Next Level Biohacking

En personlig blogg om biohacking, ketogen kost & livsstilsdesign

Inlägg i kategorin forskning

Forskningens tre ben

15 January, 2021 6 Comments Written by Martina

En liten video om forskningens tre ben.

Vilka är dessa då?

1. Forska och ta fram nya rön
2. Utbilda i akademisk kontext
3. Utbilda allmänheten

Men vad är egentligen nya rön? Det är att förmedla de observationer man gjort under diverse experiment, alltså inte den absoluta sanningen eller 100% korrekt fakta. Varför skriver jag detta då? Jo för att många ofta kräver vetenskapliga referenser som om de vore fakta, och inte för vad det faktiskt är. När man forskar inom (till exempel) medicin så börjar man med en hypotes och testar den genom antingen en laborativ studie eller en statistisk observation. Utfallet beror på massor av omständigheter och kommer aldrig att visa “sanningen”.

Att utbilda i akademisk kontext = basic science. Kurser på universitetet ligger lite närmare faktisk fakta eftersom det är basic (etablerad) science som bygger upp kunskapen som krävs för att kunna bygga vidare senare. Grundläggande kemi, biokemi, biologi eller fysik är vad det är. Man får anta att den stämmer vid det här laget.

Att utbilda allmänheten. Det tredje benet handlar om att rönen ska komma ut till allmänheten, samt att ta ned tröskeln så att forskning blir mer tillgänglig. Detta innebär att allsköns motstridig information kommer ut, vilket kan göra många frustrerade. Vad stämmer egentligen, kan man undra. Det vet vi förstås inte eftersom det bara är observationer! I videon har jag ett exempel med insulinresistens som många observerat är ett livsstilsrelaterat fenomen som man kan åtgärda genom att förändra sin livsstil. Till och med ADA och EASD har godkänt lågkolhydratkost som behandling vid diabetes typ 2, så varför forskar man fortfarande på det? Case closed, eller? Nej, det är just så det är med forskning. Det finns alltid fler pusselbitar!

Summa summarum

Nya rön och idéer är till för att skapa intresse, nyfikenhet och debatt! Ta det inte på blodigt allvar! Fundera själv över hur det stämmer med din bild, och är du intresserad rekommenderar jag ett besök på Google Scholar för att läsa mer! Du kommer hitta mängder med vetenskapliga artiklar som säger tvärtemot varandra, och så är det för att det mesta bygger på just observationer… that’s science 🙂

Forskning

Skruvad granskning om fasta i P1

19 October, 2020 62 Comments Written by Martina

Programmet Kaliber i P1 har gjort en granskande reportageserie om fasta. Jag intervjuades till reportaget om vattenfasta och redan i intervjun blev det lite märkligt. De påstod nämligen att det inte fanns några kliniska studier gjorda på fasta överhuvudtaget, för det hade deras experter (vilka?) minsann sagt. Vinklingen var också mycket kring ansvaret som till exempel jag (och andra) med stor räckvidd på sociala medier har, när det handlar om att skriva om så extrema saker som vattenfasta och torrfasta. Jag har lite kommentarer till det, så låt oss granska den här granskningen!

Bloggar & forum är en resurs!

Reportaget försöker med en ganska tafatt offermentalitet där de i princip säger att bara för att alla människor inte är lämpliga för fasta, ska åsikter eller information om fasta inte existera någonstans på nätet. Ingen får förespråka fasta, påstå hälsoeffekter eller berätta om sina egna upplevelser. Som exempel har de en 18-åring som fastade i flera veckor och vägde 38kg. Givetvis ingen som var lämplig för fasta, men för den sakens skull är det inte rimligt att moralisera kring vad folk uttrycker på sociala medier och inte. Särskilt inte i intressebaserade online-communities. Jag har bloggat i 10 år och har flera disclaimers på min sida för att påminna nya besökare om att det här är en blogg innehållande personliga reflektioner. Mina trogna läsare har fått följa med i utvecklingen från att jag började intressera mig för lågkolhydratkost till att skriva böcker och så småningom doktorera. Här på bloggen har jag stött och blött funderingar om kost och hälsa i många år och lärt mig massor tillsammans med dig som läser här. Det finns idag över 50.000 kommentarer på mina blogginlägg och nu även ett forum (gratis) för att främja diskussion och nyfikenhet.

Detta sättet att läsa, skriva och diskutera saker på är ett ypperligt sätt att fördjupa sin förståelse och ta in nya perspektiv. Det betyder inte att allting jag skriver är rätt eller bra, det är bara mer eller mindre genomtänkta reflektioner som jag vill dela med mig av. Bloggar och forum är på det här sättet en stor resurs för människor med gemensamma intressen. På mina sociala kanaler diskuterar vi alla dimensioner av hälsa, på någon annans kanal kanske det diskuteras mode eller krukväxter eller inredning. Det är det som är det fina med sociala medier att det är ett evigt givande och tagande när det kommer till idéer och inspiration, men…

Vem tar ansvar?

Den som driver en blogg, ett instagramkonto eller en youtube-kanal har förstås ansvar för att innehållet inte bryter mot några lagar och besökaren/följaren/läsaren har i sin tur ansvar för vilken information han eller hon konsumerar. Vuxna människor kan inte skyddas från innehållet på internet men däremot kan föräldrar skydda sina barn genom att blockera sidor som de tror är skadliga för barnen. Hela internet är inte anpassat för barn bara för att barn existerar och det går inte att förbjuda bloggar och forum från att diskutera fasta, träning eller olika dieter bara för att det finns människor med ätstörningar. Jag tycker inte heller om precis allting på internet, och då undviker jag helt enkelt att konsumera det.

Är vattenfasta farligt?

Låt oss gå vidare till fastan. Är fasta farligt? Det beror helt på vem som fastar. Periodisk fasta passar bäst för män. Många crossfit-entusiaster tycker om OMAD (One Meal A Day) för att man kan äta massor vid ett tillfälle och ändå ha en låg fettprocent. Kvinnor får ofta tillfälligt sänkt fertilitet och menstruationsrubbningar av för mycket fastande, men det är också individuellt. Långa fastor (flera dagar) är något som utförs väldigt sällan och kräver en förmåga som behöver övas upp. Om en person som är beroende av mat var fjärde timma ska fasta 5 dagar så kommer den personen få problem och troligen avbryta fastan. De flesta som håller på med fasta äter i grunden lågkolhydratkost eller ketogen kost, alltså en kost med väldigt lite kolhydrater som inte ger något svängande blodsocker. Att hoppa över mål är då väldigt enkelt eftersom kroppen har sitt back-up bränsle fett och ketoner.

Jag förespråkar självkännedom och livsstilsinventering mest av allt. För att testa en ny kost eller olika fastor får man känna sig fram så att man vet vad den egna kroppen klarar av.

Är torrfasta farligt?

Från SR: “…Lars Ståhle säger att det man däremot vet är att personer som fallit i hemmet och blivit liggande utan mat och vatten några dagar, och med andra ord torrfastat, kan påverkas mycket negativt av detta. De kan vara väldigt nära att få livshotande njurskador, det är inte sällan som såna patienter hamnar i dialys, det är direkt skadligt, säger Lars Ståhle.” (Länk!)

Torrfasta innebär att man varken äter eller dricker under en viss tidsperiod. Det delas in i “soft dry fast” och “hard dry fast” där den hårda torrfastan inte tillåter någon kontakt med vatten överhuvudtaget. Inte ens att duscha eller borsta tänderna. Här är en artikel om det på PubMed. Anledningen till att man vill göra en torrfasta är att få samma effekter som en vattenfasta men på kortare tid. De som utför dessa fastor är oftast personer som är väldigt vana att fasta och har fasta eller strikt ketogen kost som sin livsstil. Det är absolut inte åldringar som faller i hemmet och blir liggande utan mat och vatten!

“Finns ingen forskning!”

Någonting som återkom under intervjun var påståendet om att det inte finns någon forskning gjord på fasta. Åtminstone inte på människor. Det påståendet är inte sant, men det upprepades så många gånger att jag började tvivla på mig själv och var tvungen att researcha lite. Eftersom Kaliber påstod att de hemskt gärna ville se studierna så mailade jag ett axplock, men fick inget svar och de fortsatte ändå att köra sin skrämselbaserade agenda.

Detta mailet skickade jag:

Hej Clara,

Det har gjorts mycket studier på långtidsfasta och människor, du kan söka själv på google scholar eller pubmed för att hitta hundratals, så jag tar bara några exempel här:

  1. https://academic.oup.com/ajcn/article/102/2/464/4564588
    American Journal of Clinical Nutrition har en ganska god genomgång (review) av de studier som gjorts på människor och vilka resultat det har visat.
  2. Nutrition Reviews presenterar ganska bra material här: https://academic.oup.com/nutritionreviews/article/73/10/661/1849182
  3. Cell metabolism har en spännande artikel om de cellulära mekanismerna: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1550413113005032
  4. Här är en väldigt stor studie på över 1000 personer som fastar i 4-21 dagar https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6314618/ dock publicerad i Plos One som har lite lägre status internationellt sett men ändå peer reviewed.
  5. Vill man se kliniska studier på människor som fastar kan man kika in på clinicaltrials.gov där hittar man både genomförda och kommande studier samt studier som ansöker om att bli godkända. Klinisk studie är undersökningar på friska eller sjuka människor. https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT03757767
  6. Metabolomics https://www.researchgate.net/publication/225366330_Metabolomics_of_prolonged_fasting_in_humans_reveals_new_catabolic_markers
  7. Åhus universitetssjukhus i Danmark gör en studie på långtidsfasta och låter män fasta i 3-dygn: https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0200817 
  8. Den prestigefyllda tidsskriften Metabolism publicerade en studie om långtidsfasta redan 1956 med kvinnor som fastade 1 resp 2 veckor https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/002604956590079X
  9. Journal of Physiology publicerade en amerikansk väldigt kontrollerad fastestudie där de stängde in friska frivilliga försöksobjekt för att långtidsfasta.  experiment: https://journals.physiology.org/doi/pdf/10.1152/jappl.2001.90.1.155

Det var lite blandad kompott om studier på människor som långtidsfastar på olika sätt och vilka metabola markörer som förbättras av det. Gällande det vi pratade om kring vad som är ett vetenskapligt tillvägagångssätt hittar du alltid studiedesignen, antal människor och hur länge de fastade under metoddelen i artikeln!

Om autofagi
Vi pratade också om autofagi och huruvida autofagin blir mer kraftfull vid en längre fasta. 2016 års nobelpris i fysiologi och medicin tilldelades en forskare som studerade just detta, man kan läsa lite om det här https://www.scielo.br/pdf/clin/v73s1/1807-5932-clin-73-e814s.pdf det verkar ta ungefär 72h för autofagin att köra igång ordentligt, det är förvisso mest observerat i möss men har kunnat observeras hos människor också. Här tar de upp vad som händer efter 72h i både möss och människor: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4102383/

Övriga rekommendationer:
Jag rekommenderar boken Metabolic Autophagy som är en populärvetenskaplig bok (intressant och lättläst) fylld med vetenskapliga referenser kring hur mänsklig autofagi fungerar under fasta: https://www.amazon.com/Metabolic-Autophagy-Intermittent-Resistance-Longevity-ebook/dp/B07MLJ4T1L

Boken The Diabetes Code av diabetsläkaren Jason Fung är också välfylld med mänskliga studier kring fasteprotokoll och enkel att ta till sig. Han har ett imponerande track-record av att bota diabetiker med fasta och faste-imiterande dieter.

Som du märker är det här ett område jag tycker är ganska intressant och jag hade kunnat fortsätta ösa upp studier men dessa är en bra början.

Vänliga hälsningar,

Martina Johansson

Jag vet inte riktigt vad P1 har för agenda här men detta var mina kommentarer till programmet Kalibers granskande reportage om fasta.

Berätta gärna vad du tycker, både om det jag skriver här, om fasta och om programmet i P1! 🙂

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 0730651281
Biokemi, Detox & fasta, Forskning, Ketos & ketoner, Personligt
, ,

Forskning eller vetenskap?

20 November, 2019 52 Comments Written by Martina

Tidigare inlägg på temat: 

Forskning eller vetenskap?

Det är kontinuerligt stor förvirring kring det här med “de senaste rönen” och vad som är vad inom modern vetenskap. Den här återkommande frågan “finns det forskning på det?” kan göra mig lite perplex eftersom det är så otroligt få som faktiskt läser vetenskapliga artiklar. Tyvärr. Många nöjer sig med Aftonbladets rubriker där en journalist snott en rad ur någons abstract och sen twistat om den.

Vad är forskning?

Nu kan jag bara prata för medicinforskningen eftersom det är där jag är verksam. Medicinforskningen jag håller på med är väldigt bra för jag får lov att testa hypoteser på gigantiska mängder människor och titta efter saker som sticker ut. Hitta nya inflammationsmarkörer eller kolla efter hur till exempel kroniskt högt blodsocker ökar risken för andra sjukdomar.

Många nöjer sig med Aftonbladets rubriker där en journalist snott en rad ur någons abstract och sen twistat om den.

Det finns ett väldigt stort utrymme för att tänka själv, eller rättare sagt jag måste tänka mycket själv för konkurrensen är ganska hög inom mitt fält. Jag har aldrig varit inne på “publish or perish” spåret utan vill att allting jag kollar på ska vara vettigt, öka den generella kunskapen. Den senaste forskningen kan komma upp med nya samband som man kan ta i beaktning och kanske till och med använda kliniskt.

Vad är vetenskap?

Vetenskap är inte alltid fakta utan kunskap som är insamlade med vetenskapliga metoder. Det får inte vara vilka metoder som helst utan även dessa behöver uppfylla vissa krav. Vetenskap måste alltid kunna ifrågasättas och förkastas om det inte visar sig stämma, så därför måste all vetenskap vara väldigt genomskinlig i hur man har testat sina hypoteser, varför man har gjort det och vem som har gjort det. Att någonting är “vetenskapligt bevisat” betyder att det är den mest troliga teorin just nu som har visat sig hålla i studie efter studie och det går därför att bygga vidare på det.

Jag tycker att det är jättekul att jobba med forskning och tycker det är väldigt användbart. Medicinforskningen kan vara lite missvisande ibland, men om man lägger tid på att faktiskt läsa artiklarna så är det inte så tokigt som det ibland verkar. Jag hade i alla fall inte velat vara inom något annat fält! Dessutom ser jag det lite som mitt mission att få ut bra och korrekt forskning, och forska på intressanta saker. Just nu skriver jag en riktigt cool artikel som jag tror många kommer uppskatta, och den kommer länkas här när den är publicerad. Kan säga så mycket som att det är en rafflande case study 🙂

Forskning, Personligt

Äggartikeln i Aftonbladet

17 March, 2019 16 Comments Written by Martina


Ni var många som skickade den här artikeln till mig igår. Ska vi bryta ned den?

Såhär börjar den…

Det visade sig att 300 milligram kolesterol per dag i kosten innebar att risken för hjärt-kärlsjukdom ökade med 17 procent och att risken för förtida död oavsett orsak ökade med 18 procent. Dessutom visade studien att tre till fyra ägg per vecka ökade risken för hjärtsjukdom och förtida död med sex respektive åtta procent.

Min kommentar: Om du bara äter 300mg kolesterol om dagen, alltså ungefär 2 äggulor, behöver din lever producera ytterligare 800mg för att täcka ditt dagliga behov. Vi behöver en hel del kolesterol till kroppens vävnader, och behovet ökar med till exempel träning.

Skulle säga att det här är ett klassiskt fall av p-hacking där man har slängt ihop lite olika variabler för att få ut ett specifikt resultat. Vad åt deltagarna utöver ägg? Var de överviktiga? Rökte de? Hur tränade de? Hade de några sjukdomar? Vad tog de för mediciner?

Inget av detta togs hänsyn till.

”Vår studie visar att om två personer har exakt samma diet och enda skillnaden är ägg, kan vi direkt mäta den effekt äggkonsumtionen har på risken för hjärtsjukdom. Kolesterol, oavsett var det kommer ifrån, var associerat med en förhöjd risk för hjärtsjukdom”, säger en av forskarna bakom studien, Norrina Allen, i ett pressmeddelande.Artikeln handlar om att människor som följdes i 30 år.

Min kommentar: “Om två personer har exakt samma diet” jag hoppas att du inser det orimliga i att forskarna har lyckats hitta personer med exakt samma diet, eller exakt samma livssituation där den enda skillnaden är ägg… vilken planet kommer den här forskaren ifrån? Om det nu faktiskt var så att personerna hade exakt samma diet, hur kan de veta det? De använder ju bara krysslistor eller muntliga intervjuer. “Vad åt du ungefär förra månaden?” eller “Hur mycket russin äter du? Mindre än 50g per vecka, mer än 50g per vecka eller mycket mer än 50g per vecka?” 

Orsaken tros vara kolesterolet, eftersom en enda äggula kan innehålla hela 186 milligram kolesterol.

Min kommentar: ja vi har ju bara en uppsjö artiklar som visar att högt kolesterol inte alls ökar risken för hjärtsjukdom, utan tvärtom. De flesta som åker in akut i olika hjärtincidenser har lågt kolesterol.

Kolesterol bygger upp våra celler och könshormoner och ägg är ett väldigt naturligt livsmedel som vi har ätit i alla tider. Tyvärr är många numera överkänsliga mot ägg, särskilt äggvita men ibland även äggulan. Om man äter väldigt mycket ägg kan man trigga överkänslighet, så av den anledningen ska man inte frossa i ägg jämt och ständigt – särskilt inte om man har viktproblem.

Däremot ska man inte vara rädd för ägg rent generellt, eller naturliga fetter i maten. Det är bara att mumsa på – om man gillar att vara fast och spänstig och ha könshormoner som en tonåring utan att vara tonåring. Om man hellre vill vara sladdrig och ha könshormoner som sjunker lite för varje år – kör low fat för tusan 🙂

Relaterat:

Biokemi, Forskning
,

Logiktest från Expressen Hälsoliv

10 March, 2019 9 Comments Written by Martina

Jag fick den här artikeln länkad till mig ungefär hundra gånger den här veckan, men jag hade inte tid att kommentera den så mycket. Istället la jag ut den på min facebook (länk) och bad er hitta de logiska hålen. Ni lyckades mycket bra, jag är så stolt!

Här kommer mina kommentarer

“Forskare vid Sun Yat-Sen University i Kina har analyserat hälsodata från 14 000 personer som en del av en långtgående studie om hjärtsjukdomar i USA. Ingen av deltagarna hade hjärtflimmer när studien påbörjades…”

“Under de 22 år som deltagarna följdes fick de regelbundet rapportera hur deras dagliga matintag såg ut, tillsammans med annan hälsorelaterad information, som motion och rökning. Under den här tidsperioden utvecklade 1900 av dem förmakslimmer.”

Min kommentar: Jag hittar inte studien och jag har verkligen sökt efter den med ljus och lykta. Dock tvivelaktigt att de har lyckats följa 14000 människor i 22 år. Min första tanke är hur ofta de här personerna fick rapportera in sitt matintag, det kan inte ha varit mer än någon vecka per år om ens det. Dessutom vet vi ju hur det går när människor ska självrapportera vad de har ätit… inte särskilt bra! 

“Enligt forskarna kunde man se att de vars dagliga kaloriintag bestod av mindre än 45 procent kolhydrater löpte 18 procent högre risk att utveckla förmaksflimmer än de vars intag bestod av 45 till 52 procent kolhydrater.

Om man åt mer kolhydrater än så ökade risken något igen, men lågkolhydratskost var fortfarande förenat med högre risk än högkolhydratskost. 

– Lågkolhydratsdieter kopplades till ökad risk för förmaksflimmer oavsett vilken typ av fett och protein man ersatte kolhydraterna med, förklarar Xiaodong Zhuang, kardiolog vid universitetet och den som ledde studien enligt Independent.”

Min kommentar: Mindre än 45% kolhydrater alltså… hur blir det ens en lågkolhydratdiet? Med ett normalt energiintag är vi ändå uppe i en 200g kolhydrater, från vilka källor då? Och de som uppenbart åt mer än 200g… vad åt dem?

Vi som äter low carb (på riktigt) vet att det är svårt att komma upp i ens 50g kolhydrater utan att äta hysteriska mängder mat…

“Forskarna tror att det kan bero på att de som äter mindre kolhydrater äter mer rött kött och mättat fett, vilket skulle öka inflammationer i kroppen. Samtidigt får de i sig mindre grönsaker och frukt med inflammationsdämpande antioxidanter.

Resultaten går i linje med tidigare studier som har visat att de trendiga dieterna är förenade med kortare livslängd, även om det i nuläget behövs mer forskning på området.

– Med tanke på att den kan påverka hjärtrytmen, föreslår vår studie att man ska vara försiktig med den här typen av viktkontrollmetoder, säger Zhuang.”

Min kommentar: Frida skrev så kul “Dessutom “Forskarna tror” …två ord som borde ge grammatikfel när de används ihop.” 😀 Tack för skrattet, jag håller verkligen med.

Vad baserar de sin tro på? Även forskare är ju partiska i sin person och i meningarna ovan har vi flera godtyckliga antaganden som att rött kött och mättat fett är inflammatoriskt. Really? Sen att folk som äter low carb äter mindre grönsaker är helt fel, för alla medelhavsentuasiaster och paleoliter är ju tokiga i sina grönsaker/bär-smoothies, alla ugnsrostade och inlagda grönsaker, syrade grönsaker, råa grönsaker och så vidare. Jag har själv varit där så jag vet vilka grönsaksberg vi snackar om här, för att inte tala om alla sallader… 

Sen hänvisar det till den sunkiga Lancet-studien som jag debunkade här.

Här är förresten alla mina inlägg där jag krossar vetenskapliga studier. Enjoy!

Som sagt var ni jättebra på att krossa den här studien och såg de uppenbara felen med en gång. En läsare kommenterade också att Kina är de största risproducenterna i världen och kanske inte vill se produktionen gå ned… och att forskarna missat att Hongkongneserna äter MEST kött i hela världen och lever absolut LÄNGST. Tack för länken!

Tack för att ni skickar sådana här grejer till mig, det är jättekul. Hinner inte alltid kolla upp allting själv så det är fint att vi kan hjälpa varandra att gå igenom sådana här saker.

Forskning
,

Senaste kommentarerna

Hej!

Välkommen till Sveriges mest omfattande biohacking-blogg. Jag som skriver här heter Martina och är en nyfiken själ som brinner för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar. Allt jag skriver har i syfte att uppmuntra till dialog. Det betyder att jag vill att vi pratar med varandra och hjälps åt att tänka, utvecklas och inspireras för att må bättre och hitta nya lösningar på gamla problem. Jag påstår alltså inte att jag sitter inne med “sanningen” utan allt kan bli föremål för reflektion och diskussion! Det är så vi lär oss och blir bättre, vilket är själva kärnan i biohacking och alla former av självförbättring.

Alla kommentarer godkännes manuellt. Det är bara jag som skriver här och bloggen är personlig.

Gillar du vad du läser? Donera gärna en slant och stötta mitt arbete med bloggen!
Jag finns även på Patreon
Swish: 0730651281