Alla blev inte lika frälsta i min idé kring dopaminfasta (som egentligen bara betyder att ha supertråkigt). Grejen är att du ska stänga av all input, och bara få output. När du slutar mata in saker i form av underhållning, distraktioner, socker, stimulanter, sex, uppmärksamhet, sociala interaktioner osv så får du en möjlighet att höra din inre röst och med det kommer mängder med insikter och idéer.
Ann-Sofi kommenterade:
Vad ska man egentligen göra hela dan….?☺️ Jag kan ser en risk i att börja tänka negativa tankar och få ångest om man inte alls ska distrahera sig.
Mitt svar: Om du får ångest av tanken på att inte distrahera dig finns det en hel del saker att jobba med. Något tyder på att du är medveten om att det finns saker i ditt liv som du inte är nöjd med, men inte känner dig helt redo att titta på.
Negativa tankar kommer att komma. Gamla oförrätter, insikter om varför han eller hon gjorde si eller så, hur du borde gjort, vad du egentligen tycker, tänker och känner. Det är positivt att dessa kan få komma upp till ytan där du kan vända och vrida på dem, ifrågasätta dem och se om de verkligen är sanna.
På frågan om vad man ska göra hela dagen svarar jag; fundera, skriva ned tankar som kommer eller arbeta eller träna men absolut inte fly sig själv med någon form av underhållning eller kommunikation med omvärlden, mat, snacks, alkohol, musik, sex, shopping eller vad det nu kan vara.
Dopaminfasta är väldigt givande, jag lovar! 🙂 Våga testa så många timmar du kan avsätta.
Tack för alla tips igår angående min skrivkramp!
Martina on Långsiktighet i viktminskning & “fitness”: “Blä det känns helt meningslöst utan alkohol!”
