checklista
    • Podd / Shownotes
    • Guide: Dopa-detox
    • Om Dopamin
  • Biohacking
    • Samlad info
    • Biohacking | Vad är fel & var börjar jag?
    • Höstens samlade biohacking (2021)
  • Allt om keto

Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Tänkte bara kika in & säga hej eftersom jag får Tänkte bara kika in & säga hej eftersom jag får en del meddelanden både här, på fb, bloggen, mailen, ja lite överallt helt enkelt! 😆 Ni är många som undrar vart tusan jag tagit vägen, vilket är en helt rimlig undring med tanke på alla ÅR jag uppdaterat DAGLIGEN! 

Blir sjukt glad att så många bryr sig så tänkte bara säga att jag mår bättre än på så väldigt länge, hade glömt bort att man kunde må SÅHÄR bra! 😄

Ni som följer mig har kanske noterat mina deppiga emo-uppdateringar mellan varven, men omedicinerad, ganska kraftig bipolaritet + arbetsnarkomani, visade sig va en totalt ohållbar kombo i längden! Livsstilen blev till slut megadysfunktionell, & jag kunde ju inte skylla på att jag inte VET bättre, för det gör jag ju! 🥵

Kom då successivt närmare beslutet att SLUTA kompromissa med min långsiktiga hälsa & börja prioritera mig själv! Ville bryta allt dysfunktionellt i grunden vilket jag gjorde & det har fasen varit ett av mina livs BÄSTA beslut! ❤️ 

Uppdaterar igen när jag får feeling, men tills dess är du välkommen att ställa frågor i kommentarerna, svarar som vanligt efter bästa förmåga! 🙃
Podd med min favoritsparris! 😄🌱 @asparre & j Podd med min favoritsparris! 😄🌱 @asparre & jag diskuterar om stress & stressresistens gör dig sjuk & om det kanske är värre än insulinresistens. Ja & sen biktar vi oss också! 😅🙈 DON'T MISS!!! ☝️Finns på 4health.se, alla poddplattformar & i stories! 

GREJER VI TAR UPP! 
🔥 Har du drabbats av kronisk STRESS? Hur vet man?
🔥 Får du inte rätt på din sömn?
🔥 Svårt att gå ner – eller upp – i VIKT?
🔥 HORMONELLA besvär?
🔥 Problem med MAGEN eller, trots att du äter bra i stort, något i maten som du absolut inte kan vara utan, trots att det gör dig slemmig i halsen och intolerant?
🔥 INFLAMMATION i kroppen, som du inte hittat orsaken till? Immunförsvar som attackerar fel grejer (tex dig?)

VI BERÄTTAR...
✅ Hur stressresistens fungerar, VAD SOM HÄNDER I KROPPEN, vilka symptom det ger upphov till – och varför!
✅ MÅNGA TIPS + bekännelser 🙈
✅ Varför stressresistens kan va farligare än insulinresistens.
✅ Kopplingen till våra stora livsstilssjukdomar; och till mer otydlig ohälsa.
✅ Varför & hur psykologisk stress förvandlas till kroppsliga sjukdomar!

BERÄTTA GÄRNA VAD DU TYCKER OM AVSNITTET!! ❤️

#4Health #hurkroppenfungerar #funktionsmedicin #blifrisk #hälsotips #självläkning #välmående #hälsosamlivsstil #naturlighälsa #holistiskhälsa #helhetshälsa #friskvård
#utmattning #binjureutmattning #utbränd #utbrändhet #hjärnhälsa #mentalhälsa #återhämtning #trötthet #hormoner #paleokost #lågkolhydratkost #näringsrikkost #hjärndimma #lchftjejer #biohacking #ketogenkost
#stressresistens #kroniskstress
[Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha [Mer på bloggen för den som vill läsa mer + ha vetenskapliga referenser osv! ☝] Jag har snöat in TOTALT på stress-resistens det senaste (s.k glukokortikoidreceptorresistens som förkortas GRR) & förfasas över hur otroligt destruktivt kronisk sympatikus-aktivering (fight & flight) kan vara, särskilt med tanke på att (vissa av oss 🙋‍♀️) är naturligt böjda åt det hållet!

Vi har dock alla olika stress-känslighet beroende på mängden kortisol- & T3-receptorer, ålder, kön, genetiska faktorer & hur vi funkar i stress-läge: Vissa blir super-motiverade, andra hyperkänslig eller tvärtom avstängda eller passiva. Utbrändhet brukar gå mer åt det apatiska hållet, men oavsett upplevelse så verkar just överdriven stress-signalering vara extremt skadligt för hela systemet, om det får tugga på år ut och år in, utan tillräcklig motreglering!

ALLT blir liksom lidande till sist. Det läskiga är att för typ 30 år sedan var GRR eller stress-resistens väldigt ovanligt, men numera har "de flesta" åtminstone något symptom. Oftast flera. 

STRESSBEDÖMNING FRÅN SYMPTOM 🧐
Om du inte kan bedöma din stressnivå för att du inte upplever dig som stressad, så kan du checka av lite hormonparametrar istället: är menstruationerna ok? Matsmältningen? sömnen? Humör & energi-nivåer? 

Det är sällan ett test säger mer än dina egna observationer, men dra dig inte för att boka in ett läkarbesök om du är orolig! ❤️

Om något grundläggande inte funkar, är någon form av stress en TROLIG kandidat! Kortisol, noradrenalin, adrenalin, dopamin & glutamat är ganska toxiska på höga nivåer. Särskilt glutamat som är nervsystemets gaspedal. Har du relativt sett mer dopamin än noradrenalin upplever du troligen inte stress som negativt, men får du stress-relaterade symptom så är det ändå för mycket för systemet! ⚠️

Berätta gärna om du känner igen dig i överdriven stress-signalering eller om du lyckats omprogrammera det!
Hej & Välkommen! Om du är ny följare här, ka Hej & Välkommen! 

Om du är ny följare här, kanske du undrar vad detta är för konto? "Next level biohacking" handlar inte om att chippa sig eller skaffa senaste health tech-prylarna, utan är tvärtom inne på low tech health, basic fysiologi (om hur våra mänskliga kroppar funkar) kryddat med personliga intressen som farmakologi, neurobiologi & hormonlära.

Jag har pluggat biokemi i många år & har snart en PhD i intermedicinska vetenskaper. Det jag lär mig vill jag stöta & blöta med dig som läser här, tillsammans med occasional rants & idéer kring fysiskt & psykiskt välmående. 

Mitt syfte är INTE att visa upp mig själv som "duktig" eller komma med pekpinnar. Då får du följa någon annan, för även om jag befunnit mig i "hälsosfären" i många år, har jag fortfarande mycket att jobba på. Vissa problem som bipolaritet, aspighet osv skriver jag om, andra inte. 

Det finns alltför många frihetsgrader inom konceptet "hälsa" för att någon med säkerhet ska veta allting, så titta gärna mekanistiskt (dvs hur det funkar i form av processer, istället för en massa varför), testa dig fram & glöm inte att ta allt du läser med en nypa oprocessat havssalt *skojar* 😅

Länken i profilen 👆 innehåller mängder med gratis-material så klicka där om du vill läsa mer! ❤️
  • Home
  • Tag: insulin

Inlägg i kategorin insulin

Hyperinsulinemi: Är du drabbad?

10 November, 2022 54 Comments Written by Martina

hyperinsulinemi

Det här inlägget om hyperinsulinemi postade  jag kort-versionen av på instagram och märkte att det väckte en del intresse!

Det är jättekul, så jag vill uttrycka mig med lite fler ord här på bloggen. Instagram begränsar ju mig till ynka 2000 tecken, så det är mycket som inte blir sagt där men det tar jag igen i det här inlägget!

Inga “kostråd” bara basic biologi!

Mini-disclaimer: Jag vill understryka att det här inlägget inte handlar om att dela ut pekpinnar eller att komma med åsikter om hur eller vad någon ska äta! Syftet med inlägget är att upplysa och informera om det otroligt vanliga fysiologiska fenomenet hyperinsulinemi samt dess följeslagare insulinresistens, eftersom allt fler drabbas utan att veta vad det är eller hur det fungerar. På grund av att jag skrivit mycket om ketogen kost är jag ganska förknippad med den dieten, men jag lovar att jag inte tycker att alla ska vara keto eller göra som jag gör, och jag försöker inte prångla på någon low carb som inte är intresserad. I början av min low carb-frälsning ville jag förstås det, men jag vet bättre nu (tur va! 😉) Så med det sagt är målet att vara ännu mer tydlig kring vad som är vetenskapligt vedertagen biologi, fysiologi, farmakologi och endokrinologi och vad som är mina egna åsikter, även om båda ibland förekommer i samma inlägg! Det står tydligt markerat när något är en åsikt, även om jag efter många års pluggande och forskande anser mig bygga mina åsikter på just vetenskap finns det alltid vattendelare och åsikter kan därför gå isär även bland forskare. Hoppas att jag med texter som dessa är tydlig nog, och att jag lyckas bibehålla den tydligheten i mina inlägg. Säg till annars, för det är väldigt viktig för mig att vara så rak och transparent som det bara går!

Socker i maten respektive blodet

Efter disclaimern går jag rakt in på minfältet och börjar med att prata lite om socker! 😅 Det är tyvärr oundvikligt när det kommer till den fysiologiska responsen jag vill beskriva, för det här är en central del i den mänskliga biologin! Jag vill att fler ska  kunna mer grundläggande humanbiologi för att förstå varför kroppen gör som den gör, och kanske kunna fatta mer välgrundade beslut kring sin hälsa. Därför går det inte att blunda för kopplingen mellan vad vi stoppar i munnen, och vad som sedan händer rent biokemiskt.

Allting metaboliseras!

Det beror på att allt som kommer in i kroppen (livsmedel, vätskor, rök, gas och piller) måste (med väldigt få undantag) alltid metaboliseras, och det är just de metabola effekterna jag forskar på och har intresserat mig för så länge!


Metabolism rör inte endast matsmältningen för metabola processer sker i hela kroppen, hela tiden. Det sker i hjärnan, i levern, i njurarna och kroppsegna ämnen som t.ex östrogen, serotonin, melatonin och dopamin behöver också metaboliseras! När ett hormon eller en signalmolekyl gjort sitt jobb ska den återvinnas för att inte skapa problem i kroppen. Om dessa funktioner blir störda får vi för mycket av något ämne, vilket leder till att sjukdomsprocesser eller besvär av varierande allvarlighetsgrad kan manifestera sig. För mycket av hormoner, substanser eller vissa livsmedel är därför en vanlig grundorsak till hälsoproblem.


För att kunna beskriva hyperinsulinemi korrekt har jag ett frukost-exempel här nedan. Dels för att det finns en stark kost-koppling, men också för att göra det lättare att relatera till samt för att illustrera hur olika metabolism ger helt olika utfall!

20 teskedar socker i frukosten!?

Jag vet inte exakt vad folk äter till frukost nuförtiden, men en vild chansning landade på en tallrik havregrynsgröt med lite mjölk och jordgubbssylt på samt två lingongrova med. smör. Det blir ungefär 80g kolhydrater, vilket jag anser ganska normalt för ett första mål, och för tydlighetens skull översätter jag kolhydraterna till antal teskedar med socker.


Varje tesked socker väger 4 gram, så 80g socker blir då 20 stycken teskedar. Detta är illustrerat på bilden nedan!   

Men stopp och belägg tänker du kanske nu, kan man verkligen översätta kolhydrater till socker bara sådär!?

Ja för kolhydrater, även de som finns i det mörkaste och tråkigaste mest barklika brödet du kan tänka dig börjar redan i munnen brytas ned till mindre beståndsdelar, genom enzymet amylas i saliven. Därefter väntar syrabadet i magen där enzymer och saltsyra går loss på det vi har ätit, och på ett kick har lingongrovan och havregrynsgröten spjälkats till något som kan höja blodsockret ganska snabbt. Det är bara att mäta själv med en blodsockermätare om du inte tror mig, de allra flesta får en tydlig blodsockertopp av frukosten på bilden, och det är en helt normal, frisk respons!


Det finns förstås alltid undantag, t.ex personer med väldigt hög insulinkänslighet eller stor mängd muskler på kroppen. För dessa individer kanske frukosten ovan inte rubbar blodsockret en millimeter, men det är väldigt ovanligt.

1 tesked socker i blodet = normalt blodsocker

Vårt blodsocker ska ligga runt 5 mmol/l ungefär hela tiden, men kommer förstås pendla upp och ned beroende på om vi äter, sover, tränar eller fastar. På en frisk människa pendlar det mellan 3 och 9 ungefär, med ett snittvärde på 5-6. Detta motsvarar 1 tesked socker utspätt i hela blodvolymen.

Hur kan 20 teskedar bli 1 tesked?

Då kommer miljonfrågan… hur i allsindar kan 20 teskedar socker (frukosten) bli till bara 1 tesked? För dessa 20 teskedar som frukosten består av i exemplet, skulle ju ge ett blodsocker på flera gånger mer än vad kroppen klarar av!

Och hur kan de som äter 100 eller 200 teskedar socker om dagen, fortfarande bara ha 1 tesked socker i blodet?

hyperinsulinemi

Mänskliga celler omringade av insulin (illustrerat av nycklarna)

Svaret är förstås insulin!

Insulinet illustreras av nycklarna ovan som kommer och låser upp kroppens celler så att sockret kan åka in där, för ute i blodbanorna kan det inte vara länge, det är väldigt skadligt! På grund av att det är högsta prioritet för kroppen att få ned blodsockret efter en måltid, prioriteras frisättning av insulin väldigt högt och det är ur ett kortsiktigt perspektiv lite “skitsamma” om det råkar bli lite väl mycket insulin. Kroppen gör bara vad den kan för att röja undan sockret så att det problemet är ur världen.

Det är lite som att om vi dricker alkohol kommer kroppen att börja producera alkoholdehydrogenas i stora mängder för att “avväpna” etanolen och konvertera det där rödvinet vi precis drack till först acetaldehyd, därefter ättiksyra och slutligen till koldioxid, vatten och energi som är helt ofarligt för oss. Om vi inte hade kunnat producera alkoholdehydrogenas skulle alkohol vara otroligt farligt, eller om något av stegen stoppas som med t.ex läkemedlet antabus som används för att förhindra alkoholintag hos alkoholister. Antabus får nedbrytningen att stanna vid acetaldehyd så steget till ättiksyra, koldioxid och vatten uteblir. Även små, små doser acetaldehyd är galet otrevligt så personer som t.ex pga sin genetik har någon form av försening i det här nedbrytningssteget, kommer troligen inte att se någon större tjusning med alkohol. De får hjärtklappning, hudrodnad, yrsel, andnöd, tryck över bröstet, illamående… ja helt enkelt en light-variant av vad en person som dricker alkohol på antabus får genomlida!

Okej jag svävade iväg lite där men poängen är att när någonting är extra skadligt för kroppen så prioriteras första bästa grej som kan skydda oss från det, för kroppen gör hela tiden allt den kan för att vi ska överleva! Tänk på det när kroppen känns krånglig, den försöker inte jävlas med dig utan har nästan alltid en god anledning till sitt “beteende!”

Hyperinsulinemi = för mycket insulin

Så om första problemet är att kroniskt högt blodsocker är skadligt, så är andra problemet att mer insulin än vad vi behöver tyvärr också är skadligt! Attans liksom… hur blir det så?


Jag tycker att det verkar som att vissa har en genetisk känslighet för att felreglera insulinet. Min kropp överskjuter t.ex alltid insulin (oavsett om jag är low carb eller high carb, för det var så redan som barn) så jag får något som kallas för reaktiv hypoglycemi. Det betyder att jag kraschar av carbs på grund av “för lågt blodsocker”, för mängden insulin är inte helt matchad mot mängden socker som behövde hanteras.

OBS: kroppen känner inte av högt eller lågt blodsocker utan derivatan, dvs förändringen från baseline. Därför är inte upplevelsen av “lågt blodsocker” helt överensstämmande med det faktiska blodsockret. Ett blodsocker på 6 (normalt) kan kännas avgrundslågt om det nyss var uppe på 9 (högt) och vände!

Klicka på bilden för att komma till en vetenskaplig artikel med fler illustrationer

Vissa har mycket insulin i omlopp eller en kropp som ofta producerar mer insulin än vad som behövs, men alla kraschar inte av det utan kanske tvärtom blir pigga eller lugna. Oavsett vilken reaktion man får av insulinet så har det en väldigt kort halveringstid, vilket göra att topparna blir svåra att fånga med ett vanligt blodtest! Vissa privata testföretag mäter både faste-insulin (fs-insulin) och c-peptid (insulinets föregångare som är en betydligt större molekyl med längre halveringstid!)


Dock fångar testerna sällan hur mycket skada insulinet gör hos en individ, för både faste-insulinet och c-peptidvärdet kan vara väldigt lågt, trots alla symptom på hyperinsulinemi! Det kan bero att insulinet ändå är för högt för just den personen, för högt i förhållande till sin baseline, eller att det är svajjigt och blir otroligt högt när det väl aktiveras men går tillbaka till ett lågt normalvärde under fasta.

Symptom på hyperinsulinemi

Upp och kissa flera gånger på natten är en klassiker liksom central fettinlagring på mitten av kroppen hos både män och kvinnor, men också mer subtila symptom eller tillstånd som menstruationsrubbningar, fertilitetsproblem, polycystiska ovarier (PCOS), konstiga blodfettvärden, trötthet och hjärndimma, sömnsvårigheter, psykologiska problem, nervsmärtor samt fettlever och i förlängningen anses hyperinsulinemi innebära vissa riskökningar såsom ökad risk för stroke, hjärt- och kärlsjukdomar och ökad risk för Alzheimer.


Alzheimer kopplas allt mer till en insulinresistent hjärna med kronisk energibrist. Därför utvecklas Alzheimer-läkemedel i form av insulin-nässpray för att mer näring och energi ska nå hjärnans celler och på så vis få dem att överleva!

Hyperinsulinemi är ett förstadie till insulinresistens, men när insulinresistensen är ett faktum har man per definition hyperinsulinemi och risken för att utveckla typ 2 diabetes har ökat betydligt!

Insulinresistens är ett skydd!

Alla receptorhormon kan orsaka resistens hos celler. Det är en skyddsmekanism från cellens sida! I extremfall kan det till och med ske en receptorinternalisering. Receptorerna som sitter på cellens utsida och tar emot molekyler som t.ex dopamin, insulin eller något annat hormon, gömmer sig då då på insidan av cellen för att skydda den från att haverera. Det här sker dock inte med insulin vågar jag påstå (rätta mig gärna om jag har fel!) men internalisering är ett väldigt drastiskt steg som kan bli permanent!


Receptorinternalisering ses främst hos personer som skadat sig själva med drogmissbruk, för dopamin (neurohormonet med starkast koppling till missbruk) är otroligt toxiskt i höga doser. Det sker därför nästan alltid en tillfällig internalisering hos personer som intar droger som tvingar hjärnan att frisätta allt sitt dopamin på en gång.


Resistens = tolerans! När du behöver mer och mer för att uppnå samma “effekt” vet du att du har tolerans, och på cellnivå föreligger då en receptor-resistens.


Insulinresistens = kroppens skydd mot insulin på toxiska nivåer!

Att mäta insulin!

Det enda säkra sättet att mäta insulin på är genom ett sk insulin-klamptest där man gör en glukos-infusion för att höja blodsockret, och sedan tillsätter insulin tills blodsockret är normalt igen. De flesta vårdinrättningar har tyvärr inte möjlighet att göra det här testet utan gör istället ett glukosbelastningstest som inte alls är samma sak, för där vet vi fortfarande inget om insulinet!

Illustration av insulinklamptestet som kräver en del utrustning!

Insulin-klamptest = kvantifierar din insulinresistens, du får veta exakt hur illa det är med hyperinsulinemin och insulinresistensen.

Resultatet av ett glukosbelastningstest hos frisk person respektive typ 2 diabetiker. OBS: Den friska har troligen mindre mängd frisatt insulin än diabetikern, men det måste inte vara så! Vi har olika nivå för när insulinresistensen resulterar i en diabetesdiagnos!

Glukosbelastningstest = du får veta om du ligger i riskzonen för typ 2 diabetes eller faktiskt redan har utvecklat det, genom att inta en sockerlösning och mäta blodsockret med jämna mellanrum efter intaget.

Vad påverkar insulinet?

Kosten påverkar i allra högsta grad, liksom att inte äta (dvs fasta), träning (alla varianter av fysisk aktivitet), stress (från kemisk till emotionell stress) samt förstås genetik och olika läkemedel. Det finns orättvist nog läkemedel som har insulinresistens som förekommande biverkning.


Kan du komma på någon mer faktor som påverkar insulinet…? Blodsocker, ghrelin, leptin och dopamin samt individuella nivåer av olika peptider och enzymer i kroppen påverkar insulinet, vilka i sin tur påverkas av en kombination av livsstils- och genetiska faktorer.


Min övertygelse (nu försöker jag att vara tydlig med att säga att det här är min egen, personliga åsikt) är att hyperinsulinemi och insulinresistens främst beror på ens förhållande till näring och ätande. Jag kan inte få det till att en kost rik på kolhydrater (även om det inte är mer än vad som anses normalt i det moderna samhället) inte kommer leda till hyperinsulinemi förr eller senare. Det är så många som är drabbade av det, och antalet både ökar och går ned i ålder. Det är dessutom ett hyffsat nytt fenomen som följer med den moderna livsstilen och också nya livsmedel som fruktossirap och majsstärkelse som har kallats för “värstingsockret” i svensk media. Att utesluta kolhydrater så långt man är bekväm med tror jag är det mest effektiva sättet att vända en begynnande insulinresistens.


Men om vi skippar kosten, vad kan man då göra? Jag skulle säga att träning är otroligt effektivt vid både insulinresistens och typ 2 diabetes. Framförallt att bygga mycket muskler för då kan sockret sugas in där genom att vi både ökar och aktiverar våra glukosreceptorer. Det ger kroppen större möjlighet att hantera socker utan att behöva vräka på med insulin, och detta har gott om vetenskapligt stöd bakom sig.


Läkemedel är en viktig faktor som vi inte får glömma. Kolla igenom FASS så att du inte har någon medicin som har insulinresistens som biverkan! Står det “viktuppgång” eller “ökad aptit” under rubriken “vanliga biverkningar” så är det högst misstänkt…!


Stress i alla dess former hjälper i vilket fall inte till med insulinresistens för kortisol och övriga stresshormoner påverkar leptin (mättnadshormonet) som i sin tur påverkar och påverkas av insulin. Kronisk stress och kroniskt förhöjda kortisolnivåer ger samma symptom som insulinresistens (nästan, väldigt överlappande åtminstone) inklusive central fettinlagring. Stress och insulinresistens är definitivt nära släkt med varandra, och då pratar vi alltså allt från kemisk stress (läkemedel, alkohol och droger) till emotionell stress (skilsmässa, utanförskap), fysisk stress (hård träning) och cellulär stress (förhöjt blodsocker) samt sömnbrist eller brist på återhämtning.

Effektiva läkemedel

Om vi tittar  på läkemedel då, vad  kan man göra? Metformin är den mest kända blodsockersänkande medicinen, men GLP-1 analoger är det senaste och trendigaste.


Däremellan finns det en uppsjö av mediciner som kan kombineras med metformin (Pioglitazone, Semaglutide och Glimepirid för att nämna några populära) men jag vill inte namedroppa olika mediciner för jag tänker ju mer farmakologiskt och vill hellre förklara vad de gör!


De finns typ 6-7 olika klasser av diabetesläkemedel och dessa används också vid problem skapade av insulinresistens (som t.ex PCOS eller oönskad viktuppgång) och då räknar jag inte in insulin som faktiskt också skrivs ut vid insulinresistens knäppt nog! Främst till typ 2 diabetiker dock, och inte före insulinresistensen har blivit en svårbehandlad diabetes! Jag tycker personligen att det är hur knäppt och livsfarligt som helst (ur ett långsiktigt perspektiv!) men jag förstår ju varför. More is more! Mer insulin löser problemet med för högt blodsocker, men det löser ju knappast problemet med att insulin i höga doser också blir toxiskt… så då får man fråga sig vad som är värst… är det högt blodsocker eller högt insulin?

Tittar man på MODY2-patienter (en grupp med förhöjt blodsocker utan förhöjt insulin) så har de ingen ökad riskprofil jämfört med friska, så jag vet ju vad jag röstar på…

Grupper av läkemedel avseende på verkansmekanismer

  1. Fördröjer kolhydratupptaget i tarmen genom att hämma enzym som spjälkar dem, exempel på medicin är Glucobay.
  2. DPP4-antagonister: Fördröjer nedbrytningen av GLP-1 och andra peptider som får kroppen att frisätta insulin, sänka det blodsockerhöjande hormonet glukagon, samt gör att magsäckstömningen går långsammare och ökar mättnadskänslan. Januvia är exempel på medicin många använder, från just den här kategorin.
  3. PPAR-agonister: Påverkar insulinkänsligheten inifrån cellerna och gör att kroppen kräver mindre insulin för att få ned blodsockret. Pioglitazone är främsta kandidaten inom PPAR-gamma-agonistiska läkemedel.
  4. GLP-1 analoger: Liknande DPP4 med ökad mängd GLP-1 som ger mättnad och lägre blodsocker. Har många läsare som rapporterar viktnedgång med detta trots den ökade insulinstimuleringen (Victoza verkar mest poppis bland GLP-1 analogerna!)
  5. Minskar leverns aktivitet: minskar leverns glukosproduktion och ökar dess insulinkänslighet som i sin tur påverkar resten av kroppen. Metformin är den främsta här, som också är vanligast vid PCOS-behandling inriktad mot insulinresistensen*.

*Tillägg: PCOS måste inte bero på insulinresistens! 


Ibland funkar inte medicinerna så bra, och då tror jag att det dels är bra att verkligen kolla upp bukspottkörteln lite mer ingående, snabbt testa något annat samt kombinera med livsstilsförändringar.


Många får jättefina resultat och blir helt symptomfria med en livsstils som passar deras biologi, och inte sällan är det något som skiljer sig från mainstream ganska rejält. Det måste inte vara low carb, men det kan inte vara samma kost och livsstil som skapade problemet. Även om det finns en genetisk komponent, är insulinresistens och hyperinsulinemi klassade som “livsstilssjukdomar” och inget annat. Det innebär att vi har makten över dem, om vi orkar, kan och vill!


Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

Har du läst inlägget blir jag superglad för en kommentar! Känner du igen dig i hyperinsulinemi? Har du kanske utvecklat insulinresistens till följd av det…? Eller har du löst det genom livsstilsförändringar eller rätt medicin? Berätta gärna! Jag är supernyfiken!!

Jag godkänner, läser och svarar på allting i tur och ordning, så tar det lite tid för din kommentar att dyka upp så har jag bara inte hunnit godkänna den ännu! ❤

 

Biokemi, Forskning, Hormoner, Kost & Hälsa
diabetes, hyperinsulinemi, insulinresistens

CGM experiment nr 2

2 February, 2020 51 Comments Written by Martina

CGM experiment

Nu har jag äntligen kopplat på mig min andra kontinuerliga blodglukosmätare (CGM). Lyxen man har som professionell biohackare 😉

Jag har bara haft den på mig några dagar men jag kan redan konstatera en hel del. Framförallt mår jag otroligt mycket bättre än under min förra CGM-mätning. Då var jag så galet stressad att jag varken åt eller sov, och blodsockernivåerna var ju uppe på diabetes-nivå hela tiden. Stress påverkar verkligen vår inre kemi. Nu äter jag och sover som om det vore mitt jobb och bara det gör verkligen underverk, även fast jag fortfarande är ganska stressad.

Mitt blodsocker nu: 

Detta är i ketos. När jag är ketondriven så ligger blodsockret slätt som ett salsgolv. Det röda värdet är att mitt BS går under 3.9 (den nedre gränsen enligt mätaren) och så lågt tycker inte den att man ska gå, men det spelar ingen roll. Det mesta sjunkar på natten, även blodsockret.

Mitt blodsocker efter en vanlig lunch:

Jag åt lunch med en kompis. Helt vanlig lunch bestående av fisk, sås och potatis och blodsockret svajjade under väldigt lång tid. Dessa variationer fick mig såklart sugen på någonting gott, så vid 21 åt jag lite “nyttiga” linschips och se vad som händer med mitt blodsocker efter att jag har somnat. Flera timmar senare slår blodsockret till.

Sov jag bra? Nej verkligen inte! Det är inget kul att sova när blodsockret dansar hambo på det här sättet.

Nu är jag frisk och har bra insulinkänslighet så jag har inte fått upp mitt blodsocker över 8.3 mmol/l vid någon mätpunkt. Jag kommer att testa massor av saker under min testperiod, bland annat en hel dags veganmat, fitnessmat och kanske en jäkla massa frukt?

Kom gärna med förslag! 

Allra helst skulle jag vilja filma lite snyggare än vad jag gör själv, så om du vill hjälpa mig att filma får du lämna en kommentar 🙂 

  • Följ mig på instagram för realtidsuppdateringar för det här experimentet. 
  • Mitt förra CGM-experiment (kakexperiment)
  • Mitt förra CGM-experiment (lärdomar)
Biohacking, Ketos & ketoner, Martina testar, Personligt
biohacking, blodsocker, CGM

Blodsockernojja helt i onödan?

13 September, 2017 26 Comments Written by Martina

När jag började mäta mitt blodsocker för flera år sedan, var det alltid ett väldigt normalt blodsocker mellan 5-6 mmol/l. Ju mer jag lärde mig om att leva ketogent, ju mer förstod jag att det ansågs som “högt”. Det skulle ligga lägre än normalt – 4-4.5 mmol/l för maximal ketoadaptering. Allt annat var tecken på viss glukneogenes, vilket jag aldrig varit övertygad om är en dålig grej. Tvärtom! Sålänge man mår bra och får de resultaten man vill ha är glukoneogenes (leverns egentillverkning av blodsocker) en helt normal process i en frisk kropp. Ketos eller ej.

Vem är boven – Blodsocker eller insulin?

Det leder mig in på följande fundering som jag haft i flera år, nämligen vad som är värst. Högt blodsocker eller högst insulin. Min gissning har varit blodsockret eftersom blodsocker skadar kärlen och ger upphov till AGE – ihopsockrade proteiner inuti celler som förstör cellens funktion. Huruvida blodsockret ligger stabilt på 4, eller stabilt på 5 eller stabilt på 6 lär dock inte spela så stor roll. Kroppen vet inte den exakta siffran, den reagerar bara på svängningarna.

Högt insulin ger andra hälsonackdelar som fettinlagring, infertilitet och försämrad metabolism. Jag tror även att högt insulin påverkar hjärnan negativt, men det är min egen hypotes.

Blodsockernojja helt i onödan?

En läsare (C!) har diskuterat det här med blodsocker och ketoner ett bra tag, och undrat om det verkligen spelar någon roll med det ena eller andra blodketonvärdet eller blodsockervärdet så länge man är frisk, vältränad, äter ketogent och mår bra. Sorry C om jag felciterar. Jag har inte kunnat svara på den frågan, för jag vet ärligt talat inte. Jag har ju själv sett att ketonerna ökar vid stort fettintag och vid fasta, och kan sjunka vi träning. Ibland är de låga utan anledning. Blodsockret kan vara “förhöjt” när man inte hela tiden fyller på med fett, men spelar det någon roll?

C länkade denna…

Jag har sett en liknande förklaring innan, om att vi som lever ketogent kan ha ett något förhöjt blodsocker och att det är normalt. Det är vår extrema insulinkänslighet som ligger bakom, och effekten blir konsekvent lägre insulinnivåer.

Jämt blodsocker och lågt insulin = Bingo!

Det här är ju själva summan av kardemumman av lågkolhydratkost och hit vi ville hela tiden. Är det då totalt onödigt att jaga ett visst blodsocker eller ett visst blodketonvärde?

Både ja och nej.

Nej (inte onödigt alls) om man är ny på ketogen kost och behöver lära sig hur det funkar, om man behöver ketoadaptera för första gången. Ja (lite onödigt) om man är ketoadapterad och tränar och presterar på topp i ketos.

Så tror jag i alla fall, vad tror du? 

Har vi gått “full circle” och är tillbaka på hybridteorin om att glykogen + ketoner är det bästa?

Ketos & ketoner, Träning
blodsocker, ketoadaptering, ketoner, ketos

Envisa, långvariga viktplatåer – känner du igen dig?

25 November, 2016 49 Comments Written by Martina

langvariga-viktplataer

Det börjar närma sig jul och motivationen jag skulle haft inför beach2016 kommer nu! Helt feltajmat kan man tycka men jag tror på att följa sina impulser 🙂 Är du med mig här eller är jag själv om min nytändning? 

Idag tänkte jag prata lite om långvariga viktplatåer. Jag hoppas inte att du har gett upp bara för att lussekatter och knäckbak är i antågande. Jag ska till kyrkan och dricka glögg nästa lördag så man behöver inte missa nått bara för att man vill komma iform! Men pepparkakor blir det faktiskt inte, där går min gräns!

LÅNGVARIGA VIKTPLATÅER

Låt oss hoppa rakt in i ämnet – vad tusan är fel när man är på samma vikt alldeles för länge, månad ut och månad in?

Anledning 1 – Kortisol
Om man fastar mycket eller tränar ihärdigt kan man få ökade kortisolnivåer som gör att man blockerar alla former av viktminskning samt lagrar in vätska. Träna inte i för katabolt läge, gå inte och hungra i onödan och sov ordentligt! Sömnen är nummer ett och man behöver sova 23-05 minst för optimal viktminskning. Om du sover på andra tider eller mindre än 6 timmar  kommer det att gå trögare!

Sluta också med alla bantningspiller, celsius och högkoffein-drycker det är otroligt kontraproduktivt!

Anledning  2 – förstoppning och slö lymfa
Om man är förstoppad går man inte ned i vikt och om man har en slö lymfa lagrar man också in mer vätska än man ska. Det gör att armar och ben kan upplevas som väldigt stora och tunga. Både förstoppning och svullnad kommer ofta som ett brev på posten om man är för stilla. Vanlig styrketräning är inte alltid nog, ibland behöver man komma ut på lite promenader också och fysiskt göra saker. Drick inte bara kaffe heller, drick vatten, maskrosté och vatten + askorbinsyra!

Anledning 3 – Icke-kongruenta mål
Man måste vara kongruent med sina mål, är det viktminskning som gäller så kan man inte göra massa andra saker som går i rakt motsatt riktning. Jag brukar undvika att försöka öka i styrka samtidigt som jag minskar i fettprocent, inte för att det inte går (det går!) utan för att det blir så bakvänt rent mentalt. Det är mycket bättre att ha ETT tydligt mål TILLS det är nått och SEN ta nästa! Annars står man lätt och stampar på samma ställe.

Anledning 4 – För många insulintoppar per dag
Det här gäller förstås inte om du äter lågkolhydratkost men om du inte gör det så rekommenderar jag att se upp med alla små insulinhöjande “snack” som slinker ned. Skit i kalorierna och tänk hormonellt! En liten halstablett eller godis, en kaka, lite saft, en bulle, ett kex och så vidare, varje (VARJE) liten grej blockerar ALL fettminskning tills blodsockret är normalt igen!

Känner du igen dig i någon av de här fyra?

Jag har medvetet undvikit att skriva “du är i energibalans” som en anledning för de uttrycket spyr jag på. Kalorier känns väldigt 90-tal och nu skippar vi dem en gång för alla tycker jag! Hormoner, signalsubstanser, näringsämnen och mikrofloran är det som gäller till 100%

Hormoner, Kost & Hälsa, Powerthinking, Träning
Allt om hormoner, ketos, kortisol, viktminskning, viktplatå

Konceptbaserat tänkande

23 August, 2016 11 Comments Written by Martina

Jag lägger upp bilder på min mat på instagram och jag heter Highfatfitness där. Alla bilder är inte jättevackra, men man ser hur jag äter i alla fall för de som är intresserade. Min senaste matbild var den här: 

meat and carrots

Det är kött och morötter, och genast kommer kommentaren: “Du kan inte äta morötter på LCHF!”

Det här fick mig att fundera över hur människor tänker när det kommer till dieter, och jag insåg att jag tänker väldigt konceptbaserat.

Jag ser helheten i saker och ting och identifierar det underliggande konceptet. 

Vad är konceptet bakom LCHF? 

Det är insulin. 

Det gör att om man har koll på sitt insulin, så har man koll på dieten oavsett hur den ser ut. Man äter inte fett för fettets skull, man äter det för att hålla nere sitt blodsocker och insulin. Det går att göra på massor av sätt!

Ett effektivt sätt är tung styrketräning.

Ett annat effektivt sätt är att äta resistent stärkelse i form av kidneybönor, rårivna morötter, banan eller kall potatis.

På bilden har jag kokta morötter men det är en gigantisk portion avsedd för fyra portioner. Storlek framgår inte alltid på bilder. Dessutom är varje tugga kött ackompanjerat av en tugga smör. Ketostyle! En bit morot här eller där spelar alltså ingen roll, oavsett om det är “godkänt” eller ej.

Det är väldigt bra att tänka igenom varför man gör saker, eller varför något fungerar eller inte fungerar. Vad är konceptet bakom raw food? Vad är konceptet bakom tallriksmodellen? Varför tycker livsmedelsverket att vi ska äta så mycket kolhydrater? Vad är konceptet bakom… och så vidare. Då får man ett djupare tänk!

Biohacking, Kost & Hälsa, Mat och recept, Personligt, Träning
keto, ketos, koncept bakom diet, LCHF

Senaste kommentarerna

  • Marie on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepVad kul att få en uppdatering! Har gått in och kollat lite titt som tätt och tän…
  • Martina on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepKolla en bipolär-screening grejs från google, hittar denna t.ex https://www.inte…
  • Karin on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepAlright det var bara ett tips ❤. Aha en gård, vad mysigt ❤. Ankorna är så roliga…
  • Erica on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepSöta du! Vilken resa du gjort. Igen. Just insett hur icke autentiskt de flesta m…
  • Martina on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepJag tror att man hittar en psykolog eller terapeut som jobbar psykodynamiskt! Dä…
  • Martina on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepSnart klar! Ska skriva ihop allting bara 🤓
  • Martina on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepEn del i min hjälp handlar om mentalisering (mentaliseringbaserad terapi) att ko…
  • Martina on Flykten från arbetslägret & allt jag redan visste men ej begrepTack fina du! ❤

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

  • Mer info här
  • Mitt manifest här
  • Kontakta mig här
Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 1231833680

evolve - All rights reserved Martina Johansson