Posten är taggad forskning

Studie: Keto diet ger insulinresistens

20 augusti, 2018 31 Kommentarer Skrivet av Martina

keto ger insulinresistens

Lördagens analys kring senaste kolhydratstudien som publicerades i The Lancet blev populär, så jag passar på att göra en till av bara farten. Den här tog mig en halv minut att dissekera, så den är inte lika intressant men jag vill ändå visa hur tokigt det kan bli inom forskning.

Artikeln: 

Short-term feeding of a ketogenic diet induces more severe hepatic insulin resistance than a obesogenic high-fat diet

Studien ifrågasätter huruvida en ketogen diet verkligen är hälsosam gällande risken för insulinresistens. Precis som i den större studien i The Lancet skriver de att lågkolhydratkost eller ketogen diet är en populär viktminskningsmetod, men att den behöver undersökas noggrannare. Det är jättebra att de vill granska den här typen av kost, men hur kan de misslyckas gång på gång med att förstå vad lågkolhydratkost är och framförallt vad ketogen kost är?

Utförande

De gav möss en “ketogen diet” respektive en fetmande högfettkost och såg att mössen blev mer insulinresistenta av keto.

Hur kom det fram till detta? Låt oss titta på vad mössen fick äta:

Kasein, härdade vegetabiliska oljor (margarin) och majsolja. Det låter ju som en mumsig ketodiet. Hand upp alla som mumsar i sig ett paket margarin om dagen i sin kost!

Vad bestod den fetmande högfettkosten av då, den som inte ledde till insulinresistens? 

Ister?

Så ister, något som vi faktiskt använder inom keto ledde inte till insulinresistens men “keto” baserat på margarin gjorde det. Ja det var ju sannerligen en ambitiös studie kring ketogen kost. Hur kan forskarna missa poängen så fatalt? Det är väl inte så att det saknas information om ketogen kost?

Vad tror du? 

Var blir det fel? 

Jag skickade min bok “The Keto Guidebook” till huvudförfattaren Gerald Grandl som en present. Hoppas han blir glad! 🙂

Forskning
,

Om nya kolhydratstudien i The Lancet

18 augusti, 2018 33 Kommentarer Skrivet av Martina

Här är studien som figurerade i media under gårdagen, både i Aftonbladet, Expressen, radio, TV 4, BBC och CNN. Stort pådrag med andra ord. Hur kommer det sig? Vad är det för studie och vad säger den egentligen?

Results from meta-analyses that included several large cohort studies in North America and Europe have suggested an association between increased mortality and low carbohydrate intake.

Det är den här meningen från studien som är orsaken till mediapådraget. “Resultaten från metaanalyser från flera kohorta studier i Nord Amerika och Europa har föreslagit en association mellan ökad dödlighet och lågt kolhydratinnehåll.”

Metastudie = En studie av studier, när man slår ihop flera vetenskapliga artiklar för att det ska få mer tyngd.
Kohort studie = studie på en grupp individer med någon bestämd gemensam parameter inom en viss tidsperiod. Används för att kolla på samband mellan till exempel sjukdom och exponering.

Studiens syfte

På grund av det växande intresset för lågkolhydratkost som viktminskningsmetod ville forskarna undersöka långtidseffekterna av att minska kolhydraterna, och titta på sambandet mellan kolhydratintag och dödlighet, med anledning av att effekterna blir olika beroende på om man ersätter kolhydraterna med fett och protein från växter, eller fett och protein från djur.

Min kommentar: Effekterna av lågkolhydratkost blir sannerligen olika om man äter växtbaserat protein och vegetabiliska oljor jämfört med animaliskt protein och fett. Bra idé att göra en långtidsstudie på detta. Låt oss titta på hur det gick till.

Metodik

15 428 personer mellan 45-64 år fick fylla i ett frågeformulär mellan 1987-1989 i en pågående långtidsstudie som kallas för ARIC (Atherosclerosis Risk in Communities). De fick sedan fylla i formulären igen för andra gången 1993-1995, tredje gången 1996-1998, fjärde gången 2011-2013 och femte gången 2016-2017.

Formuläret innehöll 66 frågor och jag har lyckats rota fram ungefär hur det ser ut dock inte hela formuläret. 

Forskarna använde sedan en databas för att få ut makronutrientfördelningen i deltagarnas svar. Så om en deltagare fyllde i att han eller hon åt 1-3 matskedar russin per månad så räknades det ut och plussades in den personens totala energi/näringsintag. De fick också kryssa i sina portionsstorlekar osv.

Datan från ARIC kombinerades med data från 7 andra kohortstudier. 

ARIC analysen justerades för demografi (ålder, kön, ras), energiintag, utbildning, träning, inkomst, rökning och diabetes. Personer som fått hjärt- och kärlsjukdom, diabetes eller stroke före 3e besöket fick inte vara med i de uppdaterade undersökningarna (4 och 5) för att inte sammanblanda faktorerna.

De övriga studierna

PURE-studien: Associations of fats and carbohydrate intake with cardiovascular disease and mortality in 18 countries from five continents (PURE): a prospective cohort study.

Kort om studien: Stor kohorttstudie från 18 länder och 5 kontinenter där de kommer fram till att högt kolhydratintag (mer än 60%) ger ökad dödlighet och ökat fett ger minskad dödlighet. Sponsrad av alla stora läkemedelsbolag.

Low-carbohydrate, high-protein score and mortality in a northern Swedish population-based cohort

Kort om studien: Stor svensk kohortstudie baserad på frågeformulär (samma typ som ARIC) där man försökte utröna effekten av LCHP (Low Carb High Protein) på bland annat cancer och ökad dödlighet men inga särskilda slutsatser kunde dras. Sponsrad av Nordic Health Whole Grain Food.

Low-carbohydrate diets and all-cause and cause-specific
mortality: two cohort studies.

Kort om studien: 26 år lång följetång baserad på frågeformulär med slutsatsen att lågkolhydratkost baserad på animalier ger ökad risk för dödlighet hos både kvinnor och män, medan en vegetabilisk lågkolhydratdiet är associerad med lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom och dödlighet. Sponsrad av National Institute of Health.

Low carbohydrate-high
protein diet and mortality in a cohort of Swedish women.

Kort om studien: 12 år lång studie på 42 000 kvinnor, lågt kolhydratintag och högt proteinintag var associerat med dödlighet i hjärtsjukdom. Studien utfördes genom att kvinnorna fick frågeformulär skickade till sig som sedan analyserades. Sponsrad av Swedish Cancer Society och the Swedish Research Council.

Low-carbohydrate-high-protein diet and long-term
survival in a general population cohort.

Kort om studien: Grekisk studie kring LCHP också utförd genom frågeformulär, här tog man också hänsyn till övervikt, rökning, träning och andra faktorer. Samma slutsats som innan LCHP gav ökad dödlighet. Sponsrad av bland annat Europe Against Cancer Program of the European Commission och the Greek Ministry of Health.

Low-Carbohydrate Diets and All-Cause Mortality: A Systematic Review and Meta-Analysis of Observational Studies

Kort om studien: Stor meta-studie med 17 olika studier där forskarna sammanställt resultaten genom statistisk analys. Slutsatsen är att lågkolhydratkost är associerad med ökad dödlighet. Studien baserades på begränsade observationsstudier.

Den berömda grafen

Här har vi resultatet av ARIC + PURE som gav upphov till U-formationen.

Forskarnas slutsatser

Längst liv får man av 50-55% kolhydratintag och lågkolhydratdieter baserat på animalier bör undvikas. Om en lågkolhydratkost ändå väljs av viktminskningsskäl ska den baseras på vegetabilier för ökad hälsa.

Sponsring: National Institutes of Health (NIH) samt att forskarna var betalda av Novartis (läkemedelsbolag) och Zogenix (läkemedelsbolag).

Mina kommentarer

Det här är en väldigt stor studie utförd av forskare från Harvard som publicerats i The Lancet, vilket är orsaken till allt mediapådrag. De har gjort ett rigoröst arbete med att utröna långtidseffekterna  av lågkolhydratdieter och kommit till en enhetlig slutsats: De förkortar ditt liv.

Spiken i kistan för lågkolhydratdieter?

Är det nu avgjort en gång för alla? Ska vi äta pasta, bröd och ris trots allt? Bör vi välja vegetabiliska oljor och vegetabiliskt protein, framför animaliska källor?

Nej, naturligtvis ska vi fortsätta att äta vår artegna föda. 

Problemet med den här studien och alla de studier som den är baserad på är att samtliga är baserade på observations-associationer som inte kan bevisa någonting. ARIC studien startade under 80-talet när fettskräcken var som störst, så de som kryssade i att de åt mycket fett brydde sig kanske inte om hälsoråd särskilt mycket. När det sedan är trendigt att äta vegetariskt, ökar viljan att kryssa i att man äter mycket vegetariskt. Kanske de mer hälsomedvetna personerna är mer benägna att följa hälsoråd, och då också äter mer grönsaker?

Kanske är självskattningen inte särskilt bra hos människor? Är fettrik kost McDonalds mat eller är det lammrack? Många som inte är så insatta i kost har svårt att uppskatta innehållet i livsmedel och har ingen aning om hur mycket eller lite de äter av en viss makronutrient.

Alla som har coachat människor inom kost har troligen också märkt hur stor skillnad det kan vara på människors uppfattning om hur de äter, och hur de verkligen äter. Jag har träffat många som “äter LCHF” och äter både gröt, flingor, frukt och godis. Hur skulle de ha svarat i en enkätstudie?

Hur sanningsenliga är människor i enkätundersökningar och hur bra är vårt minne för hur vi har ätit den senaste månaden? 

Den här typen av statistisk analys är inte särskilt bra eftersom det går att bevisa lite vad som helst, beroende på incitament. En observation jag själv gjorde direkt från tabellerna var hur deltagarnas inkomster sjönk i takt med deras sjunkande intag av animaliskt protein. En sak är dock klar, och det är att det är väldigt låg sannolikhet att en större mängd människor skulle ha följt en välplanerad lågkolhydratkost under så lång tid, särskilt som lågkolhydratrörelsen inte växte fram förrän 2005-2010 och det är först nu det blivit mer välkänt och accepterat bland gemene man. I USA är fettskräcken fortfarande stor, och det lobbas mycket för halvfabrikat gjort på soja, majs och havre.

Slutsats

Ytterligare en studie som inte säger någonting vettigt eftersom det gång på gång visat sig att människor har oerhört svårt för att skatta sig själva objektivt. Människor är alltid mer benägna att skatta sig enligt hur de tror att de borde äta, snarare än hur de verkligen äter, samt glömmer av och räknar bort sina “undantag”. Det gör att hela poängen med en sådan här undersökning tillintetgörs.

Läs gärna artikeln och kom med dina egna åsikter!
Du hittar den här 

Personligen tycker jag att det är mer givande att titta på rena cellulära och biokemiska effekter av olika mikro- och makronutrienter, samt experimentera själv och optimera mina egna hälsoparametrar, hellre än att låta den här typen av studier ha något som helst inflytande över mina livsval.

Forskning
, ,

VARNING! För lite kolhydrater förkortar livet!

17 augusti, 2018 39 Kommentarer Skrivet av Martina

Nu hoppas jag att du sitter med en kanelbulle i högsta hugg så att du inte trillar av pinnen innan du har läst klart. Det är nämligen mycket viktigt att inte äta för LITE kolhydrater, det är rentav livsfarligt! Varför då undrar du… ptja… alla kolhydrater bryts ned till socker i magen och… socker behövs i blodsocker, det kan ju ett barn förstå. Förvisso bara en tesked som levern kan tillverka själv av fett och protein, men lika bra att vara på säkra sidan. Det är ju knappast så att diabetes, fetma och en rad välfärdssjukdomar exploderar världen över på grund av ett exponentiellt ökat intag av kolhydrater de senaste decennierna.

Kolhydrater har dessutom ingått i vår kost sedan urminnes tider. De tidiga människorna, pastafarisarna, var ute på savannen och kokade pasta för glatta livet. Protein och fett är ett helt onaturligt nytt påfund stenhårt lobbat av köttmaffian som försöker få oss att äta mer djur.

Jag tycker att det är bra att både Aftonbladet och TV4-nyheterna går ut och bekräftar ett beteende vi redan gör, det vill säga – äter för mycket kolhydrater så att vi inte ska känna någon skuld i det. Tvärtom kan vi klappa oss för bröstet och känna att vi nog är rätt duktiga ändå. Hälsomedvetna. Gör det vi kan för att hålla oss friska. Som den strålande nyheten som Aftonbladet presenterade förra veckan att man kan bromsa åldrandet med choklad. Fantastiskt!

Slår man ihop dessa nyheter så kan man nu alltså äta alla typer av kolhydrater, från pasta till choklad med riktigt gott samvete. Om man dessutom tittar på alla studier som slår fast hur förträffligt nyttigt det är med alkohol och kaffe, så kan man götta till det ordentligt. 

Är det någon mer än jag som ska festa till det med en bag-in-box, storpack Marabou och en liten pastarätt? Det är ju fredag! Och, glöm inte lösgodiset om du har snålat med kolhydraterna i veckan.

***OBS artikeln skriven med en stor dos ironi, nästa uppdatering kommer handla om kolhydratstudien som publicerades i Lancet igår (16/8 2018)***

Forskning
, , , ,

Vad är hälsosamt – egentligen?

15 augusti, 2018 37 Kommentarer Skrivet av Martina

mörk choklad och antioxidanter

Igår föreläste jag om biohacking, självcoaching och självoptimering för en grupp trevliga och smarta ingenjörer, och jag tog spontant med den här bilden i min powerpoint för att tala om en specifik sak. Nämligen, hur svårt det är att veta vad som är nyttigt och hälsosamt, när vi bombarderas av så mycket motstridiga budskap.

Bromsa åldrandet med choklad?

Really…? Jag har märkt en trend av att media gärna förstärker beteenden vi redan har, som att dricka alkohol, äta choklad eller dricka kaffe. Jag vet inte vad syftet är, säljer det fler lösnummer?

Oh va skönt, nu kan jag äta choklad med gott samvete! 

Nej det kan du inte, det finns ingenting i choklad som är hälsosamt. Det är en total myt. Titta på innehållsförteckningen och försök utröna vad det hälsosamma skulle kunna vara. Kakaomassan? Smöret? Emulgeringsmedlet? Sockret? Vilken är den magiska ingrediensen?

Ahhh nu vet jag!

Det är ju antioxidanterna förstås!

Fast vänta nu… kan de få nanogrammen antioxidanter i processad kakao verkligen off-setta allting annat?

Nej det kan det förstås inte och det är samma med kaffe och rödvin. En intressant sak är att om man söker i Aftonbladets arkiv så ser man de här nyterna några gånger per år, år efter år. Märkligt. De kan lika gärna skriva: “Vad du än gör som du oroar dig för ska vara negativt för din hälsa, det är jättebra. Fortsätt med det. ”

Jag vet att nyheterna kommer från någon ny vetenskaplig artikel, men det är aldrig någon som läser mer än rubriken. Ingen kollar ‘conflict of interest’ eller sponsorer. 

Vad är hälsosamt egentligen?

För att veta det tror jag att man behöver gå tillbaka i tiden och se på hur människor har ätit längst. Den första insikten man får av detta är ju att det bästa är att äta hela råvaror, sk “whole foods”. Kött, fisk, ägg, grönsaker, frukter, bär osv. Så lite processat som möjligt, och så nära vår naturliga fauna som möjligt. Bara för att jag äter en ganska strikt lågkolhydratkost själv är jag ingen kolhydratpolis som tycker att det är fruktansvärt med socker och kolhydrater. Verkligen inte.

Om valet står mellan sockervadd och margarin så tar jag sockervadden alla dar i veckan för socker kan min kropp hantera medan onaturliga fetter stannar kvar i kroppen så mycket längre.

Frukt blir ohälsosamt när vi äter det i mängder vi inte är anpassade för, och av sorter som vår mikroflora inte kan hantera. Min vietnamesiska kompis Minh kan vräka i sig enorma mängder frukt och ser fantastiskt bra ut för sin ålder, men vi har olika metabolism helt klart. Hela mitt släktträd är från Skandinavien och Östeuropa, och hela hans släktträd är från Vietnam och Sydostasien. Det finns en bok om det här som heter metabolic typing om jag inte minns fel.

Testa sig fram med det naturliga som bas

Jag tror att så fort man har rensat bort allting processat och onaturligt så är det bara att testa sig fram hejvillt. Det är riktigt kul att experimentera med kolhydratmängder och se vad som händer med energi och mående av olika typer av kolhydratkällor, och hur lite eller mycket som faktiskt behövs.

Mina kolhydratkällor är broccoli, blomkål, spenat, lök, vitlök, haricot verts, vitkål, grönkål, rödkål, svamp, avokado, citron, lime, blåbär, hallon, björnbär, svarta vinbär och olika färska kryddor. Om jag skulle öka kolhydraterna skulle jag lägga till sötpotatis, cassava och rotfrukter, och om jag skulle vilja ha en snabbare kolhydrat skulle jag välja vitt ris och säsongens frukter.

Med detta som grund kan man gå hela vägen från en liberal paleo till en strikt ketogen kost och vara naturlig och hälsosam hela vägen. Det tycker jag känns hållbart och hälsosamt. 

Vad tycker du?

 

Biohacking, Biokemi, Kost & Hälsa, Mat och recept, Personligt
, , ,

Att läsa och tolka vetenskapliga studier

1 mars, 2018 42 Kommentarer Skrivet av Martina

Idag träffade jag Jonas Colting igen för inspelning av ytterligare ett avsnitt av “Coltings Nakna Sanning”. Förra avsnittet pratade vi om veganismlobbyism och falsifierad forskning och den här gången fortsatte vi på samma tema. Det med anledning av studier som kommit upp i media den senaste tiden, som till exempel den 1-åriga Harvardstudien som jämförde lågkolhydrat med lågfettkost och inte såg någon signifikant skillnad mellan de två kosthållningarna. 

När sådana här nyheter kommer upp är det många som accepterar rubrikerna rakt av utan att ha viljan, orken eller förmågan att titta djupare. Det är lite vanskligt för att just koststudier är kända för att vara ganska missvisande, och det beror på att man sällan spärrar in folk och kontrollerar deras matintag. I de fallen där man faktiskt har spärrat in folk, missar man en annan sak nämligen effekten av trigger foods, när deltagare i sin hemmamiljö kanske triggat igång på ett livsmedel och överäter flera hundra kalorier.

Det finns många saker att ta hänsyn till när man studerar studier och just det diskuterade jag och Colting i dagens poddavsnitt (avsnitt 153). Det här inlägget är tänkt som en utförligare förklaring i text.

Hur man börjar läsa vetenskapliga studier

Börja gräv här. Börja att läsa abstract och skumma sedan igenom artikeln för att hitta grafer och andra figurer som kan vara av intresse. Titta på slutsatsen eller sammanfattningen/diskussionen för att se om artikeln är intressant för dig, och är den det kan du gå tillbaka och läsa hela från början till slut.

Hur är studien utförd?

Där kan det vara intressant att studera metodiken som använts och försöka förstå varför forskarna har gjort som de har gjort. Har de studerat djur eller människor? Har de studerat särskilda grupper eller godtyckliga grupper?

Metodik studerar jag mycket när jag vill förstå hur relevant resultatet är. Om man ger råttor en högfettkost med 90% fett så hamnar de knappt i ketos alls, medan människor som äter 90% fett hamnar i en stark ketos och blir fettdrivna. I vissa fall kan djurstudier vara intressanta men ibland blir resultatet icke-applicerbart.

Vem betalar studien?

Detta måste alltid anges och börjar man titta efter detta så blir man snabbt chockad över mängden industrisponsrad forskning. Sedan får man inte glömma att stora livsmedelsbolag kan starta egna forskningsinstitut också, men deras artiklar brukar sällan eller aldrig publiceras i aktade tidsskrifter, dock kan de sponsra annan forskning som publiceras där.

Läs flera artiklar från samma forskningsgrupp

Det kan vara väldigt intressant för att avgöra en studies kvalité. Alla forskare är inte lika bra, alla universitet är inte lika bra och det är stor skillnad på vilka människor som utför studierna.

Kontakta forskarna i studien

Forskare är vanliga människor, inga superstars så de svarar ofta på mail om man är intresserad av deras forskning. Alla ord och koncept bör förstås googlas först, maila bara om du har konkreta synpunkter på till exempel metodik eller slutsatser.

Jag tror att det skulle vara väldigt bra om forskningsvärlden och “den vanliga världen” närmade sig varandra lite. Mycket prestigetänk och fusk inom forskning kan fortgå just för att de flesta är så oinsatta. Det är viktigt att förstå att en artikel sällan betyder särskilt mycket så om media blåser upp en studie som sensationell, så är det i princip alltid felaktigt eller överdrivet.

Tillägg: Jag har sett att en viss träningsbloggare med följe kommenterar friskt om mig och mina inlägg i sociala medier och det bekommer mig inte ett dugg. Jag har ingenting att oroa mig för, känner mig inte kränkt, ledsen eller “överbevisad” på något plan utan känner mest som Pippi Långstrump skulle uttryckt det: “Är man väldigt stark så måste man också vara väldigt snäll”. Jag har dock förstått att jag verkligen tryckte ned G så mycket mer än vad jag någonsin kunde ana, och det var verkligen inte meningen. Jag ville mest bråka lite sådär som man kan göra med folk man har en grundläggande respekt för, men det går förstås inte när nivåskillnaden är för stor. Nu har det blivit lite som att peta på en arg get med en pinne. Jag kan gå därifrån men geten kommer att fortsätta stånga på allting i sin väg.  

Jag lovar att vara lite mer försiktig i framtiden så att ni som läser här inte blir attackerade av getter och troll. Det är viktigt för mig med öppet och vänligt klimat här inne som vi är så vana vid.

Nästa inlägg kommer att handla om hur man handlar billigt på Iherb 🙂  

 

Forskning
, , ,

Senaste kommentarerna


Hej! Jag heter Martina och uppdaterar dagligen om biohacking, livsstilsdesign och mina tankar om hälsa. Jag följer en ganska strikt lågkolhydratkost sedan 2010 och tycker om att experimentera med olika träningsformer. På dagarna skriver jag böcker om hälsa, föreläser och granskar vetenskapliga artiklar. Välkommen hit! Alla kommentarer godkänns och besvaras manuellt.

  • Läs mer om mig här
  • Skicka ett personligt meddelande här
    •